Godly play
Liknelser och julens liturgiska berättelser
Jerome W. Berryman
Godly play
Godly play
Liknelser och julens liturgiska berättelser
Jerome W. Berryman
ÖVERSÄTTNING Evelina Forsberg Svensson
Referensgrupp för Godly play har varit
Nina Carlsson-Garlöv (stiftspedagog i Uppsala stift)
Jenny Sjögreen (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör)
Elin Rundh Dapo (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör)
Evelina Forsberg Svensson (Godly play-instruktör)
Utgiven med stöd av Johan Meijers fond, Växjö stift och Sensus.
Originalboken: The Complete Guide to Godly Play, Volume 3: Revised and Expanded
Tredje upplagan, första tryckningen
© 2025, 2016 Jerome W. Berryman och Verbum AB
Översättning: Evelina Forsberg Svensson
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
Illustrationer ur originalboken The Complete Guide to Godly Play, Volume 3, Revised and Expanded
Omslag: Anna Hild
Sättning: Aina Larsson/Sättaren
Tryck: Totem, Polen 2025
ISBN 978-91-526-0280-5
Verbum AB
Box 22543
104 22 Stockholm
Tel 08-743 65 00 verbum.se
© 2017 by Jerome W. Berryman
All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording, or any information storage and retrieval system, without permission in writing from the publisher.
The scripture quotations used in this work are from the New Revised Standard Version of the Bible. © 1989 by the Division of Christian Education of the National Council of Churches of Christ in the USA.
INNEHÅLL
Förord 7
Godly play i Sverige 9
Inledning 13
Berättelse 1: Advent I 35
Berättelse 2: Advent II 44
Berättelse 3: Advent III 52
Berättelse 4: Advent IV 60
Berättelse 5: Barnens julgudstjänst 70
Berättelse 6: Julens mysterium 76
Berättelse 7: Trettondagen
Berättelse 8: Dopet 96
Berättelse 9: Liknelsen om den gode herden 107
Berättelse 10: Liknelsen om den barmhärtige samariern 121
Berättelse 11: Liknelsen om den dyrbara pärlan 135
Berättelse 12: Liknelsen om sådden 145
Berättelse 13: Liknelsen om surdegen 155
Berättelse 14: Liknelsen om senapskornet 164
Berättelse 15: Sida-vid sida-liknelser 175
Berättelse 16: Liknelsernas liknelse 189
Berättelse 17: Liknelsen om den djupa brunnen
Berättelse 18: Liknelsesyntes 1 – Alla liknelser
197
205
Berättelse 19: Liknelsesyntes 2 – ”Jag är”-orden 220
Berättelse 20: Skapa tystnad 233
Bilaga A. Litteraturen som ligger till grund för Godly play 239
Bilaga B. Kursplanen för Godly play – pedagogik utifrån spiralprincipen
245
Förord
Att öva förundran
Genom Godly play får vi öva oss i att öppna locket till de berättelser som traderats i över tvåtusen år. Vi får möjlighet att upptäcka vad de kan betyda idag – för dig och för mig, här och nu – genom ett lekfullt undrande. Det är en skapande reflektion som gör oss till teologer, där nyfikenheten och kreativiteten blir våra främsta redskap.
Vi övar också på förundran – genom både lek och allvar. Det är på riktigt. Våra undransfrågor är autentiska och viktiga, samtidigt som ett fniss kan smyga sig in. Glädje och humor går hand i hand med det djupa och allvarsamma. Leken och allvaret står inte i motsats till varandra. De får samsas i ljuset av Guds närvaro i en välsignad lek.
Förundran kräver ingen prestation, inget tolkningsföreträde. För mig blir det särskilt tydligt i berättelserna om liknelserna som du hittar i den här boken.
Här får humorn och distansen en särskild roll. De hjälper oss att se något annat, något bortom det uppenbara. Vi får öva oss i att gå från det konkreta till det abstrakta. Vad skulle det här kunna vara? Utan distans är det svårt att se både meningen – och oss själva.
I mitt uppdrag har jag ofta till uppgift att berätta om Godly play. Det är inte helt enkelt. Utmaningen ligger i att inte förenkla, och det är egentligen en omöjlig uppgift eftersom Godly play behöver upplevas. Erfarenheten måste få gå före orden. Mötet med berättelsen, cirkelns deltagare och Gud kräver både tid och rum.
I den här boken finns flera av mina favoritberättelser – berättelser som har hjälpt mig att hitta förhållningssättet och som bjuder in till att pröva vad Godly play är.
Det som gör Godly play så spännande är att få upptäcka tillsammans genom nyfikenheten, glädjen, humorn – det lekfulla allvaret. Det skapar ett lärande som bär, för både berättare och deltagare. För mig själv har humorn hjälpt mig att släppa kontrollen och låta Gud verka genom kreativitet och medskapande.
