Issuu

Eva Larsson

LYCKAS med lektionen

Handbok i konsten att undervisa

ISBN 978-91-47-15679-5

Förläggare: Kirsi Terimaa Bengtsson och Helena Hammarqvist

Redaktör: Anna Thufvesson

Formgivning inlaga och sättning: Johan Ekelund

Formgivning omslag: Ingela Jönsson

Illustrationer: Johan Ekelund

Författarfoto: Fotograf Emilia

Projektledare: Magnus Winkler

Produktion: Lars Wallin

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina, 2026

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hur är den här boken tänkt? 4

DEL I Observationsanteckningar

Inledning: Hur blir man en skicklig lärare? 8

Kapitel 1: Observationsanteckningar från tio klassrum 13

DEL II Analys och diskussion 79

Inledning: Störningar i klassrummet – hur påverkas eleverna? 80

Kapitel 2: Att skapa förutsättningar för undervisning 85

Kapitel 3: Konsten att undervisa 103

Kapitel 4: Läraren som fostrare, förebild och inspiratör 147

Några tankar på slutet 167

Litteratur 171

Tack! 176

Hur är den här boken tänkt?

Det här borde du skriva en bok om, sa en lärare vars undervisning jag observerat. Hur man får en klass att koncentrera sig på undervisningen och inte hålla på med en massa annat, det vill väl alla veta, sa hon. Jag tog till mig det rådet och här kommer boken.

Till grund för den ligger mitt arbete med handledning av lärare, liksom forskning om hur vi människor lär oss. Jag har på uppdrag hittills gjort 520 lektionsobservationer på kommunala och fristående grundskolor och gymnasier på olika orter i Sverige. Jag har själv lång erfarenhet som lärare och var väl bekant med utmaningarna i yrket när jag började handleda andra lärare för ca femton år sedan.

Boken består av två delar: den första delen innehåller tio texter med anteckningar från observationer av undervisning i olika ämnen på olika stadier i grundskolan och på gymnasiet. Texterna bygger på observationer som jag själv har gjort, men är inte kopplade till någon viss lektion eller viss lärare. Jag vill visa på företeelser som är så vanligt förekommande i klassrummen att varje lärare med lite erfarenhet – och de flesta elever! – känner igen dem. Namn och förhållanden är påhittade och därför är det omöjligt att identifiera någon verklig lärare eller elev i texterna. De är dock utformade som om det funnes en verklig lärare som de riktar sig till, t.ex. genom ett du-tilltal, eftersom det är så jag skriver till de lärare som jag arbetar med.

Syftet med texterna i del I är att de ska kunna fungera som underlag för reflektioner över undervisning. Till stöd finns några diskussionsfrågor efter varje text och ytterligare några mera övergripande frågor som avrundning. Ett rekommenderat tillvägagångssätt för ett arbetslag eller en studiegrupp är att välja ut en viss observation för gemensam genomläsning och att deltagarna därefter delar med sig av och diskuterar de tankar som läsningen väckt. Skulle de själva,

om de hade gjort dessa iakttagelser, vilja ge några råd till den observerade läraren och i så fall vilka? Finns det något som de skulle ta med sig till sin egen undervisning?

I del II finns en generell sammanfattning av konkreta förslag till lösningar som lärare och jag har samtalat om i handledning. Jag har varit tveksam till att ta med dem därför att de kan hämma den fria tanken och diskussionen för läsaren. Emellertid säger mig erfarenheten från kurser som jag hållit att kursdeltagarna, efter att ha arbetat med liknande texter, gärna vill veta vad som skulle ha avhandlats i samtal mellan mig och exempellärarna. Därför finns förslagen med här, i allmän utformning.

Förslagen i del II kan också användas som underlag för vidare funderingar: Vilka andra strategier skulle kunna fungera för att lösa svårigheterna som uppkommit i dessa exempellektioner? Hur skulle läraren i exemplen ha kunnat förebygga den ogynnsamma utvecklingen? Vilka för- och nackdelar har olika metoder för läraren? Hur påverkas eleverna?

Lycka till!

DEL I OBSERVATIONSANTECKNINGAR

INLEDNING: HUR BLIR MAN EN SKICKLIG LÄRARE?

Det brukar sägas att det tar lång tid för en lärare att bli skicklig i yrket och lärarutbildningen kritiseras ofta för att inte förbereda de studerande tillräckligt för mötet med verkligheten. Vissa lärare som jag handlett säger att det under deras utbildning har förutsatts att de på praktikskolorna ska få lära sig det praktiska handlaget, men att det har varit otillräckligt.

Frågan är emellertid vilket lärande som är möjligt inom ramen för en rimlig studietid. Precis som i många andra yrken är det i arbetet efter utbildningen som skickligheten övas upp. Att lära sig behärska praktiken i klassrummet kräver ju samspel med elever.

Hur en lärare undervisar sitt ämne påverkar eleverna mer än rent kognitivt. Hur lektionstiden används, hur dialogen med klassen är och hur läraren arbetar för att få eleverna engagerade skapar en miljö som påverkar elevernas upplevelse av rättvisa eller orättvisa, deras inställning till skolan och i förlängningen deras psykosociala utveckling. Den är svårare att utvärdera än det mätbara lärandet, men främjas om lärarens agerande baseras på god människokännedom. Att skaffa sig det är något som för de flesta tar lång tid, eftersom det bygger både på personliga erfarenheter och på förmåga till reflektion och analys.

En lärare behöver trivas med att vara ledare för unga människor, något som kräver både kunskaper och övning. De flesta lärare blir utmanade i sin roll när de möter nya elever och det sker ofta på ett sätt som en oerfaren lärare kanske inte kan förutse och förbereda sig för. Läraren behöver veta vad sådana utmaningar syftar till för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Detta är troligen den svåraste delen i läraryrket då provokationer från elever innebär att det är lärarens personliga värderingar, integritet och förmåga som sätts på prov. När jag själv var ny som lärare var jag inte särskilt väl förberedd för praktiken i klassrummet. Ämneskunskaperna kände jag mig säker på, men hur jag skulle agera om eleverna saboterade undervisningen eller om de betedde sig illa mot varandra, det visste jag inte mycket om.1 Jag lärde mig genom att prata med eleverna i enskilda samtal och genom att pröva mig fram, vilket är det enda sättet, och det kan vara nog så påfrestande. Elever som vill utmana läraren läser ju lätt av tveksamhet, tolkar det som svaghet och ser sin chans. Undervisningen blir lidande och det eleverna istället lär sig är hur man2 kan driva med en lärare. Syftet med denna bok är att hjälpa lärare att inte fastna där och börja misströsta om sitt yrkesval.

Vissa delar av observationsanteckningarna är mera inriktade på elevernas förehavanden och mindre på lärarens undervisning. Det beror på att man som observatör i ett klassrum blir mer lik en elev än en lärare, särskilt när man observerar lektioner i ett ämne som man själv inte undervisar i. Det är inte säkert att den undervisande läraren hinner med att uppfatta klassens olika förehavanden lika väl som observatören – det är exempelvis svårt för läraren att hålla koll på elevernas datorskärmar.

1. I min bok Ordning i klassen berättar jag mer om utmaningarna som jag mötte och vilka konsekvenser som de medförde. Larsson, E. (2016). Ordning i klassen: om fostran, arbetsro och trivsel. Lectura.se.

2. Som indefinit pronomen i denna bok används ”man”, som är vedertaget och har generell betydelse, inte ”en”, som är dialektalt. Den etymologiska betydelsen av substantivet man är människa (Wessén, 1991).

Som observatör sitter jag längst ner i klassrummet och håller mig där, stilla och tyst, medan lektionen pågår och gör anteckningar med hjälp av snabbskrift (stenografi). Om eleverna håller på med ovidkommande saker, spelar, pratar med varandra, ropar och sprider oljud, kommer min uppmärksamhet att riktas mer på detta och mindre på undervisningen. Den upplevelsen ger ett elevperspektiv på undervisningen som är tänkvärd: man får erfara hur störningar stjäl ens koncentration och hur svårt det kan vara att i en sådan miljö försöka delta i och ta till sig undervisningen.

När vissa elever lägger beslag på det gemensamma utrymmet genom att bullra och ropa uppstår en odemokratisk situation: den som hörs mest får lärarens uppmärksamhet, medan den som lugnt väntar på sin tur får stå tillbaka. Läraren ”tvingas” vända sig till de pockande eleverna för att de ska dämpa sig, vilket innebär att de får bekräftelse på sitt beteende och vänjer sig vid att kunna dominera. Därmed har en ond cirkel startat och klassen har fått en informell ledning.

Orättvisan i detta förhållande skapar frustration hos andra elever som märker att läraren anpassar undervisningen efter vad dessa ledare för tillfället ”tillåter”. Det skapar naturligtvis också stress hos läraren och eleverna runt omkring. Det är välkänt att oro, buller och stress är de faktorer som stör arbetsminnet allra mest (bl.a. Arbetsmiljöverket, 2025; Klingberg, 2021).

Om inte alla elever deltar i undervisningen blir det oroligt i klassrummet och om det är oroligt i klassrummet kommer eleverna inte att kunna uträtta något arbete. Högst pris för detta betalar de elever som har särskilda behov för sin inlärning (Eberhard, 2020), t.ex. elever med bristande kunskaper i svenska. Om undervisningen hackas sönder på grund av störningar, blir den särskilt svårbegriplig för de eleverna. Att försöka undervisa under sådana förhållanden är dessutom förödande för lärarens auktoritet.

Som vissa anteckningar visar blir observatörens blick i ett lugnt och koncentrerat klassrum mer inriktad på undervisningen och lärarens

agerande med klassen. Sådana anteckningar är mindre påfrestande för läsaren än sådana som beskriver oroliga klassrum, där observatören främst noterar elevernas förehavanden och beteenden. Dock

finns det fördelar med att studera oron snarare än lugnet: de oroliga exemplen bildar en kontrast till ens uppfattning om vad som är god undervisning och tvingar en därmed till en analys som de lugna lektionerna inte erbjuder.

För egen professionell utveckling skulle vi i större utsträckning kunna använda vardagen som vi har i skolan till att observera varandras lektioner. De flesta av oss gör ju då och då misstag som vi skulle kunna delge varandra och lära av, men vi drar oss ofta för att visa upp våra mindre lyckade lektioner. Att tillsammans med kollegor få fundera över varför en lektion inte gått som avsett är stimulerande för läraren som kanske tänker att så där ska det i alla fall inte gå till i mitt klassrum – nej, men hur undviker man det då?

Det är välbelagt i forskning hur värdefullt det är under en lärprocess att få ge och ta emot återkoppling, liksom att kunna stå ut med misstag och motgångar (Duckworth, 2016; Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD], 2015). Att framföra kritik på ett konstruktivt sätt – framåtsyftande – är hjälpsamt och mest en fråga om god vilja och goda ord. Och när allt flyter på bra och eleverna lär sig det de ska, då är nog lärarjobbet det roligaste arbete man kan ha!

Vi ska nu få möta tio lärare i deras utmaningar med elever. Lärarna undervisar i olika ämnen, på olika stadier, har olika lång erfarenhet och olika förutsättningar. Skolorna är vanliga skolor, eleverna vanliga elever och lärarna vanliga lärare. Lärarna får inleda med att själva beskriva utmaningarna som de möter.

Observationsanteckningar från tio klassrum

KAPITEL 1: OBSERVATIONSANTECKNINGAR FRÅN TIO KLASSRUM

Lärarnas problemformuleringar

När en lärare ber om handledning träffas vi först, läraren och jag, för ett samtal. Läraren får berätta om sin undervisning och om det finns någon särskild anledning till att läraren vill få handledning. Det behöver det förstås inte göra, att samtala om undervisning är alltid givande, men det vanliga är att de som ber om hjälp upplever sig ha problem i en viss klass och att detta visar sig i form av störningar och oro på lektionerna. De tio exempellärarna i denna bok beskriver var och en sin utmaning på följande sätt:

Lärarens namn Ämne, program

1. Ali Naturkunskap på högskoleförberedande program

Årskurs, skolform

År 2, gymnasiet

2. Monica Idrott och hälsa

Åk 9, grundskolan

Läraren om sin utmaning

Eleverna har klagat hos rektor över att de inget lär sig på mina lektioner. Det är i så fall deras eget fel, tycker jag, men om det finns något mer jag kan göra, vill jag gärna veta det.

Vissa elever satsar hårt på idrotten medan andra inte vill vara med alls och jag vet inte hur jag ska få med dem.

3. Björn Samhällskunskap

4. Anna Formgivning på yrkesprogram

Åk 7, grundskolan

År 1, gymnasiet

5. Robert Ellära på yrkesprogram

År 2, gymnasiet

Klassen presterar ojämnt och vissa elever är passiva.

Mitt största bekymmer har varit att få alla elever att komma hit. Nu går det rätt så bra, men ett par elever har fortfarande stor frånvaro.

Mina elever presterar svaga resultat för de har vant sig vid att inte anstränga sig. Vissa inser inte att de behöver kunna en hel del teori för att bli elektriker.

6. Sofia Svenska Åk 2, grundskolan

Jag har oroliga elever. Ibland blir det kaos i klassrummet.

7. Simon Handel på yrkesprogram

År 2, gymnasiet

8. Maria Engelska på yrkesprogram År 1, gymnasiet

Jag vill att du träffar mina jobbigaste elever. De är trevliga en och en, men i klassrummet är de okoncentrerade och springer ut och in.

Mina elever i den här klassen är inte särskilt motiverade för att lära sig engelska. De tramsar och håller på med fel saker under lektionerna.

9. Fredrik Svenska Åk 5, grundskolan

10. Viorica Matematik på högskoleförberedande program

År 1, gymnasiet

Det är min första klass. Eleverna är livliga och duktiga, men spralliga, så det blir väldigt rörigt.

Jag har en väldigt ojämn klass. Vissa är riktigt duktiga, men andra anstränger sig inte tillräckligt. De tappar lätt fokus vid eget arbete.

De tio lektionsobservationerna som nu följer återges i ungefär samma oredigerade skick som de har när de antecknas. Det innebär att många skiljetecken saknas, eftersom det sällan finns tid för det vid antecknandet, då det gäller att få med så mycket som möjligt av det som sker i undervisningen och bland eleverna. Vissa av dessa lektioner bedrivs i en miljö av ständigt surrande och bullrande. Eftersom det ofta är bristen på koncentration som läraren framhåller som själva problemet måste oron som jag ser också framgå i observationsanteckningen.

Att texterna inte är redigerade betyder att kolon, frågetecken och punkt i många fall har ersatts av kommatecken. Det som läraren och eleverna säger har satts med kursiv stil, medan det som skrivs

på tavlan återges i fet stil. Tre punkter (…) markerar ett avbrott i kommunikationen, vilket kan bero på att läraren blir avbruten eller att något händer bland eleverna som tar min uppmärksamhet.

Genom att presentera texterna på detta sätt vill jag förmedla lite av det ständiga flödet av oljud och kommentarer som präglar vissa lektioner, orsakar avbrott i undervisningen och påverkar elever och lärare.

EXEMPEL 1: LÄRAREN ALI

Ali undervisar på gymnasiet och har lektion i naturkunskap. Hans elever har klagat över att de inte lär sig något på hans lektioner. Ali säger att det i så fall beror på eleverna, eftersom de inte arbetar utan håller på med en massa annat och springer ut och in. Han vill gärna veta hur en utomstående lärare ser på detta.

