Boken som hjÀlper dig att rösta
Söndagen den 13 september 2026
Ă€r det val i Sverige.
DÄ ska vi rösta om vilka partier och politiker som ska jobba i riksdagen, i kommunerna och i regionerna.
Sverige Àr en demokrati.
Det betyder att vi alla har rÀtt att vara med och bestÀmma.
Vi ska vara rÀdda om vÄr demokrati.
Det finns mÄnga lÀnder i vÀrlden
dÀr folket inte fÄr vara med och bestÀmma.
Att fÄ rösta i val
Ă€r en av de viktigaste sakerna i en demokrati.
Genom att gÄ och rösta visar du att demokratin Àr viktig.
I valet röstar du pÄ det parti som du vill ska bestÀmma i Sverige.
Men det kan vara svÄrt att veta vad politikerna vill.
DÀrför har vi gjort den hÀr boken.
Det Àr viktigt att du har kunskap om vad det Àr du röstar pÄ.
I boken berÀttar vi hur politikerna jobbar, vad deras partier vill och hur du gör nÀr du röstar. Boken ger dig koll sÄ att det blir lÀttare att rösta.
I slutet av den finns förklaringar till ord som du kan möta i boken och i politiken.
TÀnk pÄ att saker kan Àndras snabbt i politiken. PÄ 8 Sidors sajt kan du lÀsa nyheter om politiken varje dag.
AnvÀnd din röst! DÄ Àr du med och bestÀmmer om framtiden i Sverige.
Marie Hillblom
Chefredaktör och ansvarig utgivare pÄ 8 Sidor
Före valet
Sverige Àr en demokrati.
I en demokrati Àr valen fria.
Du ska kunna rösta pÄ vilket parti du vill. Ingen ska kunna tvinga dig till nÄgot.
Demokratin i Sverige har byggts upp under lÄng tid.
JÀmfört med mÄnga andra lÀnder Àr det ovanligt mÄnga som röstar nÀr det Àr val i Sverige.
De allra flesta litar pÄ att valen Àr rÀttvisa och att demokratin fungerar.
Vi brukar sÀga att det Àr riksdagen och regeringen som har mest makt i Sverige. Men det Àr inte helt sant.
Det Àr faktiskt vÀljarna som har mest makt.
NÀr det Àr val bestÀmmer vÀljarna vilka som ska fÄ styra landet.
DÄ Àr alla röster lika mycket vÀrda.
I den hÀr delen kan du lÀsa om hur politiken och demokratin fungerar. Och om vad som hÀnder innan valet den 13 september.
Dagen alla vÀntar pÄ
Den 13 september 2026
Ă€r ett viktigt datum i Sverige.
DÄ ska vi rösta.
Det Àr dÄ vi ska bestÀmma vilka som ska ha makten i landet.
Vi vÀljer politiker till riksdagen, regionerna och kommunerna.
Det Àr tre val samtidigt.
I Sverige har vi val vart fjÀrde Är.
Valet Àr alltid en söndag i september.
Valet har en egen lag med tydliga regler.
I lagen stÄr det vilka som fÄr rösta.
DÀr stÄr det precis hur valet ska gÄ till och hur rösterna ska rÀknas.
Med tydliga regler minskar risken för fusk.
PĂ„ Valmyndighetens sajt val.se finns det mycket information om valet.
DÀr finns ocksÄ information pÄ lÀtt svenska.
Demokratins historia i Sverige
Demokrati Àr ett grekiskt ord som betyder ungefÀr folket bestÀmmer. Sverige Àr en demokrati.
DÀrför fÄr alla vuxna vara med och vÀlja vilka som ska bestÀmma i landet.
Först fick bara mÀn rösta.
Ă
r 1919 bestÀmde riksdagen att kvinnor ocksÄ ska fÄ rösta.
I valet 1921 fick kvinnor rösta för första gÄngen.
Vi brukar sÀga att landet blev demokratiskt dÄ.
