

Melinda ochMitra Gudadöttrar
Melinda ochMitra Gudadöttrar
Anna Wiking
Tidigare böckerutgivna av Anna Wiking:
Pannkaksfolket (2013)
Vänskapoch kärlek iDrakås(2024)
Lunden,tills dödenskiljeross åt (2025)
Tronarvingen (2025)
Chokladför denkräsne(2025)
Melinda ochMitra -Gudadöttrar
©2025Anna Wiking
Omslagsbild:Frances Wiking
Grafisk form ochsättning: CarolineAhlberg
Första upplagan
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH, Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8080-948-1
Hoppasatt denna fantasy
skaroa digsom läsare

Förord
Tänk er denna boks olikavärldar ivåningar:
•Längstner,Dödsriket.
•Förstaetagen, DetOkända.
•Andra etagen, Utlandet.
•Tredjeetagen, Innanrikena, därHögstarådet är beslutsfattare.
•Fjärdeetagen, Hermalid,Alidas ochMitras hemvärld.
•Femte etagen, Odariensom Odar ockuperat ochnamngett.
•TaketagenärGudarnasdimension. Över-, helochhalvgudarnashemvist.
•Slutligen,ovanför taket, finns Evigheten.
De enskildaetagernahar inga fastakonturer.En etage kanvaramer utsvävande än en annan, som kanske bara är en liten plätt.
Ibegynnelsen fanns ”kopplingar” mellande olikaetagerna, mennufinns endast en fysisk passage.Den mellan Utlandet ochInnanrikena. Den vaktas vidbådagränserna.Typ tullstationer.
Förövrigttar mansig mellanetagernapå magisk vägmed hjälpavbland andradimensionsväktarna.
Del1 Melinda