En särskilt viktig berättelse för mig är Liknelsernas liknelse. Den hjälper mig att förstå djupet i pedagogiken i liknelselådan. Det är en nyckel till Godly play: att tänka utanför boxen (lådan), att se livet och berättelserna med nyfikenhet och öppenhet. Liknelsens pedagogiska kraft ligger i att den kan öppnas upp för ny förståelse varje gång den berättas.
Godly plays form och förhållningssätt har hjälpt mig att öppna upp min förståelse för Bibelns berättelser, kyrkans tro och tradition. Hoppas även du får upptäcka hur du tillsammans med dem du möter i din cirkel kan få vara teologer och öva förundran med hjälp av Godly Play.
Linköping maj 2025
Malin Attervåg
Stiftskonsulent, Linköpings stift
Godly play i Sverige
Utgångspunkten i Godly play är att barn redan vet något om Gud. Barnet och
Gud har en relation. I leken utforskas språket vi använder oss av människor emellan, men också bönens språk – det mellan varje enskilt barn (och vuxen) och Gud. Genom berättelserna får barnen smaka på både den bibliska och den kristna traditionens uttryck, samtidigt som de tillsammans med ledarna får pröva och upptäcka de egna orden för sin tro och upplevelse av det Heliga.
Idag pratar vi mer och mer om Godly play som andlig vägledning, snarare än en bibelberättarmetod. Det handlar om synen på lärande, människan, andlighet och andlig växt. Vi lyfter gärna tystnaden tydligare som en fjärde genre vid sidan av heliga berättelser, liturgiska berättelser och liknelser. Det är tydligt att det förhållningssättet gör något med oss.
Godly play har sin grund i Montessoripedagogiken. Maria Montessori (1870–1952) trodde på barnet. ”Hjälp barnet hjälpa sig själv”, var hennes devis. Hon menade att en väl förberedd miljö är den tredje pedagogen (barnet är den första och den vuxna pedagogen den andra). Maria Montessori levde i en homogen religiös kontext i Italien. I hennes skola fanns ett atrium, en kyrksal eller ett andaktsrum, platser där det andliga och religiösa språket kunde växa, precis som det fanns rum för matematik, språk, geografi och så vidare.
Jerome W. Berryman, som utvecklade Godly play, inspirerades av Maria Montessori och hennes kollega Sofia Cavaletti, deras tankar om barnet och deras metoder för mötet mellan kyrka och barn.
En Godly play-samling är en helhet; man ser varje barn och bjuder in det till cirkeln, gör sig tillsammans redo att lyssna på dagens berättelse (efter manus berättaren har lärt sig och med särskilt material för att åskådliggöra berättelsen). Efter berättelsen undrar man tillsammans utifrån särskilda frågor – för att därefter undra och arbeta genom eget arbete (till exempel måla, läsa, skapa med lera, bygga med klossar, leka med berättelsematerialet). Sedan samlas man igen för att fira en enkel fest tillsammans, och innan man avslutar och lämnar varandra, är det bön och välsignelse.
Förutsättningarna för att ha Godly play är förstås inte likadana i våra olika församlingar. En del kan inbjuda till miniorer eller motsvarande och ha en
fast grupp under en termin, några använder Godly play på sina förskolor vid olika tillfällen och ytterligare andra har det i söndagsskolan. Jerome W. Berryman har ofta påpekat att Godly play inte ersätter allt annat arbete med barn i kyrkorna, det tål att påminnas om här. Metoden i sin helhet kompletterar annan verksamhet, men dess grundläggande förhållningssätt håller för det mesta man gör, eftersom det handlar om hur man ser på människa, barn och tro.
Godly play används idag även i förskolor och i möten med skolklasser. Nära samtal med skolans ledning och lärare är en förutsättning för detta. Berättelserna handlar om Bibelns och kyrkans berättelser – många av dem ingår i de kunskapsmål som läroplanen sätter. Tar man bort välsignelsen på slutet är det bara barnens eget undrande som möjligtvis kan uppfattas konfessionellt.
Godly play används idag också i gudstjänsten. Det kräver att man tänker igenom hur alla ska kunna se och höra – men också var och hur ”undrandet” ska ske. Våra kyrkorum har olika möjligheter och det gäller att fundera över vad som fungerar bäst för er. Hur blir de olika delarna i Godly play tydliga i liturgin: att göra sig redo, berättelsen, undrandet och det egna arbetet, festen och till sist välsignelsen? Hur hjälper man den gudstjänstfirande församlingen över trösklarna till momenten? Vad händer om man ger rum för eget arbete?
Eller om man inte gör det?
Även i samtalsgrupper för vuxna, på retreater, personalmöten och äldreboenden för dementa, vid sommarcaféer och konferenser används Godly play idag. Hur man ska göra för att ”bygga cirkel” och gemenskap i så olika sammanhang är en viktig fråga att fundera över. Vad behöver gruppen och vilka förväntningar skapar man? Ibland finns det en rädsla att Godly play blir barnsligt. Erfarenheter säger att det är tvärtom. När man tar barnen och deras frågor på allvar drar det ofta in eventuella vuxna som också är med.
