9789127471351 by Smakprov Media AB

MALIN NYBERG & LINN BURSELL

NIVÅ 1

INNEHÅLL

Inledning

Komponenter i Pedagogik nivå 1 4

Målgrupp och syfte 5

Planering av utbildningen 6

Examensmål, ämnesmål och centralt innehåll 6

När-, fjärr- och distansundervisning 7

Arbetsplatsförlagt lärande 7 Gy25 8

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 13

Att utveckla ett yrkesspråk 17

Testbaserat lärande 18 Arbeta med läroboken 21

Kapitel 1 44

K1:1 Begreppskort 54

K1:2 Begreppsförklaringar 56

K1:3 Övningstest 1 59

K1:4 Övningstest 2 60

K1:5 Övningstest 3 61

K1:6 Övningstest 4 62

K1:7 Övningstest 5 63

Kapitel 2 64

K2:1 Begreppskort 73

K2:2 Begreppsförklaringar 74

K2:3 Övningstest 1 76

K2:4 Övningstest 2 77

K2:5 Övningstest 3 78

K2:6 Övningstest 4 79

Kapitel 3 80

K3:1 Begreppskort 88

K3:2 Begreppsförklaringar 89

K3:3 Extra övning 91

K3:4 Övningstest 1 92

K3:5 Övningstest 2 94

K3:6 Övningstest 3 95

Kapitel 4 98

K4:1 Begreppskort 108

K4:2 Begreppsförklaringar 109

K4:3 Övningstest 1 111

K4:4 Övningstest 2 112

K4:5 Övningstest 3 114

K4:6 Övningstest 4 115

Kapitel 5 116

K5:1 Begreppskort 125

K5:2 Begreppsförklaringar 126

K5:3 Övningstest 1 128

K5:4 Övningstest 2 129

K5:5 Övningstest 3 130

K5:6 Övningstest 4 131

Kapitel 6

134

K6:1 Begreppskort 142

K6:2 Begreppsförklaringar 143

K6:3 Extra övning 146

K6:4 Övningstest 1 147

K6:5 Övningstest 2 148

K6:6 Övningstest 3 149

K6:7 Övningstest 4 150

K6:8 Övningstest 5 151

Kapitel 7

152

K7:1 Begreppskort 160

K7:2 Begreppsförklaringar 161

K7:3 Extra övning 163

K7:4 Övningstest 1 164

K7:5 Övningstest 2 165

K7:6 Övningstest 3 166

K7:7 Övningstest 4 167

Kapitel 8 170

K8:1 Planera ett äventyr 179

K8:2 Begreppskort 180

K8:3 Begreppsförklaringar 182

K8:4 Övning 1 185

K8:5 Övning 2 186

K8:6 Övning 3 187

Kapitel 9 188

K9:1 Introduktionsuppgift 197

K9:2 Planera en språkutvecklande aktivitet 200

K9:3 Övning 1 201

K9:4 Övning 2 202

K9:5 Övning 3 203

Introduktion till ämnet

pedagogik

Kapitel 1 är en introduktion till ämnet pedagogik. Fokus i detta kapitel ligger på att eleverna ska utveckla en grundläggande förståelse för vad ämnet pedagogik handlar om, lära sig grundläggande begrepp och få kunskap om det svenska utbildningssystemets syfte och roll i samhället. Eleverna får möjlighet att reflektera kring vad utbildning, kunskap och lärande betyder för ett samhälle och för individen. Kapitlets innehåll och begrepp är grundläggande och kommer att repeteras, breddas och fördjupas under hela utbildningen.

Kapitlet handlar också om pedagogens roll och lärmiljöernas betydelse för barns lärande och utveckling.

Eleverna introduceras också till styrdokumenten och till anmälningsplikten och sekretessen. Om eleverna ska göra apl inom ramen för denna nivå, behöver detta repeteras och synliggöras i nära anslutning till apl-perioden.

Progression  nivå 2 och 3

Centralt innehåll

Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har varierat över tid.

Samband mellan pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och lärande.

Orientering om begreppen kunskap, lärande, undervisning och utbildning.

Introduktion till pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.

Stöd och stimulans för människors lärande, växande och deltagande i olika situationer.

Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete, däribland bestämmelser och riktlinjer gällande sekretess.

Demokratisk värdegrund.

Det här kapitlet är en introduktion till ämnet pedagogik och centrala begrepp. Det innehåll och de centrala begrepp som introduceras i detta kapitel återkommer genom hela utbildningen.

Centrala begrepp

De centrala begreppen är kursiverade i texten. Här finns många och det är viktigt att du som lärare väljer vilka som eleverna ska fokusera på, alltså vilka begrepp de ska kunna och minnas.

