

ÄR DETVERKLIGEN HÅLLBART?
Sexprinciper förekologisk ochekonomisk hållbarhet
Magnus Fröberg
Erik Nellström
©2026 Magnus Fröberg& Erik Nellström
Förlag: BoD ·Books on Demand
Östermalmstorg 1 114 42 Stockholm Sverige bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH Friedensallee273 22763Hamburg Tyskland
ISBN: 978-91-8097-178-2
KAPITEL9:Infångning,
TACK TILL
Vi vill tackaallasom hjälpt ossmed dennabok. Inte minst hardet varit ovärderligtatt kunnastämmaavfakta ochidéer medolikaexperter. Till dessa hörHenrikSieurin,EricOlofsson, IdaKarlsson, ÅkeAndersson, Joel Bertilsson,Anders Grauersoch FredrikRoos. Åtskilliga experter harockså hjälpt ossgenom attläsadelar av boken ochgedetaljerade synpunkter. Hithör BjörnFredriksson Möller,David Algesten,StefanBruder, JanSuchorzewski,Clément Chartier,Anna Svärd,Anna Björklund, JosefinBerg, Markus Millinger, FredrikMagnusson, SofieLoftenius,PetterSandberg ochRasmusFinnström.
Vi vill riktaett särskilt storttacktillMartinHäggström ochDavid Mjureke förderas omfattande manusläsning samt många ochhjälpsammaförbättringsförslag.
Slutligen bör detpåpekas attävenomexperterpåett ellerannat sätt varitinblandadeidetmestaiboken,innebärdettainteattdenödvändigtvis stöderalltviskriver.Fel ochbrister faller naturligtvis helt under vårt ansvar.
OM FÖRFATTARNAOCH BOKENS
TILLKOMST
MagnusFröberg är civilingenjöroch teknisklicentiat inom energiteknik ochförbränningsmotorer. Hanhar 18 årserfarenhetfråntung fordonsindustrisom produktutvecklare,bränsleexpert ochhållbarhetsspecialist. Magnushar även deltagit iforskningsprojekt om ekologisk ochekonomisk hållbarhetför drivmedeloch transporter.
Erik Nellströmärcivilingenjör ochhar en masterexamen från StockholmResilienceCentrei hållbart företagande. Hanhar 16 årserfarenhet från tung fordonsindustrimed fokus på hållbarhet inom inköp, produktutvecklingochföretagsstrategi. Erikharävenarbetat medinternationellharmonisering av livscykelanalysoch av konceptet nettonoll klimatpåverkan Upprinnelsen till boken varvår gemensamma frustration: svårigheten attförenakunskaperoch perspektiv från olikahåll: hållbarhetsexperternas, ingenjörernasoch ekonomernas.
Framföralltfanns inom hållbarhetsexpertisen mycket viktig kunskap. Menkunskapen varoftaintepaketerad på ettlättbegripligtsätt. Ochnär dengickatt begripa- somtillexempel ikonceptet planetära gränser –saknadesenöversättningtillhur dettaskullekunna tillämpasindustriellt.
De somgör teknik-och investeringsval– oftast ingenjörer ochekonomer –behövde förstå essensen ihållbarhetsexperternasbudskapsamtidigtsom de sökerlösningarsom är ekonomisktoch teknisktrealistiska.
Till slut kokade allt nedtillvad vi kallar sexprinciper förekologisk och ekonomiskhållbarhet.Det handlar om enklariktlinjerför hurföretag kan arbeta motmiljömässig hållbarhet utan attgöraavkall på ekonomisk lönsamhet.
Vi insågatt dessaprinciper inte bara gällde våregenbransch –tunga lastbilar– utan varrelevanta fördeflestabranscher sominvolverarbetydande användning ellerproduktionavenergioch/eller material.Dessutom kanprinciperna –förutom på företagsnivå –likagärna tillämpaspåsamhällsnivå. Därnågonstansuppstodidénatt dettaborde vi skriva en bok om.

Författarna, från vänster: Erik Nellströmoch Magnus Fröberg. Foto:Miriam Montemartillo.
