9789177414674

P EDAGOGISKT

& PFA

F ÖRHÅLLNINGSA RBETSSÄTT

PRAKTISK TILLÄMPNING UTIFRÅN KASAM

CARL-MIKAEL FELDT ANDERS LINDSTRÖM

INNEHÅLL

FÖRORD

Vi som har skrivit denna bok har vår arbetsbakgrund som stödjare till personer med kognitiva svårigheter, främst inom vad som kallas

LSS-verksamhet. I dag arbetar vi med utbildning och handledning och stödjer i stället dem som ger stöd. Ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur komplext det måste vara att leva med en kognitiv funktionsnedsättning i en normativ vardag och därmed hur komplex yrkesrollen stödjare är.

Något som har drivit oss genom åren är insikten att vi kan göra stor skillnad i vardagen för personer med kognitiva svårigheter. Genom rätt stöd och anpassningar kan vi förebygga att personens nedsättning inte blir ett hinder, vilket kan bidra till att förbättra livskvaliteten och minska risken för psykisk ohälsa. Tillsammans med Christine Gustafsson och Karin Liljegren har vi beskrivit detta i boken Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) – i omsorg för personer med kognitiva svårigheter som 2024 kom ut i sin fjärde upplaga (Gothia Kompetens).

I vårt arbete har vi dock länge saknat en mer praktisk beskrivning av arbetssättet och det är en av anledningarna till att denna bok har kommit till som ett komplement till huvudboken. Vi vill bidra med viktig kunskap som vi själva saknade när vi började vår yrkesbana.

PFA har sin teoretiska grund i Aaron Antonovskys hälsoteori om salutogenes och känsla av sammanhang (KASAM) och dess tre delar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det innebär förenklat

kunskap om vilka psykologiska förutsättningar vi människor behöver för att må bra i livet både psykiskt och fysiskt. Stress och utmattning innebär ofta att det finns en obalans mellan krav och förmåga, en känsla av att inte räcka till gentemot den upplevelse man har av både egna och omgivningens krav. Människans förmågor är komplexa men också begränsade, något som kan vara svårt att förhålla sig till i vardagen. Det är av den anledningen inte oväntat att stressrelaterad ohälsa är ett problem för personer med kognitiva svårigheter. Den vardag som kräver mycket för många av oss blir därför nödvändig att ifrågasätta.

Att se vardagens krav utifrån individens förutsättningar blir en viktig betingelse för att kunna ge ett bra stöd. Personen du stödjer har rätt att vara den hen är med de förmågor hen har utan krav på att behöva anpassa sig efter en funktionsnorm. Rätt att leva sitt liv utifrån sina egna intressen och vad som upplevs som meningsfullt. Det tror vi är ett viktigt utgångsläge. PFA kan därmed vara ett effektivt sätt att arbeta mot stressrelaterad psykisk ohälsa för personer med kognitiva svårigheter.

Rollen som stödjare kräver en tydlighet som vi ofta själva har saknat. Detta har varit en drivkraft i vårt arbete att utbilda och handleda. Vi tror att det krävs en prioritering av vilken kunskap som är viktig att utgå från. Med rätt kunskap kan du som stödjare aktivt ta initiativ och ansvar för att lära dig om personens färdigheter och svårigheter och hur dessa påverkar både personen själv och de beteenden som uppstår i vardagen. Först då får ett kompenserande stöd mening för den du stödjer och även för dig själv. Med detta synsätt tror vi att du kan göra stor skillnad och vår förhoppning är att denna bok kan vara ett stöd för att möjliggöra detta förändringsarbete.

Så kan du använda boken

Vi vill uppmärksamma att materialet i den här boken är ett resultat av många personers arbete och kan ses som en samling pedagogiska verktyg och tillvägagångssätt skapade av kloka personer med samma intention som oss – att skapa tydlighet i hur vi kan göra skillnad för personer med kognitiva svårigheter i rollen som stödjare.

