9789152366684

Nionde upplagan

Sanoma Utbildning

Företagsekonomi

från begrepp till beslut

Jeanette Berggård

SANOMA UTBILDNING

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Förläggare: Karin Sörensen

Redaktör: Karin Sörensen och Helén Park

Grafisk form inlaga och omslag: Jonas Olsson, Mobile Design

Illustrationer: Jonas Olsson, Mobile Design

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

ISBN 978-91-523-6668-4

©2025 Jeanette Berggård och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.

Nionde upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt

Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2025

Till läsaren

företagsekonomiskt beslutfattande kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav. Hänsyn måste tas till både olika, och ibland motstridiga krav och förväntningar från ägare, företagsledning, anställda, kreditgivare, leverantörer, kunder och samhället. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Men för att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp.

I boken förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring företagens affärsidé, mål, strategier och verksamhets- och ekonomistyrning. Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, till exempel inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag.

Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Den kan användas av universitet och högskolor och på yhutbildningar, men även av utbildningsföretag och i företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok med instuderingsfrågor, diskussionsunderlag, övningsuppgifter och facit med utförliga lösningar.

Den nionde upplagan har uppdaterats med beskrivningar av hur ökad digitalisering, förändrat förhållningssätt till hållbarhetsfrågor och hur förändringar i omvärlden och har påverkat svenska företag och dess arbetsmetoder.

I faktaboken har exemplen lyfts fram för att tydligare särskiljas från den löpande texten. Nytt är också att varje kapitel avslutas med en sammanfattning för att förstärka förståelsen, skapa överskådlighet och underlätta inlärningen.

Författaren Jeanette Berggård, ekonom och lönsamhetsutvecklare som även utbildar på eftergymnasial nivå, bygger vidare på Nancy Holmströms och Gunnar Lindholms arbete med tidigare upplagor av boken.

Jeanette Berggård Göteborg november 2024

Företag och samhälle

Kap 3. Företag och näringsliv 51

Näringslivet under 1900-talet 51

Näringslivet under 2000-talet 53

Företag – en form för samverkan mot ekonomiska mål 54

Indelning av företag efter verksamhet 54 Distribution och integration 55

Indelning av företag efter internationaliseringsgrad 57

Indelning av företag efter näring och bransch 58

Indelning av företag efter storlek .......................... 58

K-regelverk-hur den löpande bokföringen ska avslutas 60

Indelning av företag efter lokalisering 60

Indelning av företag efter ägandeförhållanden 62

Indelning av företag efter företagsform 62

Att starta företag och välja företagsform 63 Enskild firma/enskild näringsidkare 64

Kap 4. Företagets intressenter 71 Företagets intressenter vill ha ersättningar 71 Övriga intressenter 72

Företagets förädlingsvärden skapar vinster 72

Företagets vinster skapar positiva kassaflöden 74

Företaget är omgärdat av lagstiftning 75

Marknad och organisation

Kap 5. Företagets affärsidé, mål och

Kap 6. Strategisk planering och marknadsplanering

och konkurrensmedel

Kap 9. Inköp, produktion och försäljning 145

Inköp av varor och tjänster 145

Inköpsfunktionen i organisationen 146

Inköpschefernas planer viktiga signaler 147

Ekonomistyrning av inköp 147

Inköpsarbetet ofta en kostnadsjakt 148

Köpa ofta eller sällan – olika inköpsrutiner 149

Lean-produktion och just in time 150

Inköp av lagervaror kräver lager 151

Beställningspunkt och buffertlager 152

Köpa mycket eller lite – olika inköpskvantiteter ...... 153

Produktion av varor och tjänster ............................. 154

Produktionsfunktionen i organisationen 155

Ekonomistyrning av produktion 155

Från individuellt hantverk till lean-produktion 156

Tidseffektivitet och flexibilitet 156

Produktivitet och effektivitet 157

Tillverkning ger färdigvarulager 159

Försäljning av varor och tjänster 159

Försäljningsfunktionen i organisationen 160

Ekonomistyrning av försäljning 160

Lönsamhetsstyrning av försäljarna ....................... 161

Försäljning till konsumenter 162

Försäljning till återförsäljare 162

Försäljning till andra företag 162

Service och eftermarknad 163

Uppförandekoder och hållbar handel 164

Kap 10. Företagskultur och personal 167

Företagskulturen grogrund för tillväxt 167 Storytelling 168

När balansräkningen går före människorna 172

Personalen – en lönsam resurs 172

Personalekonomi – hushållning med mänskliga resurser 173

Personalekonomiska kalkyler och bokslut 173

Anställningsavtal och kollektivavtal 175

Arbetsrätt och arbetsgivaransvar 176 Lön är ersättning för arbete 176 Alla har ett eget skattekonto 177 Arbetsgivaravgifter ger social trygghet 178

Sjuklön och sjuklöneförsäkringar 179

Semestern – en rättighet med eller utan lön 180

Anställningstrygghet – för den som har jobb 181 Uppsägning och avskedande måste vara vara välgrundade 182 Lagen om medbestämmande i arbetslivet 182

