


![]()



– Har du sovit gott i natt hos oss på DrakUllas Bed & Breakfast? frågar Vilma.
Hon ler mot zombien som ska checka ut. Vilmas vassa huggtänder blänker i skenet från de levande ljusen på disken i receptionen.
– Nej, säger gästen. Jag har inte sovit så bra här. I natt vaknade jag flera gånger av att jag hörde konstiga ljud.
Vilma tar emot nyckeln från zombien och ger den till Viggo. Medan deras föräldrar är ute i världen och forskar om olika sorters blodgrupper, bor de med sin faster DrakUlla. De hjälper gärna till med gästerna på hennes svarta slott.

När zombien är på väg ut genom dörren väser Viggo till Vilma:
– Den där zombien har hört samma ljud som jag gjorde i natt.
– Jag tror att du inbillar dig, säger Vilma.
Viggo är precis på väg att säga något surt om att Vilma borde tro på honom när ytterdörren öppnas.
Det är Drak-Ulla som kommer in med fem stora stjärnor i famnen.
– Har du gjort dem själv? frågar
Viggo och hjälper Drak-Ulla att bära in stjärnorna.
– Japp, säger Drak-Ulla stolt. Jag har sågat och limmat och målat och allt möjligt ute i min bod. Nu är de äntligen färdiga.
Drak-Ulla lägger stjärnorna framför
Viggo och Vilma.
– De är verkligen fina! säger Viggo.
– Nu ska jag bara sätta upp dem på väggen här, säger hon. Så att alla kan se att det är ett fem–stjärnigt ställe!
– Är det? säger Vilma förvånat.
– Så klart, säger Drak-Ulla. Jag har inte haft en missnöjd gäst här på slottet på två hundra år.
– Wow! Är det två hundra år sedan du öppnade ditt bed & breakfast? säger Viggo.
– 201 år sedan, om man ska vara noga, säger Drak-Ulla. Men det första året hade jag inte så många gäster. Och de som kom var inte alls nöjda.
Drak-Ulla ser lite ledsen ut.
– Men efter det har det gått väldigt bra, säger hon och ler. Så fem stjärnor tycker jag allt att jag är värd!
Drak-Ulla spikar upp de fem stjärnorna på väggen och beundrar sitt verk.
– Det här är det bästa jag gjort! säger hon nöjt. Jag är säker på att det här kommer göra att vi får massor av nya gäster.
Sedan gäspar Drak-Ulla stort och tittar på klockan.
– Snart är det dags att gå och lägga sig, säger hon.
– Det är några timmar kvar än, säger
Vilma. Håll ut!
Vilma, Viggo och Drak-Ulla är alla vampyrer och sådana sover om dagarna.
Men eftersom Drak-Ulla driver ett bed & breakfast i sitt slott så sover de när gästerna sover.
Just nu bor ett gäng zombies på slottet, och eftersom de sover på nätterna gör
Drak-Ulla, Vilma och Viggo också det.
Eller, Viggo försöker sova i alla fall. För i natt kunde han knappt sova alls på grund av det fasliga ljudet.

Vilma och Viggo har ett eget rum hos
Drak-Ulla. De brukar ju hälsa på henne ofta. I deras rum finns två kistor att sova i, ett stort fönster och en garderob att hänga kläder i. Drak-Ulla har gjort rummet fint med tapeter med blommor.
När alla gäster har gått och lagt sig kan Vilma och Viggo också göra det.
– Sov gott, viskar Vilma till Viggo. Jag hoppas att du inte vaknar av några ljud i natt.
– Det hoppas jag också, säger Viggo.
Han sov riktigt dåligt i natt. Det var något mystiskt som väckte honom.
Men Vilma verkar tro att han inbillade
sig. Han blundar och drar upp täcket långt över öronen. Då kanske han slipper höra ljudet i natt.
Viggo är så trött att han somnar direkt.
Men han har inte sovit länge innan ett ljud gör honom klarvaken.
– Vakna Vilma! viskar Viggo och petar henne i ryggen.
Vilma sätter sig upp och tänder lampan.
– Hörde du något konstigt ljud igen?
frågar hon.
Viggo nickar.
– Kan det ha varit varulvar? säger Vilma.
Vilma tittar ut genom fönstret.
– Nej, säger hon sedan. Det är inte fullmåne, så inga ylande varulvar. Var det inte Drak-Ullas snarkande då?

– Nej, säger Viggo. Det hör jag ju varenda natt, det här är något helt annat.
Drak-Ulla sover i en kista i rummet bredvid, och trots att hon sover med locket stängt hörs hennes snarkningar högt.
– Det är konstigt att det bara är du som hör ljudet, säger Vilma.
Hon ser misstänksamt på Viggo.

– Jag vet att jag inte inbillar mig! säger
Viggo argt.
– Okej, säger Vilma och gäspar. Väck mig om du hör det igen.
Vilma lägger sig till rätta och blundar, men när hon nästan håller på att somna hör hon det också. Det konstiga ljudet.
Klonk, klonk, rasssel, rassel.
Hon sätter sig upp och tittar på Viggo.
– Jag sa ju det, säger han.
– Tänk om det är en av gästerna som behöver hjälp? säger Vilma oroligt.

Det spökar på Drak-Ullas Bed & Breakfast! Vampyrerna Vilma och Viggo måste jaga bort spöket innan alla gäster skräms iväg. Då dyker Rufus upp. Han säger att han är spökjägare. Men går det verkligen att lita på honom?
Läs också:
