9789180978149

HYBRID Supplement publicerar forumgranskade rapporter samt tematiskavolymer där sakkunniggranskade artiklar kombineras med annat, mer populärtskrivet material och är gratis att ladda ner på http://publicera.kb.se/hyb, samt kan beställas som printon-demand på http://bod.se/bokshop eller andra nätbokhandlar.Anvisningar för medverkande återfinnspåhemsidan.

Ansvarig utgivare: David Davage

Titel: Bibelnoch brokiga berättelser:EnFestskrifttill Greger Andersson

Redaktörer:Carl-Magnus Carlstein, David Davage ochMoa Marken

Omslagsdesign: David Davage

Designinlaga: David Davage

Akademi för Ledarskap och Teologi(ALT) Åstadalsvägen 2 Box1623

70116 Örebro

Förlag: BoD· BooksonDemand, Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se

Tryck:LibriPlureos GmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland

http://publicera.kb.se/hyb hybrid@altutbildning.se

2025 HYBRID

ISBN (trycktbok): 978-91-8097-814-9

ISSN 2004-5425

E-ISSN 2004-5417

Örebro 2025

INNEHÅLL

Carlstein, Carl-Magnus, David Davage och MoaMarken, Förord.....................vii

BIBELN

Spjuth, Roland,Den partikulärakroppenoch denstora berättelsen: Fortsatt dialog medGreger Andersson........................................................1

Forsling, Josef,Berättandets semantik ibibelhebreiska: Sipper iljuset av narrativ teori.............................................................................................25

Davage, David,Exodusberättelsen iPsalm 114: Om utmaningarna som paratextuell varians innebärför en evangelikal bibelläsning.......................49

Wasserman, Tommy,Våldpåvåldsamma texter................................................74

BROKIGHETEN

Wistrand, Sten,Polyfemsom problem: Komposition och tematik iWilly Kyrklunds Polyfem förvandlad...................................................................95

Tiemeyer, Lena-Sofia,Enenahanda snarareänbrokighistoria: Josefsberättelsenimodern, evangelikal litteratur.....................................126

Ågerup, Karl,Omdet pedagogiskavärdet avetisktutmanande litteratur: Ettsvarpåden schweiziska kritiken av Michel Houellebecq ...................152

Molin, Åsa,Där verklighetenryms: Kristen förkunnelse ienbrokig värld.......................................................................................................170

BERÄTTELSERNA

Carlstein, Carl-Magnus,Jesus och svärdshugget (Luk 22:47–53):Om utmaningen att tolkaJesus förebildlighet................................................187

Florin, Arne,3xGreger: Någrareflektioner om namn och litterära traditioner ..............................................................................................221

Tellbe, Mikael,Att leda medenberättelse: Narrativitetoch identiteti Första Korinthierbrevet ..........................................................................235

Andersson, Pär-Yngve,Livsfrågornas vidd, hoppets möjlighet: Några nedslag iLars Anderssons författarskap...................................................259

Green, Stefan,”Hanfick se denoch gladde sig”(Joh8:56):Abrahams upplevelse av teofani iFörsta Mosebokens berättelser och dess receptionshistoria...................................................................................281

GregerAndersson(fotografiALT)

HYBRID SUPPLEMENT3(2025): vii–xxiii FÖRORD

ISSN: 2004-5425 CC BY-NC-SA-LICENS

E-ISSN: 2004-5417© 2025 CARLSTEIN, DAVAGE OCH MARKEN INTE SAKKUNNIGGRANSKAD PUBLICERAD 29 OKT2025

FÖRORD

CARL-MAGNUS CARLSTEIN

Linköpings universitet carl-magnus.carlstein@liu.se

DAVID DAVAGE

Akademi förLedarskap och Teologi david.davage@altutbildning.se

MOAMARKEN

Örebrouniversitet moa.marken@oru.se

IdennabokhyllarviGregerAndersson–vårvän,handledareochkollega. Vivilluttryckavårtacksamhetöverhansgärningsomlärareochforskare nunärhannärmarsigpensionen.Någraavossärredaktörersomharsett tillattdetharblivitenfestskrift.Andraärförfattaresomharbidragitmed spännande artiklar. Ytterligare andra uttrycker tacksamhet genom att stå medpåengratulationslista.

