Ideologi förframtiden
Välmående Samexistens Fred-frid Kunskap
www.ideologi.nu ©2026 Creativecommon
Texterna är skrivna kollektivt utifrån samtal ochinspel itextoch tal underåren 2020-2025, inomramen förförst Samtal förframtidens politik ochsenare utvecklingenavpartiet Tillsammans.
Formgivare Karin Laurell
Förlag:BoD BooksonDemand, Östermalmstorg1, 11442Stockholm,bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN: 978-91-8080-872-9
Vadvimenar medmänskligt välmående8
Vadärpolitik förmänskligt välmående? 12
Hurgörspolitik förmänskligt välmående? 17
Samexistens 19
Samexistenssom möjlighetenatt alla ska kunna existera samtidigt19
Vadärpolitik församexistens? 21
Hurgörspolitik församexistens?28
Fred-Frid 32
Fred på alla nivåer somenväg till lycka32
Vadärpolitik förfred? 35
Hurgörspolitik förfred? 39
Ledarskapet41
Fred ipraktiken 45
Politikför frid 49 Kunskap 52
Vadkan kunskapvaraoch vadärdet föross? 52
Vadärpolitik förkunskap?54
Hurgör vi politikför kunskap? 57
Ideologi förframtiden
Vi harenideologiför framtiden. Föri meningen attvihjälper framtidenoch stöttarden.Viärpositivatillframtiden ochvill bygga ettsamhällei dagsom skavarabra förframtiden.
En grundi allt ideologinföreslårärlångsiktighet.En annanärhelhet. Förslagsom skaledatillvälmående,samexistens,fred-frid ochkunskap måstegöradet på lång sikt.Gärna attvihittarvägar attfådet bättresåsnart sommöjligt,men det måsteframför allt blibättrepåett sätt somhållerövertid.
Attenpolitiskideologianvänds förframtiden betyderatt vi behöverfokuserapåvad vi göri dag. Iall enkelhet fattarvi beslut idag föratt så mångasom möjligtska ha detsåbra som möjligti morgon.Ideologiför framtidenbyggergemenskap, skapar mening ochtjänarmänniskor,snarare än attmänniskor tjänar den. Densom leds av ideologintänkerpåhur detblirså brasom möjligtför andra, inte framförallt förensjälv.Resultatet blir attdet blir ännu bättreför en själv, förens familj och vänner. Föralla.Viäri samhälletoch samhälletäri oss. Nu och iframtiden.
En ny ideologi ientid av nyabrister Ideologierna somdagensstyrandepolitiker leds av formades för runt hundra år sedan, isamhällendär allmän rösträtt inte existerade,och därbasbehovenintevar tillgodosedda föralla.På dentiden handlade detomatt införa allmän rösträtt ochatt omfördelaresursersåatt de mest utsatta kundelevaett värdigt liv. Pengar,marknader ocharbetevar centrala frågor idenna samhällsomvandling.
Liberalism ochsocialism hade,utifrån olikaperspektiv, en gemensam tropåatt en rättvis fördelning av resurser skulle minska ojämlikhet ocheliminera fattigdom.Konservatismen trodde på attbevarainstitutioner somskulle säkratillgången till resurser.Ävenomdet fortfarandei dagexisterar fattigdom iSverige,ärdet inte på samma nivå somi början av 1900-talet. Iställetärdet andrabrister sompräglar vårsamtid: bristpåtid, mening,visdom, relationer ochomsorg. Bristersom till stor del
harskapats av de system vi byggtför attsäkra ekonomisktrygghet försåmånga sommöjligt.
En ideologi förframtiden tardessa nyabrister ochderas konsekvenser på allvar.Den utgårfrånatt vi kanfortsätta att garanteratrygghet kringresurseroch basbehov,samtidigt som vi skapar ettsamhälle därmänniskor fårmer av detsom verkligenger livskvalitet:tid,mening, visdom,relationeroch omsorg.För attnådetta krävsbådefungerandemarknader och demokratiska plattformar, somstärksavatt vi prioriterarde värden somideologiför framtidenprioriterar.