Arbetstiden regleras även av EU 183 Arbetsmiljölagen 183

Diskrimineringsombudsmannen 184

Personalliggare ska minska svartjobben 184

Styrning och kalkylering

Kap 11. Ekonomistyrning – styrning mot ekonomiska mål 188

Företagets ekonomistyrning 188

Ekonomistyrningens grunder .............................. 189

Företagets ekonomisystem 189

Ekonomistyrning och beslutsfattande 190

Ekonomistyrning – ett begrepp med synonymer 192

Ekonomistyrning i stora och små företag 192

Företagsekonomiska grundbegrepp 194

1. Tillgångar – företagets resurser 195

2. Eget kapital och skulder – hur företaget har finansierats 195

3. Resultat – vinst eller förlust 196

4. Inkomster, intäkter och inbetalningar............... 197

5. Utgifter, kostnader och utbetalningar 199

6. Periodisering ett viktigt fördelningsbegrepp 200

7. Lönsamhet – ett centralt begrepp 202

Ekonomistyrning och ekonomiska mått 203

Ekonomistyrning och ekonomiskt ansvar 204

Ekonomistyrning i tillverkningsföretag 206

Ekonomistyrning i handelsföretag 207

Ekonomistyrning i tjänsteföretag 207

Ekonomistyrning i projekt 208

Icke-finansiella nyckeltal .................................... 209

Kap 12. Resultatplanering och lönsamhetsberäkningar 211

Resultat och lönsamhet 211

Rörelsens intäkter och kostnader ......................... 212

Rörliga och fasta kostnader 214

Resultatanalys och resultatplanering ........................ 218

Resultatanalys med hjälp av resultatdiagram 218

Resultatanalys med hjälp av ekvationer 221

Kostnads- och intäktsanalys 223

Direkta och indirekta kostnader 224

Särintäkter, särkostnader, samintäkter och samkostnader 226

Kalkylmässiga kostnader och avskrivningar 227

Kapitalkostnader och kalkylränta ........................ 230

Alternativkostnader – intäkter man går miste om 232

Resultatanalys med hjälp av bidragsanalys 233

Kap 13. Produktkalkylering och prissättning för varor och tjänster 237

Kalkyler som beslutsunderlag 237

Kalkyler och prissättning 238

Produktkalkylering följer förädlingskedjan 238

Revenue management – intäktsoptimering 239

Nyckeltal för att följa upp kalkyler 240 Val av kalkyleringsmodeller 242

Vanliga modeller inom kalkylering för varor & tjänster 243

Självkostnadsberäkning och bidragsmetoden 243

Kostnadsuppdelning som underlag för kalkylmodell 244

Självkostnadsberäkning med självkostnadskalkyler 245

Självkostnadsberäkning med påläggskalkyler 249

Kalkylering i tillverkningsföretag ......................... 250

Kalkylering i tjänsteföretag 254

Personalkalkyler 257

Kalkylering i handelsföretag 258

Kalkylering utifrån branschnyckeltal 264

Kalkylering med bidragsmetoden 264

Kap 14. Investeringskalkyler och lönsamhetsberäkningar 273

Vad menas med en investering? 273

1. Klassificering utifrån ekonomistyrning och ansvar 274

2. Klassificering utifrån redovisnings- och skattelagstiftningen 274

3. Klassificering utifrån resursanskaffning 275

4. Klassificering utifrån investeringssyfte 276

Investeringskalkyler som beslutsunderlag 276

Investeringar i it, FoU och miljö – ett måste 277

Investeringskalkyler analyserar betalningsströmmar 278

Investeringskalkyler innebär risk och osäkerhet .... 278

Vanliga metoder vid investeringskalkylering ............. 279

Investeringskalkyleringens begrepp och principer 280

Pay off–metoden 282

Nuvärdefaktor och beräkningstabeller 284

Nuvärdemetoden 288

Nuvärdekvot och investeringsprioritering 291

Annuitetsfaktor och annuitetstabell 291

Annuitetsmetoden 293

Internräntemetoden .......................................... 295

Investeringsbeslut och känslighetsanalys 296

Lönsamhetsbedömningar och prioriteringar ........ 297

Förseningar och fördyringar 297

Kap 15. Kapitalbehov och finansiering 299

Vad menas med kapital? 299

Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet 299

Kapitalbindning medför kapitalkostnader 300

Kapitalet i balansräkningen ................................ 300

Balansräkningen och finansiell analys 302

Vad används kapitalet till? 302

Hur har kapitalet anskaffats? 303

Företagets kapitalbehov 306

Finansiering av kaptalbehov – en fråga om planering 308

Behov av anläggningskapital 308

Behov av rörelsekapital i tillverkningsföretag 308

Behov av rörelsekapital i handelsföretag ............... 313

Behov av rörelsekapital i tjänsteföretag 318

Kapitalanskaffning och kapitalmarknad .................... 319

Intern finansiering av kapitalbehovet 320

Extern finansiering av kapitalbehovet 322

Redovisning och ekonomisk analys

Kap 16. Budgetering och uppföljning 328

Vad är en budget? ................................................. 328

Budgetering har flera syften 329

Budget på kort och lång sikt 330

Budgeteringen i organisationen 330

Budgetens roll i det ekonomiska systemet 333

Budgeteringen i redovisningssystemet 333

Uppbyggnadsmetoden – från delbudget till totalbudget 334

Nedbrytningsmetoden – från huvudmål till delmål 334

Icke-finansiell budget 336

Budgetarbetet berör alla i företaget 336

Budgeten bygger på prognoser och fakta 337

Procentbudgetering och anslagsbudgetering 338

Nollbasbudgetering – budgetering utan jämförelse 339

Ändamålsbudgetering och programbudgetering 339

Tre huvudbudgetar ............................................... 340

Resultatbudgeten visar framtida lönsamhet 340

Likviditetsbudgeten visar framtida betalningsströmmar 341

Balansbudgeten – en budgeterad balansräkning 342

Budgetuppföljning och budgetavvikelser 344

Budgetlös styrning 345

Kap 17. Bokföring och bokslut 347

Redovisningen är spindeln i nätet 347

Skillnaden mellan bokföring och redovisning 348

Externredovisningen är lagreglerad..................... 348

Internredovisningen kan utformas fritt 349

Vilka är bokföringsskyldiga? ................................... 350

Bokföringsskyldighet och bokföringsbrott 351

Vad menas med näringsverksamhet? 352

God redovisningssed och rättvisande bild 353

Grundläggande redovisningsprinciper ................ 353

Grundbokföring och huvudbokföring 354

Alla affärshändelser måste bokföras ................... 355

Verifikationerna utgör bevismaterial 355

Valuta och räkenskapsår 356

Bokslutsmetoden och kontantmetoden 357

Löpande bokföring på konton 358

Baskontoplanens kontoindelning 359

Konton och externredovisningssystem 361

Specifikation av tillgångar och skulder 361

Hur ska den löpande bokföringen avslutas? 362

Från kontering till årsredovisning ........................ 363

Bokslut kan göras när som helst 363

Koncernföretag och koncernredovisning 364

Balansrapport och resultatrapport 367

Man behöver bara kunna fyra kontoslag 367

Balanskonton avslutas mot balansräkningen 367

Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar 369

Eget kapital, skulder och avsättningar 369

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 372

Resultatkonton avslutas mot resultaträkningen ..... 372

Resultaträkning enligt ÅRL 373

Bokföringsmässigt och skattemässigt resultat 375

Dubbel bokföring på T-konton 377

Bokslut på T-konton och datoriserat 379

Speciella bokföringsproblem 379

Speciella bokslutsproblem 395

Vad händer med årets resultat? 404

Revision och revisionsberättelse ......................... 405

Noter och tilläggsupplysningar 407

Förvaltnings- eller verksamhetsberättelse 408

Hållbarhetsredovisning 408

Finansierings- eller kassaflödesanalys 409

IFRS för koncernredovisning 409

Kap 18. Räkenskap- och kassaflödesanalys 411

Vad menas med en räkenskapsanalys? ..................... 411