Omställningens principer& särfallet
Sverige
INLEDNING
Idag är de flesta enigaomatt denglobala uppvärmningen är ettstort problem orsakatavmänniskansutsläpp av växthusgaser ochatt vi måsteminimera dessa utsläpp. Samtidigthar vi andramiljöproblematt ta hänsyn till,som till exempelförlust av biologiskmångfald. Ochi en hård internationell konkurrensmåstesvenskaoch europeiskaföretaghävdasigäven motföretag somintelyderundersamma miljölagstiftning. Många frågar sigomdet är dags attbacka miljöhänsynen(ekologiskhållbarhet) ochgå tillbakatillett merrenodlatekonomisktsynsätt. Idenna bok försökervi visa hurutsläppen kanminskai de tekniskasektorerna, framföralltfrån byggnader, transporteroch industri. Vi visarockså attutsläppsminskningarna imånga fall inte behövervaradyraoch inte behövergöras på bekostnadavbiologisk mångfald ochliknande miljöfrågor.
Detfinns mängderavteknikeroch idéerför attminskautsläppenav växthusgaser ochdet kanvarasvårt attfågrepp om vadsom är stortoch smått, billigtoch dyrt,möjligt atttillämpahär ochnueller ienavlägsen framtid. Iden härboken försöker vi medenkla beräkningarredautvad olikateknikerkan bidramed iformavmängd ochkostnad.Vitydliggör ocksådeolika teknikernassvagheter ochhur de passar in iett större energi-, transport- ochindustrisystem. Perspektivet är globalt, medSverige (och till viss delhelanorra Europa)som ettintressantsärfall.Visöker hela tidenefter lösningarsom både är ekologiskt hållbara,det vill säga bra
förplaneten, och ekonomiskt hållbara,alltsåresursminimerande förindivider, företagoch samhällen.
Allt somärfossilfritt är inte automatisktbra.I många fall kanvigenom någraenkla beräkningarvisaatt alternativ är tämligen ointressanta (åtminstonei ettglobalt perspektiv)avett ellerflera skäl.Omtillexempel enenergikällaellerråvaraendastfinnsismåmängder,såsaknasanledning förbådeföretag ochsamhälleatt lägga någonstrategiskviktvid den. En helt annanenergikälla ellerråvaraskullekanskevisserligen kunna skalas upp till väsentliga volymer,men inte utan betydande överflyttning från globaluppvärmningtillandramiljöproblem, somminskad biologisk mångfald.Entredjekan visserligenframställasi storamängder,menkommermed en så lågenergiverkningsgrad attden knappastkan bliekonomisktlönsam.
Genom en listamed sexenkla principerförsökerviformulera vadsom krävsför attekologiskoch ekonomisk hållbarhet kansamverka. Denna lista gerockså en bakgrund till varför någratekniker, somsolceller och batterier, harblivit”globalasupertekniker”som redanidagoch alltmer framöver,kommeratt formaenergi-,transport-ochmaterialsystemet.Med principernai bakhuvudetgår vi igenom olikabranscher föratt se hurde kan(ochtillstordel redanhållerpåatt)förändras.Viutesluter inte någon teknik bara föratt denärgammaloch till ochmedfossil.I ställetfokuserar vi på hur teknikerna,tillexempel dieselmotoreroch gasturbiner, kananvändasi ettnyttsystemför attpåbästa sätt kompletteradenya teknikerna, somsolcelleroch batterier.
Vi är medvetna om attdet kanuppfattas somgränsande tillstorhetsvansinne attskrivaenbok medsåbrett omfång somdenna.Hur kantvå svenskaingenjörer troatt de skagåiland medatt förklara hurstora delar av världsekonomin kandekarboniseras på ettbådeekonomiskt ochekologiskthållbartsätt? Till vårt försvarvillvi nämnaatt de allraflestatankari denna bok inte är våra egna,utanhämtade från olikasammanhang.Däremotär paketeringen naturligtnog våregen, alltså vilken kombinationav tankarviväljeratt lyftaframoch hur de relaterartillvarandra. Till exempelhar vi själva inte uppfunnitnågon av idéernabakom de sexprinciper
förekologisk ochekonomisk hållbarhet somvilyfterfram. Däremothar ingen, vadvivet,sammanförtdem ienkortfattadlista somenkla tumregler.
Dessutom tror vi attmånga individeroch organisationeridagäri behov av enkonkretsammanhållenberättelseomdenekologiskt motiveradeomställningendestårinför,ävenomdeintebehöver accepteravarje detalj i denna berättelse.Tillexempel kanmånga ha en tämligen god koll på vilka hållbaralösningarsom utvecklasi derasegenbransch.Menutanförståelse förvad somärpågångi andrasektorer(till exempelhos leverantörer av material ochenergi),kan detvarasvårt attfåihop en helhetsbild.
