9789151111537

AKTIVITETSLEDARSKAP

Nivå 1

Ingela Fredriksson

INNEHÅLL

Eva lyssnar in musiken och räknar stegen tillsammans med de övriga i gruppen. De hade precis en genomgång av dessa steg och hur de ska räkna in sig i dansen. Det är svårt att få det rätt men det är så kul och tempot är högre än hon trodde. Hon brukar vara alldeles genomsvettig efter en lektion. Tänk att gammeldans kunde vara så ansträngande, det ser inte så jobbigt ut. De börjar alltid lektionen med en repetition av det de lärde sig förra gången och sedan provar de det igen innan de går vidare med nästa steg. Det är jätteroligt och han som leder aktiviteten är duktig och pratar högt och tydligt så att alla förstår. Det finns ett par som kommer från Eritrea med på kursen. De har lite svårt att förstå ibland men eftersom aktivitetsledaren visar och förklarar så förstår de snabbt även om det blir lite språkförbistringar.

6

Kvalitet och

riskanalys

I detta kapitel går vi igenom vikten av säkerhetsföreskrifter, vilka risker som kan finnas, olika sätt att förebygga och vad som är viktigt att ta hänsyn till vid planering. Rätt utrustning och rätt kunskaper är oftast en förutsättning om olyckan är framme. Vi lär oss även HLR, stoppa en blödning och säkerhet vid vatten och is.

o Säkerhetsföreskrifter

o Olika typer av risker

o Hur du kan förebygga

o Packning och utrustning

o HLR

o Stoppa blödning

o Livräddning vid vatten

o Linda en skada

Centralt innehåll

• Kvalitetssäkring, riskanalys och förebyggande säkerhet i samband med planering.

• Användande av relevanta redskap och relevant utrustning samt säkerhetsutrustning för olika aktiviteter.

• Ingripande och agerande vid akuta nödsituationer, fysisk skada eller sjukdom.

diskutera · fundera på

1. Hur reagerar du vid en kris?

2. Vilka är dina styrkor?

3. Vilka är dina svagheter?

Nu måste Eva koncentrera sig och räkna rätt … från varandra … mot varandra och en och två och tre …

Aj! Oj, nu krockade hon med sin danspartner och trampade snett. Oj, vad det gör ont och bultar i foten. Eva försöker resa sig upp men det går inte att stödja på foten … Hon sätter sig på en stol som står vid kanten av dansgolvet och vilar.

Aktivitetsledaren kommer fram till Eva och undrar om det är okej att sitta där och vila tiden som är kvar, så kan han leda de andra danslektionstiden ut. Eva säger att det går väl bra men foten svullnar och hon behöver nog uppsöka sjukhus. Aktivitetsledaren säger att om hon behöver skjuts till sjukhuset efter lektionen så kan han skjutsa henne.

REFLEKTION KRING FALLBESKRIVNINGEN

Vad tycker du Eva ska göra? Ska hon vänta och få skjuts av aktivitetsledaren? Gör han rätt som håller lektionen igång och hon får sitta där och titta på och ha ont? Hur skulle du göra?

När det sker en olyckshändelse under en aktivitet där det finns en aktivitetsledare så är det hen som är ansvarig för säkerheten och för att ha kunskap om tillvägagångssätt om olyckan är framme. I detta exempel kanske inte aktivitetsledaren har tillräckliga kunskaper om hur han ska hantera skadan. Det han borde göra här är att kyla ner foten och linda den så att svullnaden blir så liten som möjligt och sedan se till att Eva kommer till sjukhus för en röntgen av foten. Det hade varit bättre att skicka iväg Eva i en taxi om ingen kunde/ville skjutsa henne. Det finns försäkringar som täcker kostnader vid skador om den som håller i verksamheten arbetar inom till exempel ett studieförbund.

Om något allvarligt händer

Som aktivitetsledare har man ansvar för deltagarna och behöver veta vad man ska göra om det händer något allvarligt. Vad gör man om en deltagare blir sjuk, skadar sig eller går vilse?

Många verksamheter har bestämt vem man ska kontakta och vad ledare ska göra om något händer. Du bör ta reda på vad din verksamhet har för regler och rutiner för den typen av händelser.

Du kan förbereda dig själv genom att alltid ta reda på:

▶ Var finns nödutgångar?

▶ Var finns brandsläckare?

▶ Finns det första hjälpen-låda i närheten?

▶ Vad är adressen till den plats som aktiviteten är på?

▶ Vem ska jag informera i verksamheten? (Rektorn, gymägaren, scoutledaren?)