Greger har gjort avtryck ivåra liv: som person är Greger generös, omtänksam, klokoch nyfiken; som litteraturvetare har han utmanat oss att förstå berättande på nyasätt; och som teolog har han fördjupat vår förståelse av alltifrån gammaltestamentligt berättande tillkristna skolor. Mångaskullenogocksåsägaatthanhjälptdemattfåenhållbartro.

IdetsomföljergervienintroduktiontilldessatreaspekteravGregers gärning, följt av en översikt över artiklarna idenna volym,enlista över Gregerspublikationer,samtengratulationslista.

viii CARLSTEIN, DAVAGE OCH MARKEN: FÖRORD

PERSONEN

Det är svårt att fånga in en personi några få ord. Det gäller inte minst Greger. Menorden generös och omtänksam samt klokoch nyfiken, får ändåståicentrumförettförsökattbeskrivavarförvi,somredaktöreroch mångaandra,uppskattarGregersåmycket.

Ettområde där Gregers generositet och omtänksamhet lyser igenom på ett tydligt sätt ärisin roll som handledare. Greger är generös medsin tid. Rollen som universitetslärare och forskare kan vara stressig. Men Greger lyckas ändå ta sig tid att lyssna och samtala, att bjuda på skarp återkopplingochmoralisktstöd.Detharaldrigvaritsvårtattfåtillhandledningsträffar och Greger är noga medsin respons. Ivissa perioder kunde avhandlingsavsnitt skickas inpåfredageftermiddag föratt sedan kommatillbakaredanpåmåndagmorgonmedutförligåterkoppling–en uppoffringlångtutövervadenkanförväntasigsomdoktorand.

Generositet kan förstås som en form av omtänksamhet. Men omtänksamhethandlarocksåomattibredarebemärkelsegenuintbrysig omnågon.DettakaraktärsdragäruppenbartförosssomhaftGregersom lärareoch kollega.Ävenomundervisning och handledning är en arbetsuppgiftförprofessorersomGreger,ärkänslanalltannatattmansomstudentärettformelltuppdrag.ViärmångasomkanvittnaomhurGreger genom sin klokskap och engagemang idet hanundervisar har väckt nyfikenhet och inspirerattill vidare studier. Detta är inte främst därför att Greger har en sällsynt pedagogisk förmåga att vidga perspektiv,utmana förförståelser och ställa frågorsom inbjuder tillatt tänka tillsammans, utanatthangenomsinpersonbyggerförtroendegenomengagemang.

Som kollega är hanpåsamma sätt uppmuntrande, kreativ och har en förmåga att bygga en godoch positivkultur runt sig. Förutom intellektuellt spänstiga samtal ikorridoren dykerdet imailkorgen titt som tätt upp ett mail som börjar med: ”Jag tänkte på dig och ditt projekt häromdagen…”,ochsåföljeretttipspånågonspännandeartikelellerny forskningsomrelaterartilldetensjälvjustnuhållerpåattstudera.Vilken förmånattfåhaGregerisinnärhet!

LITTERATURVETAREN

Gregerladeframsinavhandling2001.Ävenomhanhadestuderatlitteraturvetenskap och bidragit till fältet innan dess, kan disputationen ses somenstartpunktförhansgärningsomlitteraturvetare.Tillsakenhöratt detta också varden andra avhandlingen ilitteraturvetenskap som lades fram vid Örebro universitet, och den komatt sätta en stark prägel på forskningsmiljön. Tillsammans medsina kollegor skapade Greger den tvärvetenskapligaforskningsgruppen”Berättande,liv,mening”.Dettahar blivit något av en nyckelmening förden humanistiska forskning som bedrivsviduniversitet.MerspecifiktharGregersgärningalltsåpräglatsav ettfokuspåberättelser,inteminsthurteorieromberättande(narratologi) används av både bibelvetare och litteraturvetare föratt tolka och förklara berättelser. På ett övergripande plan har ett av hans stora bidrag varit att utveckla en alternativsyn på berättande tillsammans medsin handledare ochkollegaLars-ÅkeSkalin.1

