Emma Holtz, RISE om innovationer som stärker hållbarhet och konkurrenskraft.
Christophe Barbier, Billerud om hur fiberbaserade material formar framtidens förpackningar.
Arrangör
FRAMTIDENS MAT
Sofia Götmar Blomstedt, PwC om hur teknik, hälsa och säkerhet formar morgondagens livsmedel.
ÄN ETT MATERIALVAL
Joakim Tuvesson, Tetra Pak om systemperspektivet bakom hållbara förpackningar.
Nordens enda nischade mötesplats för dagligvarubranschen
Hela denna bilaga är en annons från Contentway
Hållbar
Livsmedelsproduktion
Account Manager: Rebecca Göransson
Innovativ Förpackningsindustri
Account Manager: Daniel Polverari
Managing Director
Johan Gilbe
Content Coordination
Maja Friberg
Graphic Design
Emma Brejner
Journalister
Annika Wihlborg
Karin Bångman
Petter Ahrnstedt
Mary Örnborg
Elin Bisander
Kontakta oss
Contentway A/S Vesterbrogade 10 DK-1620 København Telefon &
Email contentstudio@contentway.dk
Contentway
Contentway är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder. Partner Content i denna kampanj är skapade i samarbete med våra kunder. Detta är kommersiellt innehåll.
Omslagsfoto Pexels
Distribution Dagens Industri Januari 2026
Tryckeri
Bold Printing Malmö, Bold printing Stockholm, Gota Media Borås & Bold Printing Sundsvall. Med reservation för ev. tryck- och färgfel.
Följ oss @contentwayse
Så ökar vi svensk livsmedelsproduktion!
Sverige har stor potential att öka produktion av livsmedel och skapa fler jobb i hela landet. Ökad livsmedelsproduktion stärker dessutom Sveriges beredskap. Men för att lyckas krävs långsiktiga offentliga satsningar på forskning och innovation som bygger på svenska styrkor, samt ökade investeringar. Vi ser också att exporten av svenska livsmedel kan öka avsevärt, men det kräver fortsatta investeringar i innovation och samverkan.
Cecilia Warrol Verksamhetsledare, Sweden Food Arena
Hösten 2025 presenterade Sweden Food Arena rapporten ”Tillväxtpotential i svensk livsmedelsproduktion”. Den visar att volymerna från råvaruproduktionen är oförändrade sedan 2017, men att en stor volymtillväxt skett i förädlingen genom importerade råvaror. Rapporten pekar också på en mycket hög dynamik i livsmedelskedjan, med många intressanta och innovativa start-ups.
Vi ser stor potential i att öka svensk livsmedelsproduktion, genom att kapitalisera
på det unika och långsiktiga hållbarhetsarbete som livsmedelskedjan investerat i under senaste decennier. Primärproduktion bygger på fotosyntesen med ett naturligt cirkulärt kretslopp och Sverige investerar i smarta lösningar för att minimera miljö- och klimatpåverkan från jordbruket. Sverige ligger långt fram med lågt klimatavtryck från livsmedelskedjan – men vi behöver bli ännu bättre!
Sweden Food Arena verkar för ökad forskning, innovation och samverkan inom den svenska livsmedelskedjan. Men vi ser att det behövs tydliga och långsiktiga satsningar från både regeringen och näringslivet för en ökad svensk beredskap och för att svenska livsmedel ska vara hållbara och framgångsrika i världen. Sweden Food Arena föreslår därför tre viktiga satsningar framåt:
Fortsätt utveckla forskning som bidrar till god hälsa och goda matvanor. Universiteten har forskning i framkant inom strategiska tekniker, agronomi, nutrition och hälsa – men det behövs starka centrum-
Färsodlarna – Advertorial
Hållbart varumärke i klimatets tid
Klimatförändringar och stigande matpriser pressar livsmedelsbranschens strukturer. Samtidigt ökar kraven på transparens, korta värdekedjor och rimliga priser. Färsodlarna vill sänka tröskeln till växtbaserade proteiner genom enkelhet och tydlig klimatnytta, baserat på svenska baljväxter. Ambitionen är att förändra vardagsmatlagningen utan att komplicera den och göra klimatsmarta val möjliga i vardagen.
Oddgeir Hole
VD för Färsodlarna
Att bygga ett hållbart varumärke inom livsmedelsbranschen handlar i dag mindre om värderingar och mer om faktiska resultat i hela värdekedjan. Konsumenter väljer inte produkter för hur de kommuniceras, utan för hur de fungerar i vardagen: de ska vara enkla att använda, smaka bra och vara rimligt prissatta. För företag som vill driva klimatomställning är därför det affärsmässiga perspektivet avgörande.
Det är utgångspunkten för Färsodlarna och VD:n Oddgeir Hole. Bolagets idé växte fram ur ett konkret mål: att minska klimatpåver-
kan från nötkött. Cirka hälften av allt nötkött som säljs i Sverige används till färs – vilket gör just den kategorin strategiskt viktig. Enligt Carbon Cloud ligger svenskt nötkött på omkring 23 kilo CO₂e per kilo, medan Färsodlarnas baljväxtfärs hamnar runt 0,7 kilo.
– Vi behöver inte ersätta all biff eller stek. Men färsen går att byta ut, och där kan vi göra stor skillnad utan att påverka vardagen särskilt mycket, säger Oddgeir Hole.
Strategin bygger på praktisk cirkularitet snarare än pekpinnar. För Färsodlarna handlar omställningen om att göra klimatsmarta val enkla, inte moraliskt laddade.
Produkterna baseras på hela svenska baljväxter – gråärta, sötlupinsböna och åkerböna – samt rapsolja. Råvarorna blötläggs, kokas och mals utan tillsatser, E-nummer eller proteinpulver. Filosofin är att maten ska vara begriplig, i kontrast till många växtbaserade alternativ med långa ingredienslistor.
– Maten ska gå att förstå, säger Oddgeir Hole.
Utvecklingen av rätt smak och textur krävde omfattande tester i skolor och konsumentpaneler. För att uppnå stabilitet och hållbarhetstid utan tillsatser valde bolaget en fryst produktlinje – ett val som minskade svinnet och stärkte distributionen under en period av inflation och osäker efterfrågan.
När försäljningen av växtbaserat bromsade in i dagligvaruhandeln ökade i stället efterfrågan från offentlig sektor och restaurang, där upphandlingar i högre grad kopplas till klimatmål och näringsinnehåll. Det tydliggjorde skillnaden mellan kortsiktig konsumentlogik och långsiktig omställningspolitik.
Färsodlarna driver i dag verksamheten med tre anställda och samarbetar med svenska odlingskooperativ och livsmedelsfabriker.
– Vi bygger ingen fabrik innan volymerna finns. Det gör oss skalbara och redo för export när efterfrågan ökar, säger Oddgeir Hole.
bildningar där akademi och näringsliv kan samverka för att utveckla framtidens attraktiva livsmedel.
Öka uppskalning och industrialisering i etablerade och nystartade livsmedelsföretag. Industrialisering är en svensk framgångsfaktor, men vi behöver fortsätta utveckla lösningar för hela livsmedelskedjan, som digitalisering och automation.
Öka investeringarna i livsmedelskedjan. Det finns en växande internationell marknad för svenska, högförädlade livsmedel, men också för närproducerad, hållbar mat. Livsmedelsföretag med tillgång till kapital växer, blir mer produktiva och ökar sin innovationsförmåga. Störst tillväxtpotential har livsmedelsföretag som kombinerar konsumenternas efterfrågan med stark exportförmåga.
Livsmedelskedjan i Sverige vill växa och utvecklas. Under 2026 kommer Sweden Food Arena presentera en ny innovations- och forskningsagenda, där branschens utvecklingsområden beskrivs. Vill du engagera dig? Hör av dig till oss!
Med ett starkt stöd från landsbygdspolitiken och forskningsfinansiärer kan vi stärka livsmedelsproduktionen och skapa beredskap och hållbar lönsamhet i hela den svenska livsmedelskedjan. Framför allt vill vi bidra till god och hälsosam mat och dryck, Made in Sweden!
Ett fortsatt hinder är butikernas struktur. Växtbaserat placeras ofta långt från köttfärsen – trots att det är just den jämförelsen konsumenten gör. Ett paket baljväxtfärs kostar omkring 44,90 kronor, jämfört med 70–80 kronor för köttfärs, men prisskillnaden försvinner när produkterna separeras.
– Det är inte smaken eller priset som är hindret, utan hur butiken är byggd.
Som ett sätt att sänka trösklarna testas även hybridprodukter. En 50/50-pannbiff av nötkött och baljväxter såldes under 2024 på samtliga Ikeas restauranger i Sverige –med starkt resultat.
– Hybrider är ett effektivt sätt att möta konsumenten där den är, utan att kompromissa med smaken.
För Oddgeir Hole är slutsatsen tydlig: ett hållbart varumärke kräver tre saker – god smak, prisvärdhet och en värdekedja som fungerar ekonomiskt. Utan lönsamhet sker ingen omställning.
– Gör vi det enkelt att välja rätt, kommer förändringen av sig själv.
LEDARE
Smögenlax tar svensk matproduktion in i framtiden
I Kungshamn i Bohuslän står Smögenlax Aquaculture inför sitt kommersiella genombrott. Efter åtta års teknikutveckling är bolaget redo att skala upp sin patenterbara teknologi för landbaserad laxodling – ett cirkulärt system där restprodukter blir nya intäktsströmmar i form av energi och biogödsel och avfallet är i de närmaste noll.
Det är ett nydanande svenskt matäventyr som tar form, ett cirkulärt bioindustrisystem för hållbart vattenbruk som är ett måste för framtidens svenska matproduktion.
–Det vi nu ska göra är att skala upp det som vi utvecklat och testat under åtta år och som vi vet fungerar. Det är en revolutionerande teknologi och ett måste för framtidens hållbara fiskodlingar, säger Joel Oresten, VD och en av grundarna och delägare i Smögenlax.
Bolaget startade för tio år sedan med fokus på att ta hand om restprodukter från fiskindustrin. I Smögen byggdes en cirkulär industripark där fiskavfall från fiskindustrin omvandlats till biogas och gödning.
–Vi som startade företaget kommer från miljösidan. Vi såg ett stort behov av ett mer hållbart och rent vattenbruk för matproduktion. I dag har vi byggt ett system med egen teknik där vi inte längre har något avfall utan avfallet blir nya produkter, säger Joel Oresten.
Kärnan i Smögenlax modell är ett avancerat RAS-system (recirkulerande akvakultur) där vattnet renas och återanvänds kontinuerligt. Fiskarnas avföring och organiska rester samlas upp och rötas till biogas som blir el och värme till anläggningen och närliggande industrier. Resten blir KRAV-godkänd gödning för jordbruket. Samtidigt utvecklas algodling där värdefulla ämnen som kisel kan utvinnas och i framtiden ingå i nya produkter.
–Det går att förena hållbarhet med lönsamhet. Det vet vi. Vi producerar redan stora mängder energi från avfallet från fiskindustrin och med utökad egen laxodlingen blir det ännu mer biogas, säger Joel Oresten.
Smögenlax har i nära samarbete med Göteborgs universitet drivit en testanläggning i flera år där både teknik, fiskhälsa och köttkvalitet har studerats och verifierats.
–Vi vet att fiskarna mår bra i vår rena vattenmiljö och att fiskköttet håller hög kvalitet.
Nu inleds nästa steg: en kommersiell anläggning med en första etapp på 2 000 ton lax per år, med målet att nå 6 000 ton inom några år. För Sverige innebär det ett
viktigt kliv mot ökad självförsörjning av fisk producerad med minimalt klimatavtryck. Samtidigt vill Smögenlax att deras teknik ska användas av fler fiskodlingar för att minska utsläpp och förbättra fiskhälsan.
–Lax är fantastisk mat, men den måste produceras rätt, miljövänligt och med bra djurvälfärd. Vi har knäckt den koden. Fiskarna mår bra i vår vattenmiljö och utsläppen är i de närmaste noll. Nu handlar det om att göra detta i stor skala, säger Joel Oresten.
Om tre år hoppas Smögenlax leverera klimatsmart svensk lax på kommersiell basis –framtagen i ett av världens mest avancerade cirkulära vattenbrukssystem.
Claes Lundberg, Bengt Gunnarsson och Joel Oresten tre av de fyra grundarna av Smögenlax.
Nordic Grocery Store Expo samlar dagligvaruhandeln under ett tak
Dagligvaruhandeln har fått en ny mötesplats. Nordic Grocery Store Expo är inte bara en mässa, utan en arena för inspiration, affärer och idéer där hela butikens ekosystem möts.
När mässan för andra gången slår upp portarna i höst samlas leverantörer av färskvaror, kolonial, inredning, teknik och foodtech tillsammans med beslutsfattare, handlare och inköpare från hela Norden.
Bakom satsningen står Nordiske Medier, med lång erfarenhet av dagligvaruhandeln genom branschtidningen Fri Köpenskap, konferenser och Dagligvarugalan. Ambitionen är att kombinera affärsnytta med kunskap, nätverk och inspiration.
–Det här är något som saknats i Norden. Vi har haft vår gala i 18 år och testat andra format tidigare, men det är först nu vi bygger en mötesplats som knyter ihop hela kedjan, säger Caroline Magnéli, senior projektledare på Nordiske Mediers eventavdelning.
Fokus ligger inte bara på produkter. Mässan ska erbjuda något mer. Det handlar om helhet och upplevelse, om att skapa en naturlig samlingspunkt för inspiration, nätverkande och konkreta affärer. Allt som hör till butikens inre liv ska finnas representerat.
–Vår vision är att samla hela butikens ekosystem. Vi vill att både utställare och besökare ska se helheten och upptäcka nya lösningar, säger Caroline.
Både stora och små företag är välkomna. Bland utställarna finns redan svenska och norska aktörer, och fler nordiska bolag är på väg in. Målet är att samla hela marknaden, inte bara de största kedjorna.
Mässan är utformad för att skapa mervärde även utanför montrarna. En särskild scen, kallad Bubbelscenen powered by Dagligvarudagen, blir navet för föreläsningar, panelsamtal och aktuella teman som AI i butik, säkerhet, hållbarhet och framtidens kundupplevelser.
Caroline berättar att inspirationen är en viktig del av konceptet. Här ska besökarna
kunna uppleva butiksmiljöer, träffa kollegor och ta del av aktuella insikter. Tanken är att man inte bara ska göra affärer utan också åka hem med nya idéer.
Dagligvarugalan är också en del av mässupplevelsen. På plats delas flera regionpriser i Norrland, Svealand och Götaland ut, bland annat inom kategorier som Årets butik, Årets delidisk och Årets äggavdelning. Vinnarna tar sig vidare till finalen på Dagligvarugalan den 12/11 i Stockholms stadshus. Årets Hemmakontor delas ut i Dagligvarugalans namn och vinnaren koras direkt på plats. Alla prisutdelningar sker på Bubbelscenen powered by Dagligvarudagen.
Utöver själva mässan och scenprogrammet erbjuds möjlighet till mingel och fördjupade samtal. Första kvällen anordnas en branschmiddag med begränsat antal platser. Där får utställare och beslutsfattare chans att träffas i en mer avslappnad miljö.
–Det här är inte en plats där man bara går runt och tittar. Det är här man knyter kontakter, hittar nya lösningar och faktiskt gör affärer. Vi har redan sett exempel på utställare som gjort lönsamma affärer direkt på plats, säger Caroline.
NORDIC GROCERY STORE EXPO 2026
När: 6–7 oktober, 2026
Var: Münchenbryggeriet, Stockholm
Arrangör: Fri Köpenskap (Nordiske Medier)
Pris: Fri entré för besökare
Nordic Grocery Store Expo är kostnadsfri att besöka. Seminarierna är öppna för alla och ingår i entrén. Enda delen som kräver biljett är den exklusiva middagen.
–Vår förhoppning är att alla som kommer ska känna att de fått något värdefullt med sig hem. Det kan vara en ny kontakt, en idé eller ett erbjudande man annars hade missat. Vår ambition är att det här ska bli en återkommande höjdpunkt för hela branschen.
NORDIC GROCERY STORE EXPO KONTAKT FÖR BOKNING AV UTÄLLARPLATS
Alfred Dahlgren Antelius: 072 326 10 55
Caroline Magnelí: Frågor om eventet. 073 682 53 77
Mer info: nmevents.se/nordicgrocerystoreexpo/
Systematiskt kvalitetsarbete bygger din affär och säkrar företagets värde
De allra flesta livsmedelsföretag har någon form av certifiering för verksamheten. Vissa av dem har det för att kunderna kräver det och andra för att de har förstått nyttan med att säkra upp sin verksamhet.
En certifiering bygger ett omedelbart förtroende hos de stora kunderna och ger ett snabbspår in hos många stora leverantörer.
‒Att jobba enligt en kvalitetsstandard innebär att verksamheten utvecklas på ett strukturerat och genomtänkt sätt förklarar Ingemar Gröön, konsult med mångårig erfarenhet från livsmedelsföretag på nationell och internationell nivå.
Han menar att det är livsmedelssäkerhetsarbetet som bygger affären – oavsett om du omsätter tre miljoner eller två miljarder.
Certifieringen i sig ger en viktig kvalitetsstämpel mot kunderna och bidrar till att bygga ett framgångsrikt varumärke, men viktigast av allt är att företagsledningen förstår hur de ska dra nytta av certifieringen på daglig basis för att driva trygga, framgångsrika affärer – utan överraskningar.
I Sverige finns ett antal standarder och certifieringar att välja mellan för livsmedelsföretag som vill jobba med kvalitetssäkring och använda certifieringarna som ett sätt att driva affärerna på. De vanligaste är BRCGS, FSSC22000, IFS och IP-Livsmedel.
‒Vi ser stor skillnad mellan företag som ser certifierings- och kvalitetsarbetet som ett nödvändigt ont och de som har förstått att det är ett sätt att framgångsrikt styra och driva sin verksamhet på, säger Ingemar Gröön.
Attackerna mot livsmedelsföretag har ökat markant under de senaste åren, inte minst inom IT säkerheten samt fusk och bedrägerier.
‒Att jobba enligt en kvalitetsstandard betyder att du är bättre förberedd att hantera en kris och kan mildra effekterna av den och du minskar risken för förhastade beslut, förklarar Ingemar Gröön.
Kvalitera har sedan starten 2015 hjälpt över 150 livsmedelsföretag med certifierings- och kvalitetsarbete.
Kvalitera komplettera kundernas verksamheter med kompetens som de själva inte har. En mindre livsmedelsproducent kan nå samma nivå som de stora internationella livsmedelskoncernerna.
– Vi ser en tydlig resursbrist inom livsmedelsbranschen i dag, och dessutom används inte alltid erfaren kompetens i rätt roller. Det bidrar till både fortsatt resursbrist och hög personalomsättning, säger företagets VD Kimmo Hongisto.
Kvalitera är Sveriges största konsultföretag inom livsmedelsbranschen och den enda aktören på marknaden som är certifierad enligt både ISO 9001 och ISO14001, inom kvalitets- och miljöarbete.
‒Vi tycker att det är viktigt att leva som man lär och genom att vi själva jobbar enligt standarder kan vi testa idéer mot standarderna och visa att vi tror på det här på riktigt. Att arbeta enligt standarder ger bara fördelar om man gör det på rätt sätt, säger Kimmo Hongisto.
Med blicken stadigt riktad mot tillväxt och kundnära värdeskapande tar Kvalitera AB ett strategiskt kliv söderut. Genom förvärvet av en majoritet i Ingemar Gröön Konsult AB etableras nu Kvalitera Syd –en satsning som kombinerar beprövad metodik och digital spets med djup branschkunskap och praktisk genomförandekraft.
Bakom satsningen står en tydlig ambition: att komma ännu närmare kunderna i södra Sverige och samtidigt stärka erbjudandet inom kvalitet, miljö, arbetsmiljö och livsmedelssäkerhet (QEHS).
Efter många år i ledande roller inom branschen startade Ingemar Gröön 2024 egen konsultverksamhet med fokus på livsmedelssäkerhet och kvalitet. Med bred erfarenhet inom innovation, produktutveckling, ledarskap och miljö har han snabbt byggt ett starkt erbjudande och nära kundrelationer – och blir nu en viktig del av Kvaliteras fortsatta expansion.
STRATEGIN FRAMÅT – KVALITERA
Syfte: Bygga en stark regional plattform som kombinerar lokal närvaro med nationell leveransförmåga.
