Issuu

Ewa-Lotta Benndoff

Susanna Sjöstrand

Geografi

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

SO 4

Lärarhandledning

Innehållsförteckning

Förord: Välkommen till Exploro ...................4

Sammanställning

Kopieringsunderlag

Välkommen till Exploro årskurs 4 lärarhandledning!

Den här lärarhandledningen betonar viktiga delar av SO-ämnena och stöttar dig som lärare i hur du kan undervisa med Exploro grundbok, arbetsbok och delar av exploro.se kopplat till materialet.

Vår förhoppning är att uppgifterna i arbetsboken, och våra förslag på aktiviteter här i lärarhandledningen, leder till att eleverna utvecklar förståelse för ämnena och dess karaktär – och bygger upp ett ordförråd för att samtala om respektive ämnes innehåll. Vi ser det som viktigt att eleverna kontinuerligt får reflektera över, jämföra och beskriva SO-ämnenas central innehåll genom varierande uppgifter och utmanande aktiviteter.

Vi heter Ewa-Lotta Benndoff och Susanna Sjöstrand och det är vi som är författarna till Exploro arbetsbok och den här lärarhandledningen. Vi är båda lärare i SO med många års erfarenhet av att undervisa i ämnena. Vår tanke med en lärarhandledning är att den ska underlätta för lärare att undervisa med ett material.

I den här lärarhandledningen har vi samlat olika sorters uppgifter, på individ och gruppnivå, som vi genom beprövad erfarenhet har sett varit ett framgångsrikt arbetssätt för att eleverna ska ta till sig och förstå SO ämnenas innehåll.

En viktig del i att kunna behärska ett ämne är att förstå dess ämnesspecifika ord och begrepp. Med det i åtanke har vi lagt stort fokus på språket och hur du som lärare kan stötta eleverna språkligt när de läser texterna i grundboken och arbetar med uppgifterna i arbetsboken.

För att förstå faktaspäckade texter är det viktigt att förstå alla ämnesord, men det är också viktigt att förstå andra ord som bär upp en text. I den här lärarhandledningen har vi lagt stort fokus just på den aspekten och lyft ut de ord och begrepp som är bärande för att förstå innehållet. Det kan tyckas vara många ord, men det är du som lärare som avgör vilka ord som du anser att dina elever behöver träna på. Här i lärarhandledningen får du ett underlag som du väljer bland. Vi tänker att ju fler av dessa ord och begrepp som eleverna lär sig, desto lättare blir det för dem att bearbeta kommande innehåll i årskurs 5 och 6.

Några av begreppen återkommer i flera kapitel. Detta har vi gjort medvetet eftersom repetition är viktigt för att lära sig något nytt. Det finns många sätt att träna ord och begrepp. Vi vill uppmuntra dig att använda de interaktionsövningar, pjäser och rollspel, som finns kopplat till materialet. Vår erfarenhet är att drama och

att visualisera ämnesinnehållet är effektiva sätt att ta till sig kunskap, ämnesord och begrepp.

Inför varje ämneskapitel (grundboken har åtta kapitel) är det viktigt att eleverna får visualisera vad kapitlet kommer att handla om. Efter det föreslår vi att du gör en VÖL tillsammans med eleverna. Syftet med en VÖL är att ta reda på vad eleverna redan vet, vad de önskar få veta och när området är avslutat så summerar ni genom att ta reda på vad eleverna har lärt sig. Detta arbete synliggör för eleverna vad de har lärt sig och tydliggör progressionen i deras lärande.

Uppgifterna i arbetsboken är förklarade, varierande och repetitiva. Alla uppgifter har ett angivet syfte. Alla uppgifter i arbetsboken, som kräver att eleverna letar efter svar i texterna i grundboken, finns det svar till på raderna. Vår tanke är att utveckla det här till årskurs 5 och årskurs 6 och skapa uppgifter där svaren går att hitta mellan raderna och bortom raderna. Det finns facit eller exempelsvar till alla uppgifter.

I några fall har vi även gjort uppgifter till några av grundbokens fördjupningar. Vi har valt att göra uppgifter kopplade till fördjupningar av områden som vi av egen erfarenhet vet att elever ofta är intresserade av att lära sig mer om.

I lärarhandledningen finns det bedömningsuppgifter till varje kapitel. Dessa är framtagna för att bedömas utifrån en E-nivå i årskurs 4. Även till dessa uppgifter så finns det förslag på facit och exempel på svar.

Lärarhandledningen innehåller också ett stort urval av olika kopieringsunderlag. Alla kopieringsunderlag står markerade i handledningen var och hur de kan användas.

Flertalet av kopieringsunderlagen hittar du både i den tryckta lärarhandledningen och på exploro.se, men memorykorten finns endast tillgängliga på exploro.se.

Det är vår förhoppning att Exploro årskurs 4 (grundbok, arbetsbok och exploro.se) kommer att hjälpa var och en av dina elever till möjligheten att äga sitt eget lärande. Och att den här lärarhandledningen kommer att stötta dig på ett bra sätt i din undervisning av materialet.

Lycka till!

Vänligen

Ewa-Lotta och Susanna

Kopieringsunderlag

EPA Ensam-Par-Alla

Modell för att fundera och resonera, enskilt, tillsammans med en kompis och i helklass.

Venndiagram

Modell för att upptäcka skillnader och likheter i ett ämnesinnehåll.

Tankekarta

Modell för att att strukturera fakta och samla stödord.

VÖL: Vet – Önskar veta – Lärt

Modell för att synliggöra den kunskap eleverna redan har, vad de vill veta och vilken kunskap som de förvärvar.

Fundera och resonera

Modell som stöttning för att kunna resonera om vilka orsaker och konsekvenser en händelse får. En tom version av uppgifter som finns i arbetsboken.

Tvåfältare

Modell med två rubriker som hjälper eleverna att samla in information som behövs för att kunna besvara en fråga. Fakta som ska användas när eleverna skriver en text.

Ord och begrepp

Till varje avsnitt har vi tagit ut ord som eleverna bör känna till för att förstå innehållet i texterna i grundboken. Alla ord finns som ett kopieringsunderlag döpta med siffror (som till exempel 4 Forntiden, 5 Medeltiden, 6 Leva tillsammans) . I lärarhandledningen finns det tips på hur du kan låta eleverna arbeta och träna på orden på olika sätt.

2 Kategorier:

Kopieringsunderlag med fem olika rubriker som eleverna kan använda för att kategorisera ord och begrepp.

3 Kan/Känner till/Kan inte:

Kopieringsunderlag med tre olika rubriker som kan hjälpa eleverna att tänka till sin ordförståelse vad gäller texterna i grundboken. Orden till varje avsnitt ska placeras i den spalt som eleven känner stämmer för sitt eget lärande.

Ordkartor

Ordkartor är en modell som hjälper elever att förstå och minnas viktiga begrepp. Genom att visuellt organisera ett ords betydelse, synonymer, exempel och sammanhang, fördjupar eleverna sin begreppsförståelse (läs mer på sidan 112).

Självskattning/checklista

Modell för att hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. Tanken är att eleverna ska använda mallen som stöd för att skatta sig själva. Kan användas både initialt, i slutet och under arbetsområdets gång.

