

Nibble& Tibble
Tvåforntidajordbruk med kunglig tillkomst
Birgitta RoeckHansen
Automatiseradteknikvilken användsför attanalysera text ochdata idigital formi syfteatt generera information, enligt15a,15b och 15c §§ upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning), är förbjuden.
© 2026 BirgittaRoeck Hansen
Omslagsfoto: SvanteLöfgren
Korrekturläsning:Fredrik RoeckHansen
Förlag: BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg 1, 11442Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureosGmbH, Friedensallee273,22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8114-268-6
Nibbleoch Tibble
Kapitel1 Metod
Kapitel2 Kartstudier
Kapitel3 På vilken mark etablerades
Nybyli ochThykkbyli
Kapitel4 Klimatförändringoch nybyggnation
Kapitel5 Vemupplät mark till nybyggena
Trycktaoch otrycktakällor
KatalogöverNybyli-bebyggelser
Saltsjöbaden november2025
Denhär boken handlar om tvåortnamn,Nybylioch Thykkbyli, somframför allt iUppland heterNibbleoch Tibble. OrtnamnsforskarnaLarsHellberg(1985) ochStaffan Fridell(2013) har konstateratatt densenareleden ibåda namnen är det fornsvenska -bylioch inte det medeltida -bölesom manhittills har trott. Namnen är således äldreänvad mantidigareantagit. Mendenna nyakunskapärinteallmänt känd: om mantill exempel sökerpåGooglepå namnet Tibble, hänvisas mantill uppgifterom-böle. Kunskapen om den ursprungligaäldre skrivningen av namnen gör ju deras historia merintressant.
Mitt intresse fördessa namn- till attbörja medgälldedet endastNybyli- började iSmåland. Jaghöllpåatt gå igenom pappersom rördemin släktnågon gång under 2022. På en karta följdejag de olikagenerationernas spår:det vardåjag fick ögonen på alla Nöbbele-byar –iSmåland heter Nybyli så.Efteratt ha funderat på namnet ochderas grannskapoch läge ilandskapet sågjag en möjlig kopplingtill namnet Husby, somi flera fall fanns på kartbladet. Isåfallhade kanske också NöbbeleliksomHusby sitt ursprung iUppland. Namnet Husby varkopplat till kunglig makt medcentrumi Uppland ochbörjade användas under tidig medeltid(Lindkvist 2000).Det medeltidaHusby komatt ersatta ettäldre namn, Husa (Brink 2000).Att svearna iUppland varaktivai Småland berodde säkert på attdeangränsande landskapen Skåne ochHalland vardanskt område ochdärmedviktigt atthålla ögonen på.
Tanken attvissa namni Småland kunde ha sitt ursprung iUppland understöddes av två saker, delsortnamnsforskarenStaffan Fridells tidigareundersökningoch dateringavde äldreortnamnen på Bolmsö iSmåland,som alla hade etttydligtursprung iUppland (Fridell 1996),delsuppgiftenfrån800-taletatt bland annat den östradelen av Småland då hörde till svearna (Lindkvist 1990, sid.41).
Mitt nästa steg fördealltså till Uppland ochden ekonomiska kartan.Det behövdes inte många exempel föratt kunna konstatera attNybyliisamtligafalllåg ienliknande del ilandskapet,nämligen iutkanten av den mark somsenareblevsockenmarken. Jagfortsatte medlandskapen Västmanland, Södermanland, Östergötland ochSmåland. Undersökningen av Thykkbylikom sedan. Thykkbyli-platsernavisade sigvaraannorlunda jämfört medNybyli-bebyggelsernamen iUppland varplatsen förnamnet densamma,nämligen isocknarsutkant liksomNybyli.
