Automatiserad teknik vilken användsför attanalysera text ochdatai digital form isyfteatt generera information, enligt 15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning), är förbjuden.
©2026 Mikaela Käll,Michelle Krantzé
Illustrationer:Michelle Krantzé
Omslagsfoto: Michelle Krantzé
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8097-907-8
1. varför lära siggenetik?
-Basfärger.............................................................11
-Färgernahör till olikafamiljer..........................14
-Identifierafärger: ögon,öron, svans...............18
2. viltfärg,godkända- icke godkända
-Viltgrå,järngrå,viltsvart,viltröd,castor.........28
-Viltbrun, viltblå, lux.........................................36
-Viltgul,bourgogne, orange,rävröd, rödoran. 41
-Lutino,lutino shadow, silver viltgrå/gul...... 50
-Chinchilla,chin. blå, schwarzgrannen ......... 54
-Chinchilla havana,chin. egern...................... 62
-Schwarzgrannenhavana, blå, egern............. 65
-Viltkanel,viltbeige, viltisabella ....................... 68
-Järnblå, järnbrun,järnlux (järnm.vilt) ........ 72
-Viltzobel,viltzobel blå, havana,egern ........... 74
-Viltsiames, viltsiames blå, havana,egern ...... 78
-Rysstecknad,vilt................................................82
3. otter, godkända -ickegodkända
-Ottersvart,otterhavana, blå, m. egern........ 86
-White zobelbrun, whitezobel blå...............
-Tan svart, tanhavana, blå, m. egern.............. 92 -White svart, whitehavana, blå, m. egern.......
Whitezobel havana,white zobelegern..........
zobels.egern
Lutino otter/tan, järn otter/white/tan........
enfärgade, godkända -ickegodkända
Gulenfärg, sallander/zs, mera svansar
Svart, blå, madagaskar,isabella
Kanel,beige, havana,marburger egern
Ljus gråblå,ljusblå, egern(gråblå) ...............
Zobel brun,zobel blå......................................
Zobelsiames brun,zobelsiames blå ..............
Sallander,rysssvart/blå/havana, Silver .....
-Järnsvart,järnblå m.fl, enfärgadchinchilla
-Sallander blå, sallanderhavanaoch egern ..
-Zobelsiames egern, zobelsiameshavana ......
-Zobel havana,zobel egern ....................................170
- Lutino dove,champagne,lavender,silver... .172
5. japantecknade, godkända -ickegodkända
-Gul/svart, gul/blå, gul/havana,gul/egern....178
-Vit/svart, vit/blå, vit/havana,vit/egern .......184
-Rhöntecknad...................................................190
-Japanzobel/svart,zobel/blå...........................192
-Japan zobel/havana,zobel/egern...................192
6. teckningar ochhelvita
-Brokad, mantel,scheck, gepard,hotot m.fl..197 -Holländarteckning
förord
Boken innefattar både färger godkända förutställning ochdesom inte är godkända.Allaärlikaintressanta, tycker vi.Här handlardet om hurfärgernaser ut och hurrespektiveanlag ärvs ochpåverkarvarandra. Boken är en sammanställningavvetenskapliga faktasamtuppfödaresoch utländskautställningsdomares erfarenheter.
Vi hargjort vårt bästaför attbeskrivahur färger ärvs på kaninpåett enkeltsätt. Trotsdetta kommerdusom läsare kanske intefatta grejen. Detärheltokej! De flesta behövermånga repetitioner föratt detska fastna.
En delavdet somståri bokengällerinteexakt varje gång,justför attolika anlagpåverkarvarandrapåså mångaolika sätt attdet är omöjligt attbeskrivaalltsom händernär de kombineras.Flertalet gener vetviinteså mycket om ännu -det finns inga studier.Vilketgör det hela merspännande! Hardufrågor, kontakta ossgärna!
mikaelakäll, alrunans kaniner michelle krantzé, sandrosens kaningård
förklaring av textsidor
vadärfärg?
Vitt solljus består av alla regnbågens färger.När vi ser alla dessa färger på en gång uppfattarvidet somvittljus. Närdet härvitaljusetträffar ettobjektsom till exempelenrosahandduk, så absorberas vissa färger medan andrareflekterastillbakaoch träffar våra ögon.Handdukenabsorberaralltsåallafärgtoner förutomdevåra ögon tolkar somrosa. Ibland närdet regnar ochsolen lysersåavslöjarnaturen detta ochdukan få se en regnbåge -det vita solljuset träffar regndropparnaoch bryts uppi alla de färger ljuset består av.Hos djur delarman uppdet i pigmentfärg,som är de färger somorsakas av kroppens färgpigment,och strukturfärg,defärger somuppkommeravoptiska effekter(ettfenomen som främst sespåfåglar).
iallamänniskors ochdjurs kropparoch detkontrollerar svartpigment.Jumer eumelanin,desto mörkarehud ochhår.Ensvart kanin harmycketeumelanin.Envit rödögd kanin saknar dethelt. Feomelanin är ettannat pigment,det innehållerenaminosyra vidnamncystein somger röd/gulnyans på hudoch hår. Storamängder av feomelanin gerrötthår.Neuromelaninärentredje sort somstyrvissa funktioner ihjärnan.
färgpigmenti kroppen
Melanin kallasden gruppmed olikafärgpigment som kroppensjälv producerar.När detuppstår mutationer i dessa pigment så blir resultatet olikafärgeroch nyanser somförändrar utseendet på kaninens hud, ögon och päls. Eumelanin är detvanligastemelaninet somfinns
strukturfärg
Levandeorganismer, framföralltfåglar, kanhafärger somfaktisktinteorsakas av färgpigment.Dessa kallas förstrukturfärgeroch uppkommeravoptiska effekter (iblandävenikombination medpigment). Ettexempel är grönaundulater vars grönafärgorsakas av en gulpigmentfärg ihop medblå strukturfärg.
Ettannat exempelpåstrukturfärgärpåfågelfjädrar. De består av bruntpigment men fjädrarnas mikroskopiskastrukturgör attdeävenreflekterarturkos, blått ochgrönt ljus,oftamed ettmetallisktskimmer vars färgnyansskiftar beroendepåvinkeln. Färger somhar ettmetallisktoch regnbågsliknandeskimmerkallasiris-
erande strukturfärg ochfärgersom dengröna undulaten kallasicke-iriserande.Det finns hönormed iriserande strukturfärg.Deärsvartamen skimrari blått, gröntoch lila.Det är verkligenmagiskt vackert! Tänk om vi kunde få fram grönaellermetallisktskimrande kaniner!
basfärger
En kanins basfärgutgör grundeni kaninens“färgtårta”.
Precis somi en chokladtårta så kanalltmöjligt gott finnasinuti,men hurmycketduänblandar itårtaneller strörovanpåsåärden ju fortfarande en tårtabaserad på choklad. Lite så funkar även färger på kaniner. Lagerpå lager, ovanpå en bas(färg).
Havana är en brunbaseradfärgoch kaninen på bilden ovan hartre “dekorationer”synligt ovanpå denbruna färgen: ettljusbrunt(otterteckning)och tvåvita(wienerteckning ochvitörad). Denärsom en chokladtårta medljusbrunanötteroch kolasås, medvit glasyr ovanpå somdöljerchokladen nästan helt.
Viltgrå, chinchilla ochsvart haren svartbasfärg.
Viltguloch madagaskar haren gulbasfärg.
Viltblåoch blåhar en blåbasfärg.
Viltbrun ochhavanahar en brun basfärg.
En isabella haren gulblå basfärg -enkombination av både guloch blå. En luxhar en blåbrunbasfärg -en kombination av både blåoch brun (brun ochhavanaär samma färg,förutom närdet gällerzobel brun/zsbrun).
Fördet mestagällerdet attparamed sammabasfärg somkaninen själveller somenavkaninens föräldrars basfärger,annarsriskerarduatt få enbartsvart/viltgrå i kullen. En härlig blandningavfärgeri stammenhjälper också, menrekommenderas inte vidutställningsavel.
Är båda föräldrarnaavenblå basfärgblirallaungar också blåbaserade. Är båda föräldrarnagula, blir alla ungar ocksågulavarianter.