Vad är syftet med räkenskapsanalys? 412

Nyckeltal viktiga för ekonomistyrningen 413

En räkenskapsanalys omfattar flera analyser 414

1. Lönsamhetsanalys 415

2. Resultatanalys 420

3. Kapitalanalys 424

4. Kostnads- och intäktsanalys 429

5. Tillgångs- och skuldanalys 430

6. Tillväxtanalys 430

7. Icke-finansiell analys och BSC.......................... 431

Kassaflödesanalys ................................................ 433

Två metoder för att upprätta en kassaflödesanalys 433

Kap 19. Aktier och företagsvärdering 441

Vad är en aktie? 441

Aktier ger rösträtt och utdelning 442

Utdelning och dubbelbeskattning 442

Aktiekapitalet i balansräkningen 443

Aktiekapitalet utgör bundet ägarkapital 443

Ökning och minskning av aktiekapitalet 444

Avveckling och försäljning av aktiebolag 445

Likvidation frivilligt eller framtvingad 446

Fondemission ger nya aktier gratis ...................... 447

Nyemission ger nytt aktiekapital 448

Handeln med aktier sker på en aktiebörs 450

Aktiemarknad och börskurser som signalsystem 451

Aktievärdering och aktieplacering 451

Vad menas med företagsvärdering? 455

Det finns inget sant företagsvärde 455

Först en företagsanalys 456

Analys utifrån due diligence 456

Företagsvärdering – metoder 457

Alternativa värderingsmetoder 458

Substansvärdering 459

Avkastningsvärdering ......................................... 461

Likvidationsvärdering 466

Goodwill vid företagsvärdering 467

av värderingsmetod 467

Företag och samhälle

Kapitel

Kapitel

HUSHÅLLNING

Samhälle, företag och ekonomi

I detta kapitel definieras begrepp som ekonomi, marknad, marknadsekonomi, ekonomisk tillväxt och förädlingsvärde. Företagsekonomi ses som en del av samhällsekonomin. Samhället är beroende av företagen och företagen av samhället. Vi anlägger här ett perspektiv som innebär att företagen ses som resursfördelare genom att förse hushållen och samhället med varor och tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Företagen kan även ses som motorn i det samhällsekonomiska kretsloppet, eftersom deras förädlingsvärden bidrar till landets ekonomiska tillväxt.

Det företagsklimat som samhället och dess politiker skapar bestämmer det nationella näringslivets förutsättningar. Men Sverige är ett mycket litet land internationellt sett och vi är i hög grad beroende av utrikeshandel för att kunna hålla en hög levnadsstandard. Genom att svenska företag exporterar och importerar olika varor och tjänster blir de en del av både den europeiska och den globala ekonomin. Företagens förutsättningar att verka påverkas därför i mycket hög grad även av faktorer utanför Sverige.

Ekonomi

Ekonomi

FÖRETAG

SAMHÄLLE

handlar om människor, närmare bestämt om hur människor använder sitt omdöme och sunda förnuft för att hushålla med knappa resurser. Att hushålla med begränsade resurser är inget modernt påfund. Redan de gamla grekerna visste vad det handlade om. Själva ordet ekonomi kommer av grekiskans oikonomia som betyder just hushållning. Innebörden av begreppet ekonomi återspeglas i uttryck som ”att få valuta för pengarna” och ”att leva över sina tillgångar”. För enskilda individer och familjer, det vill säga hushållen, innebär ekonomi konsten att få pengarna att räcka till alla utgifter, såsom bostad, mat och kläder. För företag innebär ekonomi att hushålla med de resurser, såsom anställda, maskiner, råvaror och kunskap, man skaffat, och att använda resurserna skickligt så att de produkter som skapas får ett mervärde och ger förtjänst. På samhällsnivå måste man även där hushålla med resurser.

Riksdagen och staten måste se till att de pengar som kommer in till statskassan genom olika skatter och avgifter används så effektivt och klokt som möjligt. Ytterst handlar det om att hushålla med jordens resurser.

När nationalekonomer talar om resurser menar man de produktionsfaktorer som behövs för framställning av olika varor och tjänster i ett samhälle. För produktionen behövs olika kombinationer av faktorerna arbete, kapital och naturresurser. Begreppet kapital avser både pengar och realkapital. Realkapital är en produktionsfaktor som behövs för att producera en vara. En fabrik är exempel på realkapital. I ett enskilt företag motsvaras produktionsfaktorerna av anställda, maskiner, lokaler, pengar och råvaror.

Ett bra exempel på hur ett företag kan få större vinst genom att hushålla med sina resurser är berättelsen om portugisen Antonio Lucas. Han arbetade inom en av Portugals många sardininläggningsfabriker. Alla fabriker lade in sardinerna i samma slags ovala burkar och sålde dem till samma pris. En dag bestämde sig Antonio för att starta en egen fabrik. ”Du är inte klok”, sade man till honom. ”I den hårda konkurrensen har du inte en chans.” Men Antonio Lucas blev miljonär. Genom att lägga in ytterligare en liten sardin i varje burk! I det här fallet bestod hushållningen i att det då inte fanns plats för lika mycket olja i burken som tidigare. Och oljan var mycket dyrare per ml än sardinerna.

Idag räknas även kunskap, tid och information som knappa resurser.”Tid är pengar” är inte bara ett talesätt utan en förutsättning för många företag för att kunna överleva i en alltmer hårdnande internationell konkurrens. Att hushålla innebär även att man måste besluta hur resurserna ska användas, till exempel välja mellan att köpa eller hyra ett kontor, mellan att investera i en ny maskin idag eller om fem år. Vid valet gäller förutsättningen att resurserna hade kunnat användas på flera sätt. Valet av det ena innebär vanligen att man måste avstå från det andra. Att resurserna är knappa innebär att de inte räcker till i förhållande till önskningar och behov.

RESURSER

PRODUKTIONSFAKTORER

VINST

AVKASTNING

Företagsekonomiska grundprinciper

Ett företag är en form för samverkan mellan olika resurser, såsom anställda, maskiner, råvaror, kunskap och funktioner, vilka styrs mot vissa, oftast ekonomiska, mål. Exempel på funktioner i företag är inköp, tillverkning, ekonomi, försäljning, marknadsföring och personaladministration. Målet med ett företags verksamhet är oftast av ekonomisk natur: att gå med vinst och att ge god avkastning till ägarna. Försäljningen av produkterna ska ge intäkter som är större än de kostnader man haft för att producera dem. Det finns också många verksamheter som drivs med kommunala eller statliga anslag och som inte alls räknar med vinst. I stället strävar man efter att uppfylla de mål som satts upp för verksamheten, till exempel bästa möjliga service eller vård till lägsta kostnad.

EFFEKTIVITET

Begreppet företag kan användas i en vidare betydelse och omfattar då förutom det vi vanligtvis menar med ett företag – Astra Zeneca, ab Volvo, Hemglass, h&m , Sivans Konditori – även olika kommunala och statliga förvaltningar, organisationer, föreningar, myndigheter, jord- och skogsbruk. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas beslut som får ekonomiska konsekvenser. Förutsättningarna för att kunna fatta kloka beslut ökar om man använder de företagsekonomiska principerna på rätt sätt och förstår det ekonomiska språket. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det ingen större skillnad mellan att sälja kaffe, bilar, kylskåp, hotellrum, datautbildning, charterresor, sjukvård eller expertkunskap som tjänst. Även om effektivitet och vinst mäts på olika sätt tillämpas samma ekonomiska principer såväl inom traditionellt vinstdrivande företag som inom verksamheter som strävar efter maximal effektivitet.

Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin

NATIONALEKONOMI

FÖRETAGSEKONOMI

Inom ämnet samhällsekonomi, eller nationalekonomi, är fokus inställt på samhällets ekonomi. Denna bok behandlar ämnet företagsekonomi, det vill säga företagens ekonomi. Företagen är dock inga isolerade företeelser i samhället utan viktiga delar av det. Därför finns det anledning att vidga perspektivet och inledningsvis kort beskriva företagens roll i samhället. Företagen är nämligen beroende av samhället eftersom deras yttre förutsättningar avgörs där. Politiska beslut, lagar, skatter, räntor, kronans värde, arbetslöshet,

inflation, statsskuld, löneförhandlingar, valutor, tullavgifter, infrastruktur, olika händelser utomlands – allt återspeglas både i vår privata vardag och i företagens. Samhället är i sin tur beroende av företagen.

Företag och olika ekonomiska system

Företagen är beroende av i vilket ekonomiskt system de verkar. I olika länder råder olika ekonomiska system. Traditionellt skiljer man mellan planekonomi och marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av centrala administrationsorgan som bestämmer hur resurserna ska användas och priserna sättas, så kallad planhushållning. De flesta tidigare planekonomier (till exempel Ryssland) har idag gått över till marknadsekonomi. I en marknadsekonomi är det marknaden som bestämmer både över prissättningen och över hur och till vad resurserna ska användas.

Företagen producerar och förser hushållen och samhället med varor, tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Vissa företag säljer sina produkter till andra företag. Samhället och hushållen förser företagen med arbete, kapital och råvaror. Riksdagen fattar beslut om lagar och regler som påverkar företagandet. Hushållen, som bland annat säljer sin arbetskraft, får lön för detta så att de kan köpa varor och tjänster. Samhället, här definierat som staten, kommunerna och landstingen, får in skatt från både företagen och hushållen till vägar, byggnadsmark, el- och vattenförsörjning och telekommunikation. Dessutom produceras service av olika slag för skatteinkomsterna, till exempel sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg.

En del skattepengar går tillbaka till hushåll och företag i form av bidrag och ekonomiskt stöd. Företagen, hushållen och samhället ingår därigenom i samma kretslopp. Det krävs även ytterligare aktörer – banker och andra kreditinstitut – för att kretsloppet ska fungera för det penningflöde som uppstår. Hushåll och företag lånar, mot en sparränta, ut sina pengar till kreditinstituten. Dessa lånar i sin tur ut pengarna till andra hushåll och företag som då kan köpa varor och tjänster – för företagens del kan det innebära investeringar i exempelvis nya maskiner och byggnader.

RÄNTOR

LÅN

RÄNTOR

SPARANDE

BANKER & KREDITINSTITUT

SPARANDE

RÄNTOR

FÖRETAG

BETALNINGAR ARBETE

VAROR & TJÄNSTER

LÅN RÄNTOR

HUSHÅLL

LÖNER

SERVICE, BIDRAG

SERVICE, BIDRAG

DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET

Företagen producerar och förser hushållen och samhället med varor, tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Vissa företag säljer sina produkter till andra företag.

Samhället och hushållen förser företagen med arbete, kapital och råvaror. Riksdagen fattar beslut om lagar och regler som påverkar företagandet. Hushållen, som bland annat säljer sin arbetskraft, får lön för detta så att de kan köpa varor och tjänster. Samhället, här definierat som staten, kommunerna och landstingen, får in skatt från både företagen och hushållen till vägar, byggnadsmark, el- och vattenförsörjning och telekommunikation. Dessutom produceras service av olika slag för skatteinkomsterna, till exempel sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg.

En del skattepengar går tillbaka till hushåll och företag i form av bidrag och ekonomiskt stöd. Företagen, hushållen och samhället ingår därigenom i samma kretslopp. Men det krävs ytterligare aktörer – banker och andra kreditinstitut – för att kretsloppet ska fungera för det penningflöde som uppstår. Hushåll och företag lånar, mot en sparränta, ut sina pengar till kreditinstituten. Dessa lånar i sin tur ut pengarna till andra hushåll och företag som då kan köpa varor och tjänster – för företagens del kan det innebära investeringar i exempelvis nya maskiner och byggnader.

SKATTER & AVGIFTER

Den rena marknadsekonomin är en teoretisk modell som inte existerar i verkligheten, däremot finns delar av den i olika varianter. Internationellt sett dominerar det ekonomiska system som kallas blandekonomi. Sverige är en blandekonomi, det vill säga en marknadsekonomi med viss statlig reglering, särskilt inom sådan tjänsteproduktion som räknas till den offentliga sektorn, exempelvis utbildning, sjuk- och hälsovård. Den statliga regleringen innebär att marknadskrafterna helt eller delvis sätts ur spel.

Begreppen kapitalism och socialism har mer med graden av privat respektive kollektivt ägande att göra än med graden av marknadsekonomi. Ett kapitalistiskt system karakteriseras av att produktionsfaktorerna är privatägda, i ett socialistiskt system är de kollektivt ägda.

Vad menas med marknad?

I en reglerad marknadsekonomi är det marknader som styr en stor del av resursanvändningen.

Vad är då en marknad? Marknad definieras som en plats där köpare och säljare möts för att göra affärer till ett pris som båda kan acceptera. Marknadsbegreppet är mångdimensionellt och används även i mer abstrakta sammanhang för att beteckna situationer och relationer där varor, tjänster, räntor och valutor bjuds ut och prissätts. Så talar man till exempel om arbetsmarknaden, hyresmarknaden, kreditmarknaden och valutamarknaden. Inom företagens marknadsföring kan marknad avse såväl det område och de potentiella kunder man vill nå med reklamen som de behov en viss produkt ska fylla.

När man talar om marknadskrafterna och att marknaden styr menar man att utbud och efterfrågan styr prissättningen. Det är inte de folkvalda politikerna som bestämmer priset utan det gör säljarna och köparna på marknaden. Politikerna förväntas styra genom att ange spelreglerna för marknaden.

FÖRÄDLA

Vi är alla både säljare och köpare

Varje företagare och förvärvsarbetande privatperson är både säljare och köpare på olika marknader på samma gång. I egenskap av säljare – av vår arbetskraft eller av företagets varor och tjänster – vill vi sälja så dyrt som möjligt. I egenskap av köpare vill vi däremot köpa så billigt som möjligt. Som säljare kan vi ta ut högre priser om det finns många köpare, men bara ett fåtal andra säljare på marknaden. Som köpare kan vi få lägre priser ju fler säljare det finns. Grunden för att varor och tjänster ska kunna säljas är att de efterfrågas och tillfredsställer mänskliga behov. Och att någon eller några människor är villiga att ge något i utbyte för dessa varor och tjänster. Knapphet har en tendens att höja priset: blir det ont om en råvara, till exempel olja, blir den genast dyrare. I gengäld innebär dyrare olja att det blir mer lönsamt för företag att utvinna även svåråtkomlig olja.