Birgitta Roeck Hansen,född 1937, docenti kulturgeografi
Fotograf:SvanteLöfgren
Medhjälpare: Cathrine Löfgren, Fredrik RoeckHansen
METOD
Nybyli och Thykkbyli finns på flera hålli landet ochnamnen, framförallt Nybyli, harmed tiden anpassats till de olikaregioner där det förekommer: iSmåland heter det Nöbbele,i Östergötland Nöbble, iSödermanland NibbleellerNybble, iUpplandoch Västmanland Nibble. IUppland finns också platserdär namnet ändratsmer radikalt somNyvlaoch Nyvalla Nybyli finns också iNärke (3), iVärmland (1)och iSkåne (6)men de kommerinteatt diskuterashär.
Tibble/Thykkbylifinns merbegränsat,i huvudsak iUppland,Västmanland, Södermanland ochÖstergötland. IDalarna finns ettTibble, på Gotland numeraett. IVärmland har dettidigarefunnits ettThykkbyli. Namnet är idag fördet mestaTibble, inågrafallTybble.
Riktigt när de tvånamnen har kommit till vetman inte.Deras äldsta belägg, det vill säga första gångensom namnet på en platsnämns skriftligt, har noterats(Fridell2013). Förbåde Nybyli ochThykkbylihar detta somäldst skett år 1281. Detsom också är systematiskt undersökt är namnens språkhistoriska ursprung ochplatsernasspridning inom landet Thykkbyli sessom typiskt förord ochortnamnselement somuppstått inom svearnas gamla centrala område ochsom spridits därifrån (Fridell2013, sid. 106ff), alltså under yngrejärnålder/tidigmedeltid. Ettsådant ursprung tycks däremot inte gälla Nybyli somintekommenteras.EnligtFridellsyftarbåde Nybyli och Thykkbyli på större byar.När detgäller Thykkbyli har namnet hänförts till gruppencentralortskomplex, detvill säga vissa namnoch namntyper somhar anknytning till en äldrecentralmaktoch somuppträder tillsammans ochi speciella lägen. Detgällernamnsom till exempel Husby, Smedby, Gillberga liksomnamnsom har medden förkristna kulten attgöra (Brink 1980, sid.85).
De båda namnen är alltså väldokumenterade ochundersöktaavortnamnsforskare menjag har svårt attnöjamig medden kunskapen om dessa namn–barai Uppland, Västmanland, Södermanland ochÖstergötland finns detuppgifterom47Nybylioch 28 Thykkbyli, varavdeflesta finns kvaridag somortnamn.När detgäller Nybyli finns det något hos namnet somgör attdet avvikerfrånvanliga bebyggelsenamn. Detärframför allt det stereotypa–och idag svåruttalade –namnet sominteger intryck av atthatillkommiti ettlokaltsammanhang ochför en lokalnamnbrukarkrets. Namnet låtersig inte hellertolkasutifrån naturförhållandena på ellervid bytomterna, vilket vanligen är fallet medäldre bebyggelsenamn (Vikstrand 2013, sid. 10).Som en hypotes vill jagdärförpröva om namnet skulle
kunna betecknaen funktion snarareänenbeskrivning av platsen. De många platsernamed samma namn –ävenomdehar fått regionalanamn medtiden –gör detnaturligtatt antaatt namnet har givits av någon med maktöverbåde mark ochmänniskor, ettnamnsom också pekade på att platsenanlagtsför ettsärskilt ändamål.Detta gällerbåda namnen. Kanske finner denna tankestödockså idet faktum attnamnetsursprungligaform iskriftligadokument harbevaratsunder lång tid–det kanantydaatt man länge hade namnens särskildaursprungklart försig.