STANDARDTEORIN

Som forskningsämne växte narratologinfram på 1960-talet, en tid starkt präglad av strukturalismen. Detta innebaratt studiet av berättelser fokuseradepåattblottläggastrukturenbakomolikafenomen.Merspecifikt upptogs mycketavforskningen åtuppgiften att formulera en grammatik som kunde förklara hur alla typer av berättande fungerar. Utgångspunkten varatt allt berättande följer sammaregelsystem,det vill säga att samma typ av byggstenar– till exempel figurer eller intrig –fun-

1 Försammanfattningaravdettabidrag,seGregerAnderssonochTommySandberg,”Sameness versus DifferenceinNarratology: TwoApproaches to Narrative Fiction”, Narrative 26/3 (2018), 241–261; Greger Andersson et al., ”Introduction: Sameness and DifferenceinNarratology”, FrontiersofNarrativeStudies5/1(2019),11–16;GregerAnderssonochJimmyEngren,”Narration, Life,andMeaninginHistoryandFiction”,ScandinavianJournalofHistory47/1(2022),62–82.Se ocksåLars-ÅkeSkalin,Karaktärochperspektiv:Atttolkalitteräragestalteridetmimetiskaspråkspelet (AUUHL,17;Stockholm:Almqvist&WiksellInternational,1991);RichardWalsh,TheRhetoricof Fictionality:NarrativeTheoryandtheIdeaofFiction(Columbus:OhioStateUniversityPress,2007); SylviePatron,Lenarrateur:Introductionàlathéorienarrative(Paris:ArmandColin,2009).

x CARLSTEIN, DAVAGE OCH MARKEN: FÖRORD

gerar likadant oavsett vilken sorts berättelse de förekommer i. Att förstå en berättelse handlar då om att summera innebörden av byggstenarna nedifrånochupp.Dettavaralltsådetsynsättsomistortprägladedennarratologiskaforskningen.Detkannärmastbeskrivassomenslagsstandardteori, som genomsyrat mycketavhur bibelvetare och litteraturvetare tolkatberättelser.DetGregervisatärdockattkonsekvensenavdettasynsättintebaraärattdetgenererarproblematiskatolkningar,följdenärocksåattdetblirsvårtattförklaravissaaspekteravberättande.

KARAKTÄRER

Gregersdiskussionavkaraktärer–envanligsåkalladbyggsten–kantjäna somillustrationavhanskritik.Utankaraktärersomagerarochinteragerar är det onekligen svårt att skapaberättelser. Berättelser beskriver hur karaktär säger, tänker och gör saker, och värderar detta beteende som gott,ont,ellerliteavbåda.Menärdetverkligensåattkaraktärerfungerar likadantiallatyperavberättelser,detvillsägadetsomnedifrån-och-uppteorinantar?Nej,menarGreger.Merspecifiktmenarhanattdetfinnsen tydlig skillnad mellan hur narrativ fiktionoch historieskildringar fungerar.

Ettexempelpådenförrafinnsiliknelsenomdenbarmhärtigasamariern iLuk 10:30–35. Iberättelsenframställs samariernshandlande som rättnärhanhjälperenhalvdödman,medanprästenochleviten,tvåandra karaktärer idenna narrativa fiktion, gör felnär de går förbi (Luk 10:30–35).EttexempelpådensenarefinnsiMarkusevangelietsberättelseomJesus,somgörGudsviljanärhanundervisar,botarsjuka,driverutondaandarochdörförsinövertygelse.2 DetGregermenaräralltsåattdetfinnsen skillnadmellannarrativfiktionsomliknelserochhistorieskildringarsom

2 Här kan dock noteras att gränserna inte alltid är tydliga idet bibliska berättandet, se Greger Andersson,”ANarratologist’sCriticalReflectionsonSynchronicStudiesoftheBible:AResponseto Gregory T. K. Wong”, SJOT 21 (2007), 261–274 (266): ”Attimes, episodes become scenic; in those cases,thereisarealdeicticshiftintothehereandnowofthenarratedsituation,a’dissolving’ofthe originalsituation”.Detbetyderalltsåattepisoderievangeliernaiblandfungerarnästansomnarrativ fiktion.