Riskanalys

En riskanalys innebär att ta reda på vilka eventuella risker som kan finnas med aktiviteter/moment och den är nödvändig för att förebygga ohälsa och olyckor. Processen sker i flera steg och ser ut som följer nedan. Det kan skilja lite beroende på vilken verksamhet man arbetar inom. Det kan vara så att verksamheten har gjort en övergripande riskanalys innan du som aktivitetsledare tillsätts för att leda aktiviteten.

▶ Steg 1: Samlar in relevant information.

▶ Steg 2: Identifierar eventuella risker.

▶ Steg 3: Bedömer riskernas relevans.

▶ Steg 4: Rangordnar risker efter skala.

▶ Steg 5: Tar fram åtgärder.

▶ Steg 6: Skapar en handlingsplan.

▶ Steg 7: Följer upp efter genomförd aktivitet.

Det är du som aktivitetsledare som ansvarar för att informationen om aktiviteten har nått alla deltagare och att de har förstått den. Om det är en verksamhet inom skolan så finns det lagar och föreskrifter om brandskydd och säkerhet. Det finns tydliga riktlinjer om hur det ska finnas lättillgänglig information om tillvägagångssätt och ansvar. Om det är barn som deltar i aktiviteten så finns det tillfällen där vårdnadshavare behöver godkänna att deltagaren får genomföra aktiviteten. Det kan vara en aktivitet på en fritidsgård där deltagarna ska åka i aktivitetsledarens bil till aktiviteten. Eller en gemensam bussresa till en vandringsled där aktivitetsledaren ansvarar för barngruppen. Där behöver det även vara klart och tydligt med hur många barn en aktivitetsledare ensam ansvarar för. Det kanske behövs flera ledare? Vilka försäkringar gäller? Det är inte skolans verksamhet om det är fritidsgården som ordnar aktiviteten. Kan jag behöva be alla deltagare fylla i en hälsodeklaration?

I alla miljöer finns risker för olyckor. Det är därför viktigt att känna till vilka rutiner som gäller i just den verksamheten där du befinner dig när olyckan sker.

Första hjälpen på olycksplatsen bör bestå av omhändertagande av skadan av personal med kunskap om hur innehållet i en första hjälpen-låda används. En första hjälpen-låda bör innehålla: skyddshandskar, sårtvätt, kompresser, plåster, sårtejp, elastisk linda, kombiförband och pincett.

Tillkalla hjälp och ring 112 och meddela vad som hänt och uppgifter om den skadade, vid behov.

Se till att den skadade kommer till sjukhus och får vård om det inte är aktuellt med ambulans men skadan ändå är stor.

Det är viktigt att det finns kunskap om första hjälpen och HLR vid varje aktivitetstillfälle.

Första hjälpen

När en person hastigt blir allvarligt sjuk eller skadad så behöver första hjälpen-insatser genomföras innan personen får möjlighet till läkarvård.

Ta först reda på vad som hänt personen. Kontrollera om tillståndet är livshotande. Sätt i så fall igång med L-ABC, HLR och ring 112.

Undvik att flytta på personen som är skadad om det inte är nödvändigt för personens säkerhet och stanna kvar hos personen tills ambulansen kommer.

L-ABC

L-ABC betyder Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulation. Ordningen på bokstäverna anger prioriteringsordningen på de skador som den skadade kan ha.

Du börjar med att se till att det livsfarliga läget är borttaget för personen. Sedan kontrollerar du snabbt om personen andas. Därefter kontrollerar du om det finns kraftiga blödningar och om personen är i chock.

Du kan behöva genomföra HLR om personen inte andas och inte har någon puls. HLR betyder hjärt-lungräddning och består av bröstkompressioner och inblåsningar. Det finns HLR för vuxna och HLR för barn. Det finns även HLR med hjärtstartare och du bör veta var närmaste hjärtstartare finns.

VETA MERA:

Gå in på 1177 och läs mer om Första hjälpen och HLR. Där kan du även se en film om HLR.

Stroke

Om någon anstränger sig mer än den brukar göra och har högt blodtryck eller är äldre och inte är i så bra kondition, så kan risken för stroke öka. Ett bra sätt att känna igen symtomen vid stroke är att använda AKUT-testet:

1. Ansikte – kan personen le eller hänger inte musklerna i hela ansikte med i rörelserna?

2. Kropp – kan personen lyfta armarna framåt och hålla kvar i 10 sekunder?

3. Uttal – kan personen säga en hel mening utan att sluddra på talet?

4. Tid – symtomen uppkom plötsligt och behöver behandlas direkt, så vid minsta misstanke om stroke ring 112.

Allergisk chock – anafylaxi

När en allergisk chock, anafylaxi, uppstår kommer ofta flera symtom snabbt efter varandra. Det börjar ofta med klåda i hårbotten som sprider sig ner till ansikte och händer och fötter. Nässelutslag som kliar sprider sig över kroppen. Munnen, tungan och svalget kliar och svullnar. Det kan bli svårt att andas. Kräkningar och diarré kan förekomma. Trötthet, oro och rastlöshet förekommer ofta. Yrsel, matthet och kallsvettningar följt av svimningskänsla är vanliga. Ring 112 om någon verkar ha fått en allvarlig allergisk reaktion.