De fetstilta begreppen i begreppsrutan nedan är ett urval av begrepp från kapitlet. Det finns övningstest och begreppskort till dem.

pedagogik, teori, psykologi, didaktik, sociologi, filosofi, lärande, fostran, undervisning, utbildning, lärandeaktiviteter, kunskap, kunskapssamhälle, det svenska utbildningssystemet, pedagogiska verksamheter, förskola, grundskola, obligatorisk, förskoleklass, fritidshem, gymnasieskolan, vuxenutbildning, sameskolan, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, specialskola, styrdokument, läroplaner, demokratisk grund, offentlighets- och sekretesslagen, sekretess, tystnadsplikt, socialtjänstlagen, anmälningsplikt, orosanmälan, pedagog, förhållningssätt, pedagogiskt förhållningssätt, pedagogisk, stöd, stimulans, informellt lärande, formellt lärande, lärmiljöer, fysisk lärmiljö, psykosocial lärmiljö

EGNA ANTECKNINGAR

Arbeta med kapitlet

Du kan arbeta med kapitlet på många olika sätt och väljer det som passar dina elever och utbildningsform bäst. I läroboken finns många uppgifter att välja mellan. I lärarhandledningen ger vi exempel på och instruktioner om hur du kan arbeta med några av uppgifterna. För inspiration, fler tips och idéer om hur du kan arbeta med kapitlen – se inledningen här i lärarhandledningen. På webben finns facit till besvarafrågorna. Till varje kapitel finns begreppskort och övningstest med facit och det finns också förslag på examinationsuppgifter i slutet av delen. Inför varje avsnitt behöver du bestämma hur du vill arbeta med texterna och med anteckningar. Välj vilka delar ni ägnar mer tid åt och vilka ni behandlar mer övergripande. Välj centrala begrepp och vilka uppgifter som eleverna ska göra. Bestäm var eleverna ska göra anteckningar, var de ska göra uppgifterna och vilka du samlar in.

EGNA ANTECKNINGAR

Introducera kapitlet

Det här kapitlet är en introduktion till ämnet pedagogik och till hela utbildningen. Fundera igenom hur du kan väcka intresse och nyfikenhet för ämnet. Prata med eleverna om vilken utbildning de går och vad ämnet pedagogik har för roll i den.

I början av utbildningen kan du också prata mycket med eleverna om vad de tror att utbildningen innehåller och vilka arbeten de kan komma att jobba med när de är klara med den. Redan här börjar eleverna skapa en yrkesidentitet. Du kan också låta dem skriva eller berätta om varför de valde att gå just den här utbildningen.

Så här kan du introducera kapitlet:

1. Börja med att visa ett filmklipp från en pedagogisk verksamhet. Det finns många klipp från olika pedagogiska yrken på plattformen YouTube. Sök på ”förskola/barnskötare” eller liknande. Prata med eleverna om vad de ser. Vilka miljöer ser de? Vilka yrkesroller

KAPITEL

Det här kapitlet är en introduktion till ämnet pedagogik. I kapitlet får du en introduktion till centrala begrepp, det svenska utbildningssystemet och pedagogens arbete.

Målet är att du ska lära dig om ämnet pedagogik

• grundläggande begrepp det svenska utbildningssystemet

• lagar och regler i skola och förskola pedagogens arbete och förhållningssätt

• undervisning och lärande i pedagogiska verksamheter.

ser de? Vad händer i verksamheten?

Vilka arbetsuppgifter utför pedagogen? Vad behöver en pedagog kunna? Vad tror eleverna kommer vara svårt och utmanande i arbetet? Vad tror eleverna kommer vara roligt och utvecklande?

Här kan ni också prata om vilka pedagogiska verksamheter som eleverna själva har erfarenhet av.

2. Läs kapitelupptakten på s. 8 och titta på bilden på s. 9.

3. Arbeta med de inledande reflektionsfrågorna. Bestäm hur du önskar arbeta med den inledande reflektionen.

Välj mellan exemplen på s. 24 i inledningen.

4. Gör en gemensam reflektion där eleverna får berätta om vad de svarat på de inledande reflektionsfrågorna.

5. Se introduktionsfilmen tillsammans. Berätta för eleverna att de när som helst själva kan gå in och titta på den genom att skanna QR-koden.

Pedagogik – vad är det?

I detta avsnitt, s. 10–13, får eleverna en första introduktion till ämnet. De får lära sig grundläggande begrepp som är centrala under hela utbildningen. Berätta gärna att de redan nu ska börja öva in begreppen så att de minns och kan använda dem.

