9789152368183

OM SAMHÄLLE

LAG OCH RÄTT

SANOMA UTBILDNING

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Förläggare: Daniel Bastviken

r edaktör : Sebastian Billebo

gra F isk F orm: Anna Björnström Form AB

i llustrationer : Anna Björnström

Bildredaktör : Anna Björnström

OM SAMHÄLLE – Lag och rätt

isBn: 978-91-523-6818-3

© 2026 Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Tove Helander, Charlotta Turegård Granath och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026

FÖRORD

Om bokens början

Du kan säkert något om lag och rätt sedan tidigare. Därför inleds boken med att du får fundera på vad du redan kan, vad du kan vänta dig av innehållet och vad du kommer att lära dig när du arbetar med materialet.

Om texterna

Vi vill att du som elev ska känna dig bekväm med att läsa texterna. De gånger som nya och viktiga saker nämns så anstränger vi oss extra mycket för att du ska förstå. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gången de nämns i texten och förklaras därefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan längst bak. På vår sajt övningsmästaren.se kan du öva på ordens betydelse om du vill. Där finns även mycket annan färdighetsträning gjord för dig.

Om uppgifterna

Uppgifterna i boken hjälper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera själv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns också större uppgifter som övar dig på hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller läxförhör, så fråga din lärare om extramaterial från lärarstödet eller gå in på övningsmästaren.se och gör våra quiz.

Om sammanfattningarna

Sammanfattningarna passar att använda för att repetera det du redan läst eller för att introducera en vuxen som vill hjälpa till med läxor.

Om kopplingen till kursplanen

Boken utgår från kursplanen i samhällskunskap (LGR22) och tränar dig specifikt på området om lag och rätt.

Lycka till med studierna!

/ Författarna

OM LAG OCH RÄTT

Brott och konflikter når oss dagligen via media. Det kan handla om någon som har blivit lurad, rånad, överfallen, eller till och med dödad. Kanske har du själv blivit utsatt för ett brott? En stor del av de brott som vi hör talas om begås av just ungdomar och det är vanligare att killar utsätts för eller begår brott än att tjejer gör det. Men vad är egentligen ett brott, vilka begår brott och varför gör de det? Vad händer med den som begår ett brott och hur kan samhället skydda sig mot brottslighet? Det ska den här boken handla om. Nu börjar vi!

LAGARNAS ROLL I SAMHÄLLET

du är en del av det samhälle du lever i, i klassrummet, på bussen, i matbutiken och på nätet. Varje dag möter du människor som du måste förhålla dig till för att vardagen ska fungera. Ingen kan göra precis vad den vill hela tiden, för då skulle det bli kaos. För att det ska fungera i ett samhälle måste vi komma överens om regler, normer och värderingar som vi kan förhålla oss till gemensamt. Så länge vi följer dessa fungerar det att leva i varandras närhet. Så hur bestämmer vi egentligen hur vi ska ha det i samhället?

Normer och värderingar

Värderingar handlar om vad vi i grunden tycker är viktigt, vad som är rätt eller fel. Det kan till exempel handla om att alla människor har lika värde, att det är fel att ljuga eller fuska och att vi ska ta hand om miljön. Värderingar påverkar hur vi tänker och beter oss. De ligger till grund för de normer vi har, alltså de oskrivna regler som vi följer och som handlar om vad vi anser vara okej eller inte. Normer kan till exempel vara att ställa sig sist i en kö och vänta på sin tur, att

Friheter och rättigheter

En rättighet ger alla som lever i Sverige vissa förutsättningar som alla ska kunna lita på. De är något som alla individer får av samhället. Vissa rättigheter är så viktiga att de kallas mänskliga rättigheter, och de ska gälla för alla i hela världen. Det finns 30 olika mänskliga rättigheter, och flera av dem ligger till grund för Sveriges lagar.

Att få gå i skola är en mänsklig rättighet.

Exempel på mänskliga rättigheter:

y ttrandeFrihet – du har rätt att säga vad du tycker utan att bli stoppad i förväg.

r eligionsFrihet – du har rätt att tro på vilken religion du vill, eller att inte tro alls.

r ätt till utBildning – du har rätt att gå i skolan.

r ätt till skydd mot diskriminering – du får till exempel inte behandlas sämre på grund av kön, religion eller etnicitet.

r ätt till privatliv – ingen får läsa dina privata meddelanden utan tillstånd.

I Sverige står många av rättigheterna i våra grundlagar, vilket gör dem extra viktiga och svårare att ändra. Flera av dem utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Barnkonventionen är ett dokument som beskriver barns rättigheter. Till exempel att barn ska ha rätt att äta sig mätta, få möjlighet att gå i skolan, bli lyssnade på och slippa vara soldater i krig. Barnkonventionen blev svensk lag år 2020.

FÖRKLARA

• Vad är skillnaden mellan rättigheter och skyldigheter?

• Vad menas med mänskliga rättigheter?

Skyldigheter

Skyldigheter krävs för att samhället ska fungera och för att andras rättigheter ska kunna skyddas.

Exempel på skyldigheter i Sverige:

skolplikt – du måste gå i skolan i 10 år.

Följa lagen – du får till exempel inte skada någon, stjäla något eller hota någon.