Utvärdering av arbetsområde

Modell som med fördel kan användas både under arbetsområdets gång och som avslutning. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande genom att ta för vana att utvärdera.

Memory

Vi har lyft ut ord och ämnesbegrepp och gjort memory så att eleverna på ett lekfullt sätt lär sig att använda de ämnesord som de behöver. Det finns memory till respektive kapitlet och de består av både ord och bild och ord och förklaring.

Kopieringsunderlag till rollspel och till ett teatermanus

Du har även möjlighet att fördjupa elevernas kunskap genom att i slutet av utvalda områden göra rollspel tillsammans med eleverna. Tanken med rollspelen är att eleverna får använda den kunskap de har lärt sig i ett ämne och samtidigt repetera begrepp som hör ihop med innehållet.

Till ämnet religion och kapitlet kristendom finns det manus till en teaterpjäs som gestaltar Jesusbarnets födelse. Vår erfarenhet är att teaterpjäser är ett elevnära sätt att låta eleverna gestalta och använda begrepp som eleverna behöver för att samtala om ett ämne. Att låta eleverna dramatisera ämnesinnehållet ökar möjligheterna för eleverna att äga sitt eget lärande. I teaterpjäsen dras det paralleller mellan de tre abrahamitiska religionerna för att eleverna ska lära sig hur de hänger ihop.

Bedömningsuppgifter

Till varje kapitel finns det bedömningsuppgifter framtagna för att bedömas utifrån en E-nivå.

Ordförklaringskort

Ordförklaringskort är en modell som stödjer elevernas begreppsförståelse av nya ord. Genom att formulera egna förklaringar och koppla orden till ett sammanhang utvecklas både ordförråd och ämneskunskap.

årskurs 4

Exploro SO årskurs 4 är ett heltäckande årskursläromedel i SO där tryckt och digitalt material går hand i hand.

Grundboken består av texter i alla fyra SO-ämnena. Texterna utgår från centrala innehållet i kursplanerna. I årskurs 4 behandlas vikingatiden (inklusive en kort repetition av sten, brons- och järnåldern), medeltiden, kristendom, judendom, att leva tillsammans, mänskliga rättigheter, demokrati och minoriteter, Sveriges naturresurser och kartor.

Grundtexterna kompletteras med olika fördjupningar och aktiviteter som levandegör ämnena.

Varje avsnitt innehåller en kortfattad uppgiftssida, tänkt som en gemensam uppföljning av elevernas lärande. Dessa uppgifter finns även i arbetsboken med skrivplats för att besvara dem där. Till varje avsnitt finns ett par utvalda intresseväckande fördjupningstexter samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se.

Exploro SO årskurs 4 arbetsbok innehåller uppgifter som är direkt kopplade till texterna och några av fördjupningarna i grundboken. Grundbok och arbetsbok går hand i hand och uppgifterna följer tydligt varje avsnitt i grundboken.

Uppgifterna hjälper eleverna att reflektera, jämföra och beskriva texternas innehåll. De ger också eleverna många tillfällen att träna på och befästa ämnesord och begrepp.

Arbetsboken ger dig som lärare möjlighet att tillsammans med dina elever utforska SO-ämnena genom varierande uppgifter.

Flertalet av uppgifterna är återkommande genom hela boken och har följande rubriker:

• Har du koll?

• Vilket ord?

• Fundera och resonera

• Jämför likheter och skillnader

• Sant eller falskt?

• Skriv och berätta

Exploro SO årskurs 4 lärarhandledning är en tryckt lärarhandledning som stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller förklaring av avsnitt och uppgifter, lektionstips, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på aktiviteter genom drama och rollspel som är kopplade till olika ämnesområden.

Exploro.se innehåller texter, aktiviteter och resurser där elevens aktiva lärande står i fokus.

Exploro.se tillsammans med Exploro SO grundbok och arbetsbok dig som lärare möjlighet att variera undervisningen och levandegöra ämnesstoffet. Blended learning när det är som bäst.

På exploro.se hittar du bland annat:

• Quiz som följer grundbokens upplägg och möjliggör ett språkutvecklande arbetssätt.

I lärarhandledningen finns ett stort urval av kopieringsunderlag som stöttar ett fortsatt lärande, så som:

• Ord och begrepp ur texterna i respektive avsnitt

• Kategoriseringsmodell

• Kan/Känner till/Kan inte mall

• EPA

• Tvåfältare

• Självskattning/checklista

• Utvärdering av arbetsområde

• VÖL

• Memorykort med ord och bild och ord och förklaring (finns endast tillgängliga på exploro.se)

• Venndiagram

• Rollspel

• Teaterpjäs

• Bedömningsuppgifter till alla kapitel

• Fundera och resonera

Alla kopieringsunderlag finns även tillgängliga på exploro.se

• Interaktiva sammanfattningar för varje kapitel som kan användas i gemensamma genomgångar och underlättar för eleverna att repetera och befästa ämnesinnehållet.

• Kopieringsunderlag i form av bland annat grafiska modeller, memorykort och pjäsmanus.

• Filmer som engagerar.

• Material till alla ämnen och årskurser (årskurs 4–9), vilket skapar möjligheter till ämnesövergripande arbete och anpassningar.

• Verktyg som dyslexitypsnitt, läslinjal, ordförklaringar och textuppläsning, vilka ger rätt förutsättningar för ett inkluderande klassrum.

• Ett omfattande resursbibliotek som hjälper dig som lärare att skapa din egen undervisning med grundboken som utgångspunkt.

FORNTIDEN MED VIKINGATIDEN s. 8–31

Det här kapitlet handlar om stenåldern, bronsåldern, järnåldern och vikingatiden. Sidorna om forntiden är repetition från lågstadiets centrala innehåll i SO. Eleverna läser först om hur livet var på sten, brons och järnåldern. Därefter tar vikingatiden vid. Eleverna får bland annat läsa och lära sig om hur vikingarna levde och varför de gav sig ut på resor. Eleverna tränar på begrepp, att resonera, se orsak och konsekvens samt likheter och skillnader. Området avslutas med bedömningsuppgifter som knyter an till kriterier för bedömning.

Inleda arbetsområdet

Visualisering

Ett sätt att inleda arbetet om forntiden/vikingatiden är att titta på bilder och ställa frågor till eleverna. Syftet med att ställa frågor till bilder är att visualisera begreppen och skapa en kontext kring vad texterna kommer att handla om. Låt eleverna titta på uppslaget på sidan 8–9 i grundboken.

Samtala med eleverna om vad de ser. Ställ frågor:

• Vad ser ni på bilden?

• Vad tror ni att det här kapitlet kommer att handla om?

• Vad minns ni från årskurs 3 när ni läste om sten, brons- och järnåldern?

• Vet ni vad en tidslinje är? Vad berättar den för oss?

• Hur tror ni att människorna levde på vikingatiden?

Samla elevernas tankar på tavlan, förslagsvis i en tankekarta. Om du vill kan du låta eleverna fylla i en egen (kopieringsunderlag Tankekarta).

Kopieringsunderlag Tankekarta

Läs sedan tillsammans texten på sidan 8. Antingen så läser du högt eller så låter du eleverna körläsa.