I boken fokuserar vi på både förhållningssätt och arbetssätt, det vill säga hur du tänker och hur du gör för att skapa en hanterbar, begriplig och meningsfull vardag för personen du stödjer. Vi går igenom verktyg och metoder för att identifiera svårigheter och kompensera för dem genom anpassningar. Boken innehåller tre exempel från kartläggning och analys till implementering av anpassningar. Dessa exempel ger dig insikt i hur teorier kan tillämpas i praktiken och du får inspiration kring hur du kan använda dessa metoder i ditt eget arbete. I slutet av varje kapitel finns möjlighet att anteckna vad du tar med dig från kapitlet du har läst, och allra längst bak i boken har vi samlat formulär som vi hänvisar till i texten och som du kan fylla i. Dessa finns även att ladda ner och skriva ut på den här bokens produktsida på Gothia Kompetens webbplats (gothiakompetens.se).

Att arbeta med personer som har kognitiva svårigheter kan liknas vid ett hantverk där du inledningsvis behöver öva och praktisera för att gradvis generalisera dina färdigheter. Med tiden blir den kunskapen automatiserad och du kan arbeta mer intuitivt och snabbare utan att tänka på varje enskilt steg. PFA ska ses som ett pedagogiskt ramverk grundat i teorin om KASAM. På samma sätt som en snickare inte bara har en hammare utan många verktyg att tillgå förser PFA dig med en verktygslåda fylld av metoder och redskap som du anpassar efter den individ du stödjer. Att genomföra detta arbete kräver både tålamod

och tid till reflektion, men med tiden kommer du att märka hur små anpassningar kan göra stor skillnad för personen du stödjer och hens känsla av sammanhang.

Författarnas tack

Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt och hjärtligt tack till Utbildningscenter Autism för den kunskap och insikt vi har haft möjlighet att ta del av under åren och samtidigt passa på att rekommendera alla som arbetar med personer med autism att ta chansen att gå deras veckoutbildning i Sunne. Vi vill också tacka Eskilstuna kommun, Mälardalens universitet och alla kommuner runt om i landet som vi har haft förmånen att samarbeta och lära oss tillsammans med.

Till sist ett varmt tack till dig, engagerade stödjare, som varje dag arbetar för att personer med kognitiva svårigheter får leva ett liv som andra. Med förhoppning om att denna bok ska vara dig till hjälp i ditt arbete.

Eskilstuna i april 2025

Carl-Mikael Feldt och Anders Lindström

AKTIVITETER OCH KASAM

Eftersom aktiviteter är centralt i PFA-hantverket vill vi kort förklara hur vi definierar begreppet och hur aktiviteter spelar roll för KASAM.

Som vi tidigare har nämnt finns det en kognitiv funktionsnorm, det vill säga alla aktiviteter har en viss svårighetsnivå som de flesta kan leva upp till. Förmågor som minne, föreställningsförmåga, association och generalisering är viktiga för att kunna skapa trygghet i framtida händelser. Det innebär att aktiviteter i vardagen för en person med neurotypisk hjärna bidrar till KASAM. Eftersom kognitiva svårigheter generellt innebär sämre förutsättningar att hantera vardagliga aktiviteter och situationer påverkar det personens KASAM negativt, vilket kan leda till ökad stress och psykisk ohälsa.

Vad är en aktivitet? Det är vanligt att tänka att det är synonymt med en större uppgift som att åka och handla, utöva en fritidsaktivitet eller planera vad man ska göra till helgen. Vår definition av aktivitet är att det är något som ständigt pågår, vi är alltid i någon form av aktivitet. Att inte göra någonting är alltså också en aktivitet (dessutom ofta en svår sådan för många personer med kognitiva svårigheter).

Kvaliteten på aktiviteten påverkas inte nödvändigtvis av hur stor den är vad gäller tidsåtgång utan mer av i vilken utsträckning den bidrar till personens KASAM. Det innebär att det väsentliga är att personen upplever aktiviteten som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Mindre viktig är den tidsåtgång aktiviteten kräver och till och med vilken eventuell praktisk nytta den anses skapa.

Vissa aktiviteter behöver förstås ha ett praktiskt syfte – vi behöver alla göra saker i vardagen som att laga mat, betala räkningar och städa –men när du som stödjare utformar ditt stöd kan du behöva ta hänsyn till att kognitiva svårigheter ofta innebär sämre förutsättningar till KASAM jämfört med personer utan sådana svårigheter. En aktivitet som bidrar till KASAM för en person gör det kanske inte för någon annan.