Tillväxt: Växa genom förvärv, starta upp företag med konsulter och anställa.
Fokusområden: Produktsäkerhet & kvalitet: ledningssystem inom livsmedel och foder, certifieringsstöd (FSSC 22000, BRCGS, IFS, IP-Livsmede), leverantörsbedömningar och spårbarhet.
QEHS & hållbarhet: ISO 9001/14001/28000/45001/50001, riskhantering, internrevisioner, utbildningar och förbättringsprogram.
Operativ excellens: standardiserade rutiner, processkartläggning, digital dokumentstyrning och praktisk förändringsledning i produktion.
Värde för kunder i hela Sverige: Närhet och kapacitet - kortare ledtider, fler utbildningsdatum och snabbare på-platsen-stöd.
OM KVALITERA AB
Kvalitera AB är en svensk rådgivare inom QEHS (kvalitet, miljö, arbetsmiljö, livsmedelssäkerhet). Vi hjälper företag att bygga robusta ledningssystem, klara revisioner och driva operativa förbättringar – från strategi till genomförande. Kunderna finns främst inom livsmedel, dryck och närliggande branscher, men även inom annan process- och tillverkningsindustri.
Kimmo Hongisto VD, Kvalitera
Ingemar Gröön Konsult, Livsmedelsföretag
När maten möter data – jakten på mätbar hållbarhet
HÅLLBARHETSDATA
Hur ska livsmedelsbranschen klara både skärpta hållbarhetskrav och pressad lönsamhet? En allt större del av svaret stavas digitalisering, men först krävs något mer grundläggande: tillförlitlig data.
på RISE
Livsmedelssektorn står inför en ovanligt komplex omställning. Klimatpåverkan ska minska, biologisk mångfald värnas, resurser användas effektivare och samtidigt ska maten vara säker, prisvärd och producerad under rimliga arbetsvillkor. Att navigera mellan dessa mål kräver mer än goda ambitioner. Det kräver rätt kunskaper och mätbarhet.
Svenskt
Ett av de områden som fått ökad betydelse är hållbarhetsdata. Under lång tid har branschen haft tillgång till information, men ofta i fragmenterade format, baserade på antaganden och genomsnitt. För att kunna fatta bättre beslut behövs data som är uppdaterad, jämförbar och anpassad till faktiska produktionsförhållanden.
För att göra hållbarhet mer konkret arbetar RISE med digitala verktyg och testmiljöer där hållbarhetsdata kan samlas in, analyseras och visualiseras i praktiken. Det handlar om att använda sensorer, mätpunkter och datamodeller i verkliga processer, så att företag utan en stor arbetsinsats kan följa hur olika val påverkar exempelvis klimatpåverkan, resursanvändning och effektivitet över tid, snarare än att enbart luta sig mot schabloner och genomsnitt. I praktiken kan det handla om att mäta och följa hållbarhet i enskilda produktionssteg, till exempel energianvändning, svinn eller klimatpåver-
kan i realtid, i stället för att enbart luta sig mot årliga sammanställningar.
– Digitalisering gör mycket möjligt, men den löser ingenting av sig själv. Utan data av god kvalitet går det inte att dra rätt slutsatser, säger Emma Holtz, enhetschef på RISE, som arbetar med hållbarhetsfrågor kopplade till livsmedel.
Hon pekar på att livsmedelskedjan redan i dag genererar stora mängder information, från gårdsnivå till industri och logistik. Utmaningen är att samla in rätt data och använda den på ett sätt som faktiskt speglar verkligheten.
– I dag görs många hållbarhetsanalyser med aggregerad data över långa tidsperioder. Det är strategiskt och kan vara en viktig del i arbete med uppsatta miljömål då det ger en överblick, men säger inte alltid vad som händer här och nu. Nästa steg är att kunna arbeta mer i realtid och använda data direkt i produktionen.
Digitala verktyg kan också bidra på mer praktiska sätt, exempelvis genom effektivare planering, smartare inköp eller optimerade transportflöden. För lantbrukare och livsmedelsföretag, ofta med små margina-
växtprotein ska minska beroendet av importerad soja
Marc Ljungström, grundare och huvudägare i Plant Protein Production AB, svarar på varför bolaget nu bygger Sveriges första storskaliga anläggning för växtproteinisolat från åkerböna, och hur satsningen ska bidra till svensk livsmedelsberedskap, minskad klimatpåverkan och en ny inhemsk industri.
Sverige importerar i dag omkring 240 000 ton sojaprotein per år. Samtidigt ökar efterfrågan på växtbaserat protein snabbt, i takt med att livsmedelsindustrin ställer om från animaliskt till vegetabiliskt innehåll. Det är i detta skifte som Plant Protein Production AB nu investerar över 125 miljoner kronor i en ny fabrik i Jämjö, med planerad drift under 2026.
Marc Ljungström beskriver satsningen som ett svar på både marknadens krav och ett mer osäkert globalt läge. Animaliskt protein kräver tio gånger större åkermark än växtprotein, samtidigt som dagens livsmedelssystem är starkt beroende av importerad soja.
– Vi löser inte hela problemet, men vi kan bidra till att ändra inriktningen, särskilt för livsmedel till människor. Vi använder svenskodlad åkerböna, även kallad bondbö-
na, en klassisk gröda som odlats i Norden i tusentals år, som är väl anpassad till svenskt klimat, fungerar som naturlig kvävefixerare och kräver därför mindre gödsel. Samtidigt är den en proteinrik gröda som kan ersätta importerat sojaprotein, säger Marc Ljungström.
Den inhemska produktionen har också betydelse för livsmedelsberedskapen. Växtproteinet har högt proteininnehåll, är lätt att lagra och enkelt att omvandla till livsmedel, vilket gör det till en stabil komponent i ett mer självförsörjande system.
En central del i projektet är samarbetet med lantbruket. Intresset för kontraktsodling är stort och i full drift beräknas omkring 200 lokala odlare leverera åkerböna till fabriken i Jämjö.
I anläggningen mals den skalade åkerbönan
och blandas med vatten. Proteinet separeras stegvis genom mekanisk filtrering och torkas slutligen i en spraytork till ett pulver med upp till 90 procent proteinhalt. Minimal påverkan av proteinets funktionella egenskaper genom låg temperatur i torkningen.
Resultatet är ett ljust, smakneutralt och funktionellt protein, utan bismaker och utan de kemikalier som ofta används vid produktion av sojaprotein.
– Det gör att proteinet kan användas direkt i livsmedel, utan bitter eller besk eftersmak, och med bibehållen gel-, skum- och emulsionsförmåga, vilket är avgörande för industrin. Processen är dessutom flexibel och kan hantera fler vegetabiliska råvaror vid behov, vilket minskar sårbarheten om skördar varierar eller marknaden förändras, berättar Marc Ljungström.
Energimässigt använder fabriken biobränsle och pellets, processvattnet tas från en närliggande kratersjö och renas och återanvänds i hög grad. Områdets storlek möjliggör även framtida satsningar på solenergi och batterilagring.
ler, är den ekonomiska hållbarheten en lika viktig del av omställningen som den miljömässiga. Mätningar kan ge en aha-upplevelse för att identifiera delar i processen som kräver onödigt med resurser.
Artificiell intelligens pekas ofta ut som nästa stora möjliggörare. Potentialen finns, särskilt när stora datamängder ska analyseras och aggregeras, men även här finns begränsningar.
– AI är kraftfullt, men bara så bra som den data som matas in. Det är avgörande att kunna verifiera både datakällor och metoder, annars riskerar man att fatta beslut på felaktiga grunder.
Framåt väntar en bredare syn på hållbarhet, där klimatfrågan fortsatt är central men kompletteras av krav kopplade till biologisk mångfald, nutrition och hälsa. Att hantera synergier och målkonflikter mellan dessa områden blir en av de stora utmaningarna de kommande åren.
– Livsmedelsproduktion är redan i dag högteknologisk, även om den inte alltid uppfattas så. Med rätt data och rätt verktyg finns förutsättningar att göra den både mer hållbar och mer robust, säger Emma Holtz.
För Blekinge innebär etableringen cirka 15 nya arbetstillfällen i ett första skede, utöver sysselsättning hos lantbrukare och leverantörer. Marc Ljungström ser också en långsiktig regional potential.
– Blekinge har redan stark livsmedelskompetens. Med den här satsningen kan regionen bli ett nav för växtbaserad livsmedelsproduktion och proteinisolat i Sverige.
När produktionen startar 2026 sammanfattar han visionen kort:
– Svenskt protein, inte importerad soja. Och ett protein som fungerar och efterfrågas av hela livsmedelsindustrin.
Text: Petter Ahrnstedt
Emma Holtz Enhetschef
Marc Ljungström VD för Plant Protein Production AB
RE:Source – Partner Content
När biprodukter blir en resurs i livsmedelskedjan
Mer av de livsmedel vi producerar i Sverige måste hamna på våra tallrikar och i våra magar, idag går tusentals ton av både råvaror och färdig mat till spillo. Strategiska innovationsprogrammet RE:Source finansierar flera projekt som syftar till att mer ska ätas – och mindre slängas.
Den svenska jordbruk- och livsmedelssektorn sträcker sig från odling, djurproduktion och fiske hela vägen fram till maten på middagsbordet, i storkök och på restauranger.
Det är även en sektor där mycket av de värdefulla råvaror som produceras aldrig når sitt syfte – i Sverige genereras över 1,2 miljoner ton livsmedelsavfall varje år, ungefär 117 kilo per person.
I den siffran hittar vi bland annat livsmedel som producerats för att bli mat men aldrig kommit vidare i livsmedelskedjan och ätbara produkter som hamnar i soporna.
Dessutom ger vår matproduktion upphov till en rad restströmmar. Dessa biprodukter blir ofta till biogas, gödsel eller foder – trots att de i många fall skulle kunna bli prima mat på våra tallrikar.
RE:Source resource-sip.se
Från
Malin Orebäck Programchef för RE:Source
Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som finansieras av Energimyndigheten, arbetar för cirkulär ekonomi och resursanvändning inom planetens gränser. Programmet finansierar en rad olika projekt som på olika vis bidrar till en cirkulär framtid – flera av dem behandlar livsmedel och just värdefulla sidoströmmar som idag inte når sin fulla potential.
Ett av företagen som fått stöd av RE:Source är Aquafood, ett innovativt bolag som riktar blicken mot fiskindustrins stora svinn – upp till 70 procent av den fisk och de skaldjur som tas ur haven blir biprodukter istället för mat, samtidigt som haven håller på att fiskas ur och efterfrågan på fisk stiger. AquaFood har utvecklat metoder för att ta till vara på biprodukterna på ett mer värdefullt sätt: som fiskfärs, kallpressad fiskolja eller i form av ett kollagenpulver som kan användas i kosttillskott eller i kosmetiska produkter.
– Vår fiskfärs passar till mängder av produkter och rätter, på så vis kan vi producera mer fisk och skaldjur utan att öka fisketrycket. Just nu nyttjar man inte de här råvarornas fulla potential på grund av både sociala normer och brist på lämplig teknik och affärsmodeller. Vi behöver ett paradigmskifte inom både livsmedelsindustrin och bland konsumenter, säger Mehdi Abdollahi, medgrundare av AquaFood.
Uppe på land hittar vi en annan intressant restström, från en produkt som blivit allt populärare: havredryck. När drycken
familjerecept till folkfavorit
Det bakas bröd i upp till 700 graders hetta i Liba Bröds bageri i Göteborg. Processen tar bara några sekunder – men resultatet bygger på över hundra års hantverk. Elias Fadel är sjätte generationens bagare i familjen och VD för företaget som gått från libanesisk nischprodukt till ett av Sveriges mest sålda tunnbröd.
Receptet är i grunden detsamma som har gått i arv i sex generationer. Det har aldrig varit aktuellt att ändra det som fungerar, säger han.
Familjen Fadel har bakat tunnbröd i generationer, men i Sverige är det nu andra generationen som driver verksamheten vidare. Från Göteborg försörjer Liba Bröd hela Sverige och exporterar dessutom till Norge, Danmark, Island och andra marknader utanför Norden. Trots räckvidden är produktionen samlad till en plats.
– Vi finns bara här. Det gör att vi kan ha kontroll över både kvalitet, process och hållbarhet.
Det är just mångsidigheten som gjort Liba Bröd till ett vardagsbröd för allt fler. Redan 1998 föddes uttrycket ”möjligheternas bröd”, när en kreativ kock började använda tunnbrödet till pizza. Ett grepp som snabbt fick spridning.
framställs så genereras en fiberrik massa av växtrester, så kallad okara – en vanlig ingrediens i traditionell matlagning på många håll i världen, men som i Sverige istället blir till jordförbättring, biogas eller foder.
Inte mindre än två RE:Sourcefinansierade projekt har kikat närmare på hur denna nyttiga sidoström kan användas i bland annat kakor, bakverk, bröd eller flingor, eller bli till en hälsosam ingrediens i olika livsmedel med hjälp av fermentering.
Globalt står jordbruket för en ökande markanvändning och för sjuttio procent av förlusten av biologisk mångfald. Det spannmål som odlas behöver med andra ord tas till vara på ett så effektivt sätt som möjligt – tillvaratagna restströmman kan användas istället för att mer havre behöver odlas.
Att minska matsvinn är en viktig del i arbetet med att skapa en hållbar livsmedelsproduktion. Men svinnet, så väl som vår överkonsumtion, ger också upphov till betydande ekonomiska förluster.
– Många miljarder går förlorade varje år på grund av livsmedel som aldrig når tallrikarna på grund av linjära och ineffektiva metoder. Det innebär att vi slösar bort inte bara värdefulla råvaror, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem, säger Malin Orebäck, programchef för RE:Source.
– Tunnbrödspizzan blev en grej innan den blev trend. Sedan tog större aktörer efter, och plötsligt var det här något alla gjorde. Det var då vi förstod vilken bredd produkten faktiskt har, säger Elias Fadel.
I dag används Liba Bröd till tacos, wraps, chips, pizzabottnar, och som ett naturligt inslag vid fredagsmyset. Eller som Elias själv föredrar det.
– Frukost. Jag dukar upp pålägg, river små bitar och gör rullar. Det är perfekt när man är på språng, särskilt för barnfamiljer.
Nyligen lanserade företaget ett mjukt och fluffigt tunnbröd, inspirerat av tandoorioch naanbröd. Ett bröd som är veganskt och laktosfritt, och som visuellt påminner om både indiska bröd och svenskt norrländskt tunnbröd.
– Det ser bubbligt och aptitligt ut. Men libabrödet är fortfarande vår huvudprodukt. Det nya kompletterar snarare än ersätter.
Produktutveckling handlar i första hand om att förfina det befintliga. Att baka tunnbröd i extrem hetta är en komplex process, där små justeringar får stora konsekvenser.
– Vi bakar i fem ugnar och producerar runt 30 miljoner förpackningar i år. Varje förbättring är tekniskt krävande. Samtidigt måste vi möta konsumenternas förväntningar, förklarar Elias.
Synen på tunnbröd har också förändrats. Från att ha varit starkt förknippat med ett kök har det blivit en bred konsumentprodukt.
– Fler har lärt sig att använda brödet på sina egna sätt. Nu ser vi också ett behov av anpassning. I höst lanserar vi ett mindre format, främst för barn. Stora rullar blir ofta för mycket.
Mindre känt är företagets hållbarhetsarbete. All produktion sker med förnybar el, ugnarna eldas med biogas och anläggningen är utrustad med solpaneler och laddstationer.
– Vi är ganska gröna, men inte så högljudda om det. För oss har det varit självklart att investera långsiktigt.
I dag arbetar omkring 150 personer på Liba Bröd, med över 15 nationaliteter representerade. Nästa steg är att bli först i branschen med att erbjuda utbildning i svenska på arbetsplatsen.
– Många vill lära sig svenska, men hinner inte. Då måste vi möta dem där de är, avslutar Elias Fadel.
Liba Bröd – Partner Content
Liba Bröd
liba.se
Elias Fadel VD för Liba Bröd
Spårbarhet som klarar skarpt läge
ROBUST SPÅRBARHET
Livsmedelsverket vill att spårbarhetskontroller 2026–2029 ska bli mer effektiva och mer integrerade i den ordinarie kontrollen. För QA och produktion är budskapet tydligt: spårbarhet kan inte reduceras till rutiner och dokumentation. När en avvikelse uppstår måste företaget snabbt kunna visa vilka råvarupartier som ingår i en produkt, vart en batch har levererats – och kunna styrka ursprung och kvalitetslöften med korrekta underlag i praktiken.
Spårbarhet har länge hanterats som en kontrollpunkt man ”har på plats”: pärmar, rutiner, system. Fredrik Nilsson, professor vid Lunds universitet, menar att det ofta har blivit en fråga om riskminimering i efterhand – att kunna säga att ”kvaliteten var bra när varan var hos oss”. Den inriktning som nu betonas handlar i stället om användbarhet: fungerar spårbarheten i vardagen?
Det operativa testet är konkret. Kan företaget peka ut vilka råvarupartier som
ingår i en viss produkt utan att jaga uppgifter i flera mappar och system? Kan man ta fram en kundlista för en specifik batch utan dröjsmål? Och kan man styrka ursprung, hållbarhet eller andra kvalitetsattribut på batchnivå när frågan kommer? För produkter med mervärdespåståenden blir spårbarhet i praktiken ett bevismedel – inte bara en säkerhetsåtgärd.
Ofta finns flera IT-stöd med olika syften, och de pratar inte alltid med varandra. Lägg till gränssnitt mellan aktörer och manuella moment där data skrivs av eller flyttas. I långa kedjor räcker det att definitioner skiljer sig i ett led för att datakvaliteten ska sjunka snabbt.
som håller även vid omstarter, skiftbyten och sena orderändringar.
Det räcker inte att informationen existerar; den ska kunna tas fram snabbt och vara komplett.
I industrin ligger problemen sällan i att spårbarhet saknas. Svagheten uppstår när spårbarheten inte hänger ihop som system i skarpt läge: återkallelse, kundfråga, myndighetskontroll eller bedrägerimisstanke.
Det är här en mock recall brukar avslöja mer än någon policy. Den visar inte om spårbarhet finns, utan om den håller under press. Det första som märks är tiden: många kan spåra ”i teorin”, men underskattar hur lång tid det tar att samla, verifiera och sammanställa uppgifter. I skarpt läge leder det till bredare återkallelser än nödvändigt – dyrare och mer varumärkesskadliga. Övningen blottlägger också svagheter i intern spårning mellan inkommande partier, produktion och utgående batcher, särskilt vid omarbetning och blandning. Och den gör organisatoriska beroenden synliga: oklara roller, nyckelpersoner och vardagsgenvägar i datainmatning.
När kraven skärps blir säker automation ofta skillnaden mellan kontrollbarhet och chansning. Automatiserad och integrerad märkning kan minska risken för fel i högt tempo – men bara om den är styrd. För QA betyder ”säker” att rätt kod hamnar på rätt produkt, att avvikelser fångas direkt och att ändringar i masterdata är spårbara. Med verifiering, loggning och larm vid avvikelse går det att bygga en spårbar historik
ifm electronic – Partner Content
Inför 2026 pekar Nilsson på tre åtgärder: gör spårbarhet strategiskt och proaktivt (inte bara regelefterlevnad), stärk samarbetet över organisationsgränser i kedjan och bygg en intern förståelse för spårbarhetens värde i vardagsfrågor som omarbetning, returer, ommärkning och förpackningar. I ett mer transparent system blir spårbarhet en konkurrensfaktor.
SÅ MÄTER QA
ROBUST SPÅRBARHET
• Tid: Hur snabbt får ni fram komplett batchgenealogi (råvara → produkt → kund)?
• Precision: Andel stickprov som matchar mellan order, recept, etikett och leverans.
• Täckning: Andel flöden som går att spåra utan manuell handpåläggning (inkl. omarbetning, spill, returer).
• Trycktest: Kör mock recall kvartalsvis och mät tid till kundlista + avgränsning (”påverkat/ej påverkat”).
• Datadisciplin: Larm/stoppsignal vid avvikelse: fel kod, fel version eller saknad batchkoppling.