Markusevangeliet.3 Ihistoriska berättelserrefererar karaktärsbeskrivningarna nämligentill verkliga personer. Det innebär att en kan ha kunskap om dessa personer från andra källorän den berättelse som tolkas.

Därförkanhistorieskildringarifrågasättas:GjordeverkligenJesusså?Var han god när han sade si? Sådana frågor inbjuder alltså genren iMarkusevangeliettolkarenattställa.Såärdockintefalletinarrativfiktion.Härär karaktärsbeskrivningarnaabsoluta.Detvoretillexempelskrattretandeom någonrestesiguppochfrågade”Ursäkta,ärPippiverkligenhjälten?Inte klättrade hon välupp på det där taket?” videnuppläsningavAstrids Lindgrens barnböcker. ”Spelreglerna”för narrativ fiktion tillåter inte sådana frågor, menarGreger. När Jesus utmanade en laglärds förståelse av vaddet innebär att älska sin nästa genomatt berätta en liknelse om en barmhärtig samarier, kunde alltså inte den laglärde invända mot att samarierniliknelsenärhjältensomgörgott(Luk10:37).4

Detfelsomstandardteorinbyggerpåäralltsåattmanutgårfrånhistorieskildring som modell förallt berättande, medföljden att karaktärer i narrativ fiktion också tolkas”somom” de vore verkliga personer. Även om narratologer är goda läsare och aldrigskulle ställa så ”dumma”frågor omPippisomdeovan,harGregervisathurstandardteorinlikafulltleder till märkliga tolkningarhos bibelvetare och hur litteraturvetare fårsvårt attförklaraolikafenomeniberättandeutifråndennateori.5

LUCKFYLLANDE

Ettytterligareexempelpådettaärhurläsarehanterardeluckorsomåterfinns iallt berättande. Liknelsenomden barmhärtiga samariern börjar

3Fiktionochicke-fiktionäralltsågenrersominbjudertillvissaförväntningarpådetsomberättas, det handlar inte främst om innehållets sanningsvärde (historicitet). Även narrativ fiktion kanvara ”basedonatruestory”.EttexempelpådettasomGregeråterkommittillisinundervisningpåÖTH (nu ALT) är Jonaboken iGamla testamentet (se till exempel https://www.youtube.com/watc h?v=cnxvvElOJck).Påsammasättärfelaktighistoriaintefiktion,detärdålighistoira.

4 Greger Andersson, The Bookand Its Narratives:A CriticalExamination of Some Synchronic Studies of theBookofJudges (Örebro Studies in Literary History and Criticism 1; Örebro: Örebro universitet,2001),116–117.

5 Se Greger Andersson, UntamableTexts:LiteraryStudies andNarrative Theory in theBooks of Samuel(LHBOTS,514;London:T&TClark,2009),129–251. HYBRID SUPPLEMENT 3|2025 xi

xii CARLSTEIN, DAVAGE OCH MARKEN: FÖRORD

medorden ”En manvar på vägfrån Jerusalem ner tillJeriko” (Luk 10:30).Informationenärknapphändig.InnebärdettaattLukasinbjuder till spekultion om mannenred på en åsna eller gick? Ska vi dra slutsatser om mannen varpåväg till Jeriko föratt besöka en släktningeller föratt göraaffärer?Inbjudsviattläggaossi”diket”ochkännahurdetärattvara ”halvdöd”? Om vi börjarspekulera om mannenstransportmedel,mål medsin resa och upplevelse av det som händer, fården inledande scenen snabbt en annan innebördänden uppenbara –att visa att mannen lämnas halvdöd och att någon ”måste” hjälpahonom.Det är alltså inte svårtattskapaorimligatolkningar,somdenattläsarenliggeridiketmed mannenochuppleverdethelamedhonom.MendetGregermenaräratt dennaliknelse,dennanarrativafiktion,tillskillnadfrånhistorieskrivning inte refererar till en person som kan ha känt, tänkt och gjort saker som intenämnsitexten.Därförinbjudstolkarenattintespekuleraomsamariern,prästenochleviteniliknelsen,ävenomberättandeförståskanantyda visst implicit innehållsom attden halvdöde mannen varjude. Den standardteorisomGregerkritiserar,densombyggerpåattnarrativhistoria utgör modellenför allt berättande,leder alltså till att narratologer menat att luckor inarrativ fiktionska fyllas ut ”som om” det vore historieskildring. Mendetta leder alltså ofta till märkligt luckfyllande, någontingsomGregergettmängderavexempelpå.6