Vi tänker därför att det är fördelaktigt att se aktiviteter mer som ett arbetsformat där du genom bedömningar och anpassningar kan utforma aktiviteter som ökar personens KASAM. För att tydliggöra detta vill vi förmedla tre perspektiv på en aktivitet som hjälper dig att identifiera de delar du kan påverka:

1. De krav som en aktivitet innebär

2. Din förståelse för dessa krav och hur du utformar stöd, anpassningar och bemötande

3. Personens förmåga i relation till kraven

I denna bok fokuserar vi främst på att arbeta med förändring kring de två första delarna: de krav en aktivitet innebär och din uppfattning om samt utformning av stödet. Anledningen till detta är att personer med kognitiva svårigheter befinner sig utanför den kognitiva funktionsnormen, vilket innebär att vardagliga aktiviteter ofta upplevs som mer krävande. Detta skapar en ojämlik situation och ökar risken för stressrelaterad ohälsa.

Den tredje delen – personens förmåga i relation till kraven – är också viktig men behandlas i denna bok främst som en kunskapskälla för

att identifiera vilka krav som kan upplevas som hindrande för personen. Genom att ha detta i åtanke kan du rikta fokus mot det du har

större möjlighet att påverka – att anpassa krav och utforma stöd utifrån individens förutsättningar i linje med Socialstyrelsens definition av funktionsnedsättning och -hinder som ett resultat av en obalans mellan individens förmågor och omgivningens krav. Medvetenhet och kunskap om denna obalans är avgörande för att minska hinder och främja delaktighet.

Analys utifrån begriplighet

Visuella eller konkreta aktiviteter

Begriplighet innebär att en aktivitet upplevs som förutsägbar och har en tydlig logisk struktur. Vardagsaktiviteter varierar i hur tydliga de är, men en konkret aktivitet där materialet som används ger visuella ledtrådar skapar generellt bättre förutsättningar för begriplighet.

Exempel på visuella eller konkreta aktiviteter i vardagen:

• Plocka ur diskmaskinen

• Brygga kaffe

• Lägga ett pussel

• Gå ut med sopor

• Klä på sig

Abstrakta eller tankemässiga aktiviteter

Om aktiviteten saknar visuell tydlighet och struktur ställs högre krav på kognitiva förmågor för att mentalt skapa en struktur och ett tillvägagångssätt för att förstå hur den ska genomföras.

Exempel på abstrakta eller tankemässiga aktiviteter:

• Ta en promenad

• Betala räkningar

• Hålla ordning hemma

• Planera mat

• Sköta sin hygien

Sociala aktiviteter

Aktiviteter tillsammans med andra innebär ofta krav på färdigheter och förmågor för att kunna förhålla sig till sociala regler och normer.

Exempel på sociala aktiviteter:

• Fika med en kompis

• Träna på gym

• Åka bil med andra

• Spela dataspel

• Ha picknick

• Betala i kassan

• Gå på fest

Samma aktivitet kan tillhöra olika kategorier beroende på hur den utförs. Till exempel blir många vardagsaktiviteter sociala om en person behöver mycket fysiskt stöd eftersom stödet ofta innebär socialt samspel. På samma sätt kan en abstrakt aktivitet, som att planera mat, göras mer konkret genom visuellt stöd som bilder.

Vi vill poängtera att våra exempel är en förenkling – få eller inga aktiviteter tillhör enbart en kategori eftersom även konkreta aktiviteter ofta innehåller abstrakta eller kognitiva moment. Syftet här är snarare att använda dessa tre indelningar som ett analytiskt verktyg för att förstå vad som kan orsaka hög energiåtgång för personen du stödjer.

Analys utifrån hanterbarhet

Är aktiviteten så pass enkel att personen kan genomföra den trots att hen kanske har en ”dålig dag”? Om inte kan den skapa obalans mellan krav och förmåga. Vardagliga återkommande aktiviteter som utgör en stor del av dagen behöver upplevas som enkla för att personen ska ha motivation att genomföra dem. Om personen visar tecken på ointresse, motstånd eller stress kan det vara en viktig signal om att aktiviteten inte är hanterbar nog.

Analys utifrån meningsfullhet

Är aktiviteten intressant? Förstår personen syftet? Många vardagsaktiviteter har ett abstrakt syfte trots att själva aktiviteten kan vara relativt enkel att utföra. Motivation att borsta tänderna bygger exempelvis på förmågan att föreställa sig framsida konsekvenser – något som kan vara svårt för en person med ett mer konkret tankesätt. På samma sätt kräver motivation att handla mat när man inte är hungrig en förståelse för att hungern kommer tillbaka, att tvätta kläder bygger på insikten att rena kläder behövs längre fram och så vidare.