Digitaliserad produktion skapar förutsättningar
för framtidens livsmedelsförsörjning
Från åkern till slutprodukten, från arbetsmaskinen till den industriella produktionsanläggningen: ifm electronic stöttar livsmedelsindustrin med helhetslösningar och en bred produktportfölj som är speciellt utvecklad för processautomation inom livsmedelsproduktion med hygiengodkända produkter. ifm:s programvarulösning säkerställer effektiva, hållbara och tillförlitliga produktionsprocesser.
ifm electronic är en global tillverkare av sensorer, IO-Link nätverk, styrsystem och automationslösningar för industrin. Programvarulösningarna gör maskiner smartare, effektivare och mer pålitliga.
–Via sensorer, nätverk och fjärruppkoppling ger vi anläggningen ”sinnen”, vilket hjälper livsmedelsindustrin i ett åttiotal länder insikter för att upptäcka läckage och defekter i ett tidigt skede. Vi är specialister på AI och industriell IoT (AIoT) vilket förbättrar förutsättningarna för proaktivt underhåll och minimerar risken för försämrad produktivitet och kvalitet, säger Henri
Putto, Sverigechef på ifm, som bland annat har levererat lösningar till bryggerier och mjölkproducerande anläggningar i Sverige.
Precisionsodling och minimerad resursförbrukning ifm verkar enligt devisen ”close to you!”, vilket innebär att de befinner sig nära kunden för att förstå kundens behov och önskemål. Med ifm:s utrustning underlättas övervakningen av faktorer som temperatur, konduktivitet, flöde och maskinstatus i realtid, vilket möjliggör precisionsodling och minimerad resursförbrukning. Automatisering och AI-algoritmer optimerar kemikalieanvändningen och IO-Link möjliggör proaktivt un-
derhåll, vilket i sin tur förebygger kostsamma förbrukning eller läckage, vattenförbrukning och t.o.m. ta in energiförbrukning för att kombinera hela produktionsanläggningen i en översiktlig visualisering som larmar när man är utanför normaltillstånd.
ifm electronics helhetserbjudande är kompatibelt med samtliga stora automationsleverantörer på den svenska marknaden. Systemet bygger på ett öppet och transparent gränssnitt som enkelt kan implementeras på befintliga anläggningar. Samtliga lösningar omfattas av en femårig garanti.
–Våra systemlösningar bidrar till minskat resursslöseri, avfallsminimering, ökad effektivitet och förbättrad livsmedelssäkerhet med AIoT-enheter som exempelvis kan övervaka hela den komplexa kylkedjan för att säkerställa att temperaturen aldrig överstiger en specificerad nivå ej heller att man kyler för mycket vilket är energikrävande. Vi sammankopplar även kundens data med vår molnlösning, vilket möjliggör distansövervakning av anläggningen i realtid samt möjlighet att kompensera med avseende på väderlek, säger Henri Putto.
Om ifm electronic
Sedan starten 1969 har ifm electronic utvecklat, producerat och sålt sensorer, styrenheter, programvara och system för industriell automation samt SAP-baserade lösningar för supply chain management och shop floor integration över hela världen. Som en av pionjärerna inom Industri 4.0 utvecklar och implementerar vi lösningar som digitaliserar hela värdekedjan från sensor till ERP.
Fredrik Nilsson
Professor på Lunds universitet
Tydlig, konsekvent och verifierbar livsmedelsmärkning bygger konsumentförtroende och ger konkurrensfördelar
Märkning av livsmedelsprodukter med information som bäst före-datum, batchnummer, ingredienser och allergener är avgörande för att skydda konsumenternas hälsa. Konsumenter efterfrågar alltmer detaljerad information om ursprung, hållbarhet, näringsinnehåll och miljöpåverkan. Det innebär att märkningen har gått från att vara ett lagkrav till att bli ett strategiskt verktyg för att stärka varumärken och differentiering.
Livsmedelsproducenter behöver lösningar som är pålitliga, automatiserade och integrerade med produktions- och datasystem, för att minimera risken för felmärkning eller dataavvikelser. På senare år har efterfrågan på smart märkning som kan kopplas till databaser, molnlösningar och ERP-system för realtidsövervakning och spårning ökat. Kraven på transparens, särskilt kring ursprung, allergener och hållbarhetsdata, har ökat. Samtidigt kräver konsumenter en tydligare och mer informativ märkning.
EU:s förordning kräver att alla livsmedelsföretag ska kunna spåra produkter ett steg framåt och ett steg bakåt i kedjan. Bristande efterlevnad kan leda till böter, rättsliga åtgärder och skadat varumärke. Videojet Technologies möjliggör spårbarhet genom hela leveranskedjan med hjälp av streckkoder, 2D-koder som QR och datamatrixkoder. Genom att använda ett brett utbud av teknologier för märkning och kodning direkt i produktionslinjen kan bolaget täcka alla typer av märkningsbehov, minimera mänskliga fel, samt möjliggöra säkerställandet av en konsekvent och lättläst märkning. I slutänden har konsumenten en pålitlig och tydligt märkt produkt i handen.
Behoven av märkning är mer kritiska än någonsin –Livsmedelsindustrins behov av märkning som garanterar säkerhet och spårbarhet är idag mer kritiska än någonsin, då både marknaden, myndigheter och konsumenter kontinuerligt ställer högre krav. Märkning utgör en central del av livsmedelssäkerheten och är avgörande för att kunna spåra produkter genom hela värdekedjan, från råvara till konsument, säkerställa att varje produkt kan identifieras vid återkallelser, kvalitetskontroller eller exportkrav, samt uppfylla lagkrav, säger Sebastiaan De Bloois, kommersiell direktör på Videojet Technologies Nordics, som utvecklar och tillverkar industriella system för märkning, kodning och spårbarhet.
Märkning används för att optimera logistik och minska svinn, exempelvis genom dynamiska bäst före-datum baserade på realtidsdata. Konsumenter vill se märkningar som visar på klimatpåverkan, ekologisk produktion och socialt ansvar. Märkning som visar på ursprung, hållbarhet, allergener och äkthet är avgörande för att möta dagens krav från medvetna konsumenter. Digitala etiketter minskar behovet av tryckt material och möjliggör uppdateringsbar information utan att byta förpackning.
Datadriven kvalitetskedja
Märkningssystem integreras med produktions- och ERP-system för att möjliggöra realtidsövervakning, automatiska uppdateringar och snabb återkoppling vid fel. Molnbaserade spårbarhetssystem gör det möjligt att hantera återkallelser och kvalitetskontroller mer effektivt.
Videojet Technologies har utvecklat ett omfattande hållbarhetsprogram med lösningar som minskar avfall, energiförbrukning och behovet av förbrukningsmaterial. Satsningen
hjälper också livsmedelsindustrin att uppnå sina egna hållbarhetsmål genom effektivare och mer miljövänlig märkning. Företag som integrerar märkning med sina digitala system kan skapa en ”datadriven kvalitetskedja”, vilket kan leda till både kostnadsbesparingar, starkare marknadsposition, samt ökad träffsäkerhet i beslutsfattningsskeden.
Spårbar märkning som strategisk konkurrensfördel –Livsmedelsindustrin kan använda spårbar märkning som en strategisk konkurrensfördel genom att differentiera och stärka varumärket genom ökad transparens och ansvarstagande, effektivisera logistik och kvalitetssäkring genom att snabbt identifiera och isolera eventuella problem samt understödja hållbar tillväxt, genom att samla data om leverantörsled, produktionsflöden och miljöpåverkan, säger Sebastiaan De Bloois.
Framöver väntas flera trender påverka märkning i livsmedelsindustrin, däribland ökad automatisering och datadriven kvalitetskontroll i märkprocessen samt utveckling av smarta etiketter och digitala koder som innehåller mer data än traditionella koder.
–Framöver väntas ett ökat fokus på cirkulär ekonomi och återanvändbara förpackningar. Märkningen måste anpassas till nya förpackningslösningar som återanvändbara material och påfyllningssystem. Nya material som kompositmaterial blir allt vanligare för att minska plastanvändning, men dessa är ofta svårare att märka och återvinna korrekt. Biobaserade och bionedbrytbara material kan reagera annorlunda på traditionella bläck eller lasermärkning, vilket kräver en anpassad korrekt märkningsteknologi på rätt material, konkluderar Sebastiaan De Bloois.
Sebastiaan De Bloois Kommersiell direktör, Videojet Technologies Nordics
Mindre snack – mer leverans i livsmedelskedjan
PROFILINTERVJU
Kraven på hållbarhet i livsmedelssystemet ökar snabbt med fokus på oboeroende verifiering, spårbarhet och trovärdighet. Samtidigt riskerar många initiativ att fastna i analyser, policydokument och goda ambitioner som aldrig riktigt når verksamheten.
Det är dags att flytta fokus från ord till handling. Vi tror inte på stora löften utan genomförandekraft. Förändring börjar med det som faktiskt går att göra – i morgon, nästa inköp, nästa beslut. Där spelar certifiering en viktig, men ofta missförstådd, roll.
Certifiering
– från kontroll till katalysator Många förknippar certifiering med kontroll och regelbörda. I en tid av ökade krav och informationsöverflöd behöver näringslivet mer än riktlinjer. Det behövs robusta system som skapar struktur, förtroende och jämförbarhet – längs hela värdekedjan.
Livsmedelskedjan står inför stora utmaningar. Men också stora möjligheter.
Certifiering kan vara just det; katalysator för utveckling. I dag används certifiering allt oftare som ett verktyg för att kvalitetssäkra hållbarhetsdata, möta regulatoriska krav och kommunicera hållbarhetsarbete på ett trovärdigt sätt. För handel, industri och finansiella aktörer innebär det möjligheten att svara upp mot krav från kunder, konsumenter och investerare – med verifierade insatser snarare än ambitioner.
När hållbarhet måste fungera – och skalas
Mycket av hållbarhetsarbetet stannar på det teoretiska planet. Klimat, biologisk mångfald och social hållbarhet diskuteras – men kopplingen till vardagens beslut är ofta svag.
För att göra skillnad krävs lösningar som fungerar i praktiken och kan användas brett. Sigills digitala verktyg och branschgemensamma standarder gör det möjligt att samla och använda håll-
Avfall blir intäkt med ny teknik som gör laxodling lönsam
Smögenlax grundare Joel Oresten har ägnat tio år åt att utveckla teknik för cirkulär och klimatsmart laxodling. I dag menar han att framtidens fiskodlingar bygger på återvinning av restprodukter som ger affärsmässig lönsamhet och rent vatten.
Hur ska man tänka när man startar en modern laxodling?
– Vår ingång är att tänka igenom hela konceptet. Man kan inte bara bygga en laxodling och sedan fundera på avfallet i efterhand. Det måste finnas ett system som tar hand om allt på ett smart sätt. Med dagens teknik kan avfallet bli nya produkter. Konsumenterna väljer det hållbara och marknaden kräver ansvarstagande. Den hemläxan måste alla göra.
Finns förutsättningarna i dag?
– Ja, absolut. Nu finns teknologin för laxodling där vattnet återvinns och renas, och där restprodukterna blir energi och gödning. Utmaningen är att få fler aktörer att förstå att landbaserad laxodling är lönsam långsiktigt, även om investeringen är större i början. Tekniken finns för cirkulär produktion med lågt klimatavtryck.
Hur ska man få fler att satsa på hållbart vattenbruk?
barhetsdata där den behövs – i inköp, produktion och rapportering.
Hållbarhet kan inte vara en tävling i isolerade initiativ. När fungerande metoder finns måste de delas. Först då uppstår verklig effekt – i volym.
Och i en tid där AI genererar hållbarhetslöften på sekunder blir förtroende en hårdvaluta. Frågan är inte längre vem som säger rätt saker – utan vem som kan visa vad som faktiskt görs.
Små handlingar – stor påverkan När strukturerna sitter händer det saker; klimatcertifieringar efterfrågas i inköpsled. Naturbetesproduktion får ökad synlighet. Digitala lösningar minskar regelbördan. Intresset ökar för att kvalitetssäkra både arbetsvillkor och hållbarhetskommunikation.
Det är inga teorier – det är konkreta exempel på hur hållbarhet kan bli mer effektiv, affärsnära och mer lönsam. Inte minst för de producenter som gör jobbet varje dag.
Från ord till handling Livsmedelskedjan står inför stora utmaningar. Men också stora möjligheter. Med rätt verktyg, gemensamma spelregler och fokus på leverans kan vi gå från ambition till förändring.
Mindre snack. Mer verkstad. Tillsammans för en starkare livsmedelskedja.
– För oss handlar det om ansvar. Vi kommer från miljösidan och såg tidigt att dagens sätt att odla fisk inte var långsiktigt. Det finns bättre lösningar nu –då är det självklart att använda dem. Det gäller att få fler att komma till denna insikt.
Görs det tillräckligt i branschen i dag?
– Nej. Det tas inte på tillräckligt stort allvar ännu. Mycket beror på att man gjort på samma sätt länge och det sättet är fortfarande lönsamt även om det inte är hållbart. Men kraven från marknaden, konsumenterna, och samhället ökar, och kunskapen om ny teknik måste bli större.
Vad är de största hindren?
– Den initiala investeringskostnaden är ett hinder. Men vi lägger stora statliga stöd på andra gröna satsningar – det vore rimligt att göra samma sak för klimatsmart fiskodling. Effekten på klimat och miljö vore enorm. Jag tror att alltfler investerare blir intresserade när kunskapen ökar om att restprodukterna också är lönsamma.
Hur ser lönsamheten ut idag?
– Det är inte olönsamt att investera i ny teknik för landbaserade fiskodlingar. Tvärtom. När man tar hand om fiskarnas avföring och gör biogas, el, värme och biogödsel av det skapar man flera intäktsströmmar. Fiskproduktionen är bara en del, restprodukterna går också att sälja. Sverige kan bli självförsörjande på lax producerad i rena, cirkulära system.
Vad betyder detta för framtiden?
– Det kommer att innebära stora förändringar. Svensk lax odlad i renat vattenbruk är bra mat som behövs. När vi dessutom tar hand om allt spill och ser att fisken mår bra, finns det inga skäl att fortsätta på gamla sätt. Det här är framtidens fiskproduktion.
Text: Karin Bångman
Ann-Louise Ingvarson VD för Sigill
Joel Oresten VD för Smögenlax
Säkert plock med rätt specialistkompetens
Ejektorer, sugkoppar och mjuka gripdon från Piab Group ger stora möjligheter att lösa livsmedelsindustrins behov av lyft och plock. De kan till exempel hantera kartonger och livsmedel, öppna påsar, plocka direkt på livsmedel samt märka och hålla föremål.
Sedan starten 1951 har Piab Group stärkt företags produktivitet, hållbarhet och säkerhet genom ett av marknadens bredaste sugkoppsprogram, där varje applikation har en anpassad lösning.
Effektiva, driftsäkra och tillförlitliga sugkoppar är en nyckelkomponent i livsmedelsindustrin. Sugkoppar och mjuka gripdon av hög kvalitet minimerar oplanerade stopp och bidrar till hög driftsäkerhet och effektiva produktionsflöden.
Piab AB piab.com
–Vi är specialiserade på Vakuum komponenter och lösningar som möjliggör grip-, lyft- och transportapplikationer för kunder i många branscher, bland annat förpacknings- och livsmedelsindustrin. Våra produkter är FDA godkända och uppfyller alla krav som ställs på produkter för livsmedelshantering, säger Tony Boman, nordisk försäljningschef på Piab AB.
Bolaget erbjuder även kundanpassade lösningar som optimeras utifrån varje kunds produktionsbehov.
Ejektorer som sänker energiförbrukningen Piab Group har sedan starten haft ett tydligt fokus på energieffektiv produktion. Ett exempel är en egenutvecklad ejektor som automatiskt anpassar vakuumnivån efter varje produkts faktiska behov. Det leder ofta till en tydlig energieffektivisering i kundernas produktionsprocesser.
– För oss är det en självklarhet att kontinuerligt vidareutveckla våra produkter så att funktionaliteten optimeras samtidigt som klimatavtrycket minimeras. Vi har fokuserat uteslutande på vakuumteknik sedan starten, vilket har gett oss en djup specialistkompetens och gjort oss till Sveriges ledande aktör inom vårt segment. Vi har den samlade kunskap som krävs för att kunna garantera ett säkert plock, säger Tony Boman.
OM PIAB GROUP
Piab Group har sedan 1951 förbättrat företags produktivitet, hållbarhet och säkerhet genom att utveckla lösningar för industriell automation. Vi tror på en automatiserad värld där inga resurser slösas bort och inga människor skadas.
Med en årlig försäljning på cirka 3,5 miljarder SEK, 1 600 anställda och global närvaro i mer än 100 länder hjälper vi varje dag våra kunder att förbättra sin verksamhet.
Sedan 2018 ägs Piab Group av Patricia Industries, en del av Investor AB.
ANNONS
Tony Boman Nordisk försäljningschef på Piab AB
Framtidens livsmedel formas i samverkan
RESILIENS
Framtidens mat formas av beslut som tas långt innan vi står i butiken. Klimatförändringar, geopolitik, teknik och hälsotrenden påverkar hur maten odlas, transporteras och konsumeras. Samtidigt fortsätter en tredjedel av all producerad mat att gå förlorad. För att livsmedelssystemet ska hålla över tid krävs en ny syn på hur vi producerar och samarbetar kring maten vi äter.
När vi tittar på dagens livsmedelssystem verkar mycket fungera. Produkterna når hyllorna och utbudet är stort. Det som däremot inte syns är hur sårbar strukturen är under ytan. Geopolitiska störningar, klimatpåverkan och skiftande preferenser skapar krav som dagens arbetssätt inte alltid klarar. I en värld där utvecklingen går snabbare behövs ett nytt sätt att tänka.
Här blir systemförståelsen avgörande. Enligt Sofia Götmar Blomstedt, senior partner på PwC med tre decennier inom livsmedelssektorn, handlar framtidens mat inte längre om separata branscher utan om sammanlänkade domäner där aktörer samarbetar för att lösa gemensamma problem.
“Vi kommer vara runt tio miljarder människor 2050 och redan i dag slänger världen en tredjedel av all mat. Det är helt orimligt. Ingen aktör kan lösa det här ensam. Vi måste tänka bredare, arbeta över gränser och se livsmedelssystemet som en domän där hälsa, klimat, säkerhet och teknik hänger ihop,” menar hon.
När fler perspektiv möts öppnas nya möjligheter. Teknik kan minska svinn och skapa spårbarhet. Hälsotrenden kan driva innovation. Lokala samarbeten kan stärka beredskapen. Det är i dessa skärningspunkter som framtidens lösningar växer fram.
Samtidigt är systemets sårbarhet en av de mest förbisedda frågorna. Sveriges livsmedelsdistribution är starkt centraliserad, vilket gör oss känsliga för störningar.
“Vi har idag en relativt centraliserad leveransstruktur, vilket gör oss sårbara om något allvarligt inträffar – exempelvis en cyberattack eller ett intrång. Därför behöver vi stärka vår beredskap och bygga resiliens, inte bara globalt utan också lokalt och regionalt,” förklarar Sofia.
Här blir samarbeten en central kraft. Livsmedelsbolag, logistikaktörer, techbolag, forskare och startups arbetar allt närmare varandra. Företag som tidigare varit konkurrenter delar lösningar som minskar svinn och effektiviserar distribution. Innovationer som tidigare tog år kan
“Ju fler perspektiv vi får in, desto bättre lösningar hittar vi. När kompetenser som aldrig tidigare mötts samarbetar uppstår idéer som kan förändra systemet. Ingen löser framtidens mat ensam,” avslutar Sofia.
Framtidens livsmedelssystem formas därför av dem som vågar samarbeta, kombinera teknik med kunskap och se klimat, hälsa och säkerhet som delar av samma helhet. Potentialen är stor. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en struktur som både försörjer fler människor och gör det på ett sätt som planeten klarar.
spridas snabbare när fler delar kompetens och data.
Sofia Götmar Blomstedt Senior partner på PwC
När norrländska bär möter kombucha
I ett litet bryggeri i Haparanda står flaskor på rad, fyllda med bubblande kombucha bryggd på hjortron, blåbär, havtorn och andra råvaror från norra Sverige. Här driver Rolando ”Rollo” Cevallos Norrlands Kombucha, ett företag som växte ur ett köksexperiment och en fars vilja att hjälpa sin son. Resultatet är en dryck som förenar hantverk, hälsa och lokal stolthet. Och en berättelse om varför det spelar roll att handla nära.