CENTRALA BEGREPP S. 10–13

pedagogik teori lärande fostran undervisning lärandeaktivitet utbildning det svenska utbildningssystemet

REFLEKTERA, S. 13

Frågorna på s. 13 är många. Här kan du välja att låta eleverna arbeta på flera sätt.

Ett sätt är att låta eleverna arbeta med en fråga i taget. Låt dem diskutera varje fråga två och två och därefter tar ni upp frågorna i helklass.

Ett annat arbetssätt är att eleverna arbetar på olika sätt med de olika frågorna:

1. Till fråga 1 kan du låta eleverna göra ett Venndiagram som handlar om likheter och skillnader mellan fostran och lärande (se s. 36 i inledningen).

2. Till fråga 2 kan du låta eleverna berätta för varandra om hur de tror att de lärde sig läsa och om de har några särskilda minnen kring detta.

3. Till fråga 3 kan du låta eleverna diskutera hur och när de tycker att yngre generationer fostrar de äldre?

4. Till fråga 4 och 5 kan du låta eleverna arbeta i grupp och ge dem ett papper som de delar på mitten. På den ena sidan skriver de förskolan och på den andra gymnasieskolan. Sedan listar eleverna olika lärandeaktiviteter som passar de olika målgrupperna. Här kan du också utmana eleverna och låta dem fundera kring om det finns några lärandeaktiviteter som passar båda målgrupperna.

UPPDRAG, S. 13

Låt eleverna skriva ned allt lärande som skett under en skoldag. De kan skriva i punktform. Ge instruktionen att de ska tänka: lärandeaktivitet och lärande, alltså vad fick vi göra och vad lärde vi oss?

Påminn om att lärande inte bara är att lära sig något nytt, utan att också öva på olika innehåll och förmågor. Uppmana eleverna att få med så många detaljer som möjligt.

Kunskap

På s. 14–15 får eleverna läsa om vad kunskap är och betyder för individen och samhället. De får de lära sig vad ett kunskapssamhälle är och varför man anser att det är viktigt att medborgare kan och vet saker.

Fokus i avsnittet ligger på att eleverna ska få möjlighet att förstå varför vi prioriterar kunskap och utbildning i Sverige och varför vi ser kunskap som en rättighet.

Eleverna får hjälp att förstå vad motsatsen är och innebär, alltså vilka konsekvenserna blir om man inte har tillgång till kunskap. Ni kan också diskutera vad vi behöver

kunna i dagens samhälle och jämföra med vad man behövde kunna förr.

Diskutera gärna uttrycket ”kunskap är makt”. Vad betyder uttrycket? På vilket sätt kan man få makt om man har kunskap?

CENTRALA BEGREPP S. 14–15

kunskaper kunskapssamhälle

REFLEKTERA, S. 15

Låt eleverna svara enskilt på frågorna på s. 15. Diskutera svaren i helklass. Om eleverna har svårt att hitta svar, utgå från tydliga situationer, exempelvis vardagliga göromål, men också sådant som är kopplat till samhällsfrågor och olika arbeten. Jämför gärna med vad man skulle kunna i bondesamhället.

Sedan kan du skriva deras svar på tavlan. Dela in tavlan i tre delar. Skriv som en punktlista. I vissa klasser kan eleverna gå fram till tavlan flera i taget och själva skriva svar. Synliggör deras svar genom att sammanfatta dem muntligt. Eleverna kan sedan antingen skriva av svaren eller fotografera tavlan.

EGNA ANTECKNINGAR

Det svenska utbildningssystemet

På s. 16–18 får eleverna en introduktion till det svenska utbildningssystemet. Fokus i avsnittet ligger på att förstå hur systemet är uppbyggt och vad pedagogiska verksamheter är. Detta innehåll återkommer under hela utbildningen, så eleverna behöver inte kunna alla pedagogiska verksamheter redan nu.

Däremot är det bra om eleverna förstår vad en pedagogisk verksamhet är och att utbildningssystemet sträcker sig från att någon är ett litet barn till hen blir vuxen. Det är lagom att de exempelvis lär sig vad förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är. De övriga verksamheterna kan de höra talas om nu och sedan lära sig efter hand.

Notera att efter att läroboken publicerades har ett beslut tagits om att grundskolan från och med hösten 2028 kommer att vara 10 år, då ersätts förskoleklass med årskurs 1.