Om en person har svårt att förhålla sig till framtida mål eller konsekvenser kan aktiviteten upplevas mer kravfylld och mindre meningsfull. En liknelse kan vara att någon plötsligt ber dig hoppa på ett ben. Utan ett tydligt syfte skulle det sannolikt kännas meningslöst. Om hoppandet däremot var en del av ett träningspass för att öka din styrka skulle det bli begripligt och mer motiverande.

Meningsfullhet handlar inte enbart om att förstå syftet med en aktivitet – det kan också handla om att aktiviteten i sig skapar välbefinnande.

AVSLUTNINGSVIS

• Huruvida aktiviteter bidrar till personens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet avgör hur de upplevs.

• Olika aktiviteter ställer olika krav. Visuella, abstrakta och sociala aktiviteter kräver olika typer av stöd och anpassningar.

• Genom att justera krav och stöd kan fler aktiviteter bli hanterbara och meningsfulla.

• En person med stark känsla av sammanhang får ett mer självständigt beteende.

REFLEKTION

Efter att ha läst detta avsnitt, reflektera gärna kring dina tankar och lärdomar. Anteckna fritt vad som är särskilt viktigt eller intressant för dig utifrån din yrkesvardag.

AVSLUTANDE REFLEKTIONER

Den vardag som för de flesta ger mening innebär problem för många personer med kognitiva svårigheter. Vi anpassar våra liv så att vi kan hantera vardagen och må bra och detta verkar inte ske i samma utsträckning för personer med kognitiva svårigheter. Vardagen kan därför uppfattas som kravfylld och svår, vilket påverkar både mående och motivation.

Att förändra detta kräver inte bara mod utan också ett nytt sätt att tänka och förstå. För att kunna göra verklig skillnad i arbetet som stödjare måste vi medvetandegöra att de förutsättningar som andra tar för givna i vardagen ofta är de största utmaningarna för dem vi stödjer. En del av den stora utmaningen är att verkligen förstå att till synes enkla aktiviteter kan vara överväldigande och för svåra. Det handlar om att se de bakomliggande orsakerna till de svårigheter personen ger uttryck för och att skapa anpassningar som gör det möjligt för personen att känna sig mer delaktig och mindre utsatt för de krav som har varit för svåra att hantera.

Att kompensera kognitiva svårigheter är ett avancerat och komplext arbete. Det kräver både förståelse för individens behov och förmåga att tillämpa rätt verktyg och metoder på ett sätt som verkligen gör skillnad. Med vår bok strävar vi efter att underlätta samarbetet och låta det pedagogiska arbetet i verksamheten få ta plats så att du som arbetar med personer som behöver stöd kan göra det på ett mer effektivt och med-

vetet sätt. Våra förhoppningar är att boken kan inspirera, vägleda och underlätta i det dagliga arbetet. Genom att arbeta med bedömningar hoppas vi att du ska känna dig bättre rustad att skapa anpassningar som både är funktionella och verkligen gynnar individen i hens vardag.

Vi vet att det arbete du gör varje dag är avgörande för att personen du stödjer ska kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Det är svårt men innebär också en möjlighet att verkligen göra skillnad för en annan människa. Lycka till och fortsätt göra den skillnad du redan gör varje dag!

Att arbeta med personer med kognitiva svårigheter innebär mer än att bara finnas till hands. Det handlar också om att förstå hur vardagens krav upplevs av personen och om att forma ett stöd som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Det är här

KASAM (känsla av sammanhang) blir ett viktigt verktyg.

Denna bok är en praktisk fördjupning och ett komplement till Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA). Du får följa en tydlig arbetsprocess för att observera, bedöma och anpassa ditt stöd i vardagen med målet att öka självständighet och stärka känslan av sammanhang hos personen du stödjer. Boken innehåller konkreta exempel, formulär och reflektionsfrågor som du kan använda direkt i din yrkesvardag.

Carl-Mikael Feldt och Anders Lindström är utvecklare inom funktionshinderverksamheten på vård­ och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Tillsammans med Christine Gustafsson och Karin Liljegren har de utvecklat PFA och beskrivit det i boken Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – i omsorg för personer med kognitiva svårigheter som kom ut i sin fjärde upplaga 2024 (Gothia Kompetens).