Det började med en orolig far. När sonen Emilio fick magproblem letade Rollo efter ett naturligt sätt att stärka hälsan. På vägen stötte han på kombucha, en fermenterad dryck med lång tradition. Han bestämde sig för att testa att brygga den hemma i köket i Haparanda.
Det skulle visa sig bli början på något större.
– Jag började göra kombucha till min son. När fler ville köpa växte det snabbt – snart levererade jag runt 40 liter i månaden. Då var det fortfarande en hobby, säger Rollo.
När han en dag förlorade sitt jobb fattade Rollo ett beslut.
– Jag tänkte: okej, jag satsar. Jag startade en minifabrik. Jag gick från 40 liter till 400 liter på en månad. Utan etiketter, utan någonting. Det var bara att köra.
I dag brygger han för hand i en liten lokal, omgiven av glasflaskor. Doften av te och bär möter fermenteringens syrlighet.
Råvarorna hämtas från naturen: blåbär, tranbär, röda vinbär, hjortron, chaga.
– Här uppe får bären 24 timmars sol på sommaren. De blir saftigare och mer smakrika. Det märks i drycken.
För Rollo är kombucha lika mycket en idé som en dryck. Hans kombucha är fortfarande handgjord; inga konserveringsmedel används. På flaskans etikett finns inga konstiga ord en vanlig människa inte förstår. De behövs inte. Det här är en hälsodryck med antioxidanter, probiotika och vitaminer från fermenteringen.
Att den lokala handeln är en grundpelare är en självklarhet för Norrlands Kambucha och för Rollo.
– Om du handlar lokalt, stannar pengarna lokalt. Du stöttar småföretag och folk som plockar bär. Det där är viktigt. Vi har stora utmaningar, men vi hittar lösningar hela tiden.
Det är viktigt för mig att hjälpa andra, inte bara tjäna pengar. Vi delar med oss och det betyder mycket. Samarbeten runt om i regionen har nu blivit en del av företagets identitet. En specialversion av kombuchan
framtagen med hockeyspelaren Linus Omark ger 30 procent av försäljningen till organisationen VildaKidz.
En annan version med friluftsprofilen Elle Utemat bidrar till skogsbevarande projekt och med matprofilen Jävligt Gott når drycken nya konsumenter i Stockholm.
I dag säljs flaskorna från Riksgränsen till Stockholm, två butiker i Finland och på Ica Liljeholmen, Stockholm, efter tre års övertalning.
– När folk väljer lokal kombucha istället för massproducerad läsk vill jag att de ska känna att de gör skillnad. Lokal dryck innehåller inte lika mycket skräp som tillsatser och färgämnen. Det är hälsa på flaska. Och den är god också, säger han och ler.
Norrlands Kombucha har tidigare vunnit fem medaljer i SM i Mathantverk och utsågs nyligen till vinnare av Norrland Gastronomy Award för bästa dryck i regionen.
Parallellt planeras ett nytt samarbete med Sébastien Boudet. En färdig produkt är framtagen och planeras att lanseras under 2026. Verksamheten har även uppmärksammats av magasinet MåBra.
– Motiveringen var att jag blandade gammalt hantverk med hälsa och hållbarhet. Det var fint att höra, säger Rollo.
Protos är på god väg att bli Sveriges ledande proteinleverantör
Livsmedelsföretaget Protos verkar utifrån visionen att bli Sveriges ledande proteinleverantör och mest intressanta livsmedelsbolag. Med hela värdekedjan i egen regi och nära samarbete med svenska lantbrukare kombinerar Protos växtbaserat och animaliskt protein med övertygelsen att framtiden inte handlar om antingen eller utan om både och.
Protos drivs utifrån övertygelsen att mat är viktigt på riktigt. En av företagets ambitioner är att minska polariteten mellan kött och vegetariskt i en värld där båda proteinkällorna spelar en lika viktig roll i framtidens livsmedelsförsörjning.
–Vår vision är att bli Sveriges bästa producent av goda och näringsrika livsmedel med en så låg resurspåverkan som möjligt, vare sig det är från växt- eller djurriket. Vi är övertygade om att både människa och miljö mår bäst av en kombination av animaliskt och växtbaserat protein. Vi har bland annat med stor framgång lanserat Både & färs, en hybridprodukt som kombinerar 50 procent kött med 50 procent svenskodlade linser, säger Thomas Östlund, VD på Protos.
Protos driver ett långsiktigt arbete för att utveckla framtidens protein från både
Thomas Östlund VD på Protos
djur- och växtriket. Kött är ett näringstätt livsmedel som bidrar med fullvärdigt protein samt viktiga mineraler och vitaminer. Samtidigt fyller idisslare en central funktion i landskapet. Genom sitt betande skapar de öppna, artrika marker fulla av liv och rik på biologisk mångfald.
Så till den stora frågan: hur hamnade en sydamerikan från varmare nejder i Haparanda?
– Det var kärleken, säger han. Plus att jag älskar snöstormar, vinter, att sova i tält i minus 30. Jag älskar Norrland. Och min Kombucha!
norrlandskombucha.se
Framtidens mat ökar inhemsk produktion Med övertygelsen att både animaliska och växtbaserade proteiner är framtidens mat fortsätter Protos att bredda sitt erbjudande i alla ben: animaliskt, växtbaserat och både och. Protos utvecklar samtidigt ett helt nytt sortiment av proteinrika, växtbaserade livsmedel, ett viktigt komplement i hälsosamma måltider med lägre klimatavtryck.
–Vi har god potential att producera mycket livsmedel i Sverige. Det är glädjande att regeringen nu satsar på att stärka den svenska livsmedelsproduktionen, där vår ambition är att även fortsättningsvis vara en drivande aktör. Vi vet att maten vi äter spelar stor roll för hälsan, klimatet och framtidens lantbruk. Därför fokuserar vi på lösningar som både ger god och näringsrik mat och som håller i längden, säger Thomas Östlund.
Stärker Sveriges livsmedelsberedskap –Utöver att producera livsmedel med svenskodlade baljväxter investerar vi långsiktiga samarbeten med mindre slakterier och lokala producenter som håller Sveriges landsbygd levande och i längden säkrar vår livsmedelsproduktion. Därmed jobbar vi aktivt med att trygga Sveriges livsmedelsberedskap. För oss är det en självklarhet att mat ska smaka bra, vara näringsrik och framtagen med så liten resurspåverkan som möjligt, säger Thomas Östlund.
Att välja svenskt i butikshyllan, oavsett proteinkälla, är viktigare än någonsin. Ökad inhemsk odling av proteinrika grödor stärker dessutom Sveriges beredskap vid kris genom att bidra till en mer diversifierad och resilient livsmedelsproduktion.
Livsmedelsföretaget Protos har cirka 185 anställda och omsätter över 1,1 miljard kronor. Protos är Sveriges största aktör inom KRAV-märkt kött och producerar, styckar och förädlar svenskt nötkött, gris och lamm. Företaget är känt bland annat för sitt regionala varumärke ”Smak av Gotland”, är störst i Sverige på KRAV-märkt kött och har nyligen lanserat det nya varumärket Smak av Svea.
Läs mer om Protos på protos.se
Protos – Advertorial
OM PROTOS
Rolando ”Rollo” Cevallos Ägare av Norrlands Kombucha
Redan 2013 blev vårt bageri fossilfritt. Vi har alltid varit rädda om naturens resurser – i slutändan handlar ju allt om vad vi lämnar efter oss till våra barn. Eller hur? Det visste redan vår gammelfarmors mormor, Jakobs Karin, när hon började baka knäckebröd för sådär 200 år sedan. Så det är inte bara hennes recept på brödet vi följer – hennes recept för livet är minst lika värdefullt.
Använd QR-koden här bredvid (eller gå in på leksands.se/hallbarhet) för att se hur vi har koll på hela kedjan, från fält till butik. Man njuter bättre med rent samvete, eller hur?
Matsvinnet är en affärsfråga – och lösningen kräver helhetssystem
Matsvinn beskrivs ofta som ett miljöproblem, men för restauranger, storkök och livsmedelsproducenter är det också en affärsfråga. Bortkastade volymer påverkar marginaler, energianvändning och logistik – och i en bransch med små felmarginaler får ineffektivitet snabbt genomslag i resultatet.
Trots detta fokuserar många traditionella åtgärder på slutledet, såsom prissänkningar, kampanjer och en önskan om ett förändrat konsumentbeteende. Duniform, en del av Duni Group, vill tvärtemot påvisa hur ett helhetsperspektiv kan göra skillnad: mycket av svinnet uppstår nämligen redan tidigare – vid tillagning, packning och hantering – och lösningen måste byggas in från början.
Nicklas Lauwell
Chief Officer Food Packaging Solutions, Duni Group
– Matsvinn är sällan ett isolerat problem. Det är ett resultat av hur systemen är byggda, säger Nicklas Lauwell, Chief Officer Food Packaging Solutions på Duni Group. Om varje del optimeras isolerat, tappar man helheten.
Förpackningen som strategiskt verktyg Förpackningar i professionella kök har länge setts som ett nödvändigt tillbehör. I dag är det ett centralt verktyg för att minska svinn. För att få effekt krävs ett systemtänk, där maskiner, material och arbetsrutiner är samordnade.
Vakuumförpackning är en viktig del.
Genom att avlägsna syre bromsas bakterietillväxt och oxidation, vilket förlänger hållbarheten och ger jämnare kvalitet. Det ger bättre planering och mindre överproduktion.
– Vakuumförpackning gör det möjligt att arbeta mer behovsstyrt, säger Nicklas Lauwell. När man vet hur länge produkten håller kan man producera rätt mängd vid rätt tidpunkt.
Mindre plast – men rätt lösning
Samtidigt pågår trenden mot att använda så lite plast som möjligt, där den stora utmaningen är att inte kompromissa med förpackningens förmåga att skydda och bevara maten. En välanpassad vakuumförpackning kan ofta använda mindre material och ändå ge längre hållbarhet.
– Det handlar inte om att ta bort plast helt, utan om att använda rätt sort och mängd på rätt sätt, säger Nicklas Lauwell. Rätt förpackning skyddar maten och minskar svinn.
Full solution-koncept
– helheten som gör skillnad
För att effekterna ska bli bestående krävs mer än enskilda komponenter. Duniform arbetar därför utifrån ett full solution-koncept – där vakuummaskiner, förslutningsutrustning, förpackningsmaterial, komposteringsmaskiner, serviceavtal och processkunskap ingår i ett sammanhållet koncept.
– När maskin, material och systematisering hänger ihop blir resultatet mer förutsägbart, säger Nicklas Lauwell. Det minskar svinnet och gör vardagen enklare i köket –det är så vi kan vara Food’s best friend.
För många handlar implementeringen inte om stora investeringar, utan om att optimera befintliga flöden. När packning och förslutning blir en integrerad del av produktionen skapas bättre kontroll, jämnare kvalitet och en minskad mängd bortkastade volymer.
Systemskiftet i matsvinnshantering I en tid där hållbarhet, kostnadskontroll och leveranssäkerhet vägs samman blir detta allt mer affärskritiskt. Matsvinn kan inte längre hanteras i efterhand – det måste byggas bort systematiskt.
För företag som vill arbeta långsiktigt börjar lösningen i köket, i hur maten hanteras, packas och skyddas – med system som Duniforms full solution-lösning i ryggen.
VAD INNEBÄR DUNIFORMS FULL SOLUTION-KONCEPT? Ett full solution-koncept från Duniform innebär ett helhetsgrepp kring professionell livsmedelshantering, där förpackningen är en integrerad del i verksamheten.
Systemet omfattar:
• Vakuum-, kompostering och förslutningsmaskiner för professionella kök och livsmedelsproduktion.
• Förpackningsmaterial som tråg och filmer, optimerade för vakuum och modifierad atmosfär.
• Process- och applikationskunskap för rätt hantering, hygien och hållbarhet.
• Fokus på materialeffektivitet, med ambitionen att använda så lite plast som möjligt utan att kompromissa med funktion.
• Omfattande serviceavtal och experthjälp.
Syftet är att minska matsvinn genom bättre kontroll, längre hållbarhet och mer förutsägbara arbetsflöden – vilket stärker både lönsamhet och hållbarhetsarbete. Genom att kombinera maskin, material och process blir Duniforms system en praktisk partner – en Food’s best friend –för kök och livsmedelsproducenter.
Hållbara och genomtänkta materialval
Förpackningsindustrin befinner sig i ett tydligt skifte. Digitalisering, e-handel och ökade hållbarhetskrav förändrar både materialval och affärslogik. Samtidigt växer trycket på att ersätta plast där det är möjligt, utan att kompromissa med funktion, logistik eller kostnad.
Under lång tid har plast varit ett självklart material i många typer av förpackningar, inte minst inom e-handeln. Men i takt med ökad kunskap om klimatpåverkan, mikroplaster och avfallshantering har fiberbaserade alternativ fått en allt starkare position. Förpackningar i papper och kartong passar väl in i befintliga återvinningssystem och upplevs dessutom som mer begripliga för konsumenten.
För Bong är detta ingen ny riktning.
Företaget har arbetat med fiberbaserade produkter i nära 300 år och är i dag den sista kvarvarande kuvertproducenten i Skandinavien. Samtidigt har digitaliseringen haft stor påverkan på affären. Volymerna av traditionella kuvert minskar stadigt, vilket har gjort behovet av nya, närliggande produktområden tydligt.
– Vi är stolta över vår kuvertproduktion, men vi ser också hur marknaden förändras. För att kunna fortsätta ha en stark produktion i Sverige behöver vi komplettera med andra fiberbaserade produkter, säger Anders Wulff, försäljningschef för Bong Sverige.
HeladennabilagaärenannonsfrånContentway
Ett exempel är satsningen på pappersbaserade bärkassar och e-handelsförpackningar.
UTBILDNINGSGUIDEN
Under 2024 investerade företaget i ny maskinpark som producerar pappersbärkassar i Sverige, efter omfattande analyser av marknad, efterfrågan och intern kompetens. Avgörande var att de nya produkterna ligger nära det företaget redan behärskar.
– Vi har arbetat med papper i generationer och är duktiga på att vika, limma och trycka fiberbaserade material. Dessutom har vi hela kedjan samlad i huset, från repro och klichétillverkning till produktion och logistik, vilket gör oss snabba och flexibla, säger Anders Wulff.
Den interna kapaciteten gör det möjligt att erbjuda korta ledtider, hög flexibilitet och en hög grad av kundanpassning. Det blir allt viktigare i en marknad där handeln förändras snabbt och där många aktörer efterfrågar lokala leverantörer och mer precisa volymer, snarare än stora standardbeställningar.
Inom koncernen produceras även e-handelsförpackningar, bland annat i Polen, Tyskland och Frankrike. Gemensamt för verksamheten är att produkterna är fiberbaserade.
HeladennabilagaärenannonsfrånContentway
HÅLLBAR LIVSMEDELSINDUSTRI
en viktig del i helheten. En papperskasse eller förpackning som används flera gånger får ett betydligt lägre klimatavtryck och stärker logiken bakom fiberbaserade val.
Förpackningsindustrin står inför fortsatta förändringar de kommande åren. Men riktningen är tydlig, mer fiber, bättre anpassning till återvinning och ett större ansvar för hela livscykeln, från produktion till användning. Här står Bong Sverige redo att möta en föränderlig marknad.
– Plast är ett funktionellt material i vissa sammanhang. Men inom e-handeln handlar det ofta om engångsförpackningar som snabbt blir avfall. Där finns det i många fall möjlighet att välja papper i stället och skapa ett flöde som går direkt tillbaka till återvinning, säger Anders Wulff.
Hur kan stål- och gruvindustrin driva den gröna omställningen och samtidigt stärka konkurrenskraft och försörjningstrygghet?
I vår kommande kampanj Framtidens Hållbara Stål- och Gruvindustri sätter vi fokus på innovation, hållbar resursanvändning och samarbetet mellan industri, teknikleverantörer och offentliga aktörer.
Vi belyser hur framtidens lösningar bidrar till en mer resilient, effektiv och klimatsmart industri.
Vill du vara en del av publikationen eller höra mer om möjligheterna?
Kontakta den ansvariga Account Manager: Daniel Polverari daniel.polverari@contentway.se
Hur ska förpackningsindustrin klara nästa stora steg mot cirkularitet? Enligt Einar Ahlström på Näringslivets Producentansvar, är rätt materialval en avgörande faktor. Han lyfter särskilt betydelsen av monomaterial och hur komplexa materialkombinationer hindrar återvinning, skapar kvalitetsförluster och låser värdekedjan. Framöver blir design för återvinning en central konkurrensfråga.
När EU:s nya förpackningsförordning PPWR börjar gälla förändras förutsättningarna för hela branschen. Einar Ahlström, materialspecialist på Näringslivets Producentansvar, beskriver hur kraven ökar pressen på producenter att välja lösningar som kan materialåtervinnas i praktiken, inte bara i teorin.
– Cirkularitet är ett av PPWR:s huvudmål, och stort fokus ligger på ökad materialåtervinning och användning av återvunnen råvara, säger han.
Enligt honom är materialvalet ett av de första och viktigaste besluten i utvecklingsarbetet. Ur återvinningssynpunkt handlar det om att undvika kombinationer av material som inte går att separera. Han förklarar att monomaterial har blivit en nyckel, både för att höja återvinningsgraden och för att säkerställa kvaliteten på den råvara som kan återföras in i produktionen.
Samtidigt behöver producenter balansera flera krav: skydd av produkten, kostnadseffektivitet, hållbarhet över tid och fungerande
produktion. Einar menar att just denna kombination av krav historiskt gjort att komplexa flerskiktslösningar blivit vanliga – men att de försvårar återvinningen. Dessa förpackningar fungerar väl i hela kedjan fram till konsumenten, men inte i återvinningsledet.
När han möter branschaktörer märker han att det fortfarande finns missförstånd om vad tekniken kan lösa. Han betonar att ny teknik är viktig – men inte tillräcklig.
– Ny teknik kan bidra med mycket, men den löser inte allt. Mer design för återvinning och monomaterial kommer fortsatt att vara avgörande för återvinningsbarheten, säger han.
De ekonomiska incitamenten börjar också spela en allt större roll. Förpackningar som går att materialåtervinna har redan idag lägre avgifter än de som inte gör det, och när tekniken mognar kan effektiviseringar dessutom minska kostnaderna i systemet. Han ser därför en potential i att hållbarhet och cirkularitet kan bli en faktisk konkurrensfördel.
Utvecklingen går redan åt rätt håll. Han beskriver hur flerskiktsmaterial i plasttråg för kött till stor del ersatts av monomaterial, hur svarta plastförpackningar fasats ut och hur flexibla multimateriallösningar omarbetats för att få bättre återvinningspotential.
Förändringarna visar, enligt honom, att smart design kan bidra till mer cirkulära flöden utan att påverka produkten negativt.
Framåt ser han att både lagkrav och marknadskrav kommer att förstärka riktningen. Kraven på återvinningsbarhet och användning av återvunnen råvara skärps, och branschen blir mer beroende av högkvalitativt återvunnet material.
Det ökar förståelsen för att varje aktör i kedjan måste bidra – från producent till hushåll och återvinningsindustri.
– Det är viktigt att hela värdekedjan jobbar mot samma mål. Alla kan och behöver bidra, säger han.
När han blickar framåt pekar han på en fråga som fler borde ställa sig: hur kan vi minska mängden förpackningar? Han menar att historiska trender visar motsatsen – mängderna har ökat, förutom under lågkonjunkturer. Med PPWR blir frågan mer akut, och lösningarna måste utvecklas parallellt med andra krav.
Blastiq – Partner Content
Blastiq visar vägen mot funktionella och hållbara förpackningar
Fossilbaserade material, PFAS och svåråtervunna förpackningar är fortfarande vanliga, men förändring är möjlig. Det menar Patrik Wiberg, VD och grundare av Blastiq AB, som vill göra förpackningsbranschen mer hållbar med giftfria, återvinningsbara samt komposterbara material.
Vi ser oss som ett komplement som hjälper både tillverkare och slutkunder att göra bättre val, säger han. Blastiq grundades i slutet av 2023 efter att Patrik och hans två medgrundare, med bakgrund inom logistik och läkemedel, uppmärksammat det växande behovet av hållbara alternativ till plastförpackningar.
– Det finns teknik som ersätter plast utan att tumma på funktion. Vår idé är att skapa PFAS-fria lösningar utan onödiga kemikalier, säger han.
Blastiq utvecklar och applicerar en vattenbaserad coating som ger pappersförpackningar skydd mot fett, väta och värme utan att påverka återvinningen. Den tunna barriären kan användas på produkter som take away-förpackningar, transportpåsar, pizzakartonger, engångsmuggar och mycket mer.
– Tekniken ger pappret samma funktion som plast, men med mycket mindre mil-
Patrik Wiberg Grundare och VD av Blastiq AB
jöpåverkan. Den är så tunn att materialet fortfarande sorteras och återvinns som papper. Det gör det enkelt för konsumenten att återvinna rätt, säger Patrik Wiberg.
All Blastiq-produktion testas noggrant i samarbete med forskningsinstitutet RISE. Varje produkt granskas för att säkerställa att den är fri från PFAS, mikroplaster och andra hälsofarliga ämnen – och att den håller högteknisk kvalitet.
– Vi kompromissar inte med säkerhet eller kvalitet. Det är viktigt för oss att kunna visa att produkterna är säkra och håller vad vi lovar, säger Wiberg.
I dag har företaget kunder inom bland annat restaurang- och e-handelssektorn. Ett exempel är en PFAS-fri pizzakartong utvecklad för en specifik pizzeria, samt en fossilfri lösning för e-handelspåsar där en tunn, vattenbaserad coating skyddar mot fukt och fett. Målet är att erbjuda praktiska, hållbara alternativ som fungerar i vardagen. Blastiq ser sig inte som en konkurrent till traditionella förpackningsaktörer, utan som ett teknikdrivet komplement.
– Det handlar både om att ta fram nya produkter och om att förbättra de som redan finns. Många restauranger och logistikaktörer har praktiska utmaningar i sin vardag. Därför erbjuder vi både färdiga lösningar och skräddarsydda alternativ. Samtidigt märker vi hur medvetenheten hos konsumenterna växer, inte minst i takt med att PFAS- frågan har bubblat upp till ytan igen, säger Wiberg.
Trots att bolaget är ungt har Blastiq redan
Einar Ahlström Materialspecialist, Näringslivets Producentansvar
OM EINAR AHLSTRÖM Einar Ahlström arbetar med hållbarhetsfrågor kopplade tillåtervinning och utveckling av förpackningar. Han drivs av att öka förståelsen för materialvalens betydelse i cirkulära system.
fått internationell uppmärksamhet, med förfrågningar från både Europa och Nordamerika.
– Vår teknik är skalbar. Vi har redan levererat större volymer och har kapacitet att växa. Men det måste ske på rätt sätt –med transparens och kvalitet i varje steg, säger Wiberg.
Blastiqs arbete har även uppmärksammats på hemmaplan. Nyligen tilldelades bolaget utmärkelsen Årets Nyföretagare i Solna och har lyfts av både Solna Näringsliv och Nyföretagarcentrum Solna/Sundbyberg för sitt fokus på hållbarhet.
Parallellt arbetar Blastiq aktivt för att öka kunskapen om hållbara materialval. Företaget vill bidra till ett bredare samtal om PFAS, mikroplaster och återvinning – och fokuserar på att förklara komplexa frågor på ett enkelt och begripligt sätt.
Blastiq fick utmärkelsen Årets Nyföretagare i Solna 2025.
OptiPack fortsätter att växa som en tongivande och innovativ nordisk förpackningsproducent
OptiPack är en expansiv och innovativ aktör i den nordiska förpackningsindustrin, känd för sin höga kvalitet, moderna teknik och pålitliga leveranser. OptiPack erbjuder avancerade lösningar inom både plast- och papperslaminat, med fokus på livsmedel, farmaceutiska produkter och industriella förpackningar. Med innovationskraft och investeringar i toppmodern produktionsutrustning står OptiPack rustade för ytterligare expansion.
OptiPack erbjuder förpackningsmaterial och barriärer med högkvalitativt tryck i full HD Flexo med vattenbaserade färger på papper, plast och pappersbaserade laminat samt monoplast för livsmedel, snacks & confectionary, pappersindustri och transportsektorn.
OptiPack arbetar med barriärlösningar och utvecklar förpackningar som möter kraven på hållbarhet, exempelvis fossilfria och biobaserade material.
OptiPack har maskiner som klarar upp till tio färger i full HD kvalitet, vilket ger skarpa och attraktiva tryckresultat med vattenbaserade färger både på papper och PE, PP och PET film. Limlaminering sker med lösningsmedelsfritt lim med senaste tekniken i ultramoderna superkombimaskiner.
Utvecklar framtidens förpackningar tillsammans med kunden –Vi kombinerar lokal förankring i Värmland med internationell konkurrenskraft.
Vi har verkat i Sunne sedan 1917 och har varit med och lagt grunden till ortens dynamiska kluster för grafisk industri. Vi har gjort oss kända för pålitliga leveranser, hög kvalitet samt en gedigen kunskap om kundernas behov. Vi är en trygg och långsiktig samarbetspartner som bistår varumärkesägare hela vägen från idéstadiet där vi tillsammans med kunden utvecklar optimala emballagelösningar för just deras produkt, säger Ulrik Fauhlér, VD på OptiPack.
Introduktionen av EU:s förpackningsförordning PPWR gör att många lagar och regler ändras under 2026, vilket innebär att många av OptiPacks kunder befinner sig i ett intensivt utvecklingsarbete för att uppfylla kraven i det nya regelverket. I det sammanhanget kan OptiPack bidra med mycket kunskap och erfarenhet.
–Vi har investerat över 60 miljoner i vår fabrik i Sunne, bland annat i nya maskiner
för limlaminering och beläggning. Investeringarna i kombination med ett effektivt arbetssätt innebär att vi står mycket väl rustade för att tillmötesgå kundernas PPWR-krav, säger Ulrik Fauhlér.
Kombinerar teknisk innovation med lokal förankring Marknadens intresse för OptiPacks toppmoderna maskinpark och konkurrenskraftiga tillverkningsprocesser är stort, ett tydligt tecken på att det ligger i tiden att välja närproducerade förpackningslösningar. Fram till 2030 siktar OptiPack på att fördubbla omsättningen.
Hoting Innovations – Advertorial
Cellulosa som kan ersätta plast och göra omställningen lönsam
Mikroplaster återfinns i dag i blod, organ och vävnader. De förekommer i dricksvatten, livsmedel och i luften. Samtidigt produceras över 400 miljoner ton engångsplast varje år, och volymerna ökar. Regleringarna skärps och konsumentkraven ökar, men den industriella omställningen går långsamt. Cellulosa lyfts ofta fram som det mest lovande ersättningsmaterialet, men tillverkningen har hittills varit för dyr i stor skala.
Det är denna utmaning som svenska Hoting Innovations vill lösa. Bolaget har utvecklat SinterCell, en produktionsteknik som tillsammans med modern materialforskning möjliggör masstillverkning av formpressade cellulosaprodukter med plastliknande egenskaper, utan PFAS, BPA eller andra kemiska tillsatser.
– Marknaden behöver skalbara alternativ till engångsplast. Cellulosa har stor potential, men dagens tekniker levererar varken den prestanda eller produktivitet som krävs för en hållbar affär. Resultatet blir låga marginaler och höga priser, säger Simeon Stoilov, VD för Hoting Innovations.
Utmaningen handlar mindre om attityd och mer om lönsamhet – och om behovet av strukturella förbättringar snarare än inkrementella förändringar. Om en hållbar förpackning kostar fem till tio procent mer kan många varumärken byta material. Om kostnaden är femtio procent högre blir steget svårare. Det förklarar varför plast, trots dokumenterade miljöoch hälsoeffekter, fortfarande dominerar förpackningsmarknaden. Plast kan också
Simeon Stoilov VD för Hoting Innovations
avge ämnen som BPA vid kontakt med värme, fett och protein, vilket har ökat efterfrågan på säkrare material. Problemet har varit att alternativen inte varit kostnadseffektiva i industriell skala eller vid högvolymsproduktion.
– Hållbarhet blir först mainstream när den är kostnadsmässigt konkurrenskraftig och fungerar i befintliga flöden, säger Stoilov.
SinterCell bygger på en våtformningsprocess där värme, tryck och effektiv vattenextraktion skapar starka vätebindningar mellan fibrerna. Det ger ett formstabilt material som
Robert Oledzki
Styrelseledamot på Hoting Innovations
klarar värme, kyla och mekanisk belastning på nivåer som annars förknippas med plast.
Systemet SinterCell 200 har verifierats i full industriell drift och levererar stabil produktion över hela skift. Det producerar mer än dubbelt så många enheter per minut som traditionell fiberformning och möjliggör betydligt tunnare produkter.
– Vi producerar artiklar på 8–10 gram med samma prestanda som konkurrenternas 12–14 gram. Det innebär lägre kostnad och lägre klimatpåverkan, säger Stoilov.
Hoting Innovations erbjuder två vägar för företag som vill börja använda tekniken: kontraktstillverkning för att testa produkter i verkliga miljöer, och kompletta produktionssystem för fabriker som vill integrera tekniken.
–Med nya investeringar i vår produktion stärker vi vår kapacitet och levererar hållbara, högkvalitativa lösningar för våra kunder. Vi kombinerar teknisk innovation med lokal förankring i Sunne och är stolta över att bidra till en mer konkurrenskraftig och framtidssäker förpackningsindustri, säger Ulrik Fauhlér.
OptiPack optipack.se
– Tekniken i sig är produktionsredo – den verkliga utmaningen ligger nu i att skala upp den industriella implementeringen och minska risken i ett tidigt införande. Därför samarbetar vi med olika industripartners i verkliga produktionsmiljöer och delar det initiala tekniska risktagandet för att möjliggöra bredare användning, säger Robert Oledzki, styrelseledamot.
SinterCell har tilldelats EU:s EIC Seal of Excellence och bolaget förbereder nu industrilansering med planerad uppskalning de kommande åren.
– Engångsplast kommer inte att försvinna helt, men dess roll minskar. Cellulosa med hög prestanda, producerad med konkurrenskraftig teknik, kan bli ett nytt normalläge. Vår ambition är att SinterCell ska bli en global referens, säger Stoilov.
Hoting Innovations har som mål att etablera 15–20 produktionsenheter globalt till 2030 i samarbete med industriella partners. Skiftet ligger i produktionsekonomin, inte i materialvalet.
– Det handlar lika mycket om folkhälsa och resurseffektivitet som om industriell utveckling. Ett säkrare förpackningssystem gynnar både tillverkare och konsumenter, säger Stoilov.
Förpackningar som möter både klimatkrav och verklighet
OPTIMERING
Livsmedelsindustrin befinner sig i ett tydligt skifte. Kraven på minskad klimatpåverkan, ökad cirkularitet och effektivare resursanvändning ökar snabbt, samtidigt som behovet av stabil leveranssäkerhet i mycket stora volymer kvarstår. För globala livsmedelsaktörer har förpackningen därför fått en ny roll – från att enbart skydda innehållet till att bli en strategisk del av hela värdekedjan.
Företag med internationell närvaro och breda produktportföljer, som Nestlé, har vid flera tillfällen lyft att omställningen mot mer fiberbaserade och cirkulära förpackningslösningar ställer höga krav på leverantörsledet. Det räcker inte att ett material är hållbart i teorin. Lösningarna måste fungera i industriell produktion, klara global distribution och hanteras effektivt i vardagen – ofta i miljontals exemplar varje dag.
I praktiken innebär detta att förpackningspartners behöver kombinera flera avgörande faktorer samtidigt. Designen måste optimera materialanvändningen utan att kompromissa med funktion. Materialen behöver vara tillräckligt robusta för att klara transport, lagring och varierande klimatförhållanden. Samtidigt krävs produktionskapacitet som kan skalas globalt, med hög och jämn kvalitet samt precision i leveranser. Logistisk effektivitet blir därmed lika central som förpackningens hållbarhetsprofil.
Utmaningen ligger i att förena innovation med stabilitet. Nya fiberbaserade och cirkulära lösningar måste fungera i befintliga produktionslinjer, uppfylla regulatoriska
krav på olika marknader och samtidigt bidra till företagens långsiktiga klimatmål. För globala livsmedelsbolag är det därför avgörande att samarbeta med aktörer som inte bara utvecklar nya material, utan också har erfarenhet av att industrialisera dem i stor skala.
I takt med att kraven skärps blir det allt tydligare att framtidens konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin inte avgörs av enskilda
Smurfit Westrock är Skandinaviens mest innovativa wellpappspecialist
Smurfit Westrock erbjuder effektiva och innovativa förpackningslösningar i wellpapp och solidpapp. I nära samarbete med sina kunder utvecklar Smurfit Westrock, som har femton produktionsanläggningar i Skandinavien och nyligen uppmärksammats för sitt innovationsarbete, hållbara, kostnadseffektiva och attraktiva förpackningar i wellpapp och solidpapp.
Med mer än 660 produktionsenheter i över 40 länder och en stark lokal närvaro i Skandinavien är Smurfit Westrock en global leverantör som erbjuder lokalproducerade förpackningslösningar.
Smurfit Westrock är Skandinaviens ledande producent av wellpappförpackningar. I
Sverige har bolaget anläggningar från Eslöv i söder till Piteå i norr, vilket ger en god nationell täckning med närhet till kunder i hela Sverige och övriga Skandinavien.
Smurfit Westrock täcker hela värdekedjan från pappersproduktion till design och produktion av högkvalitativa, effektiva och innovativa förpackningar och produkter i wellpapp och solidpapp.
–Vår starka globala närvaro innebär en trygghet för våra kunder eftersom vi vid behov kan flytta produktion från en
anläggning till en annan. Utöver våra elva skandinaviska anläggningar som producerar wellpapp och konverterar wellpapp till emballage har vi även ett pappersbruk, där trädens grenar och toppar används som råvara, säger Johnny Scarlett, försäljnings-, marknads- och innovationsdirektör på Smurfit Westrock Skandinavien.
Stöttar kundernas
PPWR-implementation
Smurfit Westrocks förpackningar i wellpapp och solidpapp är återvinningsbara, 100 procent biologiskt nedbrytbara och hållbart producerade, vilket gör bolaget väl positionerat att bistå och stötta sina kunder i deras arbete med att tillmötesgå PPWR-kraven, som träder i kraft 2030.
PPWR reglerar bland annat den maximala tillåtna fyllnadsgraden i en förpackning
samt hur stor andel av förpackningarna som ska kunna återvinnas och återanvändas. Som Skandinaviens ledande tillverkare av wellpappförpackningar har Smurfit Westrock mycket att tillföra i kundernas arbete med att tillmötesgå PPWR-kraven.
Genererar värde och driver innovation
Nyligen tilldelades Smurfit Westrock Skandinavien för andra året i rad tre prestigefyllda WorldStars vid WorldStar Packaging Competition 2025. De tre utmärkelserna för Skandinavien lyfter fram regionens
innovationer. Den avgörs av förmågan att göra hållbara lösningar driftsäkra, skalbara och affärsmässigt hållbara.
De aktörer som lyckas kombinera teknisk utveckling med industriell genomförbarhet kommer att spela en nyckelroll i omställningen – och i realiseringen av både klimatambitioner och affärsmål.
bidrag till innovation och hållbarhet i förpackningsindustrin. Johnny Scarlett betraktar utmärkelserna som en bekräftelse på Smurfit Westrock Skandinaviens förmåga att generera värde och driva innovation i samarbete med sina kunder.
–Vi har en ständigt pågående dialog och kundsamverkan som syftar till att kontinuerligt göra våra kunders förpackningar mer hållbara, kostnadseffektiva och klimateffektiva. Vi har konstruktörer på plats på samtliga europeiska enheter och använder oss av utvecklings- och innovationsverktyg som bland annat kan användas för att optimera materialblandningen i våra kunders förpackningar. Vi optimerar dessutom löpande vår leverans utifrån kundens tillverkningsoch logistikprocess, säger Johnny Scarlett.
Johnny Scarlett Försäljnings-, marknads- och innovationsdirektör, Smurfit Westrock Skandinavien
Smurfit Westrock – Advertorial
DS Smith: EU-förordning driver nytänk
kring livsmedelsförpackningar
Det är något på gång i förpackningsbranschen. EU är i färd med att införa den mest genomgripande lagstiftningen på årtionden när det gäller hur förpackningar ska designas, användas och återvinnas. Det får konsekvenser för hela livsmedelsindustrin – från leverantörer och butiker till producenter och logistikföretag.
Mitt i den här förändringen står Emelie Karlsson, innovations- och hållbarhetsexpert på förpackningsjätten DS Smith. Hon ser den kommande lagstiftningen inte som ett hinder, utan som ett tillfälle att tänka om.
– Den här typen av omställning har vi inte varit med om tidigare. Det handlar om en total förändring i hur vi ser på förpackningar. Därför gäller det att börja redan nu. Fem år låter länge, men i vår värld går det väldigt fort, säger hon.
Den nya EU-förordningen heter Packaging and Packaging Waste Regulation, förkortat PPWR. Den trädde i kraft som lag i februari 2025 och börjar implementeras i olika steg. De mest genomgripande förändringarna sker först 2030, men då måste företagen redan vara färdiga.
Syftet med reglerna är att minska mängden förpackningsavfall och göra hela systemet cirkulärt. Det innebär att förpackningar inte bara ska återvinnas utan ska redan från början vara designade för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas.
– Den linjära modellen har dominerat länge. Vi producerar, använder och slänger. Det går inte längre. Nu ska vi tänka kretslopp, materialeffektivitet och minimalt avfall, säger Emelie.
Bland de nya reglerna finns till exempel förbud mot engångsplastförpackningar för frukt och grönt under 1,5 kilo, om det inte är absolut nödvändigt. Samtidigt införs krav på att förpackningar inte får innehålla mer än 50 procent luft, något som får stora effekter för e-handel och matleveranser.
– Många ser kanske inte konsekvenserna än, men det här påverkar hela produktionskedjan – från design till logistik och försäljning.
Från krav till konkurrensfördel
På DS Smith har man redan märkt hur förordningen driver efterfrågan på nya lösningar. Kunder hör av sig för att förstå vad som krävs, men också för att hitta sätt att ligga steget före.
– Regler är inte alltid en belastning. De kan också vara en möjlighet. När du tvingas tänka om så öppnas också nya vägar. Vi har sett kunder som minskat sitt svinn, kortat sina transportkedjor och stärkt sin hållbarhetsprofil tack vare smartare förpackningar.
Emelie menar att det finns mycket att vinna för företag som är proaktiva. Inte minst eftersom förpackningen är en allt viktigare del av hur ett varumärke uppfattas.
– Förpackningen är det första konsumenten ser. Den ska skydda produkten, men också förmedla värderingar och skapa förtroende. Om man lyckas med det kan det påverka både försäljning och varumärkeslojalitet.
Konsumenterna är redan där Samtidigt som EU ställer högre krav, visar flera undersökningar att konsumenterna är med på tåget. Nästan hälften av nordiska konsumenter kan tänka sig att byta webbshop om en annan erbjuder mer hållbara förpackningar. Många väljer aktivt bort plast.
– Det trycket märks. Kunder kommer till oss för pappersbaserade lösningar och monomateriallösningar gjorda helt av papper och wellpapp. När en stor aktör gör förändringar, brukar fler följa efter.
Men det räcker inte att byta material. Tydlig och trovärdig kommunikation är avgörande.
– Konsumenterna gör många av sina val redan innan de når butiken. Därför måste
Emelie Karlsson Innovations- och hållbarhetsexpert, DS Smith
företagen vara ärliga, konsekventa och lätta att förstå. Det är först då man vinner förtroendet, säger Emelie
DS Smith arbetar med ett brett utbud av lösningar, från wellpapp till nya pappersbaserade alternativ för handtag, brickor och emballage. I flera fall har man redan kunnat ersätta plast helt, till exempel för sushi- och dryckesförpackningar.
Men vissa produktkategorier kräver mer arbete. För feta livsmedel, vätskor eller produkter som utsätts för fukt, krävs barriärskydd och avancerade tester.
– Vi har labbcenter som jobbar specifikt med att utveckla nya material och beläggningar som både är hållbara och godkända för livsmedel. Det är en utmaning, men också en spännande del av omställningen.
Logistik med mindre luft
Ett annat område där PPWR gör skillnad är logistik. Reglerna om luft i förpackningar syftar till att minska antalet transporter som sker med halvtomma lådor.