Lektionen är upplagd som repetition, genomgång av ny kunskap och eget arbete. Föreställ dig att det är du som observerat Alis lektion och har gjort dessa anteckningar. Vilka råd skulle du vilja ge honom?

Anteckningar från observation av lektion i naturkunskap med år 2, gymnasiet, den 13 april klockan 10.05–11.15, 20 av 22 elever närvarande

Du öppnar på utsatt tid, klockan 10.05, eleverna går in och slår sig ner. Dörren öppnas två minuter senare, ytterligare en elev dyker upp, 10.08 kommer ännu en elev och 10.11 ytterligare en. Du kontrollerar närvaron mot klasslistan. När alla elever kommit på plats sitter de på följande sätt:

K ateder/laborationsbord

Du säger vi ska först repetera …, sedan ska vi gå igenom ozonlagrets förtunning och sedan får ni jobba med frågorna i boken. Om vi hinner, ska vi börja med växthuseffekten och sedan avslutar vi det avsnittet med att sammanställa våra kunskaper i en miljöbok. Och så var det det där med mobiler. Du pekar på mobillådan som står på katedern, en elev reser sig, två andra elever lämnar över sina mobiler till henne, hon går fram och placerar dem i lådan. Eleven T fäller upp huvan, lägger upp fötterna på stolen bredvid, armarna i kors, lutar sig mot väggen och blundar.

Eleven I räcker upp handen och säger att hon ska gå till skolsköterskan, du frågar hur länge då, eleven svarar vet inte, men reser sig och går tillsammans med K. Du frågar K vad hon ska göra, får svaret gå med och båda går när klockan är 10.12. När de öppnar dörren kommer ytterligare en elev in och slår sig ner på plats L. Eleven H säger ska hämta en penna och lämnar salen och eleven P fäller upp skärmen på sin dator och startar en film som visar hästdressyr.

Klassen surrar, du skriver rubriken miljögifter längst upp på

tavlan och miljö bok vecka 13, frågar vet ni något om miljögifters egenskaper. Ingen visar tecken till att vilja svara, du säger och skriver på tavlan typiskt är att de verkar långsamt. Du säger de har låg akut giftighet, de kan delas in i två stora grupper … organiska och oorganiska …, någon elev hörs säga tungmetaller, du antecknar det. Dörren öppnas 10.15 och H kommer tillbaka, sätter sig på sin plats och lägger upp fötterna på stolen bredvid. Du säger om man kan detta, då kan man svara på alla frågor i boken … säger organiska miljögifter och skriver på tavlan är stabila i en miljö men instabila i en annan. Några elever skriver på papper eller i sin dator, du säger och skriver på tavlan de är fettlösliga, inte vattenlösliga, eleverna F, L och P ser ut att ha igång spel på sina datorer.

Du förklarar hur ämnena ackumuleras, förklarar vad ordet ackumulera betyder, ett par elever ställer frågor som inte hörs bakåt, dörren öppnas 10.23, du säger … vissa ämnen minskar inte, ännu en elev kommer in, sätter sig på plats S och fäller upp skärmen. Det surrar från A och D, du säger vi har pratat om cocktaileffekt tidigare också, vad är det, N tar ordet och talar.

Eleven R visar sin mobil för V, du förklarar och antecknar att de kan vara farliga, att de är lättflyktiga och att de har starkare effekt i kyligare klimat. E ställer en fråga, N tar till orda igen och förklarar cocktaileffekten.

Du skriver ozonlageruttunning, frågar är det någon som vet något om ultraviolett strålning, ingen säger något, du förklarar, antecknar på tavlan, det surrar från R och V som ser ut att ha igång ett spel på sina datorer, liksom F, G, O och Q. Eleven P tittar fortfarande på hästar, T sitter bakåtlutad och hänger med huvudet. Du förklarar ozonlagrets förtunning, tecknar en illustration på tavlan, säger och skriver cfc … det betyder klorfluorkarboner (ChloroFluoroCarbons), … freoner. En del elever ser ut att lyssna, du förklarar att problemet är kvar trots att de producerats för trettio år sedan därför att de är stabila. Räcker det med det här, frågar du, någon säger ja, du säger vi kan se på en film som förklarar det lite bättre, L visar något på skärmen för N och de skrattar.