Gå igenom vilka avsnitt som finns med i kapitlet. Diskutera frågorna i pratbubblorna på sidan 9.

• Vilka länder reste vikingarna till?

• Var vikingarna smutsiga eller rena, tror du?

• Vem skapade blixtar och dunder?

Efter visualisering föreslår vi att dina elever får fundera på forntid/vikingatid genom att fylla i de två första kolumnerna i en VÖL. Det här för att fortsätta att aktivera elevernas förförståelse och nyfikenhet för ämnesområdet. Om eleverna har läst om forntiden på lågstadiet har de viss förförståelse som de kan med sig in i diskussioner. Uppmuntra dem att lyfta fakta som de kommer ihåg.

Syftet med att göra en VÖL är att hjälpa eleverna att synliggöra det de redan vet, vad de önskar få veta och att de i slutet av arbetsområdet reflekterar över vad de har lärt sig.

Mall för att göra en VÖL finns som kopieringsunderlag, både här i lärarhandledningen och på exploro.se. Projicera gärna kopieringsunderlaget och inled med att gå igenom med eleverna hur en VÖL fungerar.

Kopieringsunderlag VÖL

Skriv ut kopieringsunderlaget och dela ut varsitt till eleverna. Använd EPA som modell (enskilt, par, alla). Låt eleverna först fundera enskilt och skriva ner vad de vet i kolumn 1. Låt dem därefter dela med sig av sina tankar och diskutera i par.

Sammanställ elevernas tankar i en gemensam kolumn 1, det vill klassens VÖL.

Nästa steg är att eleverna ska skriva ner vad de önskar lära sig om vikingatiden (och kanske repetera om sten, brons-och järnåldern). Detta gör de genom att fylla i kolumn 2. Förslagsvis låter du först eleverna tänka enskilt, därefter samtala i par innan ni pratar i helklass och fortsätter att fylla i klassens VÖL.

Du kan ställa frågor för att hjälpa eleverna att komma på saker som de vill lära sig.

Exempel på frågor är:

• Hur levde barn och vuxna på forntiden och på vikingatiden?

• Varför kallar vi dessa åldrar för stenåldern, bronsåldern, järnåldern och vikingatiden?

• Hur bodde människorna på forntiden och på vikingatiden?

• Vem bestämde i samhället på forntiden och på vikingatiden?

Den tredje kolumnen i VÖL ska eleverna fylla i när de är klara med arbetsområdet som en summering och utvärdering. Det här kan de göra genom EPA, det vill säga, först tänker de själva, sedan samtalar de i paroch till slut lyfter de sina tankar i helklass.

Fyll i klassens gemensamma VÖL (där redan V och Ö är ifyllt) på tavlan. Inkludera gärna fakta som eleverna har stött på, men som inte finns med i grundboken.

Tips för läsning av texterna i grundboken

När eleverna har visualiserat och fyllt i sin VÖL är det dags att ta sig an texterna i grundboken. Här är några tips på vad som är viktigt under läsningen.

1. Titta på bilderna. Låt eleverna berätta vad de ser. Om du har elever i klassen som har ett annat modersmål än svenska så låt dem använda sitt modersmål och andra språkliga resurser som finns.

2. Gå igenom nyckelorden så att eleverna är bekanta med betydelsen av dem. Ett förslag är att läsa orden högt i kör för att hjälpa dem med hur man säger dem.

3. Läs huvudrubriken och fråga eleverna vad de tror att texten kommer att handla om.

4. Inled med att du som lärare läser ett avsnitt eller ett stycke högt samtidigt som eleverna följer med i texten. Du avgör vad som passar dina elever bäst. Låt eleverna i par sammanfatta vad avsnittet eller stycket handlar om, cirka 1–2 minuter.

Prata om det i helklass och lyft 2–3 förslag (frivilliga). Gör likadant med resterande avsnitt. Du kan också välja ut elever som lyfter sina sammanfattningar genom att till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på. Läs även bildtexterna och Visste du att ... och låt eleverna lyfta sina tankar kring innehållet.

Ord och begrepp i texten att uppmärksamma och arbeta med Texterna i grundboken innehåller många ord och begrepp som är viktiga för eleverna att kunna för att förstå innehållet. Innan du och eleverna läser texten i grundboken tillsammans föreslår vi att ni läser igenom begreppen. Eleverna kan förslagsvis listläsa i par, i mindre grupper eller i kör efter dig. Eleverna kan också träna på orden på olika sätt.

Ett förslag är att du kopierar eller skriver ut de ord som tillhör respektive avsnitt och låter eleverna klippa ut orden och begreppen. Låt dem sedan sortera orden utifrån olika kategorier, se kopieringsunderlag 2 Kategorier, sortera dem efter ord som de kan, känner till eller inte kan, kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte eller på andra sätt som du/ni kommer på. Eleverna ska placera orden i rätt kolumn på placeringsarket.

Kopieringsunderlag 1 Forntiden

Kopieringsunderlag 2 Kategorier

Kopieringsunderlag 3 Kan/Känner till/Kan inte

Skriv gärna ut kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/ Känner till/Kan inte i A3 och laminera för bättre hållbarhet. Orden för listläsning och placeringsarket finns som kopieringsunderlag, både här i lärarhandledningen och på exploro.se.

Självskattning och utvärdering

Ett annat sätt att arbeta med orden är att du väljer ut de ord och begrepp som du tycker att eleverna ska kunna efter arbetsområdet. Välj till exempel bland de ord som vi har listat. Skriv in orden i tabellen.

Låt eleverna självskatta sig genom att bedöma om de är på väg att lära sig eller att de redan kan. Genom att göra självskattningen bjuds eleverna in att äga sitt eget lärande eftersom de behöver fundera över vad de kan och inte kan än. Genom att göra det så vet eleverna vad de behöver arbeta vidare med.

Du kan välja att låta eleverna göra det flera gånger för att de ska se framstegen (kopieringsunderlag Självskattning). I slutet av arbetsområdet kan du låta dem göra det en sista gång för att se vilka ord och begrepp som de känner att de kan (Kopieringsunderlag Utvärdering).

Kopieringsunderlagen Självskattning och Utvärdering

Träna orden och begreppen genom drama

Vi rekommenderar att eleverna får träna på orden och begreppen på flera olika sätt. Drama, teater och rollspel är tacksamma uttryckssätt för att befästa förståelse för ämneskunskaper. Det finns studier som visar att drama bidrar till elevers språkutveckling, särskilt när det gäller verbal förmåga och textförståelse. Genom att gestalta texter ges eleverna möjlighet att konkretisera och förmedla inre bilder och förståelse som de har tillägnat sig under läsningen. Vid gestaltning i grupp tränar eleverna även samarbete då de behöver komma överens om hur de gemensamt ska tolka texten.

Innan du väljer att låta eleverna arbeta med dessa uttryckssätt är det viktigt att du går igenom med dem om vilka förhållningsregler som gäller när de dramatiserar.

En rekommendation är att prata om hur en bra publik är, hur eleverna tillsammans kan göra för att alla ska känna sig trygga när man redovisar och att ni tillsammans tar fram förhållningsreglerna så att de känner sig delaktiga.