Thykkbyli har ju diskuterats mennågon mergenomgripandeundersökning avnamnetharintegjorts.Somkulturgeografvilljagtillexempelseplatserna påenkartaförattfåenuppfattningomderaslägeilandskapetsamtiförhållande till annan bebyggelse ocholikagränser.Det gällerbåde Thykkbyli och Nybyli.För en sådanundersökning har jagframförallt använt den äldre utgåvan av denmodernaekonomiska kartan från 1950- och1960-talen. Dessa kartor visarjunågontingsom ligger långt efterplatsernasantagna anläggning meneftersomdessa kartor är baserade på flygfotonfår man en klar bild av terrängen,vilket harbetydelse förentolkningavplatsens ändamål.Kartornavisar också bebyggelseni förhållande till olikatyper av gränser somfastighets- ochsockengränser,vattendrag mm.Senare editioner av dessa kartor ger inte alltid samma informationomäldre tider. Kanske har det senareockså inträffat förändringar somgör attplatsen fått en annan användning ochatt namnens långa historia fått ettnyttinnehåll somintelängrehängerihop medursprunget.
Imin undersökninghar jagockså använt vårrikatillgång på äldrekartor, främst från 1600-och 1700-talen.Dessa kartor visarbebyggelsenoch jordägandet istörre skala ochger uppgifteromägandet ochjordnaturen under dessa århundraden.Som källor till ägandet ellerjordnaturen längre bakåt itiden är de värdefulla eftersom denna kunskapkan ge en fingervisningomplatsensoch namnetsursprung. Uppgifterfrånkartstudierna finns ikatalogen sid. 36-49.
Undersökningen omfattar de exempel på namnen somfinns eller tidigarefanns iUppland, Västmanland, Södermanland ochÖstergötland, vilkasamtligahadegoda förutsättningar förjordbruk,samtSmåland som hade andranaturtillgångar sombakgrund till bebyggelsegrundandet.Det är idessa landskapsom det finns bebyggelser, somkan användas för jämförelseravläget ilandskapet ochgeenbakgrund till Nybylis och Thykkbylis etablering.Undersökningenleder fram till etttroligtantagande beträffande anledningen till attdessa bebyggelseranlades.Utgångspunktenför undersökningenhar varitdenamnsom Fridelllistari sin
uppsats(Fridell2013) ochsom harett äldsta belägg från 1200-1500-talen.
Namnen anges därmed uttal, källa, sockenoch härad. Detsom följerhär är till attbörja medkorta sammandrag av resultaten av undersökningarna av de båda namnen imoderna ochäldre kartor.Längreframföljermer ingående diskussioner om de båda namnens troligabakgrund och ursprung.
En viktig faktor somskiljerdebåda bebyggelsernaåtärderas storlek: Nybyli omfattaralltidenmindreyta än Thykkbylioch fördet mestamark somintetidigarehar använtstill jordbruk.Thykkbylidäremot beståraven betydligtstörre ytaoch inte sällanaväldre jordbruksmark.
Fornlämningar ochdatering
Hurgamla är namnen Nybyli ochThykkbyli? Detsenarenamnet har diskuterats iolikasammanhangoch mantycks vara enseomatt namnet hör hemma iyngrejärnålder/förkristentid.OmNybylifinns däremot inga egentligadateringsförslag. Kanske hardet inte ansetts nödvändigt eftersomplatsen så gottsom alltid inom sina gränser har fornlämningar/gravar somhör hemma iyngrejärnålder
Fornlämningarna inom Nybylis gränserligger centralt intill bebyggelsen. Inom de olikalandskapenärgravformernaolika: iUppland högar och stensättningar,i Södermanlandrunda stensättningar ochi Östergötland stensättningar.Deolikagravtyperna kanantydaatt bebyggelsenetablerats vidolikatidpunkteri de olikalandskapen.
Även Thykkbylihar inågrafallfornlämningar inom sina gränser mendet gälleralltså inte alla.Att gravar saknas tyderpåatt Thykkbylihar anlagts senareänNybylioch troligen ibörjanavden kristnatiden. Av 29 Thykkbyli har 10 fornlämningar inom sina gränser. Därlämningar finns ligger de sällani närheten av bebyggelsensom är falleti Nybyli. Dessa lämningar gerintryck av atthörahemma iäldre tider,föreThykkbylis etablering. Ettexempel rörTibblei Badelunda sockeni Västmanland. Tibbleligger därsöder om ettfornlämningsrikt område, Anundshögområdet,med skeppssättningar,runstenar ochgravfältdaterade till yngrejärnålder-1000-talet. En intressant upplysningäratt Anundshögområdet är kronoegendom (Löthman 1980, sid. 255).