CENTRALA BEGREPP S. 16–17 det svenska utbildningssystemet pedagogiska verksamheter förskola förskoleklass grundskola obligatorisk fritidshem gymnasieskola vuxenutbildning sameskola anpassad grundskola anpassad gymnasieskola specialskola

EXTRA ÖVNING: DET SVENSKA

UTBILDNINGSSYSTEMET

Dela in eleverna i grupper. Låt varje grupp göra en väggplansch (se s. 37 i inledningen) över det svenska utbildningssystemet. Vid varje pedagogisk verksamhet skriver eleverna en kort text om verksamheten och dess syfte. Sätt upp väggplanscherna på väggen.

Styrdokumenten

I detta avsnitt, s. 19–21, får eleverna läsa om styrdokumenten. Detta är en introduktion och eleverna kommer att möta styrdokumenten genom hela utbildningen.

Fokus i avsnittet ligger på att eleverna ska förstå att pedagogiska verksamheter regleras av lagar och regler och att dessa vilar på demokratisk grund. Förklara att styrdokumenten bestäms av riksdag och regering och att de bland annat skyddar vår rätt till utbildning.

Visa gärna tryckta läroplaner för eleverna, exempelvis förskolans och grundskolans läroplaner. Ha dem stående i klassrummet och hänvisa till dem om och om igen.

På dessa sidor får eleverna även lära sig om offentlighets- och sekretesslagen och om anmälningsplikten. Om eleverna gör apl inom ramen för denna nivå, kan ni med fördel repetera sidorna i nära anslutning till apl-perioden. Ge gärna exempel på vad lagarna innebär i praktisk handling.

Offentlighets- och sekretesslagen, s. 20

Ge exempel på när tystnadsplikten kan vara utmanande och vilka fällor och dilemman man kan hamna i.

Exempel på utmanande situationer:

• När man möter klasskamraterna på bussen på väg hem från apl och har haft en jättejobbig dag. Kanske har ett barn utmanat mycket och man vill berätta allt – och det sitter kanske andra på bussen som hör vad man säger och kan lista ut vilken förskola eller vilket barn det handlar om.

• När exempelvis släktingar frågar om skvaller på apl-platsen om en viss familj och deras barn.

• När personalen på apl-platsen skvallrar om barn och familjer i lunchrummet på ett sätt som inte är okej.

Här kan eleverna få komma på egna exempel på situationer som kan skapa dilemman när det kommer till sekretess.

Låt dem öva på vad de ska säga om någon utmanar deras sekretess.

Socialtjänstlagen

–

anmälningsplikten, s. 21

När ni arbetar med socialtjänstlagen och anmälningsplikten kan ni läsa mer och titta på olika klipp om socialtjänstens arbete och vad som händer när en orosanmälan görs. Du hittar bra information på webbsidan Koll på soc (kollpasoc.se), en informationssida gjord av Socialstyrelsen. De har också många klipp på YouTube.

Många elever kan ha egna erfarenheter av socialtjänsten och har kanske också fördomar och starka känslor kring socialtjänstens arbete. Om så är fallet är det viktigt at lyssna och bekräfta, men också lyfta hur viktigt socialtjänstens arbete är. Stötta elevernas lärande med att visa nyanser och fakta om socialtjänstens arbete.

CENTRALA BEGREPP S. 19–21

styrdokument demokratisk grund offentlighets- och sekretesslagen sekretess tystnadsplikt socialtjänstlagen anmälningsplikt orosanmälan

Vad arbetar en pedagog med?

På s. 22–23 får eleverna lära sig vad en pedagog har för utbildning, kunskaper och kan arbeta med, alltså vad utbildade pedagoger är experter på. Innehållet kan stärka elevernas förståelse för vad de kommer att lära sig under utbildningen. Avsnittet handlar också om begreppet förhållningssätt. Det är ett svårt och abstrakt begrepp som kan ta tid att förstå. Viktigt är att eleverna förstår att begreppet förhållningssätt innefattar vad vi tänker om något och hur vi agerar utifrån det, alltså att vår uppfattning om något påverkar hur vi agerar. Det är med andra ord det sätt vi tänker, bemöter andra och agerar i olika situationer, alltså den attityd, inställning eller värdegrund som ligger

bakom hur vi beter oss. Det handlar inte bara om vad vi gör, utan hur och varför vi gör det.

Berätta att begreppet förhållningssätt går att se ur olika perspektiv och att det får olika innebörd beroende på vilket begrepp det sätts ihop med, exempelvis pedagogiskt förhållningssätt, hälsopedagogiskt förhållningssätt eller specialpedagogiskt förhållningssätt.