Du kan också välja att låta eleverna spela rollspel och göra små filmer. Om du har en elev som inte vill delta kan den agera regissör och filma. Det viktigaste är att eleverna kan delta utifrån sina förutsättningar och att alla elever deltar på något sätt.

Rollspel

Det här är en uppgift som du kan låta eleverna göra när de har läst om vikingatiden i grundboken (s. 14–30). Det finns underlag till tre avsnitt som du kan låta eleverna ta sig an genom rollspel. Kopieringsunderlag

• Rollspel Orsak och konsekvens - Vikingarnas Upptäcksresande

• Rollspel Orsak och konsekvens - Vikingarnas byteshandel

• Rollspel Orsak och konsekvens - Vikingarnas långskepp

Syftet med uppgiften är att eleverna ska få fördjupa sina kunskaper, repetera och befästa dem.

Frågorna som eleverna kommer att gestalta är:

• Vilka orsaker gjorde vikingarna till upptäcktsresande och vilka konsekvenser fick det?

• Varför byggde vikingarna långskepp och vilka konsekvenser fick det?

• Varför använde sig vikingarna av byteshandel och vilka konsekvenser fick det?

Beroende på hur stor grupp du undervisar delar du in den i tre till sex grupper med tre till fem elever i varje grupp. Varje grupp besvarar en fråga och dramatiserar den. Om du har en stor grupp kan två eller fler grupper få samma fråga, de kommer ändå gestalta det på olika sätt.

Låt eleverna sätta sig ner i sin grupp i 15 minuter och tillsammans fylla i mallen med händelse, orsak och konsekvens för de avsnitt som de ska gestalta.

När eleverna har fyllt i sin mall visar de den för dig. Eleverna förklarar hur de tänker och vilka begrepp de vill använda till sitt rollspel.

När du har godkänt mallen får eleverna 15–20 minuter att träna in sitt rollspel.

Charader

Ett sätt att använda drama för att träna ord och begrepp är att gestalta dem genom charader. Välj ut de ord/begrepp bland memorykorten till kapitlet Forntiden/Vikingatiden som har förklaringar, och som går att synliggöra med hjälp av kroppen i charader. Klipp ut orden och lägg dem i en behållare så att eleverna kan dra en lapp med det ord/begrepp som de ska gestalta.

Ett förslag är att eleverna först gör det här i grupper om 3–4 elever. Därefter kan de gestalta i halvklass. När eleverna känner sig varma i kläderna kan de få gestalta ord och begrepp i helklass.

Låt en elev i taget dra en lapp och gestalta ordet/begreppet. Övriga elever ska gissa ordet.

Låt sedan turen gå över till nästa elev. Ett förslag är att eleverna får träna på orden innan de gör charaderna (viktigt både för att kunna gestalta orden och att kunna gissa). Ett annat förslag är att eleverna har de aktuella orden och deras förklaringar tillgängliga så att de vet vilka ord de har att välja mellan. Låt alltid eleverna läsa igenom ord och förklaring innan de gestaltar.

Charader kan till exempel användas som uppstartsuppgift eller avslutningsuppgift sist på dagen eller lektionen.

Fler sätt att träna på orden

Ett tacksamt sätt att träna ord är att spela MEMORY. Alla Memory som rör kapitlet forntid/vikingatid hittar du som kopieringsunderlag på exploro.se.

Skriv ut kopieringsunderlaget Memory Forntid/Vikingatid och klipp isär korten. Laminera gärna för bättre hållbarhet. Skriv ut så många uppsättningar som du behöver för att eleverna ska kunna arbeta med dem samtidigt. Det finns både kort med bild som symboliserar ordet eller begreppet och det finns kort med en förklaring.

Syftet med att arbeta praktiskt med orden är att eleverna ska få träna på att koppla ihop begrepp och bild och begrepp och förklaring visuellt.

Förslag på uppgifter kopplat till memorykorten (2–4 elever är lagom):

1. Låt eleverna arbeta i par. Låt dem dela upp korten med orden mellan sig, med orden synliga. Placera ut korten med bilder/förklaringar på bordet, med baksidan uppåt. Låt elev 1 dra sitt första kort med bild/förklaring. Nu ska eleverna hitta rätt ord till bilden/förklaringen. Den elev som först hittar ordet lägger korten (ord och bild/förklaring) hos sig. Låt sedan elev 2 göra samma sak. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

2. Låt eleverna arbeta i par och låt dem dela upp korten med bild/förklaring mellan sig. Placera ut korten med orden på bordet. Låt elev 1 dra sitt första kort med bild/förklaring. Nu ska eleverna hitta rätt ord till bilden/förklaringen. Den elev som först hittar ordet lägger korten (ord och bild/ förklaring) hos sig. Låt sedan elev 2 göra samma sak. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

3. Lägg ut alla kort med baksidan uppåt. Spela spelet som Memory. Turas om att vända två kort. Om ord och bild/förklaring hör ihop så får eleven göra ett nytt försök. Låt eleverna samla de par som de har fått ihop. Om korten inte hör ihop så vänder de tillbaka korten och det är nästa elevs tur. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

4. Dela upp korten med förklaringar mellan eleverna. 2–4 elever är lagom så att alla är delaktiga. Låt elev 1 titta på första kortet. Låt elev 2 berätta vilket ord som förklaringen tillhör. Fortsätt med att elev 2 läser sin förklaring. Är det fler än två elever som spelar så kan de antingen se vem av dem som kan säga ordet först eller så kan eleven till höger först få chansen att svara. Om inte den eleven kan så går frågan vidare till nästa. De kort som eleverna svarar rätt på behåller de. Låt eleverna räkna de antal par som de har fått ihop (om du tänker att det spelar roll för eleverna).

en runa

Visualisera

Tillverka en egen runsten

Till den här uppgiften behöver eleverna gips, ballonger (avlånga figurballonger funkar bäst för att skapa den avlånga formen av en runsten), något att rista med, penslar samt röd och grå färg.

Ett alternativ är att använda lufttorkande lera (FIMO AIR, DAS lera eller trollera), men lera är svårare att få en slät yta för eleverna att rista på.

1. Eleverna ska börja med att skriva sin text med runor (på papper) som de sedan ska rista in på sina runstenar. Prata med eleverna om vad människorna på den tiden skrev på sina runstenar.

2. Blanda gipset enligt anvisning på paketet.

3. Fyll ballonger med cirka 1–1 ½ dl gips. Knyt ordentligt. Lägg ballongerna under något tungt medan de torkar så att de blir platta.

4. När det har torkat så ska du ta bort ballongerna. Nu har du en vit slät runsten.

5. Nu ska eleverna rista in sin text med runor på sin egen runsten.

6. När eleverna har ristat klart sin text så ska de måla stenen grå och sedan fylla i runorna med röd färg.

Stenåldern

s. 10–11

Sidan 10–11 handlar om stenåldern. Låt först eleverna fundera på rubriken.