STRUKTUR

Gregers diskussionavberättelsers struktur kan också kan illustrera hans kritikavstandardteorin.IsinavhandlingvisarhanattDomarbokenären större berättelse som utgörs av flera mindre, relativt fristående berättelser. 7 Här är ”byggstenarna”som diskuterasalltså inte karaktärer utan berättelser.Enövergripandeberättelsekanramaindelberättelserpåolika sätt och vara olika ”stark”.Bibelvetare somärinspirerade av standard-

6 Andersson, UntamableTexts,129–198; idem, ”What Fish SwallowedJonah?”, i Fact and FictioninNarrative:AnInterdisciplinaryApproach,redigeradavLars-ÅkeSkalin(ÖrebroStudiesin LiteraryHistoryandCriticism,5;Örebro:Örebrouniversitet,2005),115–139.

7Andersson,Book.Sesvarpåkritikmotavhandlingeniidem,”SynchronicStudies,”261–274.

teorintenderaratttolkaDomarbokenilinjemedandrastörreberättelser. Merkonkret hänvisar man till den större berättelsen och menar att den ger tolkningsnycklartill hur det provocerande idelberättelserna ska tolkas. MeniDomarboken ärdelberättelserna inte tydlig inordnande i denövergripandeberättelsen.Inramningenär”svag”ochdelberättelserna ”starka”. Enligt Greger leder alltså alla-berättelser-fungerar-likadantteorin till orimliga försökatt lägga till rätta det utmanande iDomarboken.8

VadärdåGregersalternativ?Iställetförattbyggatolkningennedifrån och upp gör Greger tvärtom. Han börjaruppifrån, och ställer den centrala frågan: Vilken typ av berättelserärdetta? Vilket förhållningssätt inbjuderdenläsarenatttatillberättandet?Gregerbörjaralltsåmedövergripande syften (eng. ”sense-governing intent”) och jobbar sig sedan nedåt, tilldetaljerna.Enberättelsesenskildheterbehöveralltsåtolkasiljusetdess syfte –givet att texten fortsätter att bekräfta detta syfte. Detta visar, isin tur, att samma sorts ”byggstenar” kan fungera på olika sätt beroende vilkentypavberättelsedetillhör.9

Sammantaget kanvi konstatera att Gregers bidrag till litteraturvetenskapen inte bara är innovativt och kreativt, utan att det har stor förklaringspotential inte bara förlitteraturvetenskapen utan också förhur Bibelns berättelser ska förstås. Detta leder oss in på den tredje aspekten, Gregersomteolog.

TEOLOGEN

InnanGregerblevanställdpåÖrebrouniversitet,arbetadehansomlärare iGamlatestamentetpåförstLiljeholmensfolkhögskolaochsedan,itider

8 Det kan här också konstateras att det inte bara är viktigt att skilja mellan narrativ fiktion och historieskildring,utan att också vara uppmärksam på att det finns olika typer av berättelser inom dessahuvudsakligakategorier.Tillexempelär”tolkningsstyrkan”idenövergripandeberättelsensom ramar in delberättelserna större iMarkusevangeliet än iDomarboken, och denna skillnad får avgörandekonsekvenserförtolkningen(seAndersson,”SynchronicStudies,”266).