– Det är ett klassiskt problem. Vi skickar mycket luft helt i onödan. Genom att optimera storleken och packningen får vi plats med mer på varje pall, vilket minskar både kostnader och utsläpp.
I dag ses förpackningen inte längre som en operativ detalj. Fler företag förstår att den påverkar kundupplevelse, varumärkesvärde och hela produktens livscykel. Därför involveras inköp, marknad och hållbarhetsteam tidigare i processen.
– Vi ser att företag som har tvärfunktionella team och tar in oss tidigt i arbetet lyckas bättre. Det är lättare att hitta rätt lösningar om vi kan vara med från början och anpassa förpackningen efter transport, lagring och användning.
DS Smith arbetar ofta i workshops med sina kunder, där hela flödet kartläggs.
– Målet är alltid att skapa en förpackning som är så effektiv som möjligt – både för miljön, kostnaden och kundupplevelsen.
Råd till företag som ännu inte börjat Emelie har ett tydligt råd till alla som fortfarande inte kommit igång.
– Prata med era leverantörer. Gör en kartläggning. Vad kan ni börja med direkt, och vad kräver längre processer? Det värsta man kan göra är att vänta och tro att det inte rör ens egen verksamhet.
Hon menar att det krävs tid att ställa om, särskilt om man behöver uppdatera produktionslinjer eller byta material. Ju tidigare man börjar, desto bättre förutsättningar har man.
När 2030 närmar sig hoppas Emelie att mängden förpackningsavfall minskar betydligt, och att både företag och konsumenter ser tillbaka på förändringen som nödvändig och meningsfull.
– Vi behöver också kommunicera varför vi gör det här. Det handlar inte bara om EU-regler. Det handlar om renare hav, mindre avfall och framtidens förtroende för våra produkter.
Förpackningen som strukturell styrfaktor i värdekedjan
SYSTEMPERSPEKTIV
Förpackningsfrågan har förflyttats från operativ detalj till affärskritisk styrparameter i värdekedjan. Skärpta regelverk, ökade krav på cirkularitet och förändrade materialförutsättningar påverkar inte längre enbart hur förpackningar konstrueras – utan hur produkter utvecklas, investeringar prioriteras och risk hanteras på koncernnivå. Förpackningen fungerar i dag som en direkt koppling mellan regulatorisk efterlevnad, kostnadsstruktur och långsiktig konkurrenskraft.
För företagsledningar innebär detta ett tydligt skifte i ansvar. Förpackningsbeslut påverkar kapitalbindning, leveranssäkerhet och marknadstillträde – och kan i förlängningen avgöra om produkter över huvud taget är möjliga att sälja på vissa marknader.
Förpackningen har därmed blivit en del av företagets strategiska infrastruktur snarare än ett tekniskt stöd till produkten.
När EU:s nya förpackningsförordning (PPWR) nu närmar sig genomförande skärps denna utveckling ytterligare. Kraven innebär inte bara tekniska anpassningar, utan förändrade spelregler för investeringar, leverantörsval och produktportföljer.
Lösningar som inte fungerar i befintliga insamlings- och återvinningssystem riskerar att bli både regulatoriska och kommersiella återvändsgränder.
Från materialval till systemansvar I praktiken innebär detta att förpackningslösningar måste bedömas ur ett systemperspektiv. Materialval, konstruktion och märkning påverkar inte bara styckkostnad, utan även produktionsflexibilitet, logistikupplägg och framtida anpassningsförmåga.
Samtidigt kvarstår kravet på produktintegritet. Förpackningar som inte skyddar
produkten tillräckligt riskerar att skapa svinn längre fram i värdekedjan – med direkta konsekvenser för både lönsamhet och klimatpåverkan. Hållbarhet blir därmed en fråga om total systemprestanda snarare än enskilda materialbyten.
Design som del av värdekedjans tekniska arkitektur I denna kontext har förpackningsdesignen utvecklats till en teknisk och processorienterad disciplin. Utformningen ska fungera i produktion, vara anpassad till logistikflöden och samtidigt vara begriplig för slutanvändaren. Det är ofta detaljer på konstruktionsnivå – tömningsgrad, komprimerbarhet, materialkombinationer – som avgör om en lösning är långsiktigt hållbar.
Etiketter spelar ofta en avgörande roll i konsumenternas köpprocess. I premiumsegmentet har etiketten dessutom en viktig roll som varumärkesbärare. MCC är en ledande global aktör inom produktion av etiketter, inklusive design, tryck och materialutveckling. MCC hjälper företag att bygga sina varumärken med innovativa och funktionella etikettlösningar, från idé till färdig förpackning.
Det faktum att MCC Skandinavien är en del av ett internationellt bolag med cirka 13 000 medarbetare runtom i världen innebär att bolagets skandinaviska verksamhet har tillgång till en gedigen kunskapsbas och etikettspecialister med olika inriktning. För många skandinaviska företag som siktar på att etablera sig på andra marknader är MCC:s omfattande globala nätverk dessutom ofta en fördel.
–MCC har den erfarenhet och kompetens som krävs för att stötta företag i arbetet med att skapa premiumetiketter som återspeglar och stärker deras varumärken, säger Elin Botström, försäljningsdirektör på MCC.
Starka på läkemedel och livsmedel MCC är ett globalt företag, som kombinerar styrkan i det globala med en utpräglad lokal skandinavisk närvaro och marknadskännedom.
–Vi har en lång historik i Skandinavien, vilket har gett oss en gedigen insikt i hur våra kunders behov ser ut i såväl Sverige som Danmark och Norge. I Skandinavien är vi starka på livsmedel och läkemedel, men vi utformar och tillverkar etiketter för många olika typer av industrier. MCC utvecklar och tillverkar många olika typer av etiketter och involveras företrädesvis tidigt i processen när en kund ska utveckla en ny
Parallellt har märkning och etiketter blivit en integrerad del av förpackningens tekniska funktion. Val av etikettmaterial, färger och lim påverkar inte bara kommunikation och regelefterlevnad, utan även hur förpackningen sorteras och återvinns. I flera materialflöden kan märkningen vara avgörande för om materialåtervinning är möjlig.
Beslutsfattande över organisatoriska gränser En strukturell utmaning i många organisationer är att beslut kring material, konstruktion och märkning fattas i olika funktioner.
När kraven skärps blir sambanden tydligare – och kostnaden för suboptimering högre. Ett materialval påverkar märkningen, märkningen påverkar återvinningen och konstruktionen påverkar produktion och logistik.
För ledningsgrupper innebär detta ett behov av tydligare styrning. Företag som hanterar förpackningsfrågan tvärfunktionellt och tidigt i utvecklingsprocessen minskar risken för sena omtag, ökade kostnader och begränsat handlingsutrymme.
En ledningsfråga med direkta affärskonsekvenser
Sammantaget har förpackningen blivit en strategisk ledningsfråga. För företag som vill säkra marknadstillträde, kontrollera kostnadsrisker och behålla flexibilitet i en snabbt föränderlig regulatorisk miljö är förpackningens utformning en central del av värdekedjans arkitektur.
typ av etikett. Ju tidigare MCC involveras, desto mer kan bolagets specialister bidra till processen, understryker Elin Botström.
Stöttar företag inför PPWR-regelverket I nära samverkan med sina kunder är MCC med och driver utvecklingen mot framtidens hållbara etiketter, en utveckling som i sin tur bland annat drivs av EU:s nya PPWR-regler.
–På europeisk nivå är vår hållbarhetschef involverad i den arbetsgrupp som formulerar vilka designriktlinjer som ska gälla för etiket-
ter framöver. Det handlar om alltifrån vilka tryckfärger som får användas till krav på hur etiketterna ska utformas för att uppfylla EU-reglerna. Det innebär att vi ofta kan ge förhandsinformation om vad som kommer och hitta lösningar som ligger i linje med kommande kravställningar. Det ger oss rätt förutsättningar för att stötta våra kunder i arbetet med att välja rätt etikett och material utifrån PPWR-regelverket, som träder i kraft 2030. Min förhoppning är att 2026 blir det år då våra kunder verkligen vågar testa nya innovativa lösningar som kan hjälpa dem att uppfylla kraven, säger Elin Botström.
Elin Botström Försäljningsdirektör på MCC
MCC Skandinavien – Advertorial
FrontPac guidar i förpackningsskiftet
Förpackningsindustrin genomgår en stor omvandling där nya EU-direktiv påverkar både branschen och varumärkesägarna. Kraven handlar om minskade förpackningsmängder, ökat fokus på hållbarhet och bättre återvinning. FrontPac, som arbetar med well- och kartongförpackningar, står starkt i denna förändring och har som roll att rådgöra kunderna till lösningar som skyddar innehållet hela vägen till konsumenten och samtidigt är enkla att återvinna.
FrontPac har arbetat med well- och kartongförpackningar i flera årtionden och ser en tydlig förflyttning från plast till pappersbaserade förpackningar där det är möjligt. För företaget handlar det om att som leverantör rådgöra kunderna så att de får den bästa lösningen för just deras behov. Det viktigaste är att skydda innehållet hela vägen till konsumenten och samtidigt göra det enkelt att återvinna förpackningen när den tjänat sitt syfte, säger Cosimo Eck som är VD för FrontPac.
Med flera årtiondens erfarenhet inom både well och kartong har FrontPac byggt upp en unik kompetens inom förpackningslösningar – från konstruktion till färdig produkt.
Expertisen grundas inte bara i lång erfarenhet, utan i ett ständigt driv att utvecklas.
Företaget investerar löpande i nya maskiner, programvaror och utbildningar för att ligga i framkant och följer trender, tekniker och AI-lösningar för att kunna erbjuda moderna och säljande förpackningar.
FrontPac har verksamhet på tre olika platser i Sverige och når ut till många branscher, från industri till leksaker. Ett stort segment är bag in box som exporteras till hela Europa, mycket tack vare den höga kvaliteten på svenskt papper och det låga CO₂-utsläppet från produktionen. FrontPac är dessutom ett av få förpackningsföretag som är certifierade för direktkontakt med livsmedel för både well- och kartongförpackningar, vilket ger kunderna en stor säkerhet kring hygien och kvalitet.
Innovation inom förpackningar handlar ofta om kundupplevelsen och om att slutkunden ska uppleva samma kvalitet på förpackningen som på produkten inuti.
Eftersom förpackningen är det första intrycket måste den spegla de värden som varumärkesägaren byggt in i sin produkt. FrontPac har ett brett kontaktnät i Europa bland materialleverantörer och ligger ofta i framkant när det gäller att prova nya material, från nya pappersytor till material med alternativa fiberinblandningar.
Nya EU-regelverk som PPWR påverkar redan idag FrontPacs innovationsarbete. Direktivet ställer krav på att minimera pappersmängd, minska luft i förpackningen, säkerställa att den är optimerad för logistik och att förpackningen fortsätter i sin livscykel och blir nytt papper igen. Förpackningen ska också vara intuitiv för slutbrukaren så att det är tydligt hur den ska återvinnas, säger Cosimo Eck.
Hållbarhet har alltid varit en naturlig del av FrontPacs vardag. Företaget har köpt grön el i nästan 20 år, använder enbart biogas i sina anläggningar och har haft elbilar i verksamheten i nära tio år. FrontPac har publicerat hållbarhetsrapporter sedan 2018, trots att det inte varit ett krav, eftersom transparens och ärlighet anses gynna både företaget och kunderna på lång sikt.
Studier visar att energivalet i produktionen är direkt avgörande för klimatpåverkan. Ett producerande företag i Sverige har väsentligt lägre CO₂-utsläpp än motsvarande verksamhet i stora delar av Europa, där energimixen innehåller en högre fossilandel. Att köpa svenskproducerade förpackningar av svenskt papper kan därför minska klimatavtrycket med upp till hälften.
Cosimo Eck
VD för FrontPac
Fiber leder utvecklingen i framtidens förpackningar
FIBERBASERAT
Hållbarhetskraven ökar och förpackningsmaterial behöver klara mer än tidigare. De ska skydda varor, fungera i internationella logistikkedjor och samtidigt kunna återvinnas på ett sätt som verkligen gör skillnad. Därför riktas fokus nu mot nästa generation fiberbaserade material.
Förpackningar är en stor del av vardagen, men mycket av deras påverkan syns först när systemen prövas. Många av dagens lösningar består av flera lager och olika material som är svåra att separera och ta om hand. När kraven skärps räcker det inte att bara byta ut en enskild komponent. Både konstruktion och funktion behöver utvecklas. Livsmedelsförpackningar är ett tydligt exempel där olika barriärer länge byggt på kombinationer av plast och aluminium.
“I dag är många förpackningar uppbyggda av flera material i samma konstruktion. Det ger god funktion, men skapar stora hinder när de ska återvinnas. Framtiden handlar om monomaterial som ger samma skydd men gör återvinningen betydligt enklare och mer effektiv,” säger Christophe Barbier, Senior Manager Research and Specialists på Billerud, som tillverkar högpresterande förpackningsmaterial som bidrar till ett koldioxidsnålt samhälle.
Innovationerna sker i hela kedjan. Materialen ska vara starkare, kräva mindre fiber
och samtidigt klara belastning, fukt och transport. Men utvecklingen handlar också om hur en förpackning upplevs. Varumärken vill sticka ut och konsumenter förväntar sig en viss kvalitet, även när materialvalen förändras.
“Utseendet är en funktion i sig. Konsumenten vill inte betala mer för en förpackning men den ska fortfarande sticka ut och hålla samma kvalitet som tidigare. Det betyder att vi måste förbättra både yta och tryck på ett sätt som går hand i hand med hållbarhet,” förklarar Christophe.
Samtidigt ändras lagstiftningen snabbt. EU ställer högre krav på transparens, cirkularitet och tydligare redovisning av miljöpåverkan. Företag behöver därför visa vad materialvalen faktiskt innebär i praktiken, inte bara i teorin.
“Att säga att en lösning baseras på förnybara material räcker inte längre. Vi behöver visa siffror, visa funktion och visa klimatnytta. När branschen blir mer transparent kan vi driva utvecklingen framåt och skapa lösningar som verkligen gör skillnad,” säger han.
En central del av framtidens förpackningssystem blir att maximera återvinningsmöjligheterna. Varje gång en förpackning kan återvinnas minskar klimatpåverkan och stärker ett robust kretslopp. För att nå dit krävs att design, logistik och materialval
samverkar. Framtidens förpackningar formas därför av företag som ser material som en strategisk fråga och som vågar kombinera innovation med långsiktighet. Resultatet blir lösningar som fungerar bättre för både konsumenter och klimat.
Nordic Carton förpackar dina idéer klimatsmart
Nordic Carton är ett Malmöbaserat förpackningsföretag som designar, utvecklar och producerar vikbara premiumförpackningar av kartong till kosmetika, läkemedel och elektronik.
Nordic Cartons styrka är bolagets innovationskraft och förmåga att erbjuda högkvalitativa helhetslösningar från idé till färdig förpackningslösning. Kvalitet och funktionalitet står i fokus.
Vi vänder oss till varumärkesägare och bolag som söker förpackningslösningar som både kan agera varumärkesbyggare och förmedla en tydlig premiumkänsla. Det rör sig om en målgrupp där förpackningen fyller en nyckelfunktion i paketeringen av varumärket, eller där vikten av kvalitetskontroll är avgörande, säger Per-Oscar Nilsson, försäljningschef på Nordic Carton.
–Vi kan bistå varumärkesägare i processen att lyfta ett varumärke med hjälp av genomtänkta förpackningar. Vi är välkända för vår innovationsförmåga och demonstrerar kontinuerligt våra smarta förpackningslösningar på Europas ledande förpackningsmässor, säger Erik Blix, VD på Nordic Carton.
Ökar kunskapen om den vikbara premiumkartongens möjligheter
En av Nordic Cartons viktigaste ambitioner är att öka kunskapen om den vikbara premiumkartongens möjligheter. I dagens samhälle, där hållbarhet står högt på agendan och EU-förordningar som PPWR skärper lagstiftningen är det viktigt att välja förpackningslösningar med ett så lågt klimatavtryck som möjligt. För många är returkartong därför det självklara förstahandsvalet.
Nordic Cartons ambition är att få fler att i stället välja nordisk nyfiber som framställts av restprodukter från virkesframställning.
–Nyfiber har ofta ett lägre klimatavtryck, vilket gör det till ett minst lika miljövänligt alternativ som returkartong. Nyfiber har dessutom andra materialegenskaper som öppnar upp nya möjligheter i arbetet med att skapa framtidens hållbara förpackningar. Våra förpackningar är dessutom mycket väl anpassade för de kommande PPWR-kraven, säger Erik Blix.
Visar upp innovativa produktnyheter
Nordic Carton jobbar kontinuerligt med utveckling, och kommer under februari månad att visa upp ett antal nyheter på Paris Packaging Week, en av Europas ledande förpackningsmässor.
–Vi har bland annat utvecklat en tamper-evident förpackning, en kartongförpackning utan behov av cellofan som inte kan öppnas och tömmas på sitt innehåll utan att man bryter den, säger Per-Oscar Nilsson.
-Vi har även utvecklat en ny typ av box som kan ersätta rigid-boxar. Boxen är helt
sömlös och ger konsumenten känslan av en rigid konstruktion. Boxen kan levereras platt eller rest. Förpackningen är tillverkad på ett miljösmart sätt och är helt gjord i vanlig kartong. Tillverkningen är också kostnadseffektiv i jämförelse med en traditionell rigid-box och logistikfördelarna med att leverera platta boxar är enorma säger Per-Oscar Nilsson.
–Många varumärkesägare upplever unboxingupplevelsen som allt viktigare och våra förpackningsutvecklare utmanas hela tiden av våra kunder. Detta gör jobbet väldigt stimulerande, säger Erik Blix.
Text: Sarah Bengtsson
Christophe Barbier Senior Manager Research and Specialists på Billerud
Mat är mer än näring – den är en förutsättning för samhällen att fungera. För att livsmedel ska kunna nå människor på ett säkert sätt krävs fungerande system för produktion, bearbetning, förpackning och distribution. Det är i den helheten vi på Tetra Pak utvecklar våra lösningar.
Varje år bidrar vi till att omkring 72 miljarder liter livsmedel i 178 miljarder förpackningar levereras till kunder i över 160 länder. Våra lösningar används där infrastrukturen är väl utbyggd, men är också väsentliga på marknader där tillgång till kylkedja är begränsad. När maten inte skyddas på rätt sätt uppstår matsvinn och försörjningsproblem, vilket gör förpackningens funktion avgörande i livsmedelssystemet.
Förpackningen är därför inte en isolerad produkt, utan en integrerad del av hur mat produceras, distribueras och konsumeras. Den ska skydda livsmedlet och förlänga hållbarheten, ofta utan kylning, samtidigt som den måste fungera i befintliga återvinningssystem och bidra till lägre klimatpåverkan. Hållbar materialutveckling handlar i det sammanhanget om att få alla dessa krav att fungera tillsammans.
Lund är Tetra Pak center för materialutveckling och nu investerar vi ca 630
miljoner kronor i en ny pilotanläggning för vidareutveckling av vår nya innovativa pappersbaserad barriärteknologi för aseptiska förpackningar. Innovationen ökar pappersinnehållet i dryckeskartonger till cirka 80 procent och kan, i kombination med växtbaserade polymerer, höja andelen spårbart förnybart material till upp till 92 procent. Samtidigt förenklas materialstrukturen till huvudsakligen papper och polymerer, vilket stärker förutsättningarna för återvinning och kan minska klimatpåverkan med upp till 43 procent.
Livsmedelssäkerhet och hög kvalitet för konsumenten är ett grundkrav i all vår utveckling och den kompromissas aldrig bort. Arbetet bygger därför på omfattande forskning, tester och validering, ofta tillsammans med kunder. Med den nya pilot-
anläggningen i Lund kan nya mer hållbara materiallösningar testas och produceras i industriell skala och i faktiska applikationer innan de introduceras bredare på marknaden. Detta är avgörande för att hållbara lösningar också ska fungera i praktiken.
Placeringen i Lund är ett medvetet val. Regionen har ett etablerat forsknings- och innovationskluster inom materialvetenskap, där industri och akademi arbetar nära varandra. Samarbetet med bland annat Lunds universitet och tillgången till forskningsanläggningen MAX IV gör det möjligt att analysera materialens egenskaper på molekylär nivå och stärka kvaliteten i utvecklingsarbetet.
