9789152639948

KARIN JOHANNESSON REFORMATION I FEM RUM

KARIN JOHANNESSON REFORMATION I FEM RUM

Till mina föräldrar

Första upplagan, print on demand

© 2016 Svenska kyrkan & Verbum AB

omsla g & gr a f i s k form Maria Mannberg t r y c k Publit Sweden AB, Stockholm 2024 isb n 978-91-526-3994-8

Verbum AB Box 22543

104 22 Stockholm

Tel 08-743 65 00 verbum.se

Förord 7

m issnöjet – Omklädningsrummet

Ångesten – Väntrummet 29

tR on – Seminarierummet

Kä R le K en – Vardagsrummet

Hoppet – Kyrkorummet

f ö R o R d

m itt fö R sta medvetna möte med Martin Luther slutade i tårar. Jag hade ännu inte fyllt tre år och Mormor och Morfar var på besök hemma hos oss. Med dem bad vi morgonbönen som finns i Lilla katekesen.

Den här morgonen blev andakten annorlunda för jag började gråta. Alla undrade förstås vad som hade hänt. Jag förklarade att de bad en bön som jag inte kunde. Jag ville också vara med men det gick inte för jag förstod inte orden.

Reformation i fem rum vänder sig till dig som vill vara med i dagens reformationssamtal. Jag vill berätta om Martin Luther på ett sätt som är begripligt också för oss som inte kan hans morgonbön utantill.

Den reformationshistoria som jag vill dela med dig

utspelar sig i fem nutida rum. Den begränsar sig inte till 1500-talet. Den fortsätter med dig och mig.

Den berör dessutom betydligt fler än oss och Martin Luther. När det vill sig väl berör den hela världen.

Boken tillägnas mina föräldrar, Elisabeth Ferrmark Johannesson och Rolf Johannesson, som lärde mig att det går att säga samma sak som Martin Luther med andra formuleringar än dem han själv använde. Mina föräldrar vill jag i det här sammanhanget särskilt tacka för morgon- och aftonböner, vardagsnära reformationssamtal och gedigen korrekturläsning. Dessutom vill jag tacka Thomas Ekstrand vars kunskaper och synpunkter jag haft stor glädje av.

Jag vill också tacka Maud Marion Laird Eriksen som gjorde mig uppmärksam på en utmärkt artikel. Sist men inte minst vill jag tacka Svenska kyrkan, Teologiska institutionen i Uppsala och Verbum som har gjort det möjligt för mig att färdigställa Reformation i fem rum.

Uppsala strax innan 2017

Karin Johannesson

missnöjet

omklädningsrummet

mora, första söndagen i mars

pÅ golvet liggeR pjäxor, blöta strumpor, långkalsonger, vindjackor, nummerlappar och färgglada sportbehåar i en imponerande röra. Det är ett underverk att majoriteten av dem som trängs i duschen faktiskt kommer hem med sina egna tillhörigheter. Sopsäck-

en i hörnet behöver snart bytas ut. Skavsårsplåster och bananskal blandas här med bindor, halvätna energikakor och tomma sportgelförpackningar. Strax intill sitter någon och äter en skinksmörgås.

Utanför dörren till den avstängda bastun står en lång rad nakna människor och väntar på sin tur i varmvattnet. Här finns unga kroppar, gamla kroppar,

stora kroppar, små kroppar och medelålders kroppar i den standardstorlek som alltid tar slut först när det är mellandagsrea. Många är tatuerade, andra är piercade eller konstfullt rakade i ett medvetet valt mönster. Här och var syns ärr på magen, blåmärken efter en vurpa eller ett par rejäla skavsår på hälarna.

Det sägs inte mycket men det som sägs är talande. Ofta är det ett uttryck för missnöje. Man borde ha åkt fortare, man kan faktiskt det, det har man visat förr om åren. Man borde ha gått till höger i starten, inte till vänster där folkmassan snabbt klämdes ihop till en propp. Man borde ha tränat lika mycket som i fjol och undvikit alla förkylningar. Man borde inte ha lagt på ett sista vallalager eller också är det exakt vad man borde ha gjort.

Utanför dörren till den avstängda bastun står en lång rad starka, friska människor som precis har åkt nio mil på skidor. Deras färd har följts av miljontals tv-tittare som i många fall tycker att de borde orka göra samma sak. Den nakna människoskarans missnöje beror delvis på fysisk utmattning och minst sagt märkliga matvanor under dagen. En del skulle säga att missnöjet dessutom beror på Martin Luther. Det finns alltid något mer som man borde ha gjort i vårt

Luther på axeln

Missnöjet kravfyllda lutherska land. Efter sju mil på skidor i Marcialonga, långloppet i det livsnjutande Italien, är nog stämningen i omklädningsrummet en annan.