9Andersson,UntamableTexts,72–128.

parallellt meduniversitetet, också på Örebro teologiska högskola (ÖTH, nuALT).PådessaplatserharGregervaritenmycketomtycktbibellärare, bådepedagogiskochkunnig.Hanharensärskildförmågaattfåstudenter atttänkatillgenomattvidgaderashorisontochfördjupaderasförståelse avBibelnstexter.DensomharlästenkursiGamlatestamentetpånågot svenskt universitet, högskola eller folkhögskola har sannolikt också kommitikontaktmeddenkurslitteraturGregermedverkati.10

Föga förvånande präglas även Gregers teologiska undervisningoch forskning av hans intresse förberättelser. Härhandlar det då ofta om de fascinerande och utmanande livsberättelser som återfinns iGamlatestamentet,särskiltirelationtillhurde,genomsättetdegestaltarettlivsom ärtrassligtochsvårtkanfåutgöraenresursföralladesomförsökerforma och levaentro på Gud ienkomplicerad värld. Isin brokighet utmanar nämligen berättelserna varje försöktill teologiska förenklingar,11 utan att förden skull omöjliggöra formulerandetavenstörre berättelse om Gud ochalltannat.Viktigtirelationtilldetsistnämndablirdåattnogalyssna på de enskilda livsberättelsersom inte enkelt inordnar sig ideföreslagna helhetsbeskrivningarna.12

Vidsidan av berättelserna, eller kanske snarare iförlängningen av de, återfinnsocksåettbredareteologisktintresse–kanskeärdetsåattGreger

10 Greger Andersson och Claes Bengtsson, Bibelintro:Enguide till Gamlaoch Nya testamentet (Örebro: Libris, 2003); idem et al., Profeterna:Enguide till Gamlatestamentets profetiska böcker (Örebro: Libris, 2003); idem et al., Poeterna: En guide till Gamlatestamentets poetiska böcker (Örebro: Libris, 2004) samt idem, Berättarna: En guide till Gamlatestamentets historiska böcker (Örebro:Libris,2006).

11 Greger Andersson, ”Gamla testamentets fascinerande och utmanande berättelser”, i Ordet är dig mycket nära:Tolkningar av Gamlatestamentet,redigerad av James Starr och Birger Olsson (Skellefteå: Artos, 2018), 109–121; idem, ”Stories about Humans in aComplicatedWorld: The Narratives of the Hebrew Bible”, i God andHumansinthe Hebrew Bibleand Beyond: AFestschrift for Lennart Boström on his 67thBirthday,redigerad av David Willgren [nu Davage] (Sheffield: SheffieldPhoenix,2019),51–71.

12 Greger Andersson, ”Att tala om kristen tro itermer av en berättelse”, i Barmhärtighetens gemenskap: Festskrift för Roland Spjuth,redigerad av Carl-Magnus Carlstein et al. (Malmö: Spricka, 2021),193–209.Samtaletfortsätteridennavolym,seRolandSpjuth,”Denpartikulärakroppenoch den stora berättelsen: Fortsatt dialog medGreger Andersson”, i Bibeln ochbrokigaberättelser: FestskriftförGregerAndersson,redigeradavCarl-MagnusCarlstein,DavidDavageochMoaMarken (Örebro:ALT,2025),1–24.

ytterst är en teolog med viss inriktning mot Gamlatestamentet? Treområdenförtjänarattnoterassärskilthär.

Det första området kan vi benämna som predikanoch bibeltolkning. Greger har visat stort intresse förpentekostal bibeltolkning, särskilt hur pingstpredikanter tolkarBibeln. Genom sin forskning har han visat hur pingstpredikanter praktiserar en nutidsanknytande tolkningsom skiljer sig från både den tolkning somkommer ur bruket av historisk-kritiska bibelvetenskapliga metoder, och från den mer evangelikaltpräglade textutläggandeförkunnelsesommenarattBibelnstilltalinutidenbehövergå via det ursprungliga tilltalet ihistorien.13 Den nutidsanknytande förkunnelsen är ipentekostala sammanhang alltså inte resultatet av någon exegetisk metod. Därmedprövasden inte heller irelation tilltexters historiska betydelser. Istället visarGreger att en sorts ”trons regel”utgör ramverketförattprövaförkunnelsen.14 RelaterattilldettaharGregerockså visat på hur den roll somtidiga pingstpredikanters livsberättelser har haft förbibeltolkningen. Dessa predikantertolkade inte bara sina erfarenheter utifrån de förpentekostalismen centralaberättelsernaomde första kristna iApostlagärningarna –derasegna livsberättelser blev alltså ocksåviktigatolkningsnycklarförhurBibelnskulleförstås.15