Både hjärta och hjärna får vara med.
När den egna berättelsen, oavsett om den kommer från en femåring eller en fyrtiofemåring, ställs i relation till de stora berättelserna, krävs ledare som står ut med det genuina undrande som kan uppstå, istället för att komma med svar på de frågor som ställs. Varje ledare behöver hitta egna strategier – som att uppmuntra till eget efterforskande på bra webbsidor, i bibellexikon och teologisk litteratur, och att ha den typen av resurser tillgängliga.
Boken du håller i din hand är en reviderad och utökad utgåva av Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. Liksom i tidigare böcker
Sverige
presenterar bokens inledning grunderna till Godly play. Sedan följer julens liturgiska berättelser där adventsberättelserna, julens mysterium och barnens julgudstjänst genomgått små korrigeringar. Den stora förändringen är den avslutande berättelsen Trettondagen som omarbetats med fokus på de vise männen (eller de österländska stjärntydarna) och deras gåvor. Berättelsen markerar även att juldagarna är över.
Att lära sig berättelserna utantill för att sedan berätta från hjärtat är en del av hantverket. I inlärningsprocessen är illustrationerna, förutom orden, till hjälp. Flera av de tidigare illustrationerna har korrigerats, en del för att de inte stämde, andra för att visa på ett säkert sätt att presentera materialet, som Dopet. I de amerikanska reviderade utgåvorna har Godly plays olika genrer tydligare skrivits fram. Ett exempel på det är inledningsavsnittet till liknelserna. Där kan du bland annat få veta mer om syftet med att berätta liknelser.
De tre liknelsesynteserna, varav en bestod av ett liknelsespel, har kraftigt omarbetats och består nu av två olika berättelser. Det är berättelser som passar äldre barn och konfirmander, men också i det egna arbetet. De erbjuder en fin möjlighet att bekanta sig med evangelierna.
Det stora tillskottet till den reviderade och utökade utgåvan är två nya berättelser: Sida-vid-sida-liknelser och Skapa tystnad. Sida-vid-sida-liknelser är djupast sett inte en ny berättelse, utan ett sätt att skapa fler av dem som finns.
Att lägga två berättelser intill varandra är inte nytt (söndagens texter är ett exempel) men nu finns en tydlig beskrivning på hur man går till väga. När man övat upp sig är möjligheterna oändliga!
Tre av Godly plays fyra genrer har berättelser (liknelser, liturgiska berättelser och heliga berättelser). Den fjärde genren, kontemplativ tystnad, finns i det sätt berättelserna förmedlas, den medvetna närvaron, det avvägda tempot och de avsiktliga pauserna. Med den nya berättelsen Skapa tystnad får kontemplativ tystnad en egen berättelse. Det är en övning i att skapa tystnad och kan användas till barn (och vuxna) i alla åldrar, och i början av varje samling om man så vill.
Godly play – heliga berättelser i GT och Godly play – påskens och pingstens berättelser finns sedan tidigare utgivna på svenska i reviderad form. Första utgåvan av Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser kom ut 2016. Nu har vi även den reviderade och utökade utgåvan på svenska. I denna reviderade volym finns också, i bilaga A, en presentation av litteratur och teorier som har präglat Jerome W. Berryman och Godly play, för att hjälpa dem som
undrar och vill läsa mer om teologin, pedagogiken, synen på andlighet och på människan. Denna lista kan naturligtvis kompletteras med både mer aktuell forskning och reflektion, inte minst för att det idag forskas på Godly play som metod. Men det är en bra översikt att börja med.
Med önskan om många spännande undringar på vägen!
Jenny Sjögreen och styrelsen för nätverket Godly play Sverige
Inledning
I din hand håller du Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. Här finns en samling med liturgiska berättelser och liknelser. Texten som följer ger en kort introduktion till vad Godly play är. Vill man läsa en mer ingående beskrivning rekommenderar vi The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons. Den finns inte översatt till svenska utan får köpas från till exempel www.godlyplay.com, adlibris eller bokus.
Efter inledningen hittar du all information du behöver för att kunna presentera berättelserna för barnen och genomföra samlingarna i din Godly play-grupp. Vi hoppas att det enkla formatet kan hjälpa alla ledare, både nya och erfarna, att hitta den information som behövs för att helt och fullt kunna gå in i den mest givande lek vi alla deltar i: Godly play.
Vad är Godly play?
Godly play är det som Jerome W. Berryman kallar sin tolkning av andligt lärande inom montessoripedagogiken. Det är ett fantasifullt sätt att arbeta med barn, ett sätt som stöder, utmanar, ger näring till och leder deras andliga sökande. Den är mer besläktad med andlig vägledning än med vad vi vanligen förknippar med andlig bildning och trosupplärning.