CENTRALA BEGREPP S. 22–23 pedagog förhållningssätt pedagogiskt förhållningssätt pedagogisk

REFLEKTERA, S. 22

Börja med att låta eleverna berätta om sina favoritpedagoger. Varför är just den här pedagogen en favorit? Vad gjorde hen som var så bra? Ge eleverna papper där de skriver brev till sin favoritpedagog och där de berättar vad pedagogen betytt för dem och varför.

Vissa elever kanske inte har någon favoritpedagog – då kan de istället skriva en lista på hur en favoritpedagog kan vara.

Undervisning, lärande,

stöd och

stimulans

I detta avsnitt, s. 24–27, ligger fokus på att eleverna ska börja förstå kopplingen mellan undervisning, stimulans och lärande. Här introduceras de också till begreppet lärmiljö och hur viktig den är för att lärande ska kunna ske. De får också

möjlighet att förstå hur olika lärmiljöer kan skilja sig åt för olika pedagogiska verksamheter och olika åldrar, men också vad man ska lära sig i miljön.

CENTRALA BEGREPP S. 24–27

lärande stimulans informellt lärande formellt lärande stöd

lärmiljö fysisk lärmiljö psykosocial lärmiljö

UPPDRAG, S. 27

Dela in eleverna i grupper.

• Ge varje grupp en pedagogisk verksamhet och ålder, exempelvis förskola 1–3 år, förskola 3–5 år, förskoleklass, fritidshem 6–9 år, fritidshem 10–12 år, grundskola åk 3, gymnasieskola fordonsutbildning, undervisning i kemi på universitet och så vidare.

• Ge ett stort papper till varje grupp där de börjar med att skriva ålder och verksamhet som rubrik. Sedan drar de ett streck mitt på pappret. På ena sidan skriver de ”Dålig lärmiljö” och på den andra ”Bra lärmiljö”.

• Varje grupp skriver i punktform vad som kännetecknar en dålig respektive bra lärmiljö under rubrikerna.

• Påminn eleverna om att anpassa lärmiljön till verksamhet och ålder, men också vad de ska lära sig i miljön.

• När de är klara kan de berätta vad de kommit fram till.

Fördjupning och fallbeskrivning

Fördjupningen ”De vilda barnen” på s. 28–29 handlar om barn som vuxit upp i miljöer där de inte haft någon eller bara lite kontakt med andra människor. Här

kan du synliggöra hur miljön kan påverka oss, men också vilka effekter bristen på stimulans kan få.

UPPDRAG, S. 29

Dela in eleverna i grupper.

• Varje grupp läser om ett av barnen. Om du har flera grupper, kan du även använda exemplen som finns på Wikipedia under rubriken Vilda barn.

• Varje grupp tar reda på mer information om sitt barn. Det kan vara utmanande att hitta mer om barnen då det finns begränsat med information. Påminn om källkritik, vad kan vara skrönor och vad kan vara sant?

• Varje grupp gör en väggplansch (se s. 37 i inledningen) och berättar för klassen vad de fått reda på.

I fallbeskrivningen s. 30–31, ”Läsaktiviteter och lärmiljö”, modelleras hur pedagoger på en förskola kan arbeta med läsaktiviteter och lärmiljö. Läs fallbeskrivningen tillsammans och prata om ord och begrepp som förekommer. Titta gärna på något filmklipp från en förskola där pedagogerna läser för barnen, Skolverket har flera filmklipp på sin webbsida under rubriken Kompetensutveckling; Stöd i arbetet; Högläsning och samtal om text i förskolan.

UPPDRAG S. 31

Dela in eleverna i grupper eller låt dem arbeta enskilt. Gå till biblioteket och låna barnböcker eller hämta in barnböcker till klassrummet. Låt eleverna välja varsin. De får läsa den barnbok de valt och sedan göra en planering till den. Därefter genomför de aktiviteten med en barngrupp eller med sina klasskamrater. När de gjort aktiviteten kan de fundera på fler läsaktiviteter och också hur lärmiljön kan utvecklas för att uppmuntra läsning.

Sammanfattning

På s. 32–33 sammanfattas kapitlet. Där finns många begrepp och texten kan kännas tung och förtätad. Ni kan med fördel först läsa den tillsammans och sedan enskilt, gärna flera gånger, så att eleverna upptäcker hur mycket de förstår och minns från kapitlet.

Om texten används för att repetera inför examination, kan du använda övningstesten och göra dem i nära anslutning. Du kan också låta eleverna arbeta med begreppskorten och göra övningen ”Hur väl kan jag begreppen” (se s. 33). Ni kan också titta på kapitelfilmen på nytt. Till sist kan ni ta fram den inledande reflektionen för att se vad eleverna skrev då och vad de skulle vilja lägga till eller ändra i sina svar nu.