Men egentligen blev inte Sverige helt demokratiskt förrÀn 1989.
DĂ„ fick vi nya lagar.
De nya lagarna sa att alla över 18 Är fick rösta.
Det var först dÄ som till exempel personer med intellektuell funktionsnedsÀttning fick rÀtt att rösta.
Riksdagen vÀljer statsminister
I valet vÀljer vi vilka politiker som ska vara med i riksdagen. De kallas för ledamöter.
Politikerna i riksdagen bestÀmmer vem som ska vara statsminister och leda regeringen.
Efter valet 2022 blev Ulf Kristersson statsminister.
Statsministern vÀljer sedan politiker till regeringen. Politikerna i regeringen kallas ministrar. De gör en plan för Sveriges pengar och tar fram förslag pÄ nya lagar.
Sedan röstar riksdagens politiker ja eller nej till förslagen om nya lagar och skatter.
Vi brukar sÀga att statsministern och regeringen styr Sverige.
Det Àr alltsÄ bara delvis sant.
Regeringen kan bestÀmma mycket.
Men riksdagen Àr mÀktigare.
Regeringen mÄste göra som riksdagen sÀger.
Riksdagen kan ocksÄ tvinga en statsminister att sluta.
Förr i tiden var kungen mÀktigast i Sverige.  Nu har kungen ingen makt.
Men kungen Àr ÀndÄ en viktig person. Kungen kallas fortfarande chef för staten, statschef.
Regeringen har möte med kungen nÀr viktiga saker hÀnder.
Partierna i riksdagen
I dag Àr det 349 politiker frÄn 8 partier i riksdagen.
Partierna har olika mÄnga politiker i riksdagen.
Hur mÄnga det blir beror pÄ hur mÄnga röster partiet fÄr i valet.
SÄ hÀr mÄnga platser fick partierna i riksdagen efter valet 2022:
Socialdemokraterna 107
Sverigedemokraterna 73
Moderaterna 68
VĂ€nsterpartiet 24
Centerpartiet 24
Kristdemokraterna 19
Miljöpartiet 18
Liberalerna 16
Efter valet 2022 bildade Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna regering.
Moderaten Ulf Kristersson blev statsminister.
Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna.
Regeringen behöver Sverigedemokraternas hjÀlp för att fÄ mer Àn hÀlften av rösterna i riksdagen.
DÀrför fÄr Sverigedemokraterna vara med och bestÀmma över politiken.
Efter valet hade de fyra partierna ett möte pÄ Tidö slott.
DÀr kom de överens om att samarbeta.
DÀrför kallas de för Tidöpartierna.
SmÄ partier fÄr inte vara med i riksdagen
Alla politiska partier
fÄr inte vara med i riksdagen.
För att komma in i riksdagen mÄste ett parti fÄ minst fyra procent av rösterna i valet.
Det Àr ungefÀr 250 tusen röster.
Regeln finns för att arbetet i riksdagen ska gÄ lÀttare.
Politikerna tror att det blir svÄrt att styra Sverige om riksdagen har för mÄnga partier.
Regeln gör det svÄrt för nya partier att fÄ makt.
LĂ€nge var det bara fem partier i riksdagen.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och VĂ€nsterpartiet.
Men 1988 Àndrades det.
DÄ kom Miljöpartiet in i riksdagen för första gÄngen.
Ă
r 1991 gjorde Àven Kristdemokraterna det.
Och i valet 2010 kom Sverigedemokraterna in i riksdagen.
Höger och vÀnster i politiken
Det finns mÄnga politiska partier.
För att det ska bli lÀttare att veta vad partierna tycker brukar vi dela upp dem i höger och vÀnster.
I Sverige sÀger vi ofta att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna Àr partier till höger. Vi kallar VÀnsterpartiet och Socialdemokraterna för partier till vÀnster.
Centerpartiet och Liberalerna
kallar vi ibland för partier till höger och ibland för partier i mitten.
Ofta beror det pÄ vilken ledare partierna har.