Godly play utgår från att barn har erfarenhet av Gudsnärvarons mysterium i sina liv, men att de saknar språk, tillåtelse och förståelse för att kunna ge uttryck för och glädja sig över det. I Godly play går vi in i liknelser, tystnad, heliga berättelser och helig liturgi för att upptäcka Gud, oss själva, varandra och världen runtomkring oss.
I Godly play förbereder vi en särskild miljö där barnen kan arbeta med vuxna vägvisare. Två personer leder sammankomsten och ger barnen tid att
• gå in i rummet och bli välkomnade
• göra sig redo för berättelsen
• gå in i en berättelse som grundar sig på en liknelse, helig berättelse eller liturgisk handling
• ge respons på berättelsen genom att undra tillsammans
• ge respons på berättelsen (eller annan viktig andlig fråga) med eget arbete, antingen eget skapande eller med material från berättelsen
• förbereda och dela en festmåltid
• säga hej då och gå från rummet.
För att lättare förstå vad Godly play är kan vi också ta en titt på vad Godly play inte är. För det första är Godly play inte ett komplett program för barn.
Barnkörer, barn- och ungdomsgrupper, barn- och familjegudstjänster, läger, julspel, utflykter och andra delar i en rik och levande barnverksamhet är alla viktiga och konkurrerar inte med Godly play. Godly play bidrar till en rik blandning av aktiviteter med själva kärnan, konsten att kunna och veta hur man använder det kristna språket för att ge mening till livet och döden.
Godly play skiljer sig från många andra metoder att arbeta med barn och Bibeln. En populär metod är att ha roligt med Bibeln. Det kanske vi ser på läger, barnsamlingar på konferenser eller andra liknande barnaktiviteter. Att på ett lättsamt sätt ha kul med Bibeln är inte fel, men barn behöver också djupare erfarenheter med Bibeln om de ska kunna ta del av dess kraft på djupet. Om vi utelämnar kärnan löper vi risk att trivialisera det kristna sättet att leva. Vi går även miste om det djupa nöje en existentiell upptäckt ger – ett nöje som håller oss verkligt levande!
Hur arbetar man med Godly play?
När man arbetar med Godly play behöver man ha tålamod. Med tiden kommer din egen stil att framträda, präglad av Godly play-vana. Även om du använder ett annat material med din barngrupp kan du börja införliva delar av Godly play i det du gör nu – du kan börja med enkla moment som välkomnandet och avslutningen.
Var uppmärksam på den miljö du skapar för barnen. Miljön i Godly play är ”öppen” i betydelsen att barn kan få göra riktiga val både vad gäller de material de använder och den process genom vilken de arbetar. Miljön i Godly play är ”avgränsad” i betydelsen att barn blir fredade och vägledda att göra konstruktiva val; den ska vara trygg och välkänd.
Som ledare skapar vi en utvecklande, närande och avgränsad miljö i Godly play med hjälp av tid, rum och relationer på ett klart och tydligt sätt. Miljön behöver sådana gränser för att kunna bli den trygga plats där ett skapande möte med Gud kan växa. Låt oss utforska var och en av dessa lite djupare.
Tid
DEN IDEALA SAMLINGEN
I teorin tar en hel Godly play-samling ungefär två timmar. Den ideala samlingen har fyra delar där varje del speglar hur de flesta kristna bygger sina gudstjänster.
INLEDNING: ATT GÅ IN I RUMMET OCH FORMA CIRKELN
Berättaren sitter i cirkeln och väntar på att barnen ska komma in. Dörrvärden hjälper barn och föräldrar att säga hej då till varandra utanför rummet, och hjälper barnen att varva ner när de går in i rummet. Berättaren visar varje barn till sin särskilda plats i cirkeln, och välkomnar varmt varje barn och säger barnets namn.
Berättaren hjälper barnen att göra sig redo för dagens berättelse både genom att själv vara en förebild och genom tydliga instruktioner.
ATT HÖRA GUDS ORD: BERÄTTELSE OCH GENSVAR
Berättaren börjar med att be ett barn att flytta på visaren på planschen med kyrkoårets ”klocka” (se s. 41 i Godly play – heliga berättelser i GT). Därefter är det dags för dagens berättelse. När berättelsen är slut bjuder berättaren in barnen att tillsammans undra över berättelsen. Berättaren ber sedan varje barn i tur och ordning att välja vad barnet vill arbeta med den här gången. Om det behövs kan dörrvärden hjälpa barnen att ta fram sitt arbete, antingen berättelsematerial eller material för eget skapande. När barnen arbetar kanske en del av dem är kvar med berättaren som berättar en annan berättelse. Den här lilla gruppen består av de som ännu inte kan välja själva vad de vill arbeta med.