Betala skatt – när du arbetar går en del av dina inkomster till skola, sjukvård och andra saker som alla behöver.

delta i en rättegång – blir du kallad som vittne är du skyldig att komma.

totalFörsvarsplikt – från 16 till 70 år är du en del av Sveriges försvar. Det betyder att du ska hjälpa till vid kriser eller krig, på det sätt som passar din förmåga.

Skillnader i världen

Alla människor har enligt FN:s deklaration rätt till samma mänskliga rättigheter, men det betyder inte att alla länder följer dem. Rättigheter och skyldigheter skiljer sig åt beroende på var i världen vi lever. I Sverige har till exempel kvinnor och män samma rättigheter enligt lagen. Vi får tro på vilken religion vi vill, och vi kan kritisera politiker eller protestera mot orättvisor. Men i många länder är det inte så. Där kan vissa grupper vara förbjudna att rösta, uttrycka sina åsikter eller leva som de själva vill.

Vilka rättigheter och skyldigheter vi har i olika länder beror på vilka värderingar som råder och hur människor arbetar för att försvara dem. Därför är det viktigt att stå upp för demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter, både i Sverige och i resten av världen.

Hundratals personer marscherar genom Harare, Zimbabwe, 2025, i en demonstration mot könsbaserat våld.

VILL DU LÄSA MER?

• brottsoffermyndigheten.se – innehåller användbar information, särskilt för dig under 18 år, för vittnen och för anhöriga till brottsoffer.

• jagvillveta.se – information till barn och unga om att ha varit med om brott, hur man anmäler och vilka rättigheter man har. Här finns också kontaktuppgifter till stödorganisationer som Bris och Brottsofferjouren.

• brottsofferguiden.se – ger information om olika brott, rättsprocessens steg och stöd för både ungdomar och vuxna.

• frivilligtsex.se – handlar om sexualbrott, stöd och hjälp, polisanmälan och hur du kan hjälpa en vän som blivit utsatt.

Precis som annat vi är med om i livet kan vi reagera väldigt olika om vi utsätts för ett brott. Man kan känna sig både rädd och orolig. Ibland händer det att brottsoffer skäms eller känner att de har en del av skulden för det som hände. Men det är aldrig brottsoffrets fel, utan det är gärningspersonen som bär ansvaret.

Vem begår brott?

Alla brott som sker anmäls inte till polisen, och bara en del av de som begår brott blir misstänkta eller dömda. För att få en bättre bild av brottsligheten är det därför bra att i anonyma undersökningar fråga människor om de begått något brott. I Brå:s skolundersökning om brott 2024 svarade drygt hälften av eleverna i årskurs 9 att de hade varit med om att begå något brott de senaste 12 månaderna. Det gällde ungefär lika mycket för flickor som för pojkar. I tidigare års undersökningar var det färre flickor än pojkar som hade deltagit i brott. Den vanligaste brottstypen som eleverna angav var stöldbrott, följd av våld, skadegörelse och narkotikabrott. Det var något fler flickor än pojkar som svarade att de begått stöldbrott. För våldsbrott var det tvärtom. En oroande utveckling är att det är fler unga som begår grova våldsbrott och som har blivit inblandade i den organise -

rade brottsligheten. Det händer att unga till exempel utnyttjas som mellanhand för att föra vidare pengar via Swish.

DISKUTERA

• Är ni förvånade över att så många elever svarar att de varit delaktiga i något brott? Vad skulle ni själva ha gissat?

• Vad tror ni bäst hjälper ungdomar som har begått brott att inte fortsätta med det?

I många undersökningar om brottsutveckling mäter man antalet misstänkta för brott i stället för antalet dömda för brott. Det gör man för att de som döms är en mycket liten grupp och det blir mer tillförlitlig statistik om man undersöker alla misstänkta, som är en mycket större grupp.

Sådan statistik visar att antalet misstänkta personer är störst bland yngre och minskar med stigande ålder. Att brottsligheten avtar med åldern tycks vara vanligt, både i Sverige och i andra länder, och det har varit så över tid.

Forskning visar att ganska många begår en del brott i sin ungdom. De allra flesta slutar med det när de blir äldre, skaffar jobb och bildar familj.

OM SAMHÄLLE –LAG OCH RÄTT

Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Tove Helander, Charlotta Turegård Granath.

Vi tror att du som undervisar i SO för årskurs 7–9 vill ha ett flexibelt läromedel. På samma sätt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjälper dig att uppnå målen, och som är lätt att ta med hem efter skolan när du ska studera.

oM Sa M hälle är det läromedlet.

oM-serien, som utgår från det centrala innehållet i Lgr22, är framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant både för lärare och elever. Den kommer i fristående delar uppdelad efter ämnesområden, sex delar per ämne. Använd en, flera eller alla – ni bestämmer! Och bestäm själva när ni vill använda dem och hur!

oM S a M hälle – Lag och rätt tar avstamp i läsarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner om lagarnas roll i samhället, det svenska rättssystemet samt brott och brottslighet.

Till varje ämnesområde finns:

• Lärarstöd+ ett digitalt lärarmaterial som stödjer läraren inför, under och efter lektioner.

• Övningsmästaren.se där du som elev kan öva mer.

• Alva en app där du enkelt kan komma åt bokens inlästa ljud när du vill.

ISBN: 978-91-523-6818-3