Ekonomisk tillväxt och BNP

BNP

LEVNADSSTANDARD

EKONOMISK TILLVÄXT

Jordens resurser är visserligen begränsade – men inte möjligheterna att förädla dem. Ekonomisk tillväxt handlar egentligen om att förädla, inte om att förbruka, naturresurser. Skillnaden mellan råvarans och den färdiga produktens värde utgör processens förädlingsvärde. För att förädla råvaror krävs både arbetskraft och kapitalinsats, men också energi. Vanlig potatis kostar omkring 20-25 kronor kilot medan en påse potatischips kostar 100 kronor kilot och uppåt. Prisskillnaden kan sägas vara chipstillverkningens förädlingsvärde. Bruttonationalprodukten, bnp, utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år och definieras som summan av alla förädlingsvärden i ekonomin.

Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hög levnadsstandard. bnp dividerat med antalet invånare, bnp per capita, används ofta i jämförelser länder emellan som ett mått på levnadsstandard eller välfärd. Den takt med vilken ett lands bnp växer används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Sveriges ekonomiska tillväxt, mätt som bnp, har sedan år 2000 legat på cirka två till fyra procent årligen. Efter att ha visat negativa siffror, bland annat 2008 och 2012, har tillväxten under flera år visat positiva siffror. Pandemin 2020 påverkade ekonomin i världen i stort, även Sverige, och bnp sjönk kraftigt och visade negativa siffror. Dock var nedgången i Sverige mindre än i flera

andra länder i Europa som införde mer strikta restriktioner. De senaste åren har Sveriges bnp varierat och visat både negativa och positiva siffror. Mer information om vad som ingår och till vilka belopp de uppgår till kan hämtas på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se.

Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop

Inflation är när pengarna minskar i värde. Då stiger priserna och allt blir dyrare, men ett land som har inflation har oftast även bra ekonomisk tillväxt. Att priserna stiger beror på att efterfrågan på varor och tjänster då ökar. Under inflation stiger räntan eftersom många vill låna pengar för att köpa. Landet är då inne i en högkonjunktur. Med konjunktur menas det ekonomiska tillståndet i landet. Motsatsen till inflation är deflation. Då sjunker priserna i stället.

Ett land som har deflation har ofta dålig ekonomisk tillväxt. Under deflation brukar räntan sjunka eftersom många hellre vill spara sina pengar. Landet är då inne i en lågkonjunktur.

En valuta kan vara stark eller svag i förhållande till andra länders valutor. När ett lands ekonomi är god är dess valuta också stark. En stark svensk krona innebär att det blir billigare för oss att importera varor från utlandet. Vi får mer utländsk valuta för våra kronor. Det blir också billigare för oss att resa utomlands.

Målet för svensk penningpolitik är enligt riksbankslagen att ”upprätthålla ett fast penningvärde”, något som Riksbanken tolkar som att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbankens nuvarande mål för penningpolitiken är att begränsa inflationstakten till två procent per år, där inflationen mäts som den årliga förändringen i konsumentprisindex, kpi.

För att hålla inflationen kring två procent varierar Riksbanken styrräntan. Styrräntan infördes 1994 och hette då reporäntan, den 8 juni 2022 bytte Riksbankens reporänta namn till Riksbankens styrränta. Räntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken. De penningpolitiska kanaler genom vilka en förändring av styrräntan påverkar inflationen kallas

INFLATION

HÖGKONJUNKTUR

DEFLATION

LÅGKONJUNKTUR

PENNINGPOLITIK KPI

STYRRÄNTA

SCB

EUROSTAT

för transmissionsmekanism. Det tar dock tid från det att styrräntan ändrats tills inflationstrycket påverkats. Därför grundas Riksbankens penningpolitiska beslut på en prognos av den framtida inflations- och konjunkturutvecklingen. Under många år var styrräntan historiskt låg där den till och med under några år var negativ. 2019 började den öka igen och var upp och vände på 4 procent. I september 2024 var den 3,25 procent. Mer information kan hämtas på Riksbankens webbplats www.riksbanken.se.

Det är Statistiska Centralbyrån, scb , som ansvarar för mätningen av inflationen i Sverige. Eurostat är eu:s statistiskbyrå. En särskild servicefunktion för statistikanvändare har inrättats – European Statistical Data Support, esds . I Sverige finns denna service hos scb .

Företag och förädlingsvärde

FÖRÄDLINGSVÄRDET

VÄRDEÖKNING

DIGITALISERINGEN

Det företag som är bäst på att höja förädlingsvärdet på en råvara lämnar också det största bidraget till landets ekonomiska tillväxt och bnp. Förädlingsvärdet i ett företag utgörs av värdeökningen på den eller de varor och tjänster man tillhandahåller och ska räcka både till att täcka företagets kostnader och till att ge vinst. Det är lätt att inse förädlingsvärdet från några plankor till ett färdigt bord. Kanske är det svårare att förstå hur en grupp människor programmerar ett it-system som säljs för flertal miljoner kort därefter. Förädlingsvärdet har ökat mångdubbelt men utan att det behövs så mycket råvaror eller energi, däremot mänsklig tankeförmåga.

Under de senaste åren är det just kunskapsintensiva branscher som informationsteknik, elektronik och läkemedel som gett de största bidragen till den ekonomiska tillväxten. Enligt framtidsforskarna finns de nya jobben inom de områden där digitaliseringen skapar arbetstillfällen, såsom it och telekom. Det är branscher där förädlingsvärdet till stor del består av information och kunskap. Exempelvis ligger Sverige långt fram jämfört med andra länder när det gäller att ta fram självkörande bilar, och andra länder vill gärna lära sig av vår kunskap.

Vi exporterar mer än vi importerar

Sverige är ett litet land och den svenska marknaden är mycket liten internationellt sett. Företagen behöver därför oftast tidigt försöka att slå sig in på andra länders marknader och börja exportera. Sedan mitten av 1980-talet har vi på årsbasis importerat varor och tjänster för ett lägre värde än vad vi har exporterat. Detta syns tydligt i grafen nedan som visar Sveriges export och import. Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten, bnp, ökar och att svensk ekonomi växer. Det kallas att vi har en positiv bytesbalans.

Ungefär 80 procent av den svenska bnp:s värde kommer från privata företag och 20 procent kommer från den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns del av bnp är till exempel tjänster inom polisen, försvaret, vården och skolan. Produktionen i privata företag delas upp i varor och tjänster. Tjänsterna står för knappt 70 procent och varorna för drygt 30 procent av bnp:s värde, tidig are var varornas andel större än tjänsternas. Under de senaste decennierna har produktionen av varor i stor utsträckning flyttats till andra länder där de kan tillverkas billigare. Då har vi i Sverige börjat producera fler tjänster i stället.

Handel av varor

En stor del av den svenska handeln, både import och export, sker med europeiska länder, vi importerar till exempel konfektion och olja och exporterar till exempel bilar, läkemedel och papper. Tyskland är Sveriges största importland. Vi importerar även en hel del från Nederländerna, Norge och Danmark, men också från Kina. Tyskland, Norge och usa är de länder Sverige exporterar mest varor till, räknat i kronor.