Du startar en film, engelskspråkig och textad, när klockan är 10.34, eleverna ser ut att koncentrera sig på den, bortsett från P som fortfarande tittar på hästar. Du stänger av filmen 10.40, ställer ett par kontrollfrågor, ingen svarar, du säger om ozonlagret är tunnare än 50 % … det gäller bara sydpolen …, okej, då får ni koncentrera er på frågorna 1–10, sidan 168.

Ljudnivån går upp, O och M pratar och trummar mot bänken, du cirkulerar och uppmanar eleverna att börja. Efter ca fem minuters eget arbete pratar fortfarande delar av klassen, P fortsätter

med sina hästar, N räcker upp handen och säger jag är klar, några elever fortsätter spela. Du säger jag hämtar ett par böcker och går ut.

Eleven V går till tavlan, ändrar bokstäverna i orden miljö bok, så att det istället står milo bög på tavlan, tar sedan sin mobil och lämnar salen. Eleven C reser sig, suddar ut orden på tavlan och går tillbaka till sin plats. Du kommer tillbaka in och lägger en lärobok på bänken framför S, han tittar upp, du säger jag ser ju att du inte har någon bok, H går och sätter sig bredvid F. Du säger är ni klara med frågorna, E säger ja, du säger vi väntar tills alla är klara, T lutar sig tillbaka och blundar, det surrar här och där (10.53). V kommer tillbaka, lägger sin mobil i lådan och sätter sig.

När klockan är 10.58 säger du okej, ska vi gå igenom frågorna tillsammans, eftersom vissa jobbar, andra gör inte det … vi går igenom frågorna tillsammans, klassen surrar, … ska vi gå igenom frågorna tillsammans, du frågar vad menas med begreppet ekologiskt fotavtryck, N tar ordet och talar. Du frågar … globala hektar, hur många använder en svensk, en amerikan och en pakistanier, ingen säger något, du förklarar i rikare länder påverkar vi mer, i fattigare lite mindre. Hur stort är snittet, ingen svarar, du säger 2,5, kommer ni ihåg det, snittet är 2,5, eller hur, men hur mycket klarar jorden, ingen säger något och du ger svaret själv och förklarar.

Flera elever är fortsatt upptagna av det de gör på sina skärmar, T ligger bakåtlutad och H halvligger med ryggen mot dig och pratar med D. Du frågar miljögifterna, hur kan de komma ut, N säger bekämpningsmedel, du går fram till H och säger kan du vända dig, han vänder sig, någon säger avgaser. Du säger de organiska miljögifter som nämns i boken är PCB, DDT och dioxiner … de bildas när man kör bil och bränner plast, då bildas mycket dioxiner. Du frågar varför ska man vara försiktig med att

sprida nya gifter i naturen, förklarar själv varför, N tar till orda och talar om cocktaileffekten, du säger det tar lång tid att genom forskning komma fram till att ämnen är skadliga, G sätter upp håret på J, som sedan tar upp en borste och börjar fixa håret på G.

Du säger vilka är problemen i Sverige nu, tungmetaller kanske det var förut, men inte nu, ingen säger något, du frågar hur kan man förklara att ämnen från Centraleuropa hamnar i Nordeuropa, E säger vad sa du, du säger det finns spår av DDT i varje människa i Sverige – varför finns det kvar, någon säger för att det är stabilt, du säger fråga 7, beskriv vad som kan hända med människor och … vad händer då, N talar, det surrar allmänt och endast få elever ser nu ut att lyssna. Du frågar vad berättar filmen att de kommit överens om, svarar själv och nämner Montreal Protocol, säger de har sedan förbjudit ämnena … är det någon fråga som ni har, ingen säger något, du säger om man kan det här, kan man genom logiken ge svar på alla de här frågorna.