Helvitakaninerdäremot harinteenvit basfärg. De har vit“glasyr”överhelasig.Man serintesjälvabasfärgen. Alla ingredienser finns på insidan, underglasyren. Vilken färg/teckning somdöljs underglasyrenpåenvit kanin vetman inteförränman pararmed en icke-vit.
“genetikens lagarstämmerinte!”
...sägerendel.Ävenomanlag ärvs på olikasättsåföljer de alltid genetikens kändalagar.Det gällerallafärger ochfungerarlikadantpåallakaninraser. Detfinns några orsakertillatt slutresultatet ibland inte stämmer, vilket kantolkassom attgenetiken harfel.Dessa är:
•Någon färg/flerafärgeri stamtavlan är fel
•Modifierande färggener finns somintesyns
•Tjuvparning av annanhane(lätt hänt)
•Slumpmässig/somatiskmutation(ovanligt!)
•Dolda anlagsom inte syns bakåti stamtavlorna
•Helvita kaniner döljer alltid annanfärg
•Förstärknings/försvagningsanlag kanluras
Kunskapi genetik underlättari avelsplaneringen, gör detlättare attundvika defekter ochenklare attförutsäga resultatet ikullarna. Detminskar risken föroönskade färger/anlag förutställning ochduslipperfåfärgersom är svårsålda. Ökad kunskapärbra fördittsjälvförtroende, dina djur ochdinaköpare. Detger en helt annan glädje ochmotivationidittavelsarbete!
Attvetavilka anlagsom finns ellerintefinns idina linjer
är viktigtsom uppfödareoch fördesom köperfråndig. Manbör veta om attdjurskyddslagenförbjuder parning meddjursom manmisstänkerkan lämnadefekter. Genetiken fördessa defekter måsteman ha koll på oavsett om manavlar renrasigtellerinte.
Inutipigmentcellernai kroppenfinns hela beskrivningenöverhur kaninensfärgska se ut ochdet bestäms redaniembryostadiet.Allagener ärvs från föräldrarna, precis lika mycket från båda.Hur resultatet sedanblir berorpåvår kära vänslumpen ochhur denbestämmer attgenerna skakombineras. Ganska ofta blir detinte somman tänkt, ochdet är lika spännandesom detkan vara irriterande!
bärasvidaredolttillnästa generation, menintetvärtom.
Föratt illustrera det- tänk digenstorperson(dominant)som bärpåenliten person (recessiv). Denstarka kanbäraden svaga. Menden svagakan intebäraden starka,dominanta, detärjulogiskt.Sedan undertiden manavlar så kanden lilla svagaregenen tappaspåvägen ochinteärvas vidare.Det är detkluriga medrecessiva anlag; manvet inte alltid om de hänger kvar ochärvs vidare elleromderamlatur“dengenetiska ryggsäcken” undergenerationernasresa.
dominant =stark recessiv= svag
De starkare färganlagenkallasför dominanta. De svagare som“vikerundan”för de starka,kallasvikande ellerrecessiva anlag. De flestafärganlag är svaga/recessiva ochmåste då komma från båda föräldrarna- de behöver vara tvåför attklara av attsynas.Svagare anlagkan
färgernahör till olikafamiljer
A-familjen:chinchilla,zobel,ryss, vitrödögd
B-familjen: järn,japan,gul
C-familjen: havana (brun)
D-familjen: blå
G-familjen: vilt,otter, enfärg
Föräldrarnamåste ha varsittanlag iSAMMAfamilj
om ungarnaska kunna få denfärgen. Anlagets styrka/dominans avgörvilkenfärgsom framträder och intehos ungarnai dinkull. Bokstavskoderna hjälpertill attåtskiljanamnen på anlagenfrånnamnetpåsjälva färgerna.Omman skriverenbart“chinchilla”tillexempel, så är detsvårt attvetaomdet är denvanliga chinchillafärgen sommenas, elleromdet är själva genen för chinchilla (achi) -vilketäveningår isallander ochjapan vit/svartm.fl.