Härföljerenförstaredogörelse fördefakta somgenomgången av kartorna har givit. Ifortsättningen kommer jagdiskutera dessa resultat mot bakgrund av kunskaper om företeelsersom kanantas ha haftbetydelse för grundandet av dessa bebyggelser.
KARTSTUDIER
UPPLAND
Nybyli
En genomgång av de ekonomiska kartorna visade framförallt tvåförhållanden: Nybyli-bebyggelsernalåg snarareperifertäncentralt,ofta iutkanten av en socken, ochintesällangranne medkyrka ochprästgård. Av de 20 Nybyli-byarna medmedeltida belägg, somockså kunde återfinnas på framföralltäldre kartor,bestodsex av enstakagårdar,tio byar bestod av 2-3gårdar ochresten, fyra byar,hade 4-6gårdar.Deflesta av kartorna varfrån1600-talet, någrafrån1700-taletoch en från 1800-talet. (Se katalogen).
Av 20 Nybyli hade16gravarellergravfältmed 10-20 gravar,mesthögar ochstensättningar(Fornsök).

Figur 1a Ägodelningskartafrån1749 över Nibble, Husby-Sjutolft socken, Trögds härad UMS)

Figur 1b. Denekonomiska kartan från 1951 visarNibbleoch grannarna iöster:Husby,prästgårdoch kyrka (11H 3h).
Thykkbyli
Denna bebyggelse bestod av 1-12 gårdar:tre byar hade 4gårdar och två8gårdar,resten, mellan 1och 12 gårdar,förekom en gång vardera. Ijämförelsemed Nybyli omfattade Thykkbylienbetydligtstörre markyta menläget ilandskapet varändå likartat, det vill säga iutkanten av socknen ochi närhetenavkyrka ochprästgård. Ofta fanns både Nybyli och Thykkbyliinom samma område. Thykkbylis placeringi landskapet var däremot inte alltid somNybyliknutet till någotvattendrag. Jagåterkommer till detta senare. Iflerafallfanns fornlämningarinom Thykkbylis gränser menspritti området:min tolkning blir attdessa lämningar hörde till en tidigareperiod, före etableringen av Thykkbyli-bebyggelsen. Kartorna är mest från 1700-talet, någrafrån1600-talet

Figur 2. Tibble, Skogstibblesocken. Kartan visarsocken, kyrka,prästgård ochodlingsmark (11H7g,1953).
Bokenhandlar om platsermed namnen Nybyli ochThykkbylisom ortnamnsforskare har konstateratärvikingatida. Namnen är olikai de landskapdär de finns -i Uppland heterdetill exempel Nibbleoch Tibble, iSödermanland Nybble, iÖstergötland Nöbbleoch iSmåland Nöbbele. Närdessa platserkom till vetman inte riktigtmen det är säkert attNibbles platseräravsevärt äldreänTibbles.Tibblefinns kvarpånågrafåställen.
Anledningen till anläggandet av dessa platservar en klimatförändring sominnebar vinter iställetför sommaroch somgjordeatt mati olika formerinteväxte.Många dog av svält.Vid denna tidvaldes kungen. En av hans uppgiftervar atthakontaktmed gudarna ochbeomgoda skördar.När skördarna uteblev blev andranödvändiga, somanläggning av jordbruk ikungligamarkersom kunde ge matåtdesvältande.
Detdröjdeflerahundraårinnan anledningen till denna klimatkatastrof blev känd mendet vanligavädret återkomsåsmåningom.Nibbleoch Tibblehar imånga fall levt kvartill våra dagar.