AVSLUTANDE UPPGIFT, S. 33

Som avslutande uppgift kan eleverna göra intervjuer med olika personer, exempelvis en lärare, en kompis, någon hemma och någon ute på stan. De ska ta reda på vad

olika personer tycker är viktigt att barn lär sig i skolan idag, alltså vilka kunskaper och vilket kunnande som är viktigt i dagens samhälle.

• När eleverna kommer tillbaka med sina svar, kan de sammanställa dem genom att skriva dem på post it-lappar, en sak på varje.

• Dela därefter in klassen i grupper om 3–4. Eleverna ska nu jämföra sina svar och sortera dem i högar.

• De ska därefter rangordna sina högar och behöver nu diskutera och komma överens. Vilka kunskaper är viktigast och vilka är minst viktiga?

• Varje grupp ska sedan berätta om och motivera sin rangordning.

• När detta är klart kan ni reflektera tillsammans och fundera på om det är något eleverna vill lägga till.

ARBETA MED BEGREPPSKORTEN

Låt eleverna arbeta med begreppskorten på kopieringsunderlag K1:1 och K1:2. Läs mer om hur de kan användas på s. 34 i lärarhandledningens inledning.

EGNA ANTECKNINGAR

Övningstest

Till kapitlet finns fem övningstest. Testen görs med fördel flera gånger under arbetet med kapitlet. Övningstesten kan också användas vid andra tillfällen, som när du vill att eleverna ska repetera begreppen och inför en examination.

Övningstest 1 (kopieringsunderlag K1:3)

är en lucktext där eleverna ska skriva in rätt begrepp i meningar.

Facit: 1 – lärande; 2 – utbildning; 3 – undervisning; 4 – pedagog; 5 – fostran; 6 – pedagogik; 7 – lärmiljö; 8 – pedagogiskt förhållningssätt; 9 – stimulans

Övningstest 2 (kopieringsunderlag K1:4)

är en lucktext där eleverna ska skriva in rätt begrepp i meningar.

Facit: 1 – kunskap; 2 – kunskapssamhälle; 3 – pedagogisk verksamhet; 4 – styrdokument; 5 – det svenska utbildningssystemet; 6 – demokratisk grund; 7 – teori

Övningstest 3 (kopieringsunderlag K1:5)

är en övning där eleverna ska para ihop begrepp och förklaring genom att dra streck.

Facit: 1–c; 2–e; 3–g; 4–a; 5–b; 6–d; 7–f‚ 8–h

Övningstest 4 (kopieringsunderlag K1:6)

är en övning där eleverna ska para ihop begrepp med förklaring.

Facit: 1–b; 2–c; 3–e; 4–d; 5–a

Övningstest 5 (kopieringsunderlag K1:7).

Eleverna ska svara med egna ord. De ska beskriva, förklara och ge exempel. Gå gärna igenom hur svaren kan skrivas fram. Så här kan ett svar se ut:

2. Vad är styrdokument och vilka styrdokument reglerar det svenska utbildningssystemet?

Styrdokument är de lagar och regler som reglerar det svenska utbildningssystemet.

Det är exempelvis skollagen, läroplanerna och offentlighets- och sekretesslagen. Dessa lagar styr hur skolan ska organiseras och vilka rättigheter och skyldigheter vi har.

Examinationsuppgifter

Kapitel 1, 2 och 3 kan examineras tillsammans. Förslag på gemensamma examinationsuppgifter hittar du under Examinationsuppgifter i kapitel 3.

EGNA ANTECKNINGAR

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Begreppskort

pedagog

teori

lärande pedagogik

fostran undervisning

utbildning kunskap

kunskapssamhälle

det svenska utbildningssystemet

pedagogiska verksamheter pedagogiskt förhållningssätt

lärmiljö stimulans

styrdokument demokratisk grund

lärandeaktiviteter förskola

offentlighets- och sekretesslagen grundskola sekretess förskoleklass

anmälningsplikt gymnasieskolan förhållningssätt vuxenutbildning

formellt lärande fysisk lärmiljö psykosocial lärmiljö tystnadsplikt

Begreppsförklaringar

pedagog

lärande

fostran

utbildning

kunskapssamhälle

pedagogiska verksamheter

lärmiljö

styrdokument

teori

pedagogik

någon som har utbildning inom bland annat pedagogik och ofta arbetar i pedagogiska verksamheter, men också andra

det som sker när en människa lär sig något nytt eller blir bättre på något

det som händer när vi överför normer och värderingar till varandra

de pedagogiska verksamheter som leder till ett tydligt mål, betyg eller examen

att befolkningen i ett land behöver kunskaper av olika slag för att samhället ska utvecklas och nå framsteg