Investeringen i Lund är en del av vårt långsiktiga åtagande att investera omkring 1 miljard kronor årligen i forskning och utveckling fram till 2030, med fokus på hållbara förpackningslösningar. Pilotanläggningen är ett verktyg för att snabbare ta nya lösningar från utveckling till praktisk användning tillsammans med kunder.
Världens första aseptiska kartong med pappersbaserad barriär för juicer.
Vår ambition är att skapa världens mest hållbara livsmedelsförpackning, tillverkad enbart av ansvarsfullt anskaffade förnybara eller återvunna material som är helt återvinningsbara och koldioxidneutrala. Vi ser fram emot att starta produktionen och välkomna de första kunderna till den nya pilotanläggningen under första kvartalet 2027.
Joakim Tuvesson
Global Vice President Materials & Packaging, Tetra Pak
WALLENIUS SOL erbjuder skogsindustrin en infrastruktur som tar sikte på en hållbar framtid
WALLENIUS SOL är ett innovativt rederi som sedan 2019 transporterar bland annat skogsprodukter i ett nätverk som täcker Bottenviken, Östersjön och Nordsjön.
WALLENIUS SOL:s hållbara och moderna svenskflaggade fartygsflotta möjliggör en hållbar infrastruktur till sjöss i Bottniska viken och stöttar med sin höga tillförlitlighet, ambitiösa klimatfärdplan och sitt långsiktiga perspektiv den svenska skogsindustrins fortsatta utveckling.
WALLENIUS SOL grundades 2019 av två välkända svenska rederier: WALLENIUS Lines och Svenska Orient Linjen, SOL. Bolagets fokus är att frakta skogsprodukter och annat gods med miljövänliga isklassade RoRo fartyg som kan operera året runt i nordiska förhållanden i Östersjön och Nordsjön.
WALLENIUS SOL bidrar till att stärka infrastrukturen för stora pappers-och skogsindustri kunder längs med den svenska och finska kusten.
Med några av världens största isklassade RoRo-fartyg skapar WALLENIUS SOL en hållbar"motorväg till sjöss" som effektiviserar transporten av industrivaror i norra Europa.
–Historiskt sett har många skogsföretag skapat sina egna logistiksystem med egna fartyg. Vår grundidé när verksamheten startades 2019 var att erbjuda konkurrenskraftiga logistiklösningar genom att samla
flera papper-och massaproducenters transporter i ett enhetligt logistiksystem. Det bidrar till mer kostnadseffektiva transporter med låga utsläpp som ger pappers-och massaindustrin utrymme att fokusera på sin kärnverksamhet, säger Jonas Wåhlin, kommersiell chef på WALLENIUS SOL, som bedriver regelbundna reguljära turer mellan ett stort antal hamnar i norra Finland och Sverige, Beneluxländerna, Tyskland och Storbritannien.
Kortsjökunder bidrar till hållbara transporter Hållbara transporter har på senare år hamnat alltmer i fokus i pappers- och massaindustrin. Utvecklingen drivs dels av industrin själv och dess kunder, dels av skärpt hållbarhetslagstiftning på EU-nivå. En viktig nyckel till minimerad klimatpåverkan är att kontinuerligt öka volymunderlaget i rederiernas fartygstransporter.
–Med pappers-och massaindustrin som basvolym har vi satsat på att komplettera med kunder från andra segment. De kan på ett effektivt sätt nyttja det utrymme på våra fartyg som inte används av pappersoch massaindustrin. Det rör sig både om så kallade kortsjökunder som transporterar gods inom Europa, exempelvis mindre industriföretag, speditörer eller andra logistikaktörer, samt som feederoperatör åt samtliga globala containerrederier. Vi kör bland annat en hel del projektlaster till de stora investeringsprojekt som pågår i Norra finland och Sverige, exempelvis insatsvaror till större industriella projekt i den regionen, säger Jonas Wåhlin.
Ambitiös klimatfärdplan
Den övergripande trenden är att EU:s hållbarhetskrav skärps, vilket innebär att efterfrågan på moderna fartyg med fossilfria bränslen ökar. Med sin hållbara fartygsflotta är WALLENIUS SOL väl positionerade för att möta framtidens hållbarhetskrav.
WALLENIUS SOL bidrar konkret till minskade utsläpp i kundernas värdekedjor genom ett systematiskt arbete med fartygsdesign, energieffektiv drift och bränsleomställning. Rederiets långsiktiga mål är att uppnå 100 procent förnybar drift till 2035. Som ett centralt steg i denna omställning har WALLENIUS SOL från och med oktober 2025 ersatt all fossilt baserad LNG ombord med förnybart marint bränsle i form av flytande biogas (LBG).
Genom övergången till LBG reduceras fartygens klimatintensitet avsevärt, då bränslet produceras av organiskt avfall och industriella restströmmar och därmed har mycket låga livscykelutsläpp. För kunder
som önskar ytterligare sänka klimatpåverkan från sin specifika last erbjuder WALLENIUS SOL möjligheten att tilldela en ökad andel LBG via en certifierad massbalansmetod. Detta möjliggör en ytterligare reduktion av kundens rapporterade utsläpp och gör det möjligt att närma sig klimatneutral sjötransport inom ramen för dagens tillgängliga teknik, utan påverkan på fartygens prestanda, kapacitet eller tidtabeller.
–Vår ambition är att, i nära samverkan med våra kunder, vara ledande i omställningen till hållbara sjötransporter. Vårt mål är att vara den naturliga partnern för hållbar sjölogistik i Bottenviken och vidare mot den europeiska kontinenten. Eftersom vi transporterar skogsindustrins hållbara produkter så är det självklart för oss med högt ställda gemensamma hållbarhetsmål. Vi har en gedigen kompetens kring skogsindustrins behov och har dessutom långsiktiga ägare som agerar i nära partnerskap med skogsbolagen, vilket bådar gott för framtiden, säger Jonas Wåhlin.
Jonas Wåhlin Kommersiell chef på WALLENIUS SOL
”Sveriges tredje största containerhamn, Mellansveriges självklara val”
Inom en 25-milsradie från Gävle hamn produceras cirka 20 miljoner ton papper, stål och sågade trävaror årligen. Gävle hamn är ett strategiskt placerat logistiknav i anslutning till såväl industrier som järnväg och motorvägar som vetter i alla väderstreck. Där har Yilport Gävle byggt upp en ”One Stop Shop” för att förenkla logistikflöden genom att vara i framkant som logistikpartner när det gäller hållbarhet och effektivitet. För basindustrin blir logistikflödet en allt viktigare konkurrensfaktor. I Gävle har Yilport Gävle utvecklats från traditionell terminaloperatör till en aktiv partner som optimerar flöden och kapacitet i nära samarbete med industrin.
Joseph Muhumuza Senior Global Commercial Manager, Yilport Gävle
Vi är Norra och Mellansveriges självklara val för såväl import som export när det gäller containeriserade volymer. Av det som produceras i vårt närområde hanteras enbart en bråkdel av oss. Därför har vi byggt en infrastruktur för att hantera allt från insatsmaterial till färdigvara för våra kunder. Vi är redo att möta våra kunder med öppen kapacitet, säger Joseph Muhumuza, Senior Global Commercial Manager på Yilport Gävle.
Hos Yilport Gävle finns tre containerlastningsstationer (CFS) för de tre stora godsslagen som produceras i närområdet. Under de senaste fem åren har volymen nästan dubblerats på de verksamheterna.
Volymökningen kan tillskrivas det nära samarbete som utvecklats mellan Yilport och exporterande industrier i närområdet där de lyssnat till producenternas behov för att skapa nya möjligheter.
Hur hjälper Yilport Gävle exportindustrier förenkla sina logistikflöden?
Ett konkret exempel är CFS Timber, där Yilport Gävle gav liv till tidigare outnyttjade ytor och flyttade delar av verksamheten för att optimera körvägarna inom hamnområdet. Förändringen, som genomfördes under hösten 2025, har lett till att de interna transporterna kommer att minska med cirka 40 000 kilometer per år, motsvarande ett varv runt jorden. Kortare transportsträckor ger effektivare flöden, lägre utsläpp och frigjord kapacitet för fortsatt utveckling av hamnområdet. Arbetet är en del av Yilport Gävles kontinuerliga insats för att optimera ytornas användning och logistikflöden till stöd för exportindustrin.
Yilport har under åren investerat kraftigt för att kunna ta emot ökade intermodala transporter, fler lagringsytor, och öppen kapacitet i hamnen för att konvertera ytterligare gods från väg till sjö. Med en dubblering av antalet järnvägsspår på terminalområdet skapas fler möjligheter för
kunder att hitta sömlösa intermodala logistiklösningar. Det öppnar i sin tur upp för fler tågpendlar till och från containerhamnen, vilket leder till ett minskat beroende av lastbilstransporter.
– Våra lösningar byggs inte bara för att tillgodose en enskild producent. När vi gör en investering för t.ex. förpackningsmaterial ser vi till att det i längden är optimerat för att gynna de flesta producenter, berättar Joseph Muhumuza.
Ett av de tydligaste exemplen på Yilport Gävles engagemang vad gäller hållbarhet, teknik, och automation är CFS Paper, det automatiserade höglagret som stod klart 2020. Tack vare automationen når Yilport Gävle en skonsammare hantering med lägre risk för skadat gods. Idag huseras lagret av pappersrullar från ett flertal pappersproducenter tillsammans.
Lagret är utrustat med automatiserade transportband, skanners och traverskranar. Varje pappersrulles position registreras i lagersystemet, vilket ger producenten full överblick över godset och bättre förutsättningar att planera leveranser. De automatiserade traverskranarnas gripklor gör det möjligt att lagra pappersrullarna tätare och på större höjd än i ett traditionellt lager. Därmed behövs inga truckgångar och varje kvadratmeter kan utnyttjas maximalt.
Med CFS Paper tar Yilport Gävle ett större ansvar för pappersproducenternas leversanskedja, menar Joseph Muhumuza och fortsätter:
– Det låter kunden lägga sitt fokus på kärnverksamheten, och hjälper oss att skapa långsiktiga partnerskap där verksamheterna är integrerade med varandra. Kapacitet och produktion kan då planers noga under gemensamma möten varpå parallella processer kopplade till kvalitet, säkerhet, och hållbarhet utvärderas.
Nya krav på hållbarhet hos industrierna ställer även högre krav på terminaloperatören. Yilport Gävle strävar efter att bidra till att säkerställa CO2-besparingar i kundens totala leversanskedja. Det görs genom att identifiera och driva initiativ som både minskar miljöpåverkan och ger operativa fördelar. Ett exempel är de kranar som konverterats till eldrift och beräknas reducera de årliga CO2-utsläppen med närmare 75%.
För svensk basindustri börjar nästa konkurrensfördel inte i fabriken, utan i hur logistikflödet är byggt. När flödet blir mer komplext räcker det inte bara med en hamn som fungerar. Det krävs en partner som tänker före, bygger för fler och tar ansvar för helheten. I en tid där kapacitet, hållbarhet och leveransprecision avgör affären har Yilport Gävle tagit steget från terminal till en aktiv partner i industrins värdekedja.
Hållbara förpackningar kräver ett helhetsperspektiv
LIVSMEDELSSYSTEMET
När hållbara förpackningar diskuteras hamnar fokus ofta på materialval. Men enligt Joakim Tuvesson, Vice President Materials & Package på Tetra Pak, krävs ett bredare systemperspektiv för att nå verklig hållbarhet. Förpackningen är en central del av livsmedelssystemet, men måste fungera tillsammans med produktion, logistik och återvinning för att skapa effekt i industriell skala.
Förpackningen verkar alltid i ett sammanhang. För att mat ska vara säker, tillgänglig och produceras med låg klimatpåverkan behöver alla delar i värdekedjan fungera tillsammans.
Det menar Joakim Tuvesson, Vice President Materials & Package på Tetra Pak.
Det innebär att hållbarhet inte avgörs i en enskild komponent, utan i samspelet
Hållbarhet avgörs inte i en enskild förpackning, utan i hur hela livsmedelssystemet fungerar tillsammans.
mellan material, processer och de lösningar som omger produktionen. Kringutrustning, produktionshjälpmedel och transportlösningar spelar en avgörande roll för att möjliggöra cirkularitet i praktiken.
Ett exempel är samarbetet med Recoma, där transportlådor utvecklats av återvunnet material från dryckeskartonger och industrispill. Lådorna är designade för att användas flera gånger och ersätta traditionella trälådor, vilket bidrar till minskade koldioxidutsläpp och minskat behov av jungfruliga råvaror.
Samtidigt visar lösningen hur material kan få nytt liv i industriella tillämpningar där krav på funktion och hållbarhet är höga.
– För att ett material ska bli riktigt intressant ur återvinningssynpunkt behöver användningsområden hittas där materialets egenskaper kommer till sin rätt, särskilt inom industrin, säger Joakim Tuvesson.
En annan central fråga är skalbarhet. Många hållbara lösningar fungerar i mindre
pilotprojekt, men för att få genomslag måste de fungera i industriell drift. Det kräver tester och optimering i befintliga produktionslinjer, med höga volymer och varierande marknadskrav.
Här spelar lokal expertis och avancerade testmiljöer en viktig roll. Genom samarbeten med Lunds universitet och forskningsanläggningen MAX IV kan materialforskning, processteknik och kundtester kopplas samman. Det gör det möjligt att korta utvecklingscykler och snabbare omsätta innovation till lösningar som fungerar i verklig produktion.
– När akademi, industri och samhälle samverkar kan hållbara lösningar utvecklas på ett sätt som är både robust och kommersiellt gångbart, avslutar Joakim Tuvesson.
Framtidens logistik: Att bygga motståndskraftiga leveranskedjor
Förpacknings- och leveranskedjeindustrin utvecklas snabbare än någonsin. Ny teknik, hållbarhet och förändrade globala förutsättningar omformar hur företag arbetar. Framgång handlar inte längre bara om att hänga med – utan om att ligga steget före. Verkliga ledare reagerar inte på förändring, de driver den.
Globala leveranskedjor står inför stora förändringar de kommande åren. Extremväder blir vanligare och geopolitiska spänningar ökar. Störningar är det nya normalläget, där förändringar i handelspolitik eller regelverk snabbt påverkar lokala verksamheter. För att växa måste företag bygga motsåndskraft och agilitet.
Detta är särskilt viktigt i snabbväxande sektorer som datakom och molntjänster, där time-to-market är avgörande. Den nödvändiga flexibiliteten kräver regionaliserade leveranskedjor och globalt skalbara förpackningslösningar. Genom samarbete med partners som kan reproducera design och produktion på flera platser säkerställs både kontinuitet och minskad risk för flaskhalsar. Nefab är verksamt i 39 länder med över 140 platser och stöttar sina kunder med innovativa och hållbara förpackningslösningar, oavsett var de är verksamma.
Per Öhagen VD för Nefab
Hållbarhet som strategisk tillgång Hållbarhet är inte längre bara ett efterlevnadskrav – det är en drivkraft för innovation. Vi ser en tydlig förflyttning mot fiberbaserade alternativ för engångstransporter samt ökad användning av återvunnen plast. Men material är bara halva lösningen. Cirkulära förpackningsmodeller växer i takt med skärpta regelverk, såsom
EU:s återvinningskrav. Företag går mot slutna kretslopp där förpackningar samlas in, rengörs och återanvänds. Tjänster som pooling och returprogram förlänger materialens livslängd och minskar avfall.
Samtidigt är smart design avgörande –överdimensionering slösar resurser medan underdimensionering leder till skador. Optimerad design sänker både kostnader och klimatpåverkan. Nefabs syfte är att spara resurser i leveranskedjor genom smarta och optimerade lösningar som skapar både ekonomiska och miljömässiga vinster.
Digitalisering och smarta förpackningar De kommande åren kommer AI och generativ AI att förändra logistiken genom prediktiv planering och bättre beslutsstöd.
Samtidigt ökar användningen av smarta förpackningar med sensorer, RFID och QR-koder, vilket möjliggör spårning i realtid av temperatur, fukt och hantering. Detta ökar transparensen, och effektiviserar leveranser. Inom sektorer som halvledare och hälso- och sjukvård växer även behovet av renrumsförpackningar för att skydda känsliga produkter.
Att omvandla förändring till möjligheter Logistikens omställning sker nu. De företag som lyckas är de som investerar i rätt teknik, bygger starka partnerskap och utvecklar en kultur av agilitet.
Genom proaktiva och genomtänkta val kan företag bygga leveranskedjor som är redo för framtiden.
Nefab – Partner Content
Joakim Tuvesson
Vice President för Materials and Packaging, Tetra Pak
När förpackningen blir en systemfråga
Förpackningsindustrin står inför ett skifte där hållbarhet, livsmedelssäkerhet och cirkularitet inte längre kan behandlas var för sig. Skärpta EU-regelverk, ökad konsumentmedvetenhet och pressen att minska matsvinnet tvingar fram nya lösningar, men också nya sätt att tänka. Frågan är inte bara vilka material som används, utan hur hela systemet kring livsmedel, från produktion till avfallshantering, faktiskt fungerar i praktiken.
Förpackningar har länge varit en anonym del av livsmedelskedjan. De ska fungera, vara billiga och helst inte märkas. Men i takt med att matsvinn, plastanvändning och kemikalieinnehåll hamnat högre upp på agendan har också förpackningen blivit en strategisk fråga.
Henric Nedéus
Affärsområdeschef på Cellcomb
Enligt Livsmedelsverkets beräkningar slängs omkring en tredjedel av all producerad mat, ett resursslöseri som både belastar klimatet och ekonomin. Samtidigt står livsmedelskonsumtionen för cirka 26 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp, enligt Naturvårdsverket.
Att förlänga hållbarhet och bibehålla kvalitet är därför en nyckelfråga, inte bara för handeln utan för hela livsmedelssystemet.
Parallellt skärps regelverken. EU:s förpackningsdirektiv och målet att alla förpackningar på EU-marknaden ska vara återanvändningsbara, återvinningsbara eller komposterbara sätter tydliga ramar. Men som ofta när lagstiftning möter industriell verklighet uppstår ett glapp mellan ambition och genomförande.
– Regelverken är på rätt väg, men de är fortfarande relativt övergripande. Det skapar osäkerhet och gör att många aktörer avvaktar, säger Henric Nedéus, affärsområdeschef på Cellcomb.
Monomaterial, cirkularitet och ansvar En tydlig trend de kommande fem till tio åren är övergången till monomaterial och förnybara råvaror. Komplexa multimateriallösningar, som är svåra eller omöjliga att återvinna, ifrågasätts allt mer, både av lagstiftare och av marknaden.
– Alla förpackningar går inte att återanvända, men då måste de åtminstone vara utformade så att de fungerar i ett cirkulärt system. Det handlar om materialval, men
Absorbenter för bibehållen hållbarhet på färska livsmedel och minskat livsmedelssvinn används idag under livsmedel i förpackningar.
Cellsorb® Circular är designad i cellulosa och för ett cirkulärt flöde genom återvinning och kompostering.
också om att tänka hela vägen till hur förpackningen hanteras efter användning, säger Henric Nedéus.
Här blir samspelet mellan innovation, regelverk och incitament avgörande. Utveckling kostar pengar, särskilt i ett tidigt skede, och inköpsbeslut styrs ofta av kortsiktiga budgetar snarare än livscykelkostnader. Samtidigt införs differentierade förpackningsavgifter där återvinningsbara lösningar gynnas, ett styrmedel som kan förändra kalkylen över tid.
Den förbisedda komponenten Ett område som sällan diskuteras öppet är absorbenter i livsmedelsförpackningar, till exempel i kött-, fisk- och kycklingtråg. Deras funktion är central för livsmedelskvalitet och minskat svinn, men de är ofta tillverkade av en kombination av plast, cellulosa och kemiska superabsorbenter.
Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har tydliga riktlinjer för hur sådana komponenter får användas, bland annat att absorptionskapaciteten inte får överskridas vid användande av superabsorbenter och att direktkontakt med livsmedel med dessa kemikalier ska undvikas.
– I praktiken ser man ofta vätska kvar i förpackningarna. Konsumenten reflekterar sällan över det, men ur ett systemperspektiv är det problematiskt, både ur säkerhets- och hållbarhetssynpunkt, säger Henric Nedéus.