Du säger det är tio minuter kvar, vi börjar i alla fall med växthuseffekten, S reser sig och lämnar salen. Du suddar, säger okej, för att komma igång med växthuseffekten ska vi gå igenom kolets kretslopp för att ni lättare ska förstå hur det hänger ihop.

Du frågar varifrån kommer kolet från början, någon säger diamanter, någon annan säger bergen, du ritar jordklotet på tavlan, förklarar, någon hörs säga å fan, A surrar med bänkgrannen under tiden som du förklarar. Du skriver metan och koldioxid på tavlan, frågar hur andas ett träd, ingen svarar, du säger okej, vad händer med koldioxiden när den kommer ut, koldioxid plus vatten, vad händer då, ingen svarar, du säger fotosyntes, det vet ni nog, S kommer tillbaka in.

Du skriver på tavlan och förklarar … cellandning … halten av koldioxid idag över 400 ppm, några elever antecknar, andra spelar fortfarande på sina datorer, du säger … då kommer koldi-

oxiden tillbaka till jordskorpan, det blir inte … hänger ni med, ingen säger något, du fortsätter … man kan lagra koldioxid i marken … det är därför som vissa politiker kan säga att vi kan ta hand om koldioxiden. All koldioxid kommer till slut att lösas i vatten men …, F ropar vi slutar, vi sluutaaar! när klockan är 11.13. Du säger om man har tillräckligt med tid kommer all koldioxid i luften att försvinna för att jorden är en levande planet men frågan är om vi har tillräckligt med tid, okej, trevlig helg på er, eleverna reser sig och går.

ATT DISKUTERA: LÄRAREN ALI

1. Alis elever har klagat över att de inte lär sig tillräckligt på hans lektioner. Den observerade lektionen behandlar ett kunskapsinnehåll som borde vara både intressant och angeläget för eleverna. Vad kan det då finnas för orsaker till att de inte engagerar sig mer?

2. Vilka åtgärder tycker du att Ali skulle behöva vidta för att eleverna ska lära sig mer? Tänk t.ex. på

• klassrummets utformning och elevernas placering

• Alis ledarskap

• lektionsstrukturen

• arbetssättet

• kravnivån

• förhållningssättet i klassrummet (läraren/eleverna och eleverna/eleverna).

3. När Ali för ett ögonblick lämnar salen går en elev fram till tavlan och trixar med ett par ord som står skrivna där i syfte

att peka ut en kamrat på ett visst sätt. När Ali kommer tillbaka

är orden utsuddade. Tycker du att en lärare behöver hålla sig informerad om vilka förhållanden som råder mellan eleverna?

Varför? Varför inte? Om du tycker att Ali borde informera sig, hur skulle han kunna gå tillväga?

Undervisningsmetoder som får eleverna att koncentrera sig och delta – hur ser de ut?

Den här boken handlar om den kanske svåraste delen i lärarjobbet: Hur får man lektionen att fungera utan störningar? Hur skapas den goda auktoriteten som läraren behöver för att kunna undervisa så att eleverna lär sig? Utifrån konkreta exempel visas hur läraren genom att bearbeta kunskapsinnehållet kan engagera alla klassens elever i det som ska läras.

Bokens första del innehåller lektionsexempel som bygger på observationer av undervisning i grundskolan och gymnasiet och är valda för att visa på både oroliga och lugna lektioner. Lektionsexemplen med tillhörande frågor är tänkta att fungera som reﬂektions- och diskussionsunderlag för lärarstudenter och verksamma lärare i arbetslag som vill utveckla den egna under visningen.

Bokens andra del består av konkreta förslag till lösningar som bygger på lärares erfarenheter och på vad forskning säger om hur lärande går till.

Eva Larsson är lärare, rektor och handledare för lärare. Hon har observerat över 500 lektioner, skriver böcker och föreläser om undervisning.

Foto: Fotograf Emilia