Titta på bilderna och läs bildtexterna tillsammans innan ni tar er an texten. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. En del ord känner de förhoppningsvis igen från undervisningen på lågstadiet. Nyckelorden på sidan 10 är en del av de betydelsebärande ord som vi föreslår att dina elever får träna på.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 4 Stenåldern och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Bronsåldern s. 12

Den här sidan handlar om bronsåldern. Titta tillsammans på bilden med hällristningar innan ni tar er an texten. Kommer eleverna ihåg vad hällristningar är? Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. En del ord känner de förhoppningsvis igen från undervisningen på lågstadiet. Nyckelorden på sidan 12 är en del av de betydelsebärande ord som vi föreslår att dina elever får träna på

Arbeta med orden och begreppen

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 5 Bronsåldern och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Järnåldern s.13–14 (halva sidan)

Sidan 13 handlar om järnåldern och hur den tidsperioden skiljer sig från bronsåldern. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. En del ord känner de förhoppningsvis igen från undervisningen på lågstadiet. Nyckelorden på sidan 13 är en del av de betydelsebärande ord som vi föreslår att dina elever får träna på

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 6 Järnåldern och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

Låt även eleverna få sammanfatta sin förståelse för tidsåldrarna genom att ytterligare träna på orden med hjälp av memorykorten (kopieringsunderlag Memory Forntiden) som du hittar på exploro.se

På exploro.se kan eleverna också träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 4–5

Uppgifterna på det här uppslaget sammanfattar den fakta om sten, brons- och järnåldern som presenteras i grundboken på sidorna 10–14.

Jämför likheter och skillnader s. 4 Den här uppgiften går ut på att eleverna ska jämföra likheter och skillnader i de olika tidsperioderna. Det gör dem genom att fylla i ett venndiagram där de ska fördela orden i rutan i rätt cirkel. De begrepp som stämmer in på mer än en tidsperiod sätter eleverna i den överlappande delen. Om begreppet passar in på alla tre tidsåldrar så ska eleverna skriva begreppet i

mitten där alla tre ringarna möts. Förslagsvis går du igenom med eleverna vad ett venndiagram är innan du låter dem göra uppgiften i arbetsboken. Venndiagrammet finns tillgängligt att projicera på exploro.se. Du kan också skriva ut ett venndiagram var till eleverna och låta dem träna på att fylla i ett diagram innan de gör uppgiften i boken (kopieringsunderlag Venndiagram).

Kopieringsunderlag Venndiagram

Syftet med uppgiften är att eleverna ska kunna se samband och skillnader mellan de tre tidsperioderna.

Sant eller falskt? s. 5

I den här uppgiften ska eleverna läsa påståenden om tidsåldrarna och avgöra om de är sanna eller falska genom att fylla i de moln som är sanna med gult. Den här uppgiften kan eleverna göra enskilt eller i par (fördelaktigt att göra i par så att de får träna på att diskutera påståendena). Det är bra om du går igenom svaren i helklass.

Syftet med uppgiften är att eleverna, utifrån att ha läst en faktatext, ska kunna avgöra om ett påstående är sant eller falskt.

Har du koll? (svara på fyra frågor) s. 5

Den här uppgiften har fokus på läsförståelse. Eleverna ska först läsa texten i grundboken på sidorna 12–13 och sedan svara på frågorna. Svaren finns på raderna i texten.

Syftet med uppgiften är att eleverna får träna på att hitta svar i text.

Facit

Jämför likheter och skillnader

I cirkeln för stenåldern:

• flyttar runt

I cirkeln för alla tre i mitten

• Redskap och verktyg av sten, ben, trä

• bofasta

• börjar odla marken

• offrar till gudar

• byteshandel

I cirkeln för bronsåldern

• redskap och verktyg i brons

• hällristningar

I cirkeln för järnåldern

• redskap och verktyg av järn

• boskap

• husdjur

• kläder i skinn och päls, lin och ull

• vikingar

• resor i Europa

• plundra

• köpmän

• blev kristna

Sant eller falskt?

Har du koll?

1. Flest hällristningar finns bevarade i Tanum i Bohuslän.

2. Under järnåldern tillverkade man knivar, yxor, grytor, saxar, spikar, hammare och andra sorters vapen.

3. Skillnaden mellan en hövding och en storman var att hövdingen inte ägde någon mark. Stormännen ägde mycket makt. Hövdingen var den som bestämde i byn.

4. En legering är en blandning av metaller.

Sidorna 15–18 handlar om vikingarnas resor. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår. Nyckelorden på sidan 15 är en del av de betydelsebärande ord som vi föreslår att dina elever får träna på. Kartan på sidan 18 återkommer i en uppgift i arbetsboken så låt eleverna studera den lite extra under läsningens gång.

Arbeta med orden och begreppen i texten Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 7 Vikingatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 6–7

Har du koll? s. 6

I den här uppgiften ska eleverna ta hjälp av sidan 18 i grundboken för att kunna rita ut på kartan vilka olika vägar vikingarna reste. Eleverna ska använda olika färger för att kunna skilja på de olika resorna. Repetera och diskutera gärna med eleverna (i helklass) vart vikingar reste och varför innan de gör uppgiften.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska kunna använda sig av en karta och markera vikingarnas resor.

Sant eller falskt? s. 6

För att lösa den här uppgiften ska eleverna läsa påståendena och kunna avgöra om de är sanna eller falska. Eleverna kan göra uppgiften enskilt eller i par, förslagsvis i par för att träna kommunikation. Det är bra om du går igenom svaren i helklass.

Syftet med uppgiften är att utifrån läst faktatext kunna avgöra om ett påstående är sant eller falskt.

Fundera och resonera s. 7

Gå först igenom uppgiften tillsammans med eleverna. Samtala om begreppen. Har eleverna koll vad de betyder? Samtala om orden, fundera och resonera. Vad innebär det att fundera och resonera?

Vi föreslår att du ställer frågor till eleverna som de får diskutera (förslagsvis i par) innan de arbetar med uppgiften.

Förslag på frågor är:

• Varför tror du att det hände?

• Vem var inblandad?

• Hur gick det till?

• Vilka orsaker ligger bakom?

• Vad blev konsekvenserna?

• Vilken skillnad blev det efteråt?

Modellera den första händelsen så att eleverna får klart för sig hur de förväntas utföra uppgiften och så att de kan göra de tre resterande uppgifterna självständigt.

Uppgiftensmodellen finns tillgänglig att projicera på exploro. se för en gemensam genomgång (kopieringsunderlag Fundera och resonera). Du kan också välja att göra hela uppgiften tillsammans med dina elever.

Kopieringsunderlag

Fundera och resonera

Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska träna på att se samband mellan händelse, orsak och konsekvens.

Facit och exempel på svar

Har du koll?

Normandie ÖSTFRANKISKA RIKET VÄSTFRANKISKA RIKET

Sant eller falskt?

Könugård (Kiev)

Miklagård (Konstantinopel)

Leif Ericsson upptäckte Grönland X De danska vikingarna åkte österut. X

Vikingarna kallade Nordamerika för Vinland. X

Vikingarna var upptäckare. X Det var gott om jordbruksmark i Norge under vikingatiden. X Vikingarna upptäckte Island år 870. X

Fundera och resonera sant falskt

Resonera - Orsak (Varför hände det? Vem? Hur?)