Coronapandemins effekt på exporten under 2020

Coronapandemin hade under 2020 stor påverkan på Sveriges export av tjänster och varor. I stort sett samtliga tjänsteslag och de större exportvarorna minskade jämfört med tidigare år. Tjänsteexporten sjönk med 13,5 procent i löpande priser sett över helåret 2020. Störst nedgång visade exporten av resor som halverades mot tidigare år. Pandemin hade även en stor påverkan på transporter som också visade en stor nedgång. Flygtransporterna minskade påtagligt medan vägtransporterna var så gott som oförändrade.

VARUIMPORT

Import av varor år 2023/2024 från de tio största avsändningsländerna, i miljoner kronor.

Export av varor år 2023/2024 till de tio största exportmarknaderna, i miljoner kronor. Position Land

Tele- och datatjänster stora i exporten

Vanliga tjänster som Sverigebaserade företag säljer utomlands är affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik. Även tele-, data- och informationstjänster är stora i exporten, liksom transporter och resor. Nästan hela exporten av resor består av resevaluta. Resevaluta innebär att utländska medborgare och företag spenderar pengar i Sverige genom att till exempel bo på hotell och äta på restaurang. Export av transporter innebär att svenska företag förflyttar personer och varor på uppdrag av kunder i utlandet.

En ytterligare typ av tjänst som Sverige exporterar är användningen av så kallade immateriella rättigheter. Det handlar till exempel om att utländska kunder har betalat för att använda rättigheter, patent och licenser. Det kan betyda att ett utländskt företag betalar för rätten att tillverka produkter till svenska företag. Länderna som vi exporterar mest tjänster till är Norge, usa och Tyskland. Att vårt grannland Norge toppar listan beror främst på att norska medborgare spenderar mycket pengar i Sverige (det vi kallar resevaluta). Drygt hälften av tjänsteexporten till Norge består av det.

Sveriges export behöver import

För att vi ska kunna exportera behöver vi ofta köpa in varor från utlandet. Det är till exempel vanligt att man behöver köpa delar och komponenter utomlands för att kunna producera en vara i Sverige. Import är också ett sätt för oss att få tag på varor som vi inte kan ta fram själva eller som blir för dyra för oss att producera själva. Till exempel många bilar, elektronikprodukter (bland andra datorer och tv-apparater) och kläder som köps i Sverige kommer från utländska fabriker, vilket innebär att Sverige importerar dem.

Flera balanser mäter Sveriges ekonomi

Försörjningsbalansen är en sammanställning över dels Sveriges tillgångar på varor och tjänster under ett år (värdet av bnp plus import), dels användningen av dessa varor och tjänster (värdet av privat och offentlig konsumtion plus export och investeringar). Summan av tillgångar respektive användning är lika stora, det vill säga de balanseras.

RESEVALUTA

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

FÖRSÖRJNINGSBALANSEN

BALANSEN

Betalningsbalansen är en sammanställning över Sveriges ekonomiska transaktioner med omvärlden under ett år. Utöver lån och amorteringar till och från utlandet samt valutareservens förändring består betalningsbalansen av bytesbalansen, kapitalbalansen och den finansiella balansen.

KPI-KORGEN

SCB räknar ut KPI baserat på en samling utvalda varor och tjänster inom olika kategorier, den så kallade KPI-korgen. Antalet varor och tjänster i de olika kategorierna är proportionerligt efter hur mycket hushållen köper av dem. Just proportionaliteten är viktig för att KPI ska ge en bra bild av vad vi faktiskt konsumerar i Sverige.

Varje år går SCB igenom KPI-korgens sammansättning för att justera den för förändringar i konsumtionsmönstren. Det kan handla om att hushållen lägger mer pengar på vissa varor och mindre på andra. Trender och utveckling kan också göra att nya varor tillkommer och andra plockas bort.

Hur stor betydelse olika prisförändringar får i konsumentprisindex beror på hur mycket vi konsumerar av en viss vara. Det vi köper mycket av har större påverkan på index än det vi köper lite av.

Fördelning av varor och tjänster i KPI-korgen (2024)

KÄLLA: SCB

Den globala ekonomin

Sverige och svenska företag är i hög grad beroende av vilka ekonomiska beslut som fattas på andra platser i världen, i till exempel Bryssel, New York, Hongkong och London. Mycket beroende på att Sverige saknar viktiga råvaror och dessutom har ett klimat som varken lämpar sig för apelsiner eller kaffebönor, men också på grund av att världens finansmarknader är globala. Kapital rör sig fritt över nationsgränser och placeras där avkastningsmöjligheterna är bäst. En svag thailändsk valuta innebär till exempel att importerade varor från dessa länder blir billigare för svenska företag och konsumenter. Svenskarna dricker exempelvis mest kaffe i världen, men priset på vår nationaldryck påverkas av kvaliteten på kaffeskördar, minskade exportkvoter och stigande dollarkurs. Det är i New York som priset på råkaffe, zink, aluminium, pappersmassa och många andra viktiga råvaror bestäms och priset sätts i dollar. En starkare dollar innebär att varje svensk krona räcker till mindre mängder av dessa varor. Företagens inköp blir dyrare, men i stället gynnas de svenska skogsbolagen av att skogsindustrin får betalt i dollar.

GLOBALISERING

All business is global Infrastruktur kallas ett lands försörjningssystem i form av kommunikationssystem (vägar, järnvägar, hamnar, kanaler, post, tele), industri, el- och vattenförsörjning. Infrastruktur har även fått en vidare betydelse och kan idag sägas omfatta såväl fysiska transporter, kommunikationsnät, databaser, kunskaps- och informationscentra, datorer, bredbandsteknik som mobiltelefoni. Sverige är ett av de mest framstående länderna i världen när det gäller denna infrastruktur och ny teknik. De svenska företagen kan snabbt och enkelt nå ut och marknadsföra sig globalt.

Det som är vår styrka och ger oss möjligheter, blir också hot mot vårt näringsliv. Utländska företag kan på samma snabba, enkla och billiga sätt nå den svenska marknaden. Det gamla talesättet att ”all business is local” håller inte längre, globaliseringen gör att vi idag måste säga att ”all business is global”. Stora svenska företag som vi traditionellt uppfattar som ursvenska har idag merparten av sin produktion, försäljning och sina anställda utomlands. Möbelföretaget Ikea, som Ingvar Kamprad startade 1943 i Älmhult i Småland, har möblerat hemmen i många olika länder med bokhyllan Billy och annat, men endast en liten del av Ikeas försäljning sker idag i Sverige.

Ryssland, Ukraina och NATO

Februari 2022 startade Ryssland en invasion av Ukraina, som nu ett par år senare fortfarande pågår. Det har skapat allvarliga störningar på framför allt energi- och livsmedelsmarknaderna. Ryssland har tidigare levererat stor handel med fossila bränslen till Europa och både Ryssland och Ukraina är stora exportörer av exempelvis spannmål och konstgödsel. eu beslutade om omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland som gjorde att Sveriges handel med Ryssland minskade avsevärt. Tillgången på råvarumaterial som används till exempelvis till halvledare och batterier, uppstod brist på, och påverkade industrierna i Sverige.