Ibland kannågon säga “den härkaninen bärblått”, men vadbetyder det? Detinnebär attkaninenhar ettanlag i
D-familjen (blå) somintesynsutanpå, mensom vi vet attden bärinuti arvsmassanoch somden kanföravidaretillsinaungar.Sådan kunskapärviktigför de som
vill avla förutställning och/ellersäljerkaniner till utställning,ellerbaravillhålla sina färger rena ochkorrekta. Hälsaoch temperament är alltid viktigastatt prioritera på sina kaniner, mendet kanvararoligtatt även få korrektaoch finafärger!
Ettexempel:När en chinchillafärgad hane parasmed en blåhonasåblirungarna varken chinchilla ellerblå.Varför? Derasfärgerärfrånheltolika färgfamiljer.Den ena är viltfärgad,den andraärintedet.Den ena är blå, den andraärinteblå.Ungarna fårett anlagfrånvar förälder. Titta på rutanmed färgfamiljerna på nästasida. Idenna parningen fårungarna ETTanlag förchinchilla från Afamiljen ochETT anlagför blåttfrånD-familjen. De får även ettviltanlag ochett enfärgsanlag.Det räcker inte medett anlagavvarje föratt få chinchilla ellerblå ungar.
En kanin måsteärvadubblaanlag ivar familj föratt färgenska synaspåkaninen. Ettblått anlagfrånmamma ochett blåttanlag från pappa. Chinchilla från mamma ochchinchilla från pappa.Omdeintefår detsåräcker detinteför attgekaninen färgen blåellerfärgenchinchilla.Och närintedubblafärggener finns “går färgen tillbaks”tillden dominantagrundfärgen, viltgrå idetta
fallet, eftersom ena föräldernärvilt, på alla ungarna.
Lite konstigt,ellerhur?När båda föräldrarärenfärgade utan matchandefärganlag blir ungarnainteviltgrå -de blir svarta (enfärgadviltgrå).
De flestaanlag kräver tvåkopior, en från varje förälder, föratt synaspåkaninen. Föratt ta reda på vilkaanlag en kanin bärellerkan bära på så kollarman främst föräldrarnasfärgeroch derastidigarekullar. Även syskon och släktingarsfärgerkan ge information. Mendågällerdet attuppfödarenavhar skrivitkorrektafärgeri stamtavlanellerhärstamningsbeviset. Detärintealltidfallet.
viltfärgadevildkaniner
Vita svansarkan ocksåanvändassom så kallade “pursuit deterrent signals” (jaktavskräckandesignaler).Bytesdjursignalerarmed svansen: “kolla vadsnabb ochvig jag är,dukommeraldrigkunna fångamig,såförsökinte ens”- vilket främst är föratt avskräckamindrerovdjur från attslösa energi på attjaganågot de ändå inte kommerkunna springaikapp,ellerförvirrastörrerovdjur.
Denvita, guppandesvansenhjälper även gruppenatt hålla ihop,mitti en flykt kandet annars vara svårtatt se ochfölja sina gruppmedlemmar.
Varjekaninfärg vi avlatframkommerfrånviltfärgen.
Denhar blivit utspädd(viltblå),förstärkt (järngrå), dold (vitrödögd),rödförstärkt(viltröd).... Medsmå ändringari gener förändrashelakaninensutseende.
Boken är indeladi de grundanlag somalla färger på tama kaninerfinnsi:Viltfärg, otteroch enfärg.
Färgen somevolutionen harbestämt attarten kanin skahaför attkunna överleva på bästasättkallasviltgrå (engelska“agouti”).Den gernödvändig kamouflagetill vildkaniner ideras ursprungslandSpanien därdelever blandgultgräsoch snustorrabruna kvistar. Menvarförhar vildkaniner vitsvans ochvit undersidapåkroppen? Inaturen kommer ljuset alltid uppifrån ochomde nedre delarnapåkroppen hade varitfärgade så hade deförstärktsavskuggan sombildaspåundersidan. Då hade mage ochtassarsettextra mörkautoch detstör kamoufleringen. Därför är mångavilda djur vita på undersidan;det göratt hela djuret blir isamma nyansi rovdjurens ögon ochdärmedsvårare attupptäcka.