Konsekvens (Vad blev resultatet?)

Det var brist på jordbruksmark. Island upptäcktes år 870. Grönland upptäcktes.

Vikingarna hamnade i Vinland.

Det fanns inte många vägar.

För att ge sig ut på upptäcktsfärder.

Det fanns inga pengar. Vikingarna använde saker som de själva hade för att byta till sig andra saker.

Kunde resa längre. Kunde lätt komma i land.

De människor som levde i Norden fick tag på varor annars inte hade funnits här.

Det här avsnittet handlar om hur vikingarna levde. Texten består av många ord och begrepp som är viktiga att stanna upp vid och säkerställa att eleverna förstår.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 8 Vikingatiden och låt eleverna få träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 8

Jämför likheter och skillnader s 8

Uppgiften innebär att eleverna ska fundera över och jämföra vikingatid med nutid.

De ska fundera utifrån fyra olika områden: bostad, sysselsättning på dagarna, sjukdom och framtid

De ska skriva svar där de använder orden i rutan. Förslagsvis låter du eleverna dela med sig av sina svar i helklass och sammanfattar vad de har kommit fram till på whiteboarden.

Syftet med uppgiften är att eleverna ska fundera över och jämföra hur det var på vikingatiden och hur det är idag.

Exempel på svar

Jämför likheter och skillnader

Vikingatiden

långhus, trä, halm, vass, lera, eldstad för värme och matlagning, alla bodde i samma rum

Bostad

Nutiden

lägenhet, hus, värme, rinnande vatten, elektricitet, tegel, sten, trä

Barnen

lärde sig de vuxnas arbetet, fyllde på matförråd

skola måndag- fredag, fritidsaktiviteter, kompisar

Spår från vikingatiden

s. 22–23

Det här avsnittet handlar om hur man kan veta hur vikingarna levde genom olika spår från den tidsperioden. Texten tar bland annat upp ord och begrepp som arkeolog och utgrävning, runor och runstenar som är viktiga för eleverna att befästa.

Arbeta med orden och begreppen i texten

Använd kopieringsunderlag 2 Kategorier, 3 Kan/Känner till/Kan inte och 9 Vikingatiden och låt eleverna träna på orden genom föreslagna aktiviteter. Du som lärare väljer ut vilka ord som du tycker att dina elever ska träna på.

På exploro.se kan eleverna också träna på de utvalda orden genom olika digitala övningar (läs mer på sidan 111). Genom att träna digitalt får de snabb återkoppling.

Arbetsboken s. 9–10

Fundera och resonera s. 9

I den här uppgiften finns fem bilder. Fyra av fem bilder visar på historiska källor. En av dem är inte ett exempel på en historisk källa. Eleverna ska sätta ett kryss i rutan på den bilden som inte är en historisk källa. Eleverna ska också skriftligt motivera varför och förklara varför de andra fyra är historiska källor.

Syftet med uppgiften är att kunna förklara vad som är en historisk källa.

Facit

Den tredje bilden med illustrationen på ett vikingaskepp är inte en historisk källa.

Fundera och resonera s. 10

Den här uppgiften består av fem bilder där ordet viking finns med på olika sätt. Eleverna ska först fundera över vad bilderna står för och varför de tror att begreppet viking används. Sedan ska de skriva ner vad de tror. Det finns inget facit till uppgiften då svaren ska spegla vad respektive elev tror.

Syftet med uppgiften är att fundera över varför ordet viking används i så många olika sammanhang.

Arbetsboken s. 11

Asatron s. 11

Texten om asagudarna i grundboken är en fördjupningstext. Arbetsboken berör egentligen inte fördjupningstexterna, men vi har valt att göra en jämför likheter och skillnader uppgift till den här texten då vår erfarenhet är att historier om asagudarna brukar intressera eleverna.

Jämför likheter och skillnader s.11

I den här uppgiften ska eleverna först skriva ner varför människorna bad till dessa gudar under vikingatiden. De ska använda sig av orden i rutan. De ska sedan fundera över och skriva ner vad de själva skulle vilja ha hjälp med av dessa gudar.

Syftet med uppgiften är att dels hitta fakta i text och fundera över vad de själva ser som viktigt.

Facit

Jämför likheter och skillnader

På vikingatiden

Freja:

• fruktbarhetsgud, offrade för goda skördar och för att kvinnorna skulle få en lätt förlossning

Oden:

• högsta guden, krigets och visdomens gud, såg till att vikingarna som dog i strid kom till Valhall

• ville stoppa jordens undergång - Ragnarök

Tor:

• åskguden, mycket stark, orsakade blixt och åska

Låt eleverna få sammanfatta sin förståelse av ämnesområdet och ytterligare träna på olika ord och begrepp med hjälp av memorykorten (kopieringsunderlag

Memorykort: Forntid/Vikingatid) som du hittar på exploro.se

Arbetsboken s. 12

Repetition s. 12

Vilket ord?

Den här uppgiften är en repetition på hela avsnittet om vikingarna (sidorna 13–23) och består av ett korsord. Eleverna ska fylla i korsordet med hjälp av texten i grundboken och ledtråden till vilket ord det är. Förslagsvis går du igenom med eleverna hur man fyller i ett korsord innan de tar sig an uppgiften själva. Ord som lodrätt och vågrätt är bra att kunna för att fylla i ett korsord.

Den här uppgiften kan eleverna göra själva eller i par. Det är bra om du går igenom svaren i helklass.

Syftet med uppgiften är att träna på att para ihop beskrivning med rätt ord eller begrepp. Alla svar finns på raderna i grundboken.

Facit

Vilket ord? 12 13 B 17 H U S M O R

T T G 11 L E I F E R I K S S O N

1 L Å N G H U S S Ä P H 18 V I N L A N D

15 P A 14 D A N E L A G E N

2 V I K I N G A T I D E N I

S 3 Ä D N

L T C E G

A R K L N Ä 10 Ä T T

D L Å N G S K E P P R

4 R U N S T E N

5 L I N D I S F A R N E

6 B I R K A

7 K O L O N I

8 H Ö V D I N G

9 A R K E O L O G

s. 13 – Uppgifter från grundboken s. 24

I grundboken finns det fyra uppgifter som sammanfattar olika avsnitt.

Uppgifterna Nyckelord och Fem frågor kräver skrivplats. Vi har valt att ge uppgifterna skrivplats i arbetsboken för att samla det som ska skrivas på en plats.

Syftet med uppgiften Nyckelord är att eleverna ska kunna para ihop nyckelordet med rätt förklaring efter att ha läst texterna i grundboken och arbetat med uppgifterna i arbetsboken.

Syftet med uppgiften Fem frågor är att eleverna ska kunna svara på frågorna. Svaren finns på raderna i grundboken.

När det gäller uppgifterna Reflektera och Sant eller falskt så föreslår vi att eleverna gör dem genom en EPA. Skriv ut och dela ut kopieringsunderlaget EPA. Låt eleverna reflektera kring frågorna, först enskilt och sedan i par. Slutligen lyfter du några elevers diskussioner i helklass.

Om du slumpvis vill välja ut elever kan du till exempel dra “glasspinnar” eller kort med deras namn på.