Slutligen tror vi ocksåatt detfinns ettbehov av attkoppladet globala perspektivet till detsvenska,vilketkan vara svårtatt göranär manå ena sidanföljerenväldigt svensk diskussion ochå andrasidan kanske en internationell diskussion,utankoppling till Sveriges unikaförutsättningar.
Till densom vill skaffa sigenallmänförståelseför hållbarhetsarbetei företag, långtutöverdeteknoekonomiskaaspektersom vi fokuserarpå, ochvillhamer politisk ochjuridiskbakgrund, rekommenderar vi boken ”Hållbarhetsagendan. En handbok föratt lyckas mednäringslivets omställning”,utgiven av Liber2025.
Detfinns ocksåmånga intressantafärdplanerför olikabranscher att läsa.Tillexempel harinitiativet FossilfrittSverige publicerat 23 färdplanerför lika mångabranscher.Ett sätt attskrivavår bokhadevarit attförsöka sammanfattanågra av dessa färdplaner ochderas europeiska ochinternationellamotsvarigheter. Densammanlagda kunskapensom byggt upp dessafärdplaner är rimligen enorm, långt större än kunskapenhos de båda författarnatilldenna bok. Dock är sådanafärdplaner långt ifrånalltid kompatibla. Till exempelkan flerabranscher isinaplanergöraanspråk på sammaresurs, t.ex.biomassa.Dessutomfinns enstorrisk attbranschernas färdplaner tasframsom ”minstagemensammanämnare”– detvillsäga sådant sominteadresserarsmärtpunkter(till exempelförlorade investeringar)för vissaeller mångaavbranschensföretag.Slutligen (och starkt besläktatmed frågan om kompatibilitet ochproblemet med”minsta gemensamma nämnare”)tjänarfärdplanernadelvissom lobbying-inlagor
somförsökerfåtillstånd detsom är gynnsamtför branschen, meninte nödvändigtvis förhelasamhället.Det kantillexempel vara attbehålla ellerfåtillgynnsamma skatteroch subventioner. Dettabetyderinteatt vi är emot sådana färdplaner,utanvillmotiveravarfördet ibland kanvarabra attfrigöra sigfråndem itanken.
PRINCIPERFÖR EKOLOGISK& EKONOMISK HÅLLBARHET
Vanligen talarman om hållbarhet inom tredimensioner: ekologisk,ekonomiskoch social hållbarhet. Idenna bokkoncentrerarvi osspåekologisk ochekonomiskhållbarhet, ellermed andraord:miljö ochpengar. Detbetyderinteatt vi tycker attden socialadimensionen(hursamhällsutvecklingenpåverkarmänniskorslivskvalitet, hälsaoch välbefinnande)äroviktig.Menenbokmåstebegränsasiomfång.Dessutombetraktarvigenerellt dentekno-ekonomiskaframtid somvibeskriver ochdelvisförespråkar somhuvudsakligenneutral,och ibland positiv,för densociala hållbarheten. Ändå tarviupp densociala dimensionenvid särskildatillfällen, när detäruppenbart attden riskerar attkomma ikonflikt meddeandra dimensionerna.Tvåsådanaexempelärhurgruvorochvindkraftkanpåverka närboende.
Vårutgångspunktmed både ekologisk ochekonomisk hållbarhet är att vi (i dagenssamhälle) uppfyllernuvarandebehov utan attinskränka framtida generationersmöjligheteratt uppfylla sina behov. 1 Sedanblirdet förstås en subjektivvärdefrågahur storauppoffringar vi är bereddaatt göra idag föratt inte försämra förkommandegenerationer(ochoss själva som äldre).
Somligatänkeratt vi sombor iländersom Sverige, medrelativthög bruttonationalproduktper capita,borde kunnaacceptera storaekonomiska kostnaderför attreduceravår miljöpåverkan, särskilt iformavlägre
1 Ienlighetmed definitionenavhållbar utveckling iden så kalladeBrundtlandrapporten,det vill säga ”Report of theWorld CommissiononEnvironment andDevelopment:Our Common Future”, 1987.