Detandraområdetärkristnaskolorochungastro.Ienstudieavgrundskolor som startats av pingstförsamlingar visar Greger tillsammans med Fredrik Wenell på intressanta förskjutningari teologi och praktik. Givet den statliga regleringen av skolorfår målet meddessa skolor inte vara att omvända elever till kristen tro.I ställetformuleras uppgiften itermer av att skapaenkultur somformar goda människor. Det intressanta blir att de värderingar som den goda kulturen ska gestalta –frihet, tolerans och kärlek –kallas kristna,trots att samma idealockså präglar kommunala skolor,någontingsomtyderpåattmanidekristnaskolornautgårfrånatt

13 GregerAndersson,”Pentekostalhermeneutik:HurtolkarsvenskapingstpredikanterBibeln?”, SJLT7(2020),1–18.

14 Greger Andersson, ”Att pröva förkunnelsen: Diskussionmed utgångspunktienrapport om Knutby”,HYBRID1(2023),1–20.

15 Greger Andersson, ”ToLivethe Biblical Narratives: Pentecostal Autobiographies and the BaptismintheSpirit”,PentecoStudies13/1(2014),112–127.

xvi CARLSTEIN, DAVAGE OCH MARKEN: FÖRORD

omvändelse inte behövs föratt levaett gott liv.16 På samma tema har Gregervaritmedienstudiesomvisatattungaikarismatiskaochevangelikalaförsamlingartenderaratttalasomsintroitermeraväkthetutanatt hänvisasärskiltmyckettillBibeln,ochattdennatroenligtdessaungaledertillvälmående,meningochtrygghet.17

Det tredje och sista området relaterartill kroppen ochlidandet.Enligt Greger kan kroppen, både iBibeln och den kristna traditionen, ses som något av en konfliktzon. 18 Åena sidanärkroppen en begränsning: Lidande och frestelse har medkroppen att göra.Å andra sidan är kroppen Gudsskapelse:DenutgörenplatsförmötenmedGud.Hurteologinartikulerar denna konfliktzonblir därföravgörande förtron. I flera texter harhan också diskuterat lidande.19 Tillsammans kan dessa tvåbetoningar–kroppenochlidandet–sägasknytaantillfleraavdeområden som presenteras ovan. Medfokus på Bibeln iallmänhet och Gamlatestamentetisynnerhetfokuseraslivetsbrokighetienkompliceradvärld,och dåsärskilthurdennabrokighetuttrycksgenomberättelser.Detvardärför naturligt föross att dessa tre ord skulle utgöra titeln på denna festskrift: Bibelnochbrokigaberättelser.

BOKENS UPPLÄGG

Rent konkret samlarvolymensakkunniggranskade artiklar skrivna av bibelforskare och litteraturvetare, vännertill Greger, som alla på något sätt skriver om Bibeln och brokiga berättelser. Föratt synliggöra huvud-

16 Greger Anderssonoch Fredrik Wenell, ”Swedish Christian Schools as aCase Study of How NewPracticesRelatetoTheologicalIssues”,EcclesialPractices9/2(2022),206–226.

17 Greger Andersson et al., ”Unga ikarismatiska och evangelikala kyrkor resonerar om sin tro”, SJLT4(2017),1–22.

18 GregerAnderssonochRolandSpjuth,”Kroppensomkonfliktzon:Denbibliskatraditionen”, Tidskriftförlitteraturvetenskap51/1–2(2021),92–101.

19 Greger Andersson, ”Lidande och sjukdom iGamla testamentet”, i Sjukdom ochhelande: Att tro på Guds ingripande utanatt förneka lidandet,redigerad av idem (Örebro: Libris, 2014), xx–zz; idem,”Sjukdomochlidandeochdenkristnaberättelsen:Enbibliskochhermeneutiskanalys”,SJLT 1(2014),1–17.