Nyckelord

• Lindisfarne

• arkeologer

• träl

• Leif Eriksson

• runor

Facit

Nyckelord

1-C, 2-D, 3-A, 4-E, 5-B

Fem frågor

1. Vikingarnas båtar hade en smart platt botten som gjorde att de kunde komma nära stränderna och fienden.

2. Vikingarna tog med sig trä på sina handelsresor. Andra varor de tog med sig var djurskinn och vapen som fint smidda svärd. På resorna till Turkiet tog vikingarna med sig slavar som de sålde.

3. Vikingarna ristade sina runor på trä, ben och näver – men nästan allt materialet är borta för alltid. Det har ruttnat eller brunnit upp. Det är bara runstenarna som är kvar.

4. Erik Röde upptäckte Grönland. Han bosatte sig där och kallade ön för Grönland för att locka dit fler människor. Han trodde att människor skulle vilja flytta dit om han kallade det Grönland eftersom det skulle få människor att tro att det var grönt där.

5. Runstenar, gravar, boplatser, rester från hus, skelett från människor och djur, mynt och annat är källor som berättar hur människorna levde under vikingatiden. Andra källor är berättelser som skrevs av människor från andra länder som var på besök i Sverige.

Bedömningsuppgift Forntid och vikingatid

Den här bedömningsuppgiften består av tre delar.

Del 1 handlar om att eleverna fyller i den tredje kolumnen (L) i den VÖL som de gjorde inledningsvis av arbetsområdet. Den tredje kolumnen kan ses som en summering och en utvärdering. Ett förslag är att eleverna gör det här genom en EPA, först enskilt, sedan i par och till slut lyfter det i helklass.

Fyll i klassens gemensamma VÖL (där V och Ö redan är ifyllt) på tavlan utifrån deras EPA. Låt alla få komma till tals. Det är viktigt att följa upp vad eleverna har lärt sig i slutet av arbetsområdet.

Del 2 består av bedömningsuppgiften Vikingatid (se kopieringsunderlag Bedömningsuppgift Vikingatid). Den här uppgiften ska eleverna göra enskilt. Syftet med bedömningsuppgiften är att eleverna ska få pröva sina kunskaper. Uppgiften är baserad på kriterier för bedömning.

Del 3 består av att eleverna utvärderar arbetsområdet genom att fylla i kopieringsunderlag Utvärdering. Syftet med att eleverna gör en utvärdering är att de ska bli medvetna om vilka ord och begrepp som de känner att de kan eller är på väg att kunna.

Kopieringsunderlag Bedömningsuppgift Kopieringsunderlag Utvärdering

Facit till bedömningsuppgift 1.

händelse orsak konsekvens

Vikingarna började resa

En orsak till att vikingarna började resa var att det fanns ont om mark och mat i Norden. Vikingarna var duktiga på att bygga skepp som kunde komma nära stränderna.

En konsekvens av att vikingarna började resa var att de kunde byta till sig varor som glas, siden, guld, kryddor och brons. En annan konsekvens var att de plundrade och tog slavar vilket ledde till att vikingarna tog över stora delar av bland annat England. En tredje konsekvens var att de bosatte sig på Island och hamnade i Vinland.

Exempel på svar

Människorna bodde i byar med hela sin släkt. Husmor bestämde vad de andra kvinnorna på gården skulle arbeta med. Mannen var ute och fiskade och jagade och byggde vikingaskepp. Kvinnorna lagade mat och sydde. Barnen fick tidigt lära sig de vuxnas arbeten. Några människor hade ingen makt alls över sig själva. De var ofria och kallades slavar. Det var kvinnans uppgift att fylla matförråden på vintern. Husmor hade nycklarna till huset eftersom hon var chef för arbetet på gården. Den mäktigaste mannen var hövdingen.

Koppla exploro.se till arbetet med grundbok och arbetsbok

I årskurs 4 behöver många elever stöd i att ta sig an texter och uppgifter. Ju mer du som lärare modellerar och vägleder i läsning och bearbetning, desto tryggare blir eleverna i sitt läsande. Exploro.se ger dig goda förutsättningar att arbeta både stöttande och varierat. Att omväxlande med grundboken, arbetsboken och exploro.se stärker elevernas förmåga att tillägna sig kunskap på flera sätt vilket ger en fördjupad förståelse och kunskapsinhämtning.

Många av de aktiviteter och förslag som presenteras här i lärarhandledningen visar hur du enkelt kan använda exploro.se som ett komplement till grundboken och arbetsboken - och för att variera undervisningen.

Genom att använda digitala resurser, som filmer, interaktiva quiz, fördjupande texter och kreativa elevuppgifter, skapas fler vägar in i innehållet. Det gör det möjligt att möta olika elevers behov och lärstilar – och ytterligare arbeta språkutvecklande.

Förslagen som presenteras i de olika kapitlen är endast några nedslag. På exploro.se finns mycket mer att utforska. Vi hoppas att dessa förslag inspirerar dig att utforska exploro.se och upptäcka hur enkelt det är att skapa en varierad och elevaktiv undervisning.

Forntiden med vikingatiden

Precis som tidigare nämnts så ingår inte forntiden inte i kursplanens centrala innehåll i årskurs 4–6. Det finns dock flera didaktiska skäl att repetera perioden.

Läroplanen lyfter att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för människors levnadsvillkor under olika tidsperioder, hur dessa villkor har förändrats över tid och vad som har orsakat förändringarna.

För att kunna utveckla denna förståelse behöver eleverna en historisk referensram – något som arbetet med forntiden bidrar till. Genom repetition får eleverna möjlighet att befästa begrepp som tid, samhälle och utveckling, vilket underlättar inlärningen av senare epoker.

På så vis stärks deras förmåga att se förändring och kontinuitet över tid – en viktig del i att utveckla ett historiskt sammanhang, så som anges i kursplanens mål.

Efter att eleverna har repeterat tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern i både grundbok och arbetsbok kan de fortsätta med kortare repetition genom att göra aktiviteten Forntiden på exploro.se.

Syftet med aktiviteten är att eleverna ska jämföra stenåldern, bronsåldern och järnåldern för att se samband, likheter och skillnader mellan de tre tidsperioderna.

Låt eleverna först läsa några korta texter om boende, mat, kläder, handel och makt under epokerna. Låt dem sedan arbeta i par med att illustrera och skriva en egen kort text utifrån var och en av rubrikerna.

Alla texter och bilder samlas på planscher. Låt dem arbeta i par för att jämföra faktan med det venndiagram som de har gjort i arbetsboken. Låt eleverna diskutera likheter och skillnader och fyll i ett nytt venndiagram (kopieringsunderlag Venndiagram).

Ett annat sätt att repetera är att tillsammans kika på sammanfattningen av forntiden som består av en interaktiv tidslinje. Klicka upp texter och filmer och använd som underlag för en kortare genomgång i helklass.

Grundbokens fördjupning om asatron (s. 29–30) lämpar sig väl att kombinera med aktiviteten Kristen eller hedning. I denna aktivitet skriver eleverna en berättelse i par, ur perspektivet av en handelsresande – antingen en kristen engelsman eller en svensk som tror på asagudar. Halva klassen skriver från det kristna perspektivet, den andra halvan från det hedniska. Genom att ta del av varandras texter får eleverna en levande inblick i hur kristendomens införande påverkade människor i Norden.