Ibland beror det pÄ vilka de samarbetar med.
Vi kallar Àven Miljöpartiet för parti i mitten.
De vill varken vara höger eller vÀnster.
Men de har en gÄng bildat regering med Socialdemokraterna.
Ska vi göra en enkel skillnad mellan grupperna kan vi sÀga att partierna till vÀnster vill minska skillnader mellan rika och fattiga genom skatter.
De vill ocksÄ att staten ska bestÀmma mycket.
Partierna till höger vill ha lÄga skatter och fÀrre regler för mÀnniskor och företag.
De vill att staten bestÀmmer mindre.
Politikerna i riksdagen
349 politiker Àr valda till riksdagen.
Tidigare hade riksdagen 350 ledamöter.
Men dÄ kunde det bli oavgjort nÀr riksdagen röstade. DÀrför Àndrades reglerna.
I Sveriges riksdag Àr det nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn.
Men det har alltid varit flest mÀn.
Efter förra valet var det 46 procent kvinnor och 54 procent mÀn.
Partierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har ungefÀr lika mÄnga kvinnor som mÀn i riksdagen.
Miljöpartiet och VÀnsterpartiet har fler kvinnor Àn mÀn.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har flest mÀn.
Politikerna i riksdagen kommer frÄn alla delar av landet.
PÄ det viset ska mÀnniskor i hela landet vara med och bestÀmma.
Bara 6 procent av ledamöterna Àr födda i andra lÀnder. Den siffran kan jÀmföras med att 16 procent av alla som fÄr rösta kommer frÄn andra lÀnder.
Men i valet 2022 var det bara 67 procent av dem som röstade.
Det Àr ocksÄ fÄ Àldre i riksdagen.
Bara 4 procent av politikerna Àr över 65 Är.
Men omkring 30 procent av alla som fÄr rösta i Sverige Àr över 65.
Den som blir vald till riksdagen mÄste vara 18 Är.
Men det Àr fÄ unga politiker i riksdagen.
Fler Àn hÀlften av riksdagens politiker Àr mellan 30 och 49 Är.
Politikerna kommer med förslag
Politikerna som Àr valda till riksdagen har delat in sig i grupper som kallas utskott.
Utskotten arbetar med olika saker.
Det finns till exempel ett utskott för försvaret och militÀrerna.
Ett annat för ekonomi och pengar.
I dag finns det 15 utskott.
Regeringen föreslÄr saker de vill Àndra eller göra bÀttre.
Regeringens förslag kallas propositioner.
Utskotten undersöker regeringens förslag.
De pratar med sina partier om förslaget och sedan röstar politikerna i utskottet om det.
Sist ska politikerna i riksdagen sÀga ja eller nej till förslaget frÄn utskottet.
Politiker kan göra egna förslag.
DÄ kallas förslagen för motioner.
Om utskotten gillar motionerna gör de ett förslag till riksdagen.
Alla som vill kan lyssna pÄ mötena i riksdagen.
Det Àr viktigt för demokratin att vem som helst kan vara med nÀr riksdagen röstar.
Det ska inte vara hemligt.
En stor tavla pÄ vÀggen i riksdagen visar hur varje politiker har röstat.
I september Àr det val
Du som röstar Àr med och vÀljer
vilka partier och vilka politiker som ska bestÀmma i Sverige.
Du Àr med och bestÀmmer hur framtiden i Sverige ska bli.
Men vad gör politikerna i riksdagen?
Vad vill de olika partierna?
Och hur gÄr det till att rösta?
De frÄgorna och mÄnga fler fÄr du svar pÄ i den hÀr boken.
Alla röster Àr viktiga i valet.
Om fler röstar fungerar demokratin bÀttre.
DÄ Àr fler med och bestÀmmer.
Dags att rösta â Valskola 2026
Àr en bok för dig som vill lÀra dig mer om demokrati, val och politik.
Boken ges ut av den lÀttlÀsta nyhetstidningen 8 Sidor.