VETA MERA:

Gå in på 1177 och sök på allergier för att läsa mer om orsaker, behandlingar och mediciner.

Stoppa blödning

Tillståndet vid en kraftig blödning kan vara livshotande. Om skadan är stor och personen blöder mycket så ska du omedelbart stoppa blödningen. Om blödningen sprutar blod eller pulserar ut blod så kan det tyda på en skada på en pulsåder.

▶ Ring 112.

▶ Hitta blödningen.

▶ Håll den skadade kroppsdelen högt över hjärtats nivå.

▶ Gör ett tryckförband av tyg och gör en hård rulle som du kan trycka mot skadan.

▶ Tryck rakt mot såret med raka armar för att få kraft ordentligt om skadan är så placerad.

▶ Om du blir trött i armarna be någon trycka uppe på dina händer.

▶ Behåll trycket tills ambulansen kommer.

Om blödningen inte är livshotande och det är ett mindre sår:

▶ Tvätta dina händer med tvål och vatten.

▶ Ta på handskar om det finns.

▶ Skölj rent såret under rinnande vatten eller med sårtvätt.

▶ Kontrollera att det inte finns skräp och/eller små bitar av grus eller glas kvar i såret.

▶ Plocka ut med pincett om möjlighet finns.

▶ För ihop sårkanterna och sätt på en kompress som du tejpar fast med kirurgtejp eller sätt på ett plåster.

Såret kan behöva sys om det är stort och därför bör den skadade kontakta vården.

Linda skada

När man är utomhus eller inomhus och utövar en aktivitet med tempo som man tycker är rolig och alla är uppslukade av spelet/ aktiviteten så är risken att trampa snett eller springa och snubbla ganska stor. En stukning av en fot eller handled kan lindas för att minska svullnad och ger ett bra stöd.

1. Håll den skadade kroppsdelen högre än hjärtat.

2. Undvik att stödja på den skadade delen.

3. Kyl ner den skadade delen. Men lägg något mellan huden och kylan.

4. Linda den skadade leden med en elastisk linda för stöd.

FOTLED

Linda hårt nere runt foten och sedan upp mot vristen växelvis. Täck in hälen och linda även upp mot benet. Fäst med tejp. Låt den hårda lindningen sitta i ca 15 min och linda sedan om lite lösare. Den skadade leden kan behöva hållas lindad i några dagar och det kan vara svårt att använda den. För att utesluta att det inte är en fraktur så bör den skadade uppsöka vård.

HANDLED

Linda hårt runt mitten av handen och sedan upp mot handleden växelvis. Linda hela handleden upp mot armen. Fäst med tejp. Låt den första hårda lindningen sitta i 15 min och linda sedan om lite lösare. Den skadade delen kan behöva stöd en tid framöver och det kan vara bra med ett handledsstöd eller att ha den lindad. För att utesluta att det är en fraktur så bör den skadade uppsöka vård.

VETA MERA:

1177 har filmer och information om hur man lindar en skadad fotled.

Din aktivitet

Du ska nu få fundera över hur det du har lärt dig kan passa till den aktivitet som du ska leda. Din nya kunskap kan hjälpa dig att förstå hur du kan tänka och anpassa ditt sätt att planera aktiviteter med olika grupper som du leder. Det kan även hjälpa dig med kunskap om hur du genomför en riskanalys och vad du behöver ha för utrustning. Du kan även känna dig säkrare på hur du kan agera vid en kris, ta hand om en akut skada och genomföra HLR. Fundera över hur den grupp som du ska leda ser ut och hur du behöver tänka kring risker. Vad gäller för din aktivitet av följande:

▶ deltagarnas eget ansvar

▶ allergi

▶ STROKE

▶ blödning

▶ linda skada

▶ HLR

▶ livräddning i vatten

▶ rätt utrustning för aktivitet – karta och kompass, inte bara GPS

▶ förhindra att olycka uppstår och ta in hälsodeklaration.

CENTRALA BEGREPP

> Ansvarig – det är mycket viktigt att veta vem som är ansvarig, vilka som ska kontaktas och i vilken ordning om det händer en olycka.

> Första hjälpen och HLR – aktivitetsledaren behöver ha god kunskap om detta och veta hur det ska genomföras.