Aktiviteten lämpar sig särskilt väl för ett ämnesövergripande arbete med svenska. I samband med skrivandet kan ni gemensamt arbeta med skrivregler, dialog och lägesord.

På exploro.se Svenska finns texter att läsa tillsammans. Låt eleverna ge varandra respons i par – till exempel genom att markera olika delar i texten med färg.

Denna typ av aktivitet tränar både historisk förståelse och språklig medvetenhet – samtidigt som eleverna får utforska olika perspektiv genom eget skapande.

Vikingatiden

Inled arbetet med film

Filmen Vikingarnas tid kan med fördel visas som en introduktion till arbetsområdet.

Låt gärna eleverna se filmen en gång hemma som förberedelse (flippat klassrum), och titta sedan tillsammans i klassrummet.

Dela in eleverna i grupper om tre och låt dem titta på filmen samtidigt som de skapar en gemensam tankekarta. Ge varje grupp ett A3-papper och gärna pennor i olika färger så att varje elev kan skriva med sin egen färg. I mitten av pappret skriver de “Vikingar” och drar streck ut till olika underämnen som behandlas i filmen:

• Vem var viking? (01:10-03:13)

• Vikingatåg (03:14-04:50)

• Vikingarnas båtar (04:51-05:50)

• Vikingarnas liv och städer (05:51-10:16)

• Religion (10:17-11:55)

• Arvet efter vikingarna (11:56-slut)

Pausa gärna efter varje avsnitt så att grupperna hinner skapa en ny bubbla, skriva in underrubriken och diskutera vad de minns. Därefter fyller de på med nyckelord, begrepp och reflektioner.

Avsluta gärna med att skapa en gemensam tankekarta på tavlan. Låt grupperna bidra med innehåll från sina egna kartor – och uppmuntra dem att “dela och stjäla” idéer från varandra.

Svåra ord och begrepp som kan förklaras i förväg eller under filmens gång är till exempel: viking, träl, Hedeby, Yggdrasil, asatro, vikingatåg, hirden, Birka, Valhall, runor.

Filmen fungerar utmärkt för att aktivera förkunskaper inför läsning av grundbokens texter, men kan även användas som repetition i slutet av arbetsområdet och inför bedömningsuppgiften.

Vikingars resor

För variation i undervisningen i samband med avsnittet Vikingars resor (s. 15–18 i grundboken) kan du låta eleverna göra aktiviteten med samma namn.

Här får eleverna lära sig om vikingarnas resor genom en interaktiv karta där de kan ta del av grundbokens ämnesinnehåll genom text, ljud och film. Du som lärare kan givetvis också använda den interaktiva kartan som underlag för en presentation som ingång till eller repetition av avsnittet i grundboken.

Leva tillsammans

Som tidigare nämnts rymmer det här kapitlet flera viktiga och vardagsnära teman: familj, vänskap, mobbning, kärlek, relationer, jämställdhet och rättigheter. Genom berättelser, diskussioner och elevaktiva övningar får eleverna möjlighet att utforska både vad det innebär att leva tillsammans och vad som är viktigt i relationen till andra.

Här följer två förslag på hur du kan komplettera och variera arbetet med grundboken och arbetsboken, i enlighet med skolans värdegrund och målen i ämnet samhällskunskap.

Brevet utan avsändare

I aktiviteten Brevet utan avsändare ställs eleverna inför ett fiktivt men verklighetsnära problem. De hittar ett anonymt brev från en elev som utsätts för mobbning i skolan och som inte vet vart hen kan vända sig för att få hjälp.

I par får eleverna först undersöka vilka stödfunktioner som finns – både på den egna skolan (till exempel elevhälsa, vuxna att prata med) och i samhället ( BRIS, 1177, Barnombudsmannen etcetera.).

Därefter skriver de ett svar till den utsatta eleven med tips och råd. Syftet är att öva empati, ge eleverna kunskap om vart man kan vända sig – och samtidigt stärka deras förmåga att uttrycka sig i skrift.

Sätt gärna upp elevernas brev på väggen under rubriken: Här finns hjälp – vi bryr oss.

Det kan bli en påminnelse om att ingen är ensam och att det alltid finns stöd att få.

Integrera med skönlitteratur

Lars är LOL av Iben Akerlie är en skönlitterär bok som med fördel kan läsas parallellt med att ni läser kapitlet Leva tillsammans. Boken handlar om Amanda, en populär mellanstadieelev, som får i uppdrag att vara fadder

Utforska vidare på

Exploro.se

På exploro.se finns en diger resurssida där du som lärare kan läsa om olika sätt att variera undervisningen. Exploro.se erbjuder olika interaktiva aktiviteter som kan kombineras med grundbokens avsnitt. Ett exempel är teaterpjäser och rollspel kopplat till ämnesinnehåll, vilka främjar språkutveckling och social interaktion.

För dig som vill arbeta ämnesövergripande finns det flera ämnesövergripande aktiviteter och arbetsområden på exploro.se. Du hittar dem genom att gå till respektive ämnesportals bibliotek och sortera på temat Ämnesövergripande.

Exploro.se innehåller även texter som kan användas både som extramaterial för fördjupning och som underlag för diskussioner i klassrummet. I alla texter finns ett inbyggt lässtöd i form av läsguider som följer de lässtrategier som beskrivs på grundbokens flikar.

Modellera lässtrategierna med hjälp av läsguiderna och låt eleverna sedan parläsa med hjälp av dem.

LIKHETER

SKILLNADER

Namn:

Kopiering

Vad hände? Var hände det? (skeenden)

Namn:

Resonera – Orsak (Varför hände det? Vem? Hur?)

Konsekvens (Vad blev resultatet?)

Kopieringsunderlag Fundera och resonera

Namn:

Namn:

Det här har jag lärt mig om

Det här önskar jag lära mig om

Det här vet jag om

Kopieringsunderlag

Enskilt

Namn:

Känner till Kan inte

Vad händer på bilden?

Namn:

Vad ser jag på bilden?

Exploro SO årskurs 4 lärarhandledning stöttar undervisningen av texterna i Exploro grundbok, uppgifterna i Exploro arbetsbok samt visst innehåll på exploro.se.

Lärarhandledningen innehåller lektionstips, facit till uppgifter, förslag på lässtrategier, samtalsfrågor och viktiga ord och begrepp att uppmärksamma. Här ges också förslag på kreativa aktiviteter kopplade till olika ämnesområden. I lärarhandledningen finns dessutom kopieringsunderlag (inklusive bedömningsuppgifter) som stöttar ett fortsatt lärande.

Exploro SO årskurs 4

• Är ett årskursläromedel som skapar sammanhang och förståelse för de fyra SO-ämnena

• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom både texter, aktiviteter och uppgifter

• Har en struktur som bygger på igenkänning

• Ger stöd för smarta lässtrategier som hjälper dem att utveckla sin läsning och sitt lärande

I serien ingår även:

exploro.se

Grundbok Arbetsbok