Kapitel1
Somengrönskimmrande opal lågdrottning Arianasö,mitti densafirblå,glittrande havsviken.
Detvar stor fest på gång ochallaavhögre dignitet samt Högstarådet varinbjudna.Dit komOurn, Luftenshärskare, Djinnï,väktare över Savannens rike,Vidar,Stora Skogenshärskare, Urda, De StoraBergens härskarinna,Josef,Jordbrukslandets konung,N’dila,Älvrikets drottning, Dygert, Träskrikets härskare,Eliasoch Siw,Dimensionernas väktare, Arav,Stäppens rikesledare, och mångafler.Ävennågra av människosläktets kungar ochpresidenter från Utlandet varnärvarande.
Ja,kortsagt. Alla av rang,ensamma ellermed sina följen.
Havsdrottningens magnifika slottavblå akvamarin, medlysande hel- ochhalvädelstenar inflikade litevarstans, lysteoch glittradeikapp medhavet.
Denstorslagnafestenshuvudperson var drottningens dotter –blott tjugofem dagargammal– vars gnistrande blåögonmed små, vita,
Hon ficknamnetMelinda vidnamngivningsceremoninsom höllsi denstora balsalen,och de olikagåvor somgavstill barnet samlades på ett bord. Därefter förflyttade mansig till festsalen. Därbjöds på överdådigmat vidalla uppdukade bord. Läckerheter från alla hörn av Innanrikena ochfrånUtlandet. Gästerna erbjödstill exempel nektar,vin,gräddmjölk,vattenoch annatgottatt dricka,samthonungsmarinerade blomblad,mandlaroch nötter medett stänkavdet rosa saltet från bergen ochsalta,rostade gräshoppor från Savannens rike somtilltugg.
Dessutom delikat tillredda grodlår, utsökta vinbärssnäckorpåsaltbäddfrånTräskriketoch glänsande, dillprydda kräftorfrånälvar ochsjöar.Grillatvildsvinsköttfrånskogsmarkerna och annatköttfrånboskapsägarnasgårdar, fiskoch skaldjur från havet. Vegetariskarätter ioändlighet. Från blandannatJordbrukslandet ochUtlandetbjöds sinnriktkomponerade ochkryddade sallader.
Vidare brödkakorbakadepåolika sortersmjöl från jordbruken runt om.Dessa kundeman doppa iolivolja ellerbre nykärnat smör på.Där fanns
12 droppformade pärlstänk, långa, svarta ögonfransaroch gyllene småkorkskruvslockarfick alla attle beundrande.Det varett synnerligen vackertbarn.
även mängderavpålägg, somolika slagsostar,honung,marmeladeroch kompotter.
Detbjöds helt enkelt på allt vadman kunde önskasig.
Ibakgrundenspeladesmjuk, stilla musik.
Dagenoch kvällenframskred undergemytliga former meddans, sällskapsspel, mingel ochpromenaderruntön, ochhelatiden bjödsdet på det bubblande vinetsom varsåuppskattat. Detta bars omkringavnymfer, somävensåg till attalla hade trevligt.
Medjämna mellanrum tittade drottningAriana till sitt lilla barn somsov gott idet sövandesorlet. Vidmidnatt vardet dags attavrunda ochAriana ställdesig vidporten föratt tackaallaför attde kommitför attfira dennadag.
Detplötsligaskrietsom genljödgenom slottet fickalla attstelna till. En av nymferna som –ävenhon –dåoch då tittat till Melinda,upptäckte attvagganvar tom. Alla ombads atthjälpa till isökandetoch ett förvirratkaosuppstodnär manbörjade springaomvarandraför attleta efter barnet. Vartenda rumgenomsöktes noga,men trotsatt detvar så mångasom hjälptetill, varoch förblevMelinda försvunnen.
Gästerna somkände attdet inte varmycket
merdekunde göra,började tackaför sigoch bege sighemåt.Var ochentill sinplats idimensionerna.
Chefen förvaktstyrkan,ennymfvid namn
Isa, bockade av alla gäster somavlägsnadesig och upptäckteatt träskfolkets härskare,Dygertmed hov, redanförsvunnit. Hon hade faktiskt inte sett demöverhuvud tagetsedan Melinda försvann. En misstanke slog rothos Isa, speciellt medtanke på attDygertvar besatt av drottningen. Hon delgav sinmisstanke till denförtvivlade drottningen, som bara kundehålla medomatt denverkade trolig.
Efter en stunds överläggning komdeframtill attIsa skulle sändautnymfer– eftersomdevar duktigahamnskiftare– somspioner, till alla tänkbara ställenmen iförstahandtill träskfolket.
Nymfen somvalts ut attbegesig till träskfolket varspeciellt duktig på attbyta skepnad, ochhon gick helt in isin roll somden lilla femåriga träskflickan Ysolde.
Detfaktumatt Dygert hade flerafruar ochett oräkneligtantal barn,som hanintehadenågon somhelst koll på,gjordedet hela mycket lättare förYsolde. Attsom träskbarntasig in ilandetvar ingenkonst, mennär hon komtill Borgensport stod därenbarsk vakt somhejdade henne.
”Niyngel fårintevarainne iBorgen! Detvet
du”, sa han.
Stursktupplyste hon honom om atthon varett av Majestätets barn ochatt hon hade viktigtskvaller till honom.
”Dufår gärnafråga honom om du vill”,sahon kaxigt.
Henneslilla uppnosigaskepnadroade vakten, sommycketväl visste attdet inte fanns en chans attDygertskulleveta om ynglet varhanseller inte. Hanvisstejuinteens vadfruarna hette,tänkte han. De varför många. Alla visstedessutom att Dygert varrasande över atthan inte kunnat få den vackra drottningArianatill sitt harem. Denfrun hade nog såvälkungensom alla andrakommit ihåg namnet på,och haft respektför,konstaterade hanför sigsjälv.
”Hörru”, sa denlilla ochdroghonom tillbaka från hans funderingar. ”Släpperduinmig eller måstejag skrika på honom?”
”Nåväl”, svaradevakten trumpet. ”Har du viktigt skvallerärdet välbästatt släppa in dig, ditt lilla yngel.”
Ysolde komini denkalla,mörka Borgen som inte varövermöbleradprecis. Denendafacklasom fanns lyste knappt uppden storaentréhallen från sitt fästepåväggen. Härfanns tvådörrarsom hon genast kikade in genom. Denena gick till vadsom
verkadevaraett arbetsrum. Detandra rummetvar någonsorts avträdeavlukten attdöma.
Rakt fram fannsenkorridoroch hon började systematiskt attsökaefter lilla Melinda.Hon trodde nog attett ellerannatbarnskrik skulle avslöjavar barnkammaren låg. Mendet varhelttyst. Rumefter rumverkade obegagnade,utomett som likande en torftigmatsal. Ändå fortsattehon att försiktigt öppnadörrefter dörr bara föratt konstateraatt Borgen sannerligen verkadeöde.Var fanns alla?
En plötslig doft av matfick henneatt inse att hon åtminstone hittatett kökdär detverkligen lagadesmat.Inteheltöde medandra ord. Denavslöjande doften sippradeutfrånendörrsom stod på glänt, ochdär innanför rådde en febril verksamhetunder tysteffektivitet.
Iett hörnhöllnågra kockar ochendam ien lång,gråvattrad klänning ett viskande rådslag. Ysolde kundesnappa upporden ”barnmat”, ”amma”och ”nyförlöst”.
Hon gömdesig bakomdörrentill ett av de tomma rummenoch snartkom damen– somYsolde vagt kändeigenfrånArianas fest –utfrånköket ochskyndadeiväglängs en annankorridor. Inte förrän hon svängderuntett hörn vågade Ysolde skynda efter,för attprecishinna se kvinnan