ATT DELA FESTMÅLTIDEN: FÖRBEREDA FESTEN OCH
DELA DEN TILLSAMMANS I HELIGT LUGN
Dörrvärden hjälper tre barn att ställa fram festmåltiden så att barnen kan ta del av den. Man kan bjuda på vatten eller saft, frukt, kex, russin eller det
man vet att alla kan äta. Håll det enkelt, det är själva delandet som är kärnan. Barnen får i tur och ordning be, antingen tyst eller högt och berättaren ber den sista bönen. Barnen och berättaren har festen tillsammans, plockar undan och slänger skräpet i soporna.
AVSLUTNINGEN: ATT SÄGA HEJ DÅ OCH GÅ UT UR RUMMET
Barnen gör sig redo att säga hej då. Dörrvärden säger varje barns namn och ber barnet säga hej då till berättaren. Berättaren håller ut sina händer och låter barnet själv bestämma hur barnet vill säga hej då: ge en kram, ta i hand eller på annat sätt. Berättaren säger hej då och uttrycker glädje över att barnet är med i den här gemenskapen. Man kan till exempel säga: ”Vad roligt att du var med idag. Välkommen igen.”
I teorin tar inledningen, framställningen av berättelsen och gemensam undran över berättelsen ungefär en halvtimme. Barnens respons eller egen reflektion över berättelsen genom skapande, återberättande eller annat eget arbete kan ta ungefär en timme. Förberedelsen av festen, festen i sig och avskedet kan ta ytterligare en halvtimme.
OM DU BARA HAR FYRTIOFEM MINUTER
Kanske har du en begränsad tid för din samling – till exempel fyrtiofem minuter istället för två timmar. Då har du flera möjligheter.
INRIKTA
DIG PÅ FESTEN
Ibland tar barn extra lång tid på sig att bli färdiga. Om du behöver en hel kvart för att forma cirkeln, kan du gå direkt till festen. Då får du tid att säga hej då i lugn och ro. Du berövar inte barnen någonting. Den kvalité på tid och relationer som barnen får uppleva i rummet är den viktigaste lärdom man kan få under en sammankomst med Godly play.
INRIKTA
DIG PÅ ORDET
För det mesta kommer du ha tid för en berättelse, inklusive den tid då barnen och du ger respons på berättelsen genom att undra tillsammans. Avsluta med festen och sedan med avslutningsritualen. Eftersom barnen inte kommer att ha någon tid att göra något skapande som respons, föreslår vi att du var tredje eller fjärde gång utesluter berättelsen och istället inriktar dig på arbetet (se nedan).
INRIKTA DIG PÅ ARBETET
Om du vanligtvis måste gå direkt från berättelsen till festmåltiden kan du som sagt var tredje eller var fjärde gång utesluta berättelsen och istället ge barnen tid att arbeta själva. Forma cirkeln först. Sedan går du direkt över till att hjälpa barnen välja vad de vill arbeta med den här gången. Se till att det finns tillräckligt med tid i slutet av samlingen till festen och till att säga hej då.
PLANERING AV KYRKOÅRET
Under den första tiden med Godly play, men också när du sedan arbetar med de yngsta barnen, räcker det att berätta grundberättelser. Du hittar dem i Godly play – heliga berättelser från GT, Godly play –påskens och pingstens berättelser och i den här boken.
Materialet till de flesta grundberättelser står enligt rumskartan på översta hyllplanet i varje sektion i rummet, så det finns utrymme att ställa annat material till barnens eget arbete på de nedre hyllorna. Det kan till exempel vara böcker, kartor och pussel, eller en extra uppsättning av ett berättelsematerial om du har det. Allt eftersom barnen (och berättarna) behärskar grundberättelserna (vi tänker att det börjar ske efter att man fått höra berättelsen tre gånger), kan du börja lägga till så kallade förlängande berättelser och fördjupande berättelser. Materialet till dessa berättelser står på hyllan under den berättelse den förlänger eller fördjupar och på så sätt blir hyllorna fulla.
Hur din Godly play-planering ser ut beror på hur din församling planerar för året. I de flesta fall börjar man på hösten i samband med skolstart. Då kan du börja med grundberättelserna i Godly play – heliga berättelser i GT. Starta med ”Kyrkoåret” och berätta därefter Gamla testamentets heliga berättelser från ”Skapelsen” fram till ”Profeterna”. Under vintern berättar du de liturgiska berättelserna om advent, jul och trettondagen och fortsätter med liknelserna – alla från Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. Därefter vill du kanske berätta om dopet på dopsöndagen eller vid ett annat tillfälle då ni firar dop i församlingen. Under våren, när fastan tar vid, kan du fortsätta med ”Påskens ansikten”, och sedan påskberättelser om uppståndelsen, nattvarden och den tidiga kyrkan, alla från Godly play –påskens och pingstens berättelser.