Fyra prioriteringar förpolitiskt arbete Ideologi förframtiden är en positivideologi. Denfokuserar på detsamhälle vi vill bygga, snarareänatt vara emot detsom varit. Vi drivsinteavrädsla, utan vi är realistiskthoppfulla.Vivet att vi kanbygga samhälletvitrorpåtillsammans,omvibarakan släppa gamlaidéer somhållitfastmånga av oss. Tid, mening, visdom,relationeroch omsorg är delvis sådant vi somindivider måstesöka. Det finns till exempelvarkennågot partieller någonideologisom kangedittliv mening.Men ettparti drivet av en ideologi ilinje meddin,kan skapamöjligheter fördig att upplevamening. Attduhittarsättatt ge digsjälv ochandra tid, visdom,relationeroch omsorg.Ideologin formulerar därför fyra prioriteringar för politisktarbete, somintemåste vara samma saksom detsom är viktigastför en människaatt prioritera. Lyckaärtillexempel inte med, eftersom detärindividuellt för varjemänniskavad somärlycka,och omöjligt attskapa politiskt. Politiskabeslutkan ökaenpersons möjligheteratt känna lycka oftare,men bara till en viss gräns. De fyra prioriteringarna som ideologi förframtiden erbjuder sompolitiskt alternativ är koppladetillsådantsom visatsig möjliggöra lycka. Sakersom hänger ihop ochärberoendeavvarandra: Välmående, samexistens, fred-frid och kunskap.
Iden härskriftenpresenterar vi prioriteringarna för första gången medlängretextersom varför sigbeskriver detvi hittills serärkärnani dem1.Varje kapitelinnehållerockså exempelpåkonkretapolitiska förslagsom ideologinleder till, särskilt förlokal nivå.Den härskriftentas fram av osssom
hållerpåatt utveckla partietTillsammans,som ställerupp i kommunval runt om iSverige 2026. Förutom vad politikär
utifråndeolika prioriteringarna,går vi ocksåigenom hur politik är utifråndeolika prioriteringarna.Med detmenar vi hur politiskakroppar– individer, partieroch organisationer –kan bära en ideologi somsträvar efterdefyraprioriteringarna.
Välkommenatt resonera ochutvecklavidare Vi är mångasom hardeltagiti samtalen somutvecklat ideologi förframtiden.Samtalenomideologin började2020, efteratt vi iett parårhadeförtsamtalomhur vi önskadeatt framtidens politikskulle bli. Samtalen varöppna ochopolitiskaoch kallades Samtal förframtidenspolitik. Närnågra kändeatt detkanskefanns någotdär somskullekunna blienideologiför vårtid –för framtiden– satte vi igångockså detsamtalet. Detvar bara vi somindivider,enblandad gruppdär ingenaktör stod bakom någonavoss. Denhär texten är skrivenavnågra av ossutanatt någonägerden.Tvärtom serviframemotatt ideologinnublir tillgänglig föralla attresoneraomoch utveckla.För framtiden.
Välmående
Detviktigastemed välmåendeäratt detärenförutsättningför lycka. Detbehövsingen motivering till varför detärönskvärt ochett av de mest självklara målenideologikan ha.
Vi kaninteförväntaoss attvaraglada hela tiden. Men vi kanskapa de bästaförutsättningarnaför välmåendepåsikt. Stunderavsorg, smärta ochutmaningarhar sinplats ivåraliv. Det finns sorg ochlidande sominteäravondo2,som attsörja en familjemedlemsom gårborteller närvigår emot ettorättvist system föratt göra detbättre. Välmåendeärnågot djupare än så.Välmående är detsunda,rikaoch meningsfulla livet. Eudaimonia betyder”godande” eller”gott liv” på gammalgrekiska, ochärett begreppsom återupptagitsavforskningen runt lyckaoch dess sanna innebörd.
Vi kaninteförväntaoss attvaraglada hela tiden, detär inte hellermålet.Vårakänslor varierar på minutbasis under dagenoch påverkas av en radolika faktorer3.Det är inte rimligt attbygga ettkoncept av välmåendepånågot så växlande som känslotillstånd ellerjaktenpå flyktiga lustfyllda känslor. Välmående,det goda livet– eudaimonia –byggerpåmeningsfullhet ochatt vi fårnyttjavårastyrkor ochväxasom människor.Att blomstra sommänniskor utifrånvarje individs förutsättningar ochönskade riktning ochvärderingar.Förstås börvi– samhället ochpolitiken –skapa förutsättningarför attävenupplevaså mycket glädje ochfridsom möjligt, mendetta är till stor delen följdavatt vi satsar på attutvecklaett samhälle sominspirerar till goda vanor, strukturer ochsamexistens,och harsamma villkor föralla attupplevaoch deltai olikasammanhang.