Kriget gav också en förnyad diskussion om Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Den 7 mars 2024 inträde Sverige som fullvärdig nato -medlem. nato är en försvarsallians vars främsta uppgift är att genom politiska och militära medel värna om medlemmarnas suveränitet och territoriella integritet

samt garantera alla medlemsländers frihet och säkerhet. För närvarande är det 32 medlemsländer i nato (2024).

Finanskrisen 2020 och coronapandemi

Finanskrisen, med början 2008, anses ha startat i usa med en kraftig ökning av kreditförluster för fastighetslån med sämre säkerhet. Sverige klarade sig relativt bra under krisen, men svenska företag med stor export påverkades negativt. Bostadspriserna sjönk, särskilt i storstäderna. Stockholmsbörsen tappade 41,96 procent under 2008, vilket påverkade många negativt, både privata sparare och företag. Ett antal andra europeiska länder drabbades värre än Sverige och tvingades till lån från Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden (imf).

Coronapandemin hade en enorm påverkan på världen. who deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 är en pandemi. Pandemin påverkade Sverige och övriga världen i olika hög grad. Vårt resande, både privat och affärsresor, som tidigare var en självklarhet, minskade dramatiskt och många länder införde inreseförbud. Detta försvårade import och export. Flertalet företag, framför allt dem inom exempelvis hotell, restaurang och handel, hade svåra tider. Företag som arbetade med digitalisering och e-handel visade däremot ökad tillväxt.

Vad menas med företagsklimat?

När vi talar om ett lands företagsklimat, eller näringslivsklimat, menar vi de förutsättningar och villkor landet erbjuder företagarna. Det sker i form av skatte- och finansieringssystem, lagstiftning, infrastruktur (till exempel kommunikationssystem som vägar, järnvägar, hamnar, post, telenät samt eloch vattenförsörjning). Ett bra företagsklimat innebär att nya företag startas och att redan etablerade och lönsamma företag stannar kvar inom landet, vilket i sin tur innebär produktion av varor och tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt till samhället. I den alltmer hårdnande internationella konkurrensen måste Sverige erbjuda företagarna ett minst lika bra företagsklimat som andra länder.

NÄRINGSLIVSKLIMAT

Det öppna samhällets ekonomi

Sverige har som tidigare nämnts en förhållandevis stor export för att vara ett litet land. Sverige och exporterande svenska företag har därför ett stort intresse av frihandel, det vill säga att utrikeshandeln kan ske utan tullar eller andra gränshinder som försvårar och fördyrar svenska varor i förhållande till de inhemska.

De svenska företagen har genom eu-medlemsskapet blivit medlemmar i det ”öppna samhällets ekonomi”, vilket innebär att de har fritt tillträde till eu:s gemensamma marknad, den så kallade inre marknaden. Redan 1957 drogs de viktigaste linjerna för dagens och morgondagens europeiska samarbete upp i och med Romfördraget. eg , Europeiska Gemenskaperna, var från början en tullunion som innebar att det inte fanns några tullar mellan medlemsländerna, men en gemensam tullmur mot omvärlden. Så är det även idag, men samarbetet har utvidgats till att gälla fyra friheter, nämligen fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital.

EMU och euro påverkar handeln

eu , Europeiska Unionen, bildades 1992 när samarbetet enligt Romfördraget utvidgades genom undertecknandet av Maastrichtavtalet. År 1994 undertecknades avtalet om ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde, ees. Detta avtal syftar till en integrering av efta-ländernas marknader med eu:s inre marknad och de fyra friheterna.

År 1995 bildades wto, World Trade Organization och ersatte emu , det allmänna frihandelsavtalet. Motsvarigheten i usa till frihandelsavtalet enligt ees kallas nafta, North American Free Trade Agreement. Det europeiska samarbetet har även utvidgats politiskt, vilket inneburit att medlemsländerna nu överlåter en del beslut till olika överstatliga organ: ministerrådet som är högsta beslutande organ, kommissionen som förbereder och verkställer ministerrådets beslut, parlamentet som fattar olika beslut och ger rekommendationer men inte har lagstiftningsmakt samt domstolen som avgör avtalstvister emellan medlemsländerna.

Syftet med att införa emu, den europeiska valutaunionen, och den gemensamma valutan euron var bland annat att underlätta och binda samman den inre marknadens fyra friheter till en gemensam öppen europeisk ekonomi. Genom att kostnaderna för valutaväxling inom emu försvinner ska handeln med varor och tjänster fungera bättre. Konkurrensen skärps också när prisjämförelser underlättas av att priserna sätts i samma valuta, vilket i förlängningen ska leda till sänkta priser. Detta förutsätter dock att besluten över penningpolitiken flyttas från nationell till övernationell nivå.

Penningpolitiken i emu-länderna bestäms av ecb som är en förkortning för Europeiska centralbanken. Det innebär att centralbankerna i varje medlemsland förlorat sin makt. Sverige är inte med i emu idag, men oavsett om Sverige längre fram kommer att ansluta sig eller inte påverkas de svenska företagens export och import av emu och eurovalutan.

BREXIT

EU-UK TRADE AND CO-OPERATION AGREEMENT

Brexit – Storbritanniens utträde ur EU

Storbritanniens utträde ur den Europeiska unionen, även känt som brexit, inleddes formellt genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och verkställdes 1 februari 2020. Under resten av 2020 gällde övergångsregler, men från den 1 januari 2021 är Storbritannien inte längre en del av eu:s regelverk. Detta innebär bland annat att den så kallade fria rörligheten upphörde att gälla och nya brittiska migrationsregler trädde i kraft.

Från detta datum regleras relationen mellan eu och Storbritannien av ett nytt avtal – eu-uk Trade and Co-operation Agreement – som signerades den 30 december 2020. Som framgår av namnet innehåller det ett omfattande frihandelsavtal och överenskommelser om samarbete på en lång rad områden, inte minst då mellan rättsvårdande myndigheter. Vissa bestämmelser har betydelse för enskilda medborgares rättigheter.

Cirkulär ekonomi

VÄRDESKAPANDE EKONOMI

Inom företagsekonomi har det under lång tid varit stort fokus på att höja förädlingsvärdet så mycket som möjligt. Den senaste tiden har det kommit fram andra synsätt som kontrast till det växande konsumtionssamhället. Cirkulär ekonomi är ett nyare sätt att se på värdeskapande ekonomi. Det är ett ekonomiskt system designat för att återskapa resurser om och om igen. Redan när man skapar en vara planerar man hela processen till varans slutfas. Tanken är att det inte ska finnas något avfall, utan avfallet ska i stället ses som ny råvara och allt cirkulerar i ett gemensamt system.