För drygt ett decennium sedan fanns en helsidesannons i en av Sveriges mest ansedda morgontidningar. Ett stort Lutherporträtt utgjorde blickfånget. I en pratbubbla som reklambyrån hade lagt till frågade Martin Luther den jäktade frukostätaren: »Har du verkligen tid att läsa det här?« Den finstilta texten under bilden förklarade både orsaken till stressklumpen i magen och lanserade en lösning. Det är Martin Luther som får dig att jaga runt som en galning, stiga upp för tidigt på morgonen och jobba över för sent på kvällen. Det är han som piskar dig att rusa mellan spinningcykeln och dammsugaren. Av honom får du både halsbränna och sura uppstötningar. För att åtgärda problemet bör du äta magsårsmedicinen som säljs av företaget som har bekostat annonsen. Ett par tabletter om dagen håller Luther borta från magen. Det är knappast troligt att ett läkemedelsföre-

tag idag skulle tycka att en gigantisk Lutherannons är värd pengarna. Mycket har hänt under de senaste 15 åren. En ny generation svenskar har börjat få magsår och den generationen vet inte lika mycket om Martin Luther som våra pensionärer. De vet inte ens att nidbilden av Martin Luther framställer honom som en obarmhärtig kravmaskin och glädjedödare.

Möjligtvis lever de i tron att han var en föredömligt anarkistisk rebell som inte brydde sig om några andra religiösa auktoriteter än sig själv. Luther tas som intäkt för att varje människa ska få tycka, tänka och tro det som känns rätt för henne. Den Lutherbilden kan möjligtvis fungera i annonser som lanserar något annat än magsårsmedicin.

För svenskar som är äldre än 30 år kan dock Luther på axeln, den obarmhärtiga slavdrivaren som ständigt påminner om vad man borde ha gjort, vara ett verkligt hälsobekymmer. Präktighetens och moralismens Lutherporträtt kan orsaka stressklumpar i magen, sömnsvårigheter och en överdriven träningsvärk. Därtill kan det skymma sikten för eller till och med vanställa innehållet i Luthers befrielseteologi.

När idéhistorikern Sverker Sörlin skriver om Petter Northug och Marit Bjørgen testar han tanken

att det finns ett särskilt lutherskt drag i den nordiska

skidbiografin. Våra hjälteporträtt av Sixten Jernberg, Toini Gustafsson, Thomas Wassberg och Charlotte

Kalla målas i liknande och särskilt lutherska nyanser.

De pressar sig hårt, de anstränger sig till det yttersta, de söker ständigt nya utmaningar och de ger aldrig upp. Efter fullföljt Vasalopp åker den nordiska längdhjälten hem igen, på skidor, eller också ger han sig rakt ut i skogen för att hugga ved. Sportnyheterna visar Per Elofsson när han klafsar omkring i timmar på en ensligt belägen mosse eller Stina Nilsson när hon i sin svettiga ensamhet springer upp och ner för den hiskeligt branta favoritbacken i Torsby.

Det lutherska draget i den nordiska skidbiografin skulle enligt Sörlin kunna vara relaterat till tanken att framgång och berömmelse inte bara kommer motståndslöst, som en skänk från ovan, till exempel från Gud. Istället vinns det goda, det eftersträvansvärda eller heliga bara genom omfattande prövningar och utstånden kamp. Det gäller att inte ge upp. Det gäller att pressa sig till det yttersta, ensam kämpa vidare och springa ännu en gång över blötmossen eller uppför backen. Det är den lutherska moralismen i den nordiska skidbiografin.

15 Missnöjet

Stadskultur och bondesamhälle

Eftersom Martin Luthers mest omvälvande insikt är upptäckten att det viktigaste i livet, det mest värdefulla, är någonting som människan får helt gratis, oberoende av egna ansträngningar, måste man höja på ögonbrynen när självvalda späkningar framställs som särskilt lutherska. Luther menar faktiskt att det goda kommer som en skänk från ovan, från Gud, och han avvisar kraftfullt tanken att människan genom sina egna bemödanden kan få den fullkomliga lyckan som en belöning. Varför beskrivs så ofta den prestationshets som Luther kämpade mot som det lutherska arv som vi måste kämpa med?

Birgit Stolt, pensionerad professor i tyska och kunnig Lutherforskare, ger ett möjligt svar på den frågan. Hon menar att det finns en typiskt svensk

Lutherbild vars rötter bör sökas i vår bondekultur. Martin Luther var verksam i en akademisk stadsmiljö.