Vadvimenar medmänskligt välmående
Det finns välunderbyggd kunskapomvad sommöjliggör välmående, eudaimonia.Den kunskapenbehöver vi omsätta i praktikenoch bygga in isamhälletsutformning. Politiskaaktöreroch politisktdrivnaverksamheterhar ettansvaratt utveckla samhällets organisation,regleroch design utifråndet,för att skapaförutsättningar förvälmående.Politiska aktörergör det
tillsammans medsociala ochkulturella civila rörelser ochföretag, lika mycket somviallagör deti vårt vardagliga liv.
Vilkaförutsättningarkan vi då skapaför attmöjliggöra välmående? Vi tänker ossatt förstbehöver våra fysiskaoch psykiska behovbli tillfredsställda. Dessutom behövervigöra detmöjligt föralla attlevameningsfulla liv, däralla gesmöjlighet attutvecklasin potential. Ettbegrepp somäranvändbartpolitiskt är livschanser, sommyntadesavsociologenRalfDahrendorf, 1979. Hanbeskriver detsom kontentanavalla olikafaktorer somspelarrolli människorsliv,som sammanhang,gemenskaper, tillhörighet, mening ochfrihet. Hanmenadeatt frihet isig inte görnågon lycklig, mendäremot fria valavtillexempel relationer, familjeliv ellerreligion. Samtidigtsom denfrihetenståri relation till en människassammanhang. Dahrendorf menaratt ettliv därenmänniskaärstyrd iallt riskerar attledatill självuppgivenhet. Samtidigtkan ettliv medobegränsadfrihet ochtillgångtillallt,men utan förankring imeningsfulla sammanhang, skapaoförutsägbarhet ochkaos. Begreppet livschanserfångarupp densvåra balansen mellanindividens möjlighetatt väljaoch behovetavett sammanhang somger valenmening.
Våra fysiskabehov inbegriper fred,säkerhet, näring, hälsaoch attviärfriafrånengiftigmiljö.Vikan inte fullt uppnåvälmående utan attävenskapa förutsättningarför fred ochfrid, somockså är en egen prioritering förideologiför framtiden. Detgår inte helleratt uppnåutanatt ta hand om vår planet.Varkenviellerplanetenviärett medfår utsättasför hotfulla omständigheter,gifterellerandra typeravaggressioner. Vi glömmeroftabortatt vi är delavnaturen.Vimänniskor är djur,precissom vårkusin gorillan, giraffen, fiskarna ivattnet ochkycklingarnapågården. Vi är inte väsensskilda dessa,viär ocksåenart blandarter.Iblandtalar vi om attvimåste komma närmarenaturen,men vi är en delavnaturen perautomatik. Denmat vi äter ochdemikroplaster, PFAS4 ochandra hormonstörande ämnensom vi fåri osskommerfrånoss, in inaturens fiskar ellerkor ochtillbakaini ossgenom detviäter. Vårt välmåendeärberoendeavplanetens välmående. Därför inbegriper enprioriteringavmänskligt välmåendeockså
planetensvälmående.Enanledning attintevända på det, är att en prioritering av planetensvälmående skulle kunna göra det logisktatt verkaför en elimineringavmänniskoarten,och det vill vi inte.Det är lättare attuppnåett friskt välmåendeliv för människor om vi fattar beslut somleder till attvilever våra liv iomsorgomatt hela planeten,alla dess delaroch individer, ska ha ettliv sompräglas av hälsaoch välmående.
Mångasjukdomstillstånd idagenssamhälle, exempelvis fetma, sjukdomaroch psykologiskohälsa, härstammar ur dålig näring ellerenöverexponeringför hormonstörande ämnen, somrubbarnaturliga neurologiska processer.
En politikför välmåendeärenpolitik förett ansvarsfullt ochnyktert helhetstänkandeutifrån hurvibör samexisterapå denna planet,som människor ochmed de djur-och växtarter sombebor den.
Våra psykologiska behovärävendekända förforskningen. Detvisar sigatt alla människor delartre psykologiska behov, oavsettkön,etnicitet,ålder,kultur, ellerannat. Dessa är behoven av autonomi,kompetens ochtillhörighet.