I andra delar av världen där skolåret börjar i januari eller februari kan planeringen se annorlunda ut. Samma princip gäller där – börja med grundberättelser, följ kyrkoåret så att berättelserna som handlar om kyrkans och
de kristnas högtider berättas i samband med den tiden på året. Men kyrkoåret behöver inte styra hur du lägger upp din planering, utan fundera över vad som fungerar bäst där du berättar.
Allt eftersom du börjar lägga till förlängande och fördjupande berättelser när du berättar för de barn som har större erfarenhet av Godly play, blir det mer komplicerat att planera eftersom grundberättelserna inte kan lämnas helt och det finns många berättelser. Ett år väljer du kanske därför att fokusera på några av människorna från de fem Moseböckerna och börjar med grundberättelsen ”Den stora familjen” för att sedan fortsätta med de berättelser som förlänger den – Abraham, Sara, Jakob och Josef. Året därpå väljer du kanske att introducera några personer som är profeter. Börja då med att berätta grundberättelsen ”Profeterna” och berätta sedan om ”Elia”, ”Jesaja”, ”Jeremia” och ”Hesekiel”*.
Andra viktiga saker att överväga:
• Grupper som träffas regelbundet, men med lite tid till förfogande för sina samlingar, kommer att behöva ersätta berättelser med tillfällen att arbeta med eget skapande var tredje eller fjärde söndag.
• Om berättaren inte känner sig bekväm med en viss berättelse rekommenderar vi att ersätta den dagens berättelse med tid för eget arbete.
• Under ett arbetspass kan ett barn ställa en fråga som leder till en berikande berättelse; till exempel: ”Varför finns det kors i kyrkan?” Det är ett tillfälle till lärande och då kan man ta fram materialet till berättelsen om korsen (Godly play – påskens och pingstens berättelser).
Rummet
KOM IGÅNG
Vi rekommenderar att du läser igenom listan som står under rubriken Mer information om Godly play i det här kapitlet. Där står det om Godly play i Sverige och länkar till hemsidor med material och filmer. Vill du läsa mer rekommenderar vi att du läser igenom The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons.
* Översättarens kommentar: Samtliga berättelser om individer är förlängande berättelser och finns i The Complete Guide To Godly Play, Volume 6 som inte finns utgiven på svenska ännu.
Inrikta dig till en början på det som är grundläggande för Godly play –relationer och sätt att vara, snarare än på det material som behövs i ett fullt utrustat Godly play-rum. Vi vet att inte alla församlingar kan anslå mycket pengar till barnverksamhet. Men vi tror att det ändå är värt att börja med Godly play med enkla medel. Utan något som helst material kan två ledare skapa ett Godly play-rum där man varje vecka välkomnar barnen, delar en festmåltid och välsignar dem när de går.
När Jerome Berryman och Thea Berryman började undervisa använde de hyllor gjorda av plankor och tegelstenar och endast en berättelse: figurer till liknelsen om den gode herden, utklippta av färgad kartong som de lade i en skokartong som de hade spraymålat med guldfärg. Under det följande året fyllde Berryman hyllorna med mer hemmagjort material till berättelserna.
När han fick tillgång till mer tid och pengar skaffade han bättre material.
Nu är hans Godly play-rum fullt utrustat med hela urvalet av vackra och hållbara material, till exempel liknelselådor, Noas ark, en ökenlåda fylld med sand. Allt detta material är underbara gåvor till barnen som vistas där, men början till en lyckad Godly play-miljö är att skapa en trygg plats där goda relationer kan växa.
MATERIAL
MATERIAL TILL BERÄTTELSERNA
I inledningen till varje kapitel, under Kommentarer till materialet redogörs i detalj för det material som behövs. Hur får man tag på material till berättelserna? Det finns flera alternativ. Du kan tillverka materialet själv eller beställa, antingen färdigt material eller materialsatser, från de ställen som listas sist i det här kapitlet. På de hemsidor som anges kan man se hur materialet ser ut.