är olika verksamheter i utbildningssystemet som har syfte att bidra till människans utveckling och lärande

är den miljö som är organiserad för ett visst lärande

är de lagar och regler som gäller för hela skolväsendet

betyder att titta på och vara medveten om, en vetenskaplig teori växer fram då forskare och teoretiker undersöker, studerar, försöker förstå och beskriva något

handlar om fostran, lärande, utbildning, undervisning och människans utveckling

1. Introduktion till ämnet pedagogik

undervisning

kunskap

det svenska utbildningssystemet

pedagogiskt förhållningssätt

stimulans

demokratisk grund

lärandeaktiviteter

offentlighets- och sekretesslagen

sekretess/tystnadsplikt

är när vi planerar och organiserar aktiviteter för ett visst lärande

anmälningsplikt

är fakta, förståelse och förmågor

också kallat det svenska skolväsendet, består av olika pedagogiska verksamheter och sträcker sig från barn till vuxen

när en pedagog ser och möter varje enskild individ och organiserar verksamheten så att var och en får möjligheten att utvecklas så långt som möjligt

är intryck, en retning eller något som utmanar våra sinnen, genom stimulans utmanas vi och lär oss

skolan vilar på demokratisk grund vilket bland annat betyder att alla ska få tillgång till en likvärdig utbildning, bli behandlade med lika värde och att alla som deltar ska kunna påverka verksamheten.

aktiviteter som ska leda till att någon lär sig något särskilt

reglerar vem som får ta del av vilken information och vilken information om människor som får behandlas av myndigheter och av andra verksamheter

gäller för alla som arbetar i eller praktiserar i offentliga verksamheter som exempelvis skolan eller förskolan och innebär att man inte får ge känslig information till obehöriga om barn, vårdnadshavare eller familjer

regleras i socialtjänstlagen och den innebär att om någon som arbetar med barn inom exempelvis vården, förskola eller skola som misstänker eller får veta att ett barn far illa måste anmäla det till socialtjänsten och/eller i vissa fall även till polisen

förhållningssätt hur vi förhåller oss till något, alltså vår inställning

formellt lärande

psykosocial lärmiljö

förskola

grundskola

förskoleklass

gymnasieskolan

vuxenutbildning

fysisk lärmiljö

när lärande är medvetet och organiserat, en utbildning är formell eftersom det en planerad och styrd verksamhet

handlar om trivsel, trygghet och ledarskap, alltså hur stämningen är och hur bra personerna i en grupp trivs med varandra

frivillig och till för barn mellan ett och fem år, syftet med verksamheten är att förbereda barnen för att lära sig hela livet och den är också till för att ta hand om barnen då föräldrarna arbetar

verksamheten är nio år lång och obligatorisk, barnen börjar i här det år då barnen blir 7 år (från och med hösten 2028 kommer verksamheten att bli 10 år, då ersätts förskoleklass med årskurs 1), syftet med den är bland annat att eleverna ska få grundläggande kunskaper och värden

det år då barn fyller sex år är det obligatoriskt att börja i denna verksamhet, syftet med den är att förbereda barnen för grundskolan (från och med hösten 2028 kommer grundskolan att bli 10 år, då ersätts denna verksamhet med årskurs 1)

syftet med verksamheten är att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbete, den är tre år och frivillig

är exempelvis kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola eller högskola/universitet

är exempelvis byggnaden, rummet, möblerna och det material man använder

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Övningstest 1

Skriv in rätt begrepp på raden. Välj mellan följande begrepp:

pedagogik, pedagog, stimulans, lärande, pedagogiskt förhållningssätt, lärmiljö, fostran, utbildning, undervisning

är det som sker när en människa lär sig något nytt eller blir bättre på något.

2. är de pedagogiska verksamheter som leder till ett tydligt mål, betyg eller examen.

3. är när vi planerar och organiserar aktiviteter för ett visst lärande.

4. är någon som har utbildning inom bland annat pedagogik och arbetar ofta i pedagogiska verksamheter

5. det som händer när vi överför normer och värderingar till varandra.

6. är ett ämne som handlar om fostran, lärande, utbildning, undervisning och människans utveckling.

7. är den miljö som är organiserad för ett visst lärande.

8. när en pedagog ser och möter varje enskild individ och organiserar verksamheten så att var och en får möjligheten att utvecklas så långt som möjligt.

9. är intryck, en retning eller något som utmanar våra sinnen, vilket gör att vi utvecklas och lär oss.