Autonomi: Attvikännerenvissgradavsjälvbestämmandeoch harmöjlighet atttavarapåoss själva,omingen är behjälplig, även om vi föredrar atthjälpas åt ochagera tillsammansmed andra. Attviävennär vi inte bestämmersjälva, kanhitta hur detvigör är ilinje medvårapersonligavärderingar ochvad vi tycker är meningsfullt.
Kompetens: Dels attvikan saker, dels attvikänneratt vi kan ochförstår hurvikan nyttjavåraförmågor. Attläraoss hurvi gårellerförflyttaross på andrasättärtillexempel helt nödvändigt förenmänniska. Ochallt eftersom livetgår är kompetens en förutsättningför vårt välmående, attuppleva livetoch attvi harplats ochutvecklas idet.
Tillhörighet: Relatednesspåengelska. En kombinationavatt vi fårtillhöraengrupp ellerenrelationoch attkänna mening, attviförstår varför detvigör tillhöross ochdeviär. Dethar visatsig attvikännermeningsom starkast irelationmed andra
människor somvidelar värderingarmed,och vårsociala natur är en stor delavvårtmeningsskapande.
Hurmycketviupplever attdessa trebehov uppfylls är direkt kopplat till vårt välmående, vårfaktiskahälsa ochvår känsla av inre motivation.Dessa skapar helt enkelt förutsättningarför ossatt blomstra sommänniskor.Syntesenavdessa trebehov somavgörande förvårtvälmående harbeskrivitsinomramen för self determinationtheory5 (SDT)och är nästan alltid del ocksåavandra teoribildningarkring välmående. Dahrendorfs idéomlivschanser somberoendeavenliknandeuppsättning omständigheter låteross ocksåtänka attautonomi, kompetens ochtillhörighetkan stärka välmåendet föross somindivider ochsamhälle både häroch nu ochpålängresikt– genomhela våra liv.
Vi reagerar starkt ochnegativtpåhot av olikaslag, som orättvisor ochhot motvår värdighetellervår identitet. Tack vare nästan ettårhundradeavforskning vetvitillexempel att samhällenmed lägregradavojämlikhetmår bättreoch leder till bättrehälsa föralla, än samhällensom är mindre jämlika6 . Forskningkring våld,strider ochkonflikteri samhällenvisar ocksåhur detärenkombination av fleratyper av ojämlikhet somorsakar konflikter. Ettsamhällemed rika ochfattiga behöverintegenererasämre mående om de fattiga harsamma möjligheteratt blirika, om dessa skulle viljasträvaefter just ekonomiskrikedom.Det är ocksånär ojämlikheten är ekonomisk ochdet samtidigtråder ojämlikhet istatusellermänniskovärdemellanolika grupperi samhälletsom konflikter, våld ochtilloch medstridigheterutbryter. Närjag möterenojämlik ochorättvis arbetsmarknad, på grundavatt jagtillhör en viss grupp, somhar lägrestatusoch somfolkdessutomnedvärderar ochser nerpå, ökar sannolikheten föratt jagska vändamin egen frustrationoch aggressivitetmot denprivilegierade gruppen, ochdet blir ocksålättare attgöragemensamsak iden förfördelade gruppenoch organisera sig– våldsamt –mot den privilegierade gruppen7 . Filosofenoch neuroforskaren NayefAl-Rodhan sätterjust människansvärdighet icentrum närhan beskriversamhällets
»Vihar en ideologi förframtiden. För imeningenatt vi hjälperframtiden ochstöttar den. Vi är positiva till framtidenoch vill byggaett samhällei dagsom skavarabra för framtiden. «
Så börjar denhär bokens beskrivning av dennya ideologisom utvecklats under2020-taletavengrupp människorfrånolika delaravSverige,med olika bakgrunder,liv ochpersonligheter.I ettsamtal som föddes efter valet2018förenades hundratals människor ienlängtanefter en ny sortspolitik. En ny sorts tänkande ochagerande som kunde leda till ett nytt samhällepräglatavvälmående, samexistens,fred-frid ochkunskap.Det formuleras nu förförsta gången i skrift,i ettdokumentsom ingen äger ochalla äger. Samtalet fortsätter.