Från innovation till systemanpassning Cellcomb har utvecklat en absorbent, Cellsorb Circular, baserad helt på cellulosa, utan kemikalier och med förseglade kanter. Den är framtagen för att fungera som ett monomaterial och därmed vara både återvinningsbar och komposterbar. Utvecklingsarbetet har fått stöd från EU:s forskningsoch innovationsprogram Horizon 2020, och lösningen används redan av aktörer på flera europeiska marknader som på så sätt kraftfullt kunnat reducera icke återvinningsbara material i sina förpackningar
Men teknisk funktion är bara en del av ekvationen. För att cirkulariteten ska fungera krävs också att efterföljande system, som sortering, rötning och kompostering, är anpassade.
– I Sverige är det till exempel tillåtet att lägga kaffefilter och tepåsar i matavfallet, men absorbenter nämns ofta inte uttryckligen i riktlinjerna, trots att materialet i vår nya lösning är likvärdigt. När det inte är tydligt vågar ingen fatta beslut, säger Henric Nedéus.
När helheten avgör konkurrenskraften I takt med att kraven på cirkularitet skärps blir det också tydligare att hållbarhet inte enbart handlar om miljöprestanda, utan om konkurrenskraft och riskhantering. Pandemin visade hur sårbara globala leveranskedjor kan vara när fokus ensidigt ligger på lägsta inköpspris. Förpackningsindustrin är inget undantag. Tillgång till råvara, produktion nära marknaden och fungerande logistik blir allt viktigare faktorer i ett mer osäkert omvärldsläge.
– Hållbarhet är också försörjningstrygghet. Att ha tillgång till material, produktion och kompetens i närområdet minskar sårbarheten, samtidigt som det kan bidra till kortare transporter och bättre kontroll, säger Henric Nedéus.
Här spelar skogsbaserade material en särskild roll i norra Europa, där råvaran finns lokalt och redan ingår i etablerade industriella flöden. Samtidigt kräver omställningen att både regelverk och affärsmodeller hänger med. När nya lösningar introduceras, men systemen runtom inte är anpassade, riskerar utvecklingen att bromsas trots att tekniken finns på plats.
På längre sikt handlar det därför mindre om enskilda produkter och mer om hur hela förpackningssystemet utvecklas. De aktörer som lyckas kombinera funktion, säkerhet och cirkularitet, utan att tappa effektivitet, kommer sannolikt att stå
starkare när kraven blir mer konkreta under de kommande fem till tio åren.
Fem till tio år framåt
Ser man framåt pekar mycket på att kraven kommer att bli tydligare och att ansvarsfördelningen i värdekedjan skärps. Stora handelsaktörer kan spela en nyckelroll genom att ställa krav bakåt mot sina leverantörer, snarare än att vänta på att varje enskild komponent regleras i detalj.
– Innovation räcker inte om ingen efterfrågar den. Förändring sker först när kravställningen blir konsekvent, från lagstiftare, handel och i förlängningen konsumenter, säger Henric Nedéus.
Förpackningen håller därmed på att gå från kostnadspost till strategisk fråga. Inte för att den syns mer, utan för att den måste fungera i ett större sammanhang, där livsmedelssäkerhet, klimatpåverkan och resurseffektivitet inte längre går att separera.
OM CELLCOMB AB Cellcomb AB är ett snabbväxande bolag med säte i Säffle, Värmland, som designar, tillverkar och säljer hållbara produkter till sjukvård-, hygien- och livsmedelsindustrin. Företaget har bland annat utvecklat och patenterat en ny generation livsmedelsabsorbenter, Cellsorb Circular, som möter framtidens krav på cirkulära förpackningslösningar. Produkten utgör idag Cellcombs snabbast växande segment och man har en global efterfrågan. Sedan april förra året ingår finska Fatex OY, som producerar produkter för sjukvården, i koncernen. Den totala omsättningen är ca: 300 MSEK och antalet anställda är 85, totalt i båda länderna.
Kontakt: Daniel Ginman, Koncernchef / VD, daniel.ginman@cellcomb.com
När automation blir en fråga om kontroll, inte kapacitet
FÖRUTSÄGBARHET
När variationen i produktion ökar och marginalerna minskar blir avvikelser snabbt kostnadsdrivande. Små störningar i ett moment får genomslag i hela flödet – i form av kvalitetsvariation, stillestånd eller leveransförseningar. För verksamheter inom förpacknings-, process- och livsmedelsindustri har detta förskjutit fokus från maximal output till kontrollerad repeterbarhet. Automation används därför i allt högre grad för att reducera variation, säkra kvalitet och skapa förutsägbara leveranser.
Iproduktionsmiljöer med kortare serier, fler artikelnummer och frekventa omställningar räcker det inte att optimera enskilda moment. När beroendet mellan processteg ökar blir det avgörande att hela produktionsflödet fungerar samordnat. Bristande synk mellan maskiner, materialflöden och styrsystem skapar snabbt instabilitet som är svår att hantera manuellt.
Stabilitet som förutsättning för styrbarhet
Automationens främsta bidrag i dessa miljöer är ökad kontroll. Genom att minska beroendet av individuella insatser och etablera repeterbara processer skapas ett jämnare produktionsutfall. Standardiserade moment och konsekventa arbetsflöden gör det möjligt att hålla kvalitet även när produktmixen förändras.
Resultatet är produktionsmiljöer som är lättare att planera, följa upp och styra – där
avvikelser upptäcks tidigare och konsekvenserna av störningar begränsas. För verksamheter med pressade marginaler blir detta avgörande för att upprätthålla både effektivitet och lönsamhet.
Från maskininvestering till sammanhängande system I takt med att automation får en mer central roll förändras också synen på investeringar. Fokus flyttas från enskilda maskiner till sammanhängande system, där styrning, materialhantering och kringutrustning är integrerade.
När ett steg i processen påverkas ska efterföljande moment kunna justera sig utan att hela linjen tappar stabilitet. Det kräver system som kommunicerar och
Albo System – Advertorial
Albo System: Världsledande inom pallvändare sedan 1989
Sedan 1989 har Albo System varit en pionjär inom utveckling och tillverkning av pallvändare. Företaget grundades med en tydlig vision: att skapa lösningar som förbättrar produktionsflöden och minskar stillestånd. Idag är Albo System en global aktör med kunder i alla branscher – från tryck- och förpackning till pappersbruk och industriell produktion.
Alla maskiner utvecklas och tillverkas i Sverige med innovation och kvalitet i fokus – av högkvalitativt svenskt stål. Den robusta konstruktionen kombineras med precision och användarvänlighet, vilket ger lång livslängd och säker drift. Sortimentet omfattar manuella, halvautomatiska och helautomatiska modeller som kan skräddarsys för specifika produktionskrav.
–Vår främsta styrka är att vi sedan start uteslutande fokuserat på pallvändare och blivit experter inom området. Decennier av erfarenhet resulterar i högkvalitativa, robusta och hållbara maskiner med hög precision och lång livslängd. säger Jonas Larsson, VD på Albo System.
Effektivitet genom smarta lösningar Albo Systems pallvändare vänder, luftar och riktar staplar med hög noggrannhet – oavsett om det gäller ark med papper,
kartong, wellpapp, IML eller metall. Utöver tryck- och förpackningsindustrin används lösningarna även för pallbyten samt hantering av olika typer av gods som behöver vändas, vilket ger ökad effektivitet och förbättrad ergonomi i arbetsflödet.
Genom att blåsa in luft mellan arken och samtidigt vibrera dem skapar Albo Systems pallvändare jämna staplar som underlättar hela produktionsflödet för kunden. Den höga precisionen uppfyller kraven även från tillverkare av högprecisionsprodukter, såsom säkerhetsdokument – exempelvis pass och sedlar.
Maskinerna kan integreras i automatiska produktionslinjer och transportsystem. Genom att kombinera robust ingenjörskonst med smart automation hjälper Albo System företag världen över att uppnå högre produktivitet och driftsäkerhet.
data som används för att styra flödet i realtid. För produktion och ledning innebär detta ett skifte från lokal optimering till systemprestanda.
Data som grund för operativ och strategisk kontroll I mer integrerade produktionsmiljöer blir tillgången till relevant data en förutsättning för kontroll. Genom uppkopplade system kan produktionen följas kontinuerligt och avvikelser identifieras innan de utvecklas till driftstörningar.
Värdet ligger dock inte i datamängden i sig, utan i hur informationen används. För att automation ska bidra till verklig styrbarhet krävs lösningar som är begripliga och integrerade i det dagliga beslutsfattandet.
Robusthet som princip för långsiktig konkurrenskraft
Erfarenheten visar att långsiktig effekt uppnås genom robusta lösningar snarare än maximal teknisk ambition. Automationssatsningar som byggs stegvis, med fokus på stabil drift och tydlig funktion, har bättre förutsättningar att fungera över tid och anpassas till förändrade krav.
När repetitiva moment automatiseras förändras även arbetsinnehållet. Mer tid kan läggas på övervakning, kvalitetssäkring och problemlösning, samtidigt som sårbarheten i kritiska moment minskar. Sammantaget har automation blivit ett centralt verktyg för att skapa styrbara, förutsägbara och konkurrenskraftiga produktionsflöden.
skräddarsy maskinlösningar för specifika behov och är involverade hela vägen från ritbord till leverans.
Med hög kvalitet och djup kompetens som signum Att designa och tillverka pallvändare är ett hantverk som Albo System kompetenta och erfarna team behärskar till fullo.
Företagets konstruktörer och maskinbyggare tar sig gärna an utmaningen att
–Den höga kvaliteten och vår djupa kompetens är vårt signum. På senare år har våra kunders krav gällande integration och automation ökat, fler vill ha en högre automationsgrad och integrera pallvändaren i sina egna flöden. Ungefär hälften av de maskiner vi tillverkar har någon form av kundanpassad lösning. Vi är stolta över att vara en uppskattad småskalig nischaktör med flera av världens största förpackningsföretag som kunder, säger Jonas Larsson.
Österbergs Förpackningsmaskiner – Advertorial
Österbergs Förpackningsmaskiner kliver fram som en av Nordens ledande förpackningsmaskinstillverkare
Österbergs Förpackningsmaskiner, som samägs av Stora Enso Packaging och VPK Packaging, har i flera decennier tillverkat många av förpackningsindustrins premiummaskiner. Bolagets skräddarsydda och robusta kvalitetsmaskiner karakteriseras av användarvänlighet och hög tillförlitlighet.
Iöver 50 år har Österbergs Förpackningsmaskiner utvecklat och producerat skräddarsydda och högkvalitativa förpackningsmaskiner till många aktörer i Norden, bland annat flertalet tillverkare av livsmedel och konsumentvaror. Många hushållsprodukter är förpackade i en Österbergsmaskin. Företaget utvecklar och tillverkar maskiner för automatiserad förpackningsprocess som reser, fyller och försluter wellpappslådor samt robotceller som lägger lådor på pall, alltid anpassat utifrån kundens specifika produkt.
–Våra återförsäljare och ägare, VPK Packaging och Stora Enso Packaging, hanterar försäljning och service av våra förpackningsmaskiner med stöd av vår kunniga personal. Förpackningsmaskinerna är tillverkade för snabba produktbyten och skräddarsys för att tillmötesgå varje specifik kunds behov, säger Lars Engbäck, teknik- och marknadsansvarig på Österbergs Förpackningsmaskiner.
Österbergs Förpackningsmaskiner osterbergsfm.se
En styrka Österbergs besitter är att kunna mixa välbeprövad teknik med ett avancerat styrsystem bestående av många servodrifter samt digitala och övervakade omställningspunkter. En säker repeterbarhet mellan receptbyten är mycket viktigt för kunden.
Siktar på ledande position i Norden Österbergs Förpackningsmaskiner hanterar hela kedjan från utveckling till konstruktion, programmering, tillverkning, montering och provkörning på sin anläggning i Göteborg.
–Vår vision är att bli norra Europas ledande partner för förpackningsmaskiner anpassade för wellemballage. Genom att utveckla hållbara maskiner med lång livslängd hjälper vi kunden att hålla nere livscykelkostnaden samtidigt som klimatavtrycket minskas, säger Lars Engbäck.
Gedigen kunskap om produkthantering och wellpappens egenskaper utmärker Öster-
bergs Förpackningsmaskiner tillsammans med sina två ägare. Detta hjälper kunden att få robusta förpackningslösningar med hög tillgänglighet i sina produktionslinjer.
Innovativ och snabbväxande aktör Österbergs Förpackningsmaskiner befinner sig i en expansiv fas, bolaget har de senaste tre åren dubblerat sin omsättning. Nya kundsegment som skogsindustri, planmöbler och medicinteknisk industri har bidragit till volymökningen.
Antalis – Advertorial
–Tre av våra främsta styrkor är våra resursstarka och långsiktiga ägare, det faktum att vi har erfarenhet av maskinleveranser sedan 1972 samt att våra maskiner finns i drift hos många stora företag i hela Norden. Våra ägare ligger dessutom långt fram i arbetet med att utveckla innovativa och hållbara förpackningslösningar, bland annat emballage som kan ersätta frigolit och plast. Vi har parallellt tagit fram maskiner som kan hantera dessa nya lösningar, säger Lars Engbäck.
Antalis automationslösningar tar avstamp i kundens behov och befintliga logistikflöden
Förpackningsindustrin har under senare år haft ett tydligt fokus på att minska både kostnader och materialförbrukning – vilket påskyndas ytterligare av de nya PPWR-avgifterna. Antalis, för många kända som en världsledande förpackningsgrossist, möter marknadens förändrade krav genom att stärka sitt erbjudande inom kundanpassade automationslösningar. Med ett 360-graders perspektiv på förpackning och logistik hjälper företaget kunder att skapa mer effektiva och hållbara flöden.
Antalis roll är att, med hjälp av intelligenta automationslösningar, stötta kunderna i deras utveckling mot ökad effektivitet. Genom hög kvalitet, en stark serviceorganisation och ett tydligt fokus på lösningar anpassade efter varje kunds förutsättningar erbjuder Antalis stöd i moderniseringen av såväl logistik- som förpackningsprocesser.
– Vi såg tidigt en lucka på marknaden. Många kunder efterfrågade en partner som
både förstår förpackningsmaterial och kan omsätta ny automationsteknik i praktisk nytta. Vår uppgift är att kombinera rätt teknik med rätt material, så att investeringarna verkligen ger maximal effekt – både när det gäller effektivitet och resursutnyttjande, säger Jacob Ejlskov Andersen, kommersiellt ansvarig för förpackningslösningar på Antalis i Skandinavien.
De senaste åren har Antalis gjort betydande investeringar inom automation och etablerat en dedikerad division med specialistkompetens inom förpackningsautomation. Divisionen leds av Anders Marbe, en av Skandinaviens ledande specialister inom området.
Skräddarsydda och leverantörsoberoende helhetslösningar –Våra specialister inom projektdesign, automation och service, i kombination med vårt leverantörsoberoende, gör det möjligt att skapa verkligt skräddarsydda helhetslösningar. Allt från materialval till automationsnivå anpassas efter kundens behov och förutsättningar. Vi tar också ett helhetsansvar om utmaningar uppstår längs vägen, fortsätter Jacob Ejlskov Andersen.
Det kundnära arbetssättet och flexibiliteten i lösningarna ger Antalis en tydlig position på förpackningsmarknaden. Automationslösningarna utformas alltid med utgångspunkt i kundens produktionskrav, effektivitetsmål och befintliga logistikflöden.
Antalis samarbetar med noggrant utvalda partners som delar fokus på innovation och kundanpassning. Ett exempel är CMC, som erbjuder patenterade lösningar för singel- och multipickordrar inom e-handeln. Dessa system kombineras med teknik för äkta volymanpassade förpackningar, där förpackningen produceras först efter att ordern har plockats.
Resultatet är minimal materialåtgång, till skillnad från traditionella automatiserade system med fasta förpackningsdimensioner – en viktig fördel i takt med att leveranser allt oftare innehåller flera produktlinjer.
För lastsäkring på pall, såsom sträckfilmning, sträckhuv, krymphuv och bandning, samarbetar Antalis bland annat med Messersì, där fokus ligger på tekniker som minskar slitage och behovet av service.
Det bidrar till lägre totalkostnad och stabil systemkapacitet över tid.
– För oss är det en självklarhet att anpassa automationslösningen efter kundens befintliga logistikflöden, inte tvärtom. Kundnytta och långsiktig effektivitet är alltid vår högsta prioritet, avslutar Jacob Ejlskov Andersen.
Lars Engbäck Teknik- och marknadsansvarig, Österbergs Förpackningsmaskiner
FiberCup är till största delen tillverkad av vätskekartong. Den stora andelen förnybara råvaror minskar användningen av fossil plast. Det gör att FiberCup har en minskad klimatpåverkan med upp till hela 70 % jämfört med en motsvarighet i plast. FiberCup är en produkt som möter morgondagens krav på hållbarhet och återvinning redan idag.
40 % lättare 50 % förnybar 70 % mindre CO2
Förnybara material ger större klimateffekt än återvinning
FiberCup minskar plasten med 2 400 ton
Innovationer inom förpackningsbranschen är en avgörande förutsättning för att nå landets klimatmål. Det menar ArtaPac, som redan 2018 startade tillverkningen av den till största delen förnybara livsmedelsförpackningen FiberCup – ett alternativ till traditionella plastbägare. Enligt bolaget har deras kunder redan sparat in över 2 400 ton plast genom att byta till den innovativa förpackningen.
FiberCup, som är tillverkad av vätskekartong, lanserades redan 2018 med Arlas Crème fraiche och har sedan dess blivit ett vanligt inslag i livsmedelsbutikerna runt om i landet. Den senaste livscykelanalysen (LCA) visar att förpackningen minskar klimatpåverkan med upp till 70 procent jämfört med en vanlig förpackning av plast. – Dessa klimateffekter är långt större än de vi kan åstadkomma i dagens återvinningsflöden. Innovativa förpackningslösningar är därför ett snabbare sätt att nå våra klimatmål, säger Helge Steg, VD för ArtaPlast.
En plastbesparing motsvarande 100 långtradare För ArtaPacs kunder med hållbarhetsfokus har övergången till FiberCup inneburit att 2 400 ton plast aldrig satts på marknaden. Det motsvarar 100 fullastade långtradare – ett konkret mått på de resurser som sparats in genom förnybara materialval. Steg menar att branschens fokus länge varit ensidigt riktat mot återvinning, trots att dagens system har långt kvar till full effekt. – Vi har inte tid att vänta på att återvinningsflödena ska bli effektivare. Vi måste innovera med nya materialval för att snabbt stora effekter på klimatpåverkan, säger han.
1 av 4 plastförpackningar återvinns idag
I dag samlas bara 20–50 procent av livsmedelsförpackningar av plast in. Av den insamlade plasten går stora mängder förlorade vid sortering och upparbetning – vilket gör att endast 25 procent kan återanvändas i nya produkter.*
Den låga återvinningsgraden gör det, enligt ArtaPac, omöjligt för dagens system att leverera lika stora klimatvinster som materialeffektiv innovation, särskilt när den fiberbaserade delen redan idag återvinns i stor utsträckning runt om i världen.
– Det är helt enkelt mer effektivt att minska mängden material som sätts på marknaden än att förlita sig på att alla människor i världen ska sortera rätt varje dag, säger Helge Steg.
”De klimatsmarta lösningarna används redan”
Steg lyfter två av de största mejerierna i Norden som exempel på aktörer som tidigt tog steget mot klimatsmarta materialval genom att byta till FiberCup på bred front redan 2018 – långt innan EU:s nya regelverk presenterades. Han betonar att utvecklingen ofta går snabbare i industrin än i den politiska processen. Politiker fattar beslut på flera år gammal data. Förpackningsindustrin ligger längre fram, eftersom målen och kraven från matproducenter och varumärkesägare är högre än de krav som myndigheterna ställer, säger han.
En bransch som driver förändringen
Enligt ArtaPac står samhället inför flera grundläggande frågor.
– Bör förpackningar anpassas efter innehållet och konsumentens behov, eller ska konsumenterna anpassa sig efter förpackningens krav?
– Ska återvinningsflöden byggas ut för att klara resurssnåla förpackningar, eller ska industrin utforma förpackningar som anpassas till återvinningssystemsystem med tydliga brister?
– Och viktigast: Ska samhället satsa på teoretiskt optimala lösningar i framtiden – eller på de som fungerar och gör skillnad redan dag? Steg är tydlig med sitt svar:
– Vi behöver lösningar som ger effekt nu. Innovationskraften finns – och den är helt avgörande om vi ska rädda vår värld och nå våra hållbarhetsmål.