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Övningstest 2

Skriv in rätt begrepp på raden. Välj mellan följande begrepp:

kunskapssamhälle, demokratisk grund, teori, pedagogiska verksamheter, kunskap, styrdokument, det svenska utbildningssystemet

1. är fakta, förståelse och förmågor

2. är att befolkningen i ett land behöver kunskaper av olika slag för att samhället ska utvecklas och nå framsteg

3. är olika verksamheter i utbildningssystemet som har syfte att bidra till människans utveckling och lärande

4. kallas de lagar och regler som gäller för hela skolväsendet

5. också kallat det svenska skolväsendet, består av olika pedagogiska verksamheter och sträcker sig från barn till vuxen

6. Skolan vilar på vilket bland annat betyder att alla ska få tillgång till en likvärdig utbildning, bli behandlade med lika värde och att alla som deltar ska kunna påverka verksamheten.

7. En växer fram då forskare och teoretiker undersöker, studerar, försöker förstå och beskriva något.

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Övningstest 3

Para ihop begreppen med sin förklaring. Dra streck mellan dem.

1. offentlighets- och sekretesslagen

2. sekretess/tystnadsplikt

3. anmälningsplikt

4. förskola

5. grundskola

6. förskoleklass

7. gymnasieskolan

8. vuxenutbildning

a. frivillig pedagogisk verksamhet för för barn mellan ett och fem år

b. verksamheten är nio år lång och obligatorisk (från och med hösten 2028 kommer verksamheten att bli 10 år, då ersätts förskoleklass med årskurs 1)

c. en lag som reglerar vem som får ta del av vilken information och vilken information om människor

d. det år då barn fyller sex år är det obligatoriskt att börja i denna verksamhet (från och med hösten 2028 kommer grundskolan att bli 10 år, då ersätts denna verksamhet med årskurs 1)

e. gäller för alla som arbetar i eller praktiserar i offentliga verksamheter som och innebär att man inte får ge känslig information till obehöriga om barn, vårdnadshavare eller familjer

f. syftet med verksamheten är att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbete, den är tre år och frivillig

g. innebär att om någon som arbetar med barn misstänker eller får veta att ett barn far illa måste anmäla det till socialtjänsten och/eller i vissa fall även till polisen

h. är exempelvis kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola eller högskola/ universitet

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Övningstest 4

Para ihop begreppen med sin förklaring. Dra streck mellan dem.

1. lärandeaktiviteter

2. förhållningssätt

3. formellt lärande

4. psykosocial lärmiljö

5. fysisk lärmiljö

a. är exempelvis byggnaden, rummet, möblerna och det material man använder

b. aktiviteter som ska leda till att någon lär sig något särskilt

c. hur vi förhåller oss till något, alltså vår inställning

d. handlar om trivsel, trygghet och ledarskap, alltså hur stämningen är och hur bra personerna i en grupp trivs med varandra

e. när lärande är medvetet och organiserat, en utbildning är formell eftersom det en planerad och styrd verksamhet

1. Introduktion till ämnet pedagogik

Övningstest 5

Skriv ett kort svar till varje fråga. Beskriv, förklara och ge exempel på varje fråga. Skriv på ett linjerat papper eller på datorn.

1. Vad är pedagogiska verksamheter och vilka utgör det svenska utbildningssystemet?

2. Vad är styrdokument och vilka styrdokument reglerar det svenska utbildningssystemet?

3. Vad är undervisning?

4. Vad är lärande?

5. Vad är fostran?

6. Vad är stimulans och vad har det med lärande och utveckling att göra?

7. Vad är ett kunskapssamhälle och varför är utbildning viktigt i ett kunskapssamhälle?

8. Vad är och innebär tystnadsplikten?

9. Vad är och innebär anmälningsplikten?

10. Vad är och innebär ett pedagogiskt förhållningssätt?

11. Vad betyder det att skolan vilar på demokratisk grund?

LÄRARHANDLEDNING

Pedagogik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet pedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Pedagogik nivå 1 är den första av tre nivåer i ämnet pedagogik.

Lärarhandledningen innehåller en inledning som stöttar dig i arbetet med Gy25 och ämnet pedagogik. Lärarhandledningen innehåller också förklaringar till lärobokens texter, förslag på aktiviteter, övningar, begreppskort och begreppsförklaringar, övningstester, examinationsuppgifter och apl-uppgifter. Den ger dig stöd för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt arbeta med testbaserat lärande.

Pedagogik nivå 1 består av:

• Lärobok

• Lärobok Digital

• Elevwebb

• Lärarhandledning med lärarwebb

Läs mer om de olika komponenterna på nok.se.

ISBN 978-91-27-47135-1