Detta är en lista på allt material vi föreslår till de berättelser som ingår i den här boken:
Under hela året (till samtliga eller många berättelser)
• kyrkoårets cirkel (väggbonad)
• Heliga familjen och den uppståndne Kristus (se Godly play – heliga berättelser i GT)
• tygunderlag i de liturgiska färgerna (vit, lila, röd, grön)
• saft/juice, frukt, kakor/kex, sådant som alla barn kan äta
• matza (osyrat bröd) till berättelsen om uttåget och de berättelser som följer
Berättelse 1: Advent I
• adventskort i ställ eller korg
• 4 adventsljus
• tändstickor
• ljussläckare
• någonting brandsäkert att lägga använda tändstickor på
• modell av Betlehem
• ett långsmalt tyg i filt som är uppdelat i fem sektioner – fyra lila eller blå och en vit. Underlaget rullas ihop så att den vita delen hamnar innerst
Berättelse 2: Advent II
• adventskort i ställ eller korg
• 4 adventsljus
• tändstickor
• ljussläckare
• någonting brandsäkert att lägga använda tändstickor på
• modell av Betlehem
• Josef, Maria och åsna (från Den heliga familjen)
• ett långsmalt tyg i filt som är uppdelat i fem sektioner – fyra lila eller blå och en vit. Underlaget rullas ihop så att den vita delen hamnar innerst
Berättelse 3: Advent III
• adventskort i ställ eller korg
• 4 adventsljus
• tändstickor
• ljussläckare
• någonting brandsäkert att lägga använda tändstickor på
• modell av Betlehem
• Josef, Maria, åsna (från Den heliga familjen)
• herde och får
• ett långsmalt tyg i filt som är uppdelat i fem sektioner – fyra lila eller blå och en vit. Underlaget rullas ihop så att den vita delen hamnar innerst
Berättelse 4: Advent IV
• adventskort i ställ eller korg
• 4 adventsljus
• tändstickor
• ljussläckare
• någonting brandsäkert att lägga använda tändstickor på
• modell av Betlehem
• Kristusljus
• ett långsmalt tyg i filt som är uppdelat i fem sektioner – fyra lila eller blå och en vit. Underlaget rullas ihop så att den vita delen hamnar innerst
Berättelse 5: Barnens julgudstjänst
• församlingens julkrubba (stall, Maria, Josef, djur m.m.)
Berättelse 6: Julens mysterium
• bilder, namnskyltar och bibeltexter monterade på träskivor eller kartong
• ett långsmalt vitt tyg i filt med måtten 2 m × 26 cm
• guldfärgad låda
Berättelse 7: Trettondagen
• adventskort i ställ eller korg
• 4 adventsljus
• tändstickor
• ljussläckare
• någonting brandsäkert att lägga använda tändstickor på
• modell av Betlehem
• tre vise män
• Kristusljus
• rökelse, myrra, guldmynt eller guldmålade stenar
• tång
• brandsäkert fat att lägga den varma rökelsen på när den svalnar
• ett långsmalt tyg i filt som är uppdelat i fem sektioner – fyra lila eller blå och en vit. Underlaget rullas ihop så att den vita delen hamnar innerst.
Berättelse 8: Dopet
• 3 cirklar i vit filt, 45 cm i diameter
• skål
• kanna med vatten
• duva
• tändstickor
• Kristusljus
• ljussläckare
• docka klädd i dopklänning eller insvept i vit filt
• värmetålig bricka eller skål fylld med sand
• korg med ljus, ljusmanschetter eller ljushållare
Berättelse 9: Liknelsen om den gode herden
• guldfärgad liknelselåda med grön prick
• underlag i grönt filttyg, kvadrat med rundade hörn, 90 × 90 cm
• 12 bruna filtremsor
• 3 svarta former i filt
• blå figur/form i filt
• 5 får
• god herde
• vanlig herde
• varg
Berättelse 10: Liknelsen om den barmhärtige samariern
• guldfärgad liknelselåda med mörkbrun prick
• underlag i mörkbrun säckväv eller jutetyg, rektangelformad 90 × 60 cm
• ljusbrun väg i filt
• 2 svarta former i filt
• 2 former av städer
• 6 personer (1 skadad person, 2 rövare, 1 präst, 1 levit, 1 samarier)
• 1 ”täckande” bit (bild på samariern som hjälper den skadade personen)
Berättelse 11: Liknelsen om den dyrbara pärlan
• guldfärgad liknelselåda med vit prick
• underlag i vitt filttyg, 90 cm i diameter
• guldask med tre pärlor i olika storlek
• 5 bruna rektangulära platser i filt
• 2 personer (köpman och försäljare)
• köpmannens ägodelar (pengar, kista, säng, lampa, vas, stol, pall)
Berättelse 12: Liknelsen om sådden
• guldfärgad liknelselåda med ljusbrun prick
• underlag i ljusbrunt filttyg, 1,5 m × 30 cm
• ask eller korg med fåglar
• 3 bilder på mark (stenig jord, tistlar och god jord)
• 3 säckar med säd
• såningsman
Berättelse 13: Liknelsen om surdegen
• guldfärgad liknelselåda med beige prick
• underlag i beige filttyg, 70 × 90 cm, klippt i formen av ett jäst bröd
• kvinna
• bord
• ask med brödlimpa (1 platt del och en som har fått jäsa) och 3 mått mjöl
• ask med triangelformad guldfärgad surdeg
Berättelse 14: Liknelsen om senapskornet
• guldfärgad liknelselåda med gul prick
• underlag i gult filttyg, 85 cm i diameter, klippt i en rundad fröliknande form
• grön buske eller träd i filt
