9789151116891

BokGym

VVS-TEKNIK 1

VVS-