> STROKE – går snabbt att känna igen om du använder dig av AKUT­testet.

> Allergier – vuxna personer har eget ansvar att försöka förhindra att allergiska reaktioner uppstår men det kan inte alltid undvikas ändå. Det är bra om de som vet att de kan få allergiska reaktioner har med sig sin medicin. Oftast får man en allergisk reaktion av ett ämne som man får i sig via maten, men även getingar och bin kan orsaka allergi.

> Linda – en stukad fotled/handled behöver lindas med elastisk binda för att minska svullnad och ge stöd.

> Riskanalys – sker i flera steg innan aktiviteten genomförs och följs upp efteråt.

> Stoppa blödning – genom högläge av den skadade kroppsdelen eller hårt tryck på såret och sedan ett tryckförband vid större blödning.

> Rengöring och omläggning – sårskador behöver alltid rengöras och läggas om innan beslut om att uppsöka vård fattas.

> Utvärdering – ett sätt att ta reda på hur något uppfattades.

> Dokumentation – där man antecknat vad som genomförts.

> Sekretess – skydda personers integritet i dokumentationen.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vem ansvarar för att deltagarna i en aktivitet har fått information?

2. Vem ansvarar för brandsäkerheten och att brandövningar sker regelbundet på en skola?

3. Vad tycker du ska finnas i en första hjälpen­låda?

4. Beskriv processen vid en riskanalys.

5. Vad står bokstäverna i AKUT för?

6. Varför kan det vara bra om du ber deltagarna att fylla i en hälsodeklaration?

7. Varför ska du kyla ner skadad led?

8. Varför ska alla i gruppen ha en personlig packning med ett säkerhetskit?

9. Hur tycker du att man ska fördela gemensam mat och dryck i en grupp? Förklara hur du resonerar.

10. Varför ska man ha kartor med sig ut även om man har GPS i mobiltelefonen?

11. Hur agerar du om någon ramlar under aktiviteten?

12. Hur länge ska den hårda lindningen sitta kvar?

13. Varför behöver det finnas en pincett i första hjälpen­lådan?

14. Vad är det första du gör om någon visar tecken på allergisk chock?

15. Varför behöver du själv ha bra kondition om du leder en aktivitet ute på isen?

UPPGIFTER

1. Arbeta i par och prova att linda varandras hand­ och fotleder.

2. Sök reda på information och gör en packlista för en vandring med två övernattningar.

3. Gör en fallbeskrivning där du beskriver en situation som innebär att stoppa en blödning. Beskriv vem som är skadad och på vilket sätt, hur det gick till, vad du gör och i vilken ordning.

4. Gör en hälsodeklaration med de frågor som du tycker skulle vara relevanta att få svar på av deltagarna före aktiviteten.

AKTIVITETSLEDARSKAP Nivå 1

Ingela Fredriksson

Hur kan du utvecklas i ditt ledarskap? Vem har ansvar för deltagarna? Vem finansierar aktiviteten och hur påverkar det ditt sätt att leda?

Aktivitetsledarskap nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för aktivitetsledarskap 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av aktivitetsledarskap och inblick i ett spännande ämne som binder samman teoretisk och praktisk kunskap om ledarskap, lärande och gruppdynamik. Här presenteras olika former av organisationer, hur ledare kommunicerar, hur man gör en plan B och hur olika beslutsmönster ser ut.

Aktivitetsledarskap nivå 1 beskriver även vad som kan orsaka utanförskap och hur aktivitetsledare arbetar aktivt för att inkludera alla. Varje kapitel berör en eller flera punkter ur ämnets centrala innehåll. I slutet av varje kapitel finns centrala begrepp, instuderingsfrågor och uppgifter. Löpande i varje kapitel finns diskussionsfrågor som uppmuntrar till att reflektera och samtala. Till varje kapitel finns två fallbeskrivningar som väcker frågor och öppnar upp för diskussion. I ämnet aktivitetsledarskap ska eleverna planera, genomföra och utvärdera en egen aktivitet. Denna bok är därför utformad som ett praktiskt stöd och i slutet av varje kapitel finns ”Din aktivitet”. Det ger möjlighet att använda kapitlets innehåll under planeringen av en egen aktivitet.

Ingela Fredriksson har över fem års eftergymnasiala studier bakom sig. Hälsoutvecklare och rektorsexamen för att nämna några, men även folkhälsovetenskap, pedagogik och sjukdomslära ingår i utbildningsbakgrunden. Detta utgör en bred kunskapsbas som passar väl i områdena Barn- och fritid samt Vård- och omsorg. Ingela arbetar idag med utveckling av verksamhet, utbildning och kursinnehåll.