• ask eller korg med fåglar och bon
• person
Berättelse 15: Sida-vid-sida-liknelser
• Liknelsen om senapskornet (använd materialet från berättelse 14)
• Liknelsen om den dyrbara pärlan (använd materialet från berättelse 11)
Berättelse 16: Liknelsernas liknelse
• en uppsättning olikfärgade lådor med lock som går att stapla i varandra
Berättelse 17: Liknelsen om den djupa brunnen
• ofärgad liknelselåda
• underlag: kvadrat i ljusbrunt eller beige filttyg med rundade hörn med sidomått 90 cm
• brunn
• ask med guldsnören
• hink
Berättelse 18: Liknelsesyntes 1 – alla liknelser, ”Jag är”-orden och liknelsespelen
• korg till alla kort
• 40 guldfärgade liknelsekort
• 15 ”Jag är”-kort
• bibel
• 23 gula liknelsespelkort
Berättelse 19: Liknelsesyntes 2 – ”Jag är”-orden i sitt sammanhang
• korg till alla kort
• 40 guldfärgade liknelsekort
• 15 ”Jag är”-kort
• låda till sortering
• låda med sammanhangskort
Berättelse 20: Skapa tystnad
MATERIAL TILL BARNENS EGET ARBETE
Samla material för skapande som barnen kan använda när de ger respons och reflekterar. Materialet förvaras på hyllorna för konstnärsmaterial. Listan som följer är ett förslag. Den är inte komplett. Oavsett om du har stor eller liten budget, försök ha material för flera uttryckssätt. Ett exempel på det kan vara material för att skapa bestående saker (rita, måla) eller material för icke-bestående saker (lera, klossar). Vi föreslår bland annat:
• papper
• målarbrickor
• färg och penslar
• ritunderlägg
• kritor, färgpennor och tuschpennor
• underlägg till lera
• lera som rullats till små bollar och förvaras i tättslutande burkar
MATERIAL TILL FESTEN
• servetter
• brödkorg
• muggar
• bricka
• kanna
STÄDMATERIAL
Samla städutrustning som barnen kan använda för att städa upp efter sig och för att ta hand om rummet. Vi föreslår:
• pappershanddukar/hushållspapper
• dammtrasa eller dammvippa
• sopborste och sopskyffel
• städtrasor
• sprayflaskor med vatten
• papperskorg
HUR MAN ORGANISERAR MATERIALET
Allt material till berättelserna är till för att visuellt och tyst kommunicera den kristna trons språksystem: våra heliga berättelser, liknelser och liturgiska handlingar.
Grundberättelserna står för det mesta på de översta hyllplanen i Godly play-rummet. Förlängande och fördjupande berättelser står för det mesta på andra och tredje hyllplanen. De nedre hyllplanen är vikta åt extramaterial som böcker, kartor eller andra hjälpmedel. Material för skapande, städning och festmåltid förvaras på separata hyllor.
Det är också mycket viktigt att ha en hylla för barnens pågående arbete.
Relationer
DE TVÅ LEDANDE ROLLERNA: DÖRRVÄRD OCH BERÄTTARE
Var och en av de två ledande rollerna främjar respekt för barnen och Godly play-rummet. Ett exempel på det är att föräldrarna ska stanna vid tröskeln till Godly play-rummet medan ledarna är kvar på barnens ögonnivå. Genom den hållningen bevaras rummet barncentrerat istället för vuxencentrerat.
På liknande sätt är det när berättaren presenterar en berättelse; han eller hon håller blicken på materialet i berättelsen – inte på barnen. Istället för att uppmuntra barnen att ge respons till en vuxen bjuds barnen in genom berättarens blick till att gå in i berättelsen.
Under en samling är det bara två vuxna närvarande i Godly play-rummet: berättaren och dörrvärden. Detta är deras respektive uppgifter under en sammankomst:
Godly play är ett material som på ett fantasifullt sätt ger barn möjlighet att uppleva Bibelns spännande berättelser. Utgångspunkten är att barn redan vet något om Gud och genom Godly play får utveckla sitt språk för att tala om, tänka och uttrycka kristen tro.
Jerome W. Berryman var episkopal präst i USA med lång erfarenhet av att arbeta med barn och har utvecklat Godly play utifrån montessoripedagogiken. Det genomtänkta upplägget uppmuntrar barnen att söka och finna sina egna svar på trons frågor, men ger dem också en djup praktisk kunskap i den kristna tron som kan bära dem genom hela livet.
Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser är den andra boken om Godly play som är översatt till svenska och innehåller ett omfattande material för liknelser samt tiden kring jul riktat till dig som arbetar med barn (och ungdomar) i åldrarna 2–18 år.
Det stora tillskottet i denna reviderade och utökade utgåva är två helt nya berättelser: Sida-vid-sida-liknelser och Skapa tystnad. Boken har också fått ett nytt förord samt innehåller en presentation av litteratur och teorier som har präglat teologin, pedagogiken, synen på andlighet och människan i Godly play.
På svenska finns även Godly play – heliga berättelser i GT och Godly play – påskens och pingstens berättelser.