Här mötte han människor som levde behagliga liv.

De kunde ägna dagarna åt att läsa, skriva, umgås och dricka öl. Det fanns andra som såg till att de fick mat på bordet, rena kläder och skurade golv.

I detta sammanhang framhåller Luther värdet

Genom sådana ansträngningar bidrar vi till andra människors välbefinnande och det vill Gud att vi ska göra. Därför ska vi inte se ner på kockar och städerskor eller förringa betydelsen av deras arbete. Vi ska inte tro att den som sitter på ett café och funderar över Guds existens nödvändigtvis gör något som Gud tycker är viktigare. Istället ska vi hugga i med den kraft som Gud ger oss och dra våra strån till den gemensamma välfärdsstacken.

Den gemensamma välfärdsstacken måste i sin tur uppföras enligt instruktioner från dem som har getts ett helhetsansvar. Både Luther och Nya testamentet beskriver dem som styr som överheten och framhåller att överheten måste åtlydas, annars bryter samhällsbygget ihop. Om alla skulle resa sina egna små stråhögar, alldeles planlöst, likt fritänkande akademiker som inte lyder någon annan auktoritet än sitt eget förnuft, skulle det bli kaos. Sjuka, hungriga och krigsdrabbade medmänniskor riskerar då att stå utan adekvata hjälpinsatser. Av den anledningen betonar Luther betydelsen av hårt arbete för medmänniskans skull och nödvändigheten i att lyda överheten.

Missnöjet av våra ibland mycket tunga och trista vardagsbestyr.

17

I det svenska bondesamhället kom Luthers tankegångar att användas av en överhet som reglerade livet för drängar, pigor, arrendatorer, gruvarbetare och skogshuggare. Att hårt och krävande arbete, i reformationens efterdyningar, kunde framställas som något Gud genom överheten påbjuder gav uppenbara fördelar för den som ville tjäna pengar. Sålunda fanns det starka krafter som ville att Sveriges befolkning skulle ha Luther på axeln. Från vaggan till graven predikades att det alltid finns något mer som man borde göra. Att sitta under en korkek och lukta på blommorna blev ett främmande inslag i den svenska Lutherfilmen.

Från vaggan till kloster

Att Martin Luther mer än många andra teologer understryker betydelsen av vårt ibland ganska ansträngande vardagsslit kan hänga ihop med hans uppväxtförhållanden. Martins mamma, Margarethe Lindemann, kom från en köpmansläkt. Hon beskrivs som en hårt arbetande kvinna som var osedvanligt bra på att uttrycka sig. Ibland antyds att sonen Martin kan

ha ärvt sin språkbegåvning och sitt sinne för drastiska formuleringar från henne. Margarethe Lindemann gifte sig med Hans Luder, Martins pappa.

Hans Luder, som sedermera kom att kallas Hans Luther, arrenderade koppargruvor och smältverk. Han arbetade sig med tiden upp till en betydande plats i samhällshierarkin. Han kom att ingå i Mansfelds stadsfullmäktige som en av fyra valda medborgarrepresentanter.

Margarethe och Hans fick flera barn. Exakt hur många råder det delade meningar om. Sonen Martin föddes den 10 november 1483. Pappa Hans ville att han skulle bli jurist. Martin fick därför en påkostad utbildning genom latinskolan i barndomsstaden Mansfeld och därefter fortsatt skolgång i Magdeburg och Eisenach. År 1501 inledde han sina juridikstudier vid universitetet i Erfurt. Juridiken intresserade dock inte den studiebegåvade Martin i någon större utsträckning. Han ville hellre läsa teologi och filosofi.

År 1505 inträffade något som för pappa Hans måste ha framstått som en fullständig katastrof. Martin hade varit på besök i föräldrahemmet. På väg tillbaka till Erfurt hamnade han i historiens mest kända

19 Missnöjet

REFORMATIONEN påverkar oss fortfarande – efter 500 år!

Tro och liv hör ihop. Karin Johannesson har valt ut fem rum – omklädningsrummet, väntrummet, seminarierummet, vardagsrummet och kyrkorummet – för mänskliga erfarenheter av missnöje, ångest, tro, kärlek och hopp. Framställningen vävs samman med Martin Luthers livsresa och samtid. Vad innebär begrepp som nåd och tro? Och hur kan vi förstå Bibeln och kyrkan?

KARIN JOHANNESSON är docent i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan.

ISBN 978-91-526-3994-8