Daniel KAPITEL 1 1 I Jojakims, Juda kungs, tredje regeringsår kom Nebukadnessar, Babylons kung, till Jerusalem och belägrade det. 2 Och Herren gav Jojakim, Juda kung, i hans hand, jämte en del av kärlen i Guds hus. Dessa förde han till Shinars land, till sin guds hus, och kärlen förde han till sin guds skattkammare. 3 Och kungen sade till Aspenas, sina hovmäns överste, att han skulle hämta några av Israels barn och av kungens ättlingar och av furstarna; 4 barn som inte hade något fel eller lyte, utan vackra anlete och skickliga i all vishet, skickliga i kunskap och förstånd i vetenskap, och sådana som hade duglighet att tjänstgöra i kungens palats, och som de kunde undervisa kaldeernas lärdom och språk. 5 Och kungen bestämde dem en daglig portion av kungens mat och av det vin som han drack. Så uppfostrade han dem i tre år, för att de vid slutet av dessa år skulle kunna stå inför kungen. 6 Bland dessa fanns av Judas barn Daniel, Hananja, Misael och Asarja. 7 åt vilka hovmästaren gav namn, ty han gav Daniel namnet Beltesassar, Hananja Sadrak, Misael Mesak och Asarja Abed-Nego. 8 Men Daniel bestämde sig för att han inte skulle orena sig med kungens mat eller med det vin han drack. Därför bad han hovmästaren att han inte skulle orena sig. 9 Gud hade låtit Daniel finna ynnest och öm kärlek hos hovmästaren. 10 Och hovmästaren sade till Daniel: Jag fruktar min herre kungen, som har bestämt er mat och er dryck. Varför skulle han se era ansikten vara mer förskräckta än de barn som är av er sort? Då skall ni låta mig utsätta mitt huvud för kungen. 11 Då sade Daniel till Melsar, som hovmästaren hade satt över Daniel, Hananja, Misael och Asarja: 12 Pröva dina tjänare i tio dagar, så får vi äta grönsaker och dricka vatten. 13 Låt då våra ansikten ses inför dig, och ansiktena hos de barn som äta av kungens mat. Gör sedan med dina tjänare som du ser. 14 Så gick han med på deras beslut i denna fråga och prövade dem i tio dagar. 15 Och efter tio dagar syntes deras ansikten vackrare och fylligare än alla de barn som hade ätit av kungens mat. 16 Så tog Melsar deras mat och vinet de skulle dricka och gav dem grönsaker. 17 Och dessa fyra barn gav Gud kunskap och skicklighet i all slags lärdom och visdom, och Daniel hade förstånd i alla möjliga syner och drömmar. 18 När de dagar då kungen hade sagt att han skulle föra dem in var förda, förde översten bland hovmännen dem inför Nebukadnessar. 19 Och kungen talade med dem, och bland dem alla funnes ingen som Daniel, Hananja, Misael och Asarja. Därför stod de inför kungen.
20 Och i alla visdoms- och förståndsfrågor som kungen frågade dem, fann han att de var tio gånger bättre än alla magiker och astrologer som fanns i hela hans rike. 21 Och Daniel fortsatte att leva ända till kung Cyrus första regeringsår. KAPITEL 2 1 Och i Nebukadnessars andra regeringsår drömde Nebukadnessar drömmar, varigenom hans ande oroades, och hans sömn upphörde. 2 Då befallde kungen att man skulle kalla till sig magikerna, stjärntydarna, spåmännen och kaldeerna, för att de skulle berätta för kungen hans drömmar. Så kom de och ställde sig inför kungen. 3 Och kungen sade till dem: ”Jag har drömt en dröm, och min ande var orolig över att få veta drömmen.” 4 Då talade kaldeerna till kungen på arameiska: ”Må du leva för evigt, o kung! Berätta drömmen för dina tjänare, så skall vi ge dig uttydningen.” 5 Kungen svarade kaldéerna: ”Det är obegripligt. Om ni inte berättar drömmen och dess uttydning för mig, skall ni huggas i stycken och era hus göras till gödselhögar.” 6 Men om ni kungör drömmen och dess uttydning, skall ni få gåvor och belöningar och stor ära från mig. Kungör mig därför drömmen och dess uttydning. 7 De svarade åter och sade: ”Låt kungen berätta drömmen för sina tjänare, så skall vi ge dem dess uttydning.” 8 Kungen svarade och sade: ”Jag vet förvisso att ni vill vinna tid, eftersom ni ser att jag inte längre kan få svar på det.” 9 Men om ni inte berättar drömmen för mig, så har ni bara en enda beslut. Ni har ju förberett lögnaktiga och förfalskade ord att tala inför mig, tills tiden förändras. Berätta därför drömmen för mig, så vet jag att ni kan ge mig dess uttydning. 10 Kaldéerna svarade inför kungen och sade: Det finns ingen människa på jorden som kan förkunna vad kungen har sagt. Därför har ingen kung, herre eller furste, begärt sådant av någon magiker, stjärntydare eller kaldeer. 11 Och det är en sällsynt sak som kungen kräver, och det finns ingen annan som kan kungöra det för kungen, utom gudarna, vilkas boning inte är bland köttet. 12 Av denna anledning blev kungen vred och mycket rasande och befallde att alla visa män i Babylon skulle förgöras. 13 Och befallningen utfärdades att de vise männen skulle dödas, och man sökte efter Daniel och hans medbröder för att bli dödade. 14 Då gav Daniel Arjok, översten för kungens livvakt, som hade gått ut för att döda Babylons visa män, ett klokt och klokt svar: 15 Han svarade Arjok, kungens hövitsman, och sade: ”Varför har kungens påbud utfärdats så snabbt?” Då meddelade Arjok Daniel detta. 16 Då gick Daniel in och bad kungen att ge honom tid och att han skulle berätta uttydningen för honom. 17 Då gick Daniel hem och berättade detta för sina vänner Hananja, Misael och Asarja. 18 att de skulle be himmelens Gud om barmhärtighet angående denna hemlighet, så att Daniel och hans medbröder inte skulle förgås tillsammans med de andra visa männen i Babylon.