Med hjälp av den digitaliseringsprocess som pågår ökar det också möjligheterna till att minska konsumtionen och gör det enkelt att skapa tjänster där vi delar på resurser i stället för att alla ska äga sin egen vara – allt ifrån att dela på bilar via bilpooler till uthyrningstjänster av sportartiklar, boende och verktyg. Flera företag tar idag stort ansvar över sina varor även i produktfasens slut och samlar in varorna och tillhandahåller också varorna via uthyrning i stället för att enbart sälja dem.

Resurs

Produktion Konsumtion Avfall

Från avfall till resurs Produktion

Avfallshantering Konsumtion

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Takten i arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi behöver öka för att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Genom att använda material mer effektivt kan deras livslängd och värde öka. Samtidigt minskar både uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall.

Kärnan i strategin är en vision: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”. Det nationella arbetet för en cirkulär ekonomi kommer att fokusera på hållbar produktion och produktdesign; hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster; giftfria och cirkulära kretslopp samt den cirkulära ekonomin som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.

AGENDA 2030

Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Världens länder har beslutat att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet.

Agendan består av fem delar som är:

■ en ingress

■ en politisk deklaration

■ ett målramverk (de 17 globala målen och 169 delmål)

■ medel för genomförande och

■ ramverk för uppföljning och ansvarsskyldighet.

I den politiska deklarationen fastslås avsikten och visionen med agendan. Deklarationen präglas av en hög ambitionsnivå och en tydlig vision vad gäller strävan att möta de globala utmaningarna, såsom att utrota den globala fattigdomen och främja en hållbar framtid. Den tydliggör att hållbar utveckling är avgörande för vår gemensamma framtid och att alla tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala) måste samverka. Den bekräftar den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna och dess efterföljande konventioner som en utgångspunkt för den nya agendan, samt de mänskliga rättigheterna som allmängiltiga, är beroende av varandra och odelbara.

De 17 globala målen och 169 delmålen för hållbar utveckling är universella, integrerade och odelbara med hänsyn till olika nationella omständigheter, kapaciteter och utvecklingsnivå samt med respekt för nationell politik och prioriteringar. Synergierna och den integrerade karaktären på de globala målen är av avgörande betydelse för att säkerställa att syftet med Agenda 2030 för hållbar utveckling förverkligas. Varje regering kommer att besluta hur de globala målen införlivas i nationella planeringsprocesser, politik och strategier.

KÄLLA: WWW.REGERINGEN.SE/PRESSMEDDELANDEN/2020/07/ SVERIGE-STALLER-OM-TILL-EN-CIRKULAR-EKONOMI

STRATEGIN FÖR CIRKULÄR EKONOMI

En cirkulär ekonomi är ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna. Strategin pekar ut fyra fokusområden där insatser är nödvändiga.

Fokusområden:

1. Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign

2. Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster

3. Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp

4. Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.

Varje fokusområde innehåller en rad mer konkreta insatser som arbetet ska inriktas på. Bland dessa finns:

■ Styra mot att produkter utformas för en lång livslängd.

■ Främja ökad användning av giftfria återvunna material i nya produkter.

■ Stärka innovations- och näringslivsklimatet så att fler cirkulära företag kan växa.

■ Främja utvecklingen av Sveriges bioekonomi så att biobaserade, förnybara och hållbart producerade råvaror kan ersätta fossilbaserade råvaror i produkter och produktionsprocesser.

■ Förbättra konsumentinformationen för att underlätta för den enskilde konsumenten att göra hållbara och cirkulära val i vardagen.

■ Göra det enkelt och lönsamt för näringsidkare och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter.

■ Bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller genom offentlig upphandling.

■ Utforma styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på cirkulära produkter, tjänster, återbruk och återvunna material.

■ Ställa höga krav på giftfrihet för såväl återvunnet material som jungfrulig råvara.

Sammanfattning

■ Främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bland annat materialåtervinning, digitalisering och spårbarhet.

Jungfruliga material ska så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Hänsyn ska tas till behov av att tillföra jungfruliga material för att möjliggöra klimatomställning och materialåtervinning. Strategin beskriver de material och strömmar som kommer prioriteras i det nationella arbetet med en cirkulär ekonomi. Alla dessa måste nyttjas och tas om hand på ett bättre sätt än idag: plast, textil, förnybara och biobaserade råvaror, livsmedel, byggmaterial samt innovationskritiska metaller och mineral.

KÄLLA: WWW.REGERINGEN.SE/PRESSMEDDELANDEN/2020/07/SVERIGESTALLER-OM-TILL-EN-CIRKULAR-EKONOMI/

Kapitel 1 Samhälle, företag och ekonomi

För företag innebär ekonomi att hushålla med de resurser, såsom anställda, maskiner, råvaror och kunskap, man skaffat, och att använda resurserna skickligt så att de produkter som skapas får ett mervärde och ger förtjänst. Riksdagen och staten måste se till att de pengar som kommer in till statskassan genom olika skatter och avgifter används så effektivt och klokt som möjligt. Ytterst handlar det om att hushålla med jordens resurser.

Företagen är beroende av i vilket ekonomiskt system de verkar. I olika länder råder olika ekonomiska system. Traditionellt skiljer man mellan planekonomi och marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av centrala administrationsorgan som bestämmer hur resurserna ska användas och priserna sättas, så kallad planhushållning. I en marknadsekonomi är det marknaden som bestämmer både över prissättningen och över hur och till vad resurserna ska användas.

I en reglerad marknadsekonomi är det marknader som styr en stor del av resursanvändningen. En marknad definieras som en plats där köpare och säljare möts för att göra affärer till ett pris som båda kan acceptera. När man talar om marknadskrafterna och att marknaden styr menar man att utbud och efterfrågan styr prissättningen.

Sverige är ett litet land och den svenska marknaden är mycket liten internationellt sett. Företagen behöver därför oftast tidigt försöka att slå sig in på andra länders marknader och börja exportera. Detta gör att svenska företag i hög grad påverkas av andras länder ekonomiska beslut, valuta och olika kriser.

FÖRETAG OCH

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

Jeanette Berggård

På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav och förväntningar. För att avgöra och lösa ekonomiska problem krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp och metoder.

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Boken är strukturerad i fyra olika block: Företag & Samhälle, Marknad & Organisation, Styrning & Kalkylering samt Redovisning & Ekonomisk analys. I denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Till boken hör en uppgiftsbok och facit med utförliga lösningar. Den nionde upplagan har uppdaterats med hur ett förändrat förhållningssätt till hållbarhetsfrågor, ökad digitalisering och förändringar i omvärlden påverkar svenska företag. I faktaboken har det tillkommit en formelsamling och exemplen har lyfts fram för att tydligare särskilja dem från den löpande texten. Nytt är också att varje kapitel avslutas med en sammanfattning för att förstärka förståelsen, skapa överskådlighet och underlätta inlärningen.

Författaren Jeanette Berggård, ekonom och lönsamhetsutvecklare som även utbildar på eftergymnasial nivå, bygger vidare på Nancy Holmströms och Gunnar Lindholms arbete med tidigare upplagor av boken.

ISBN 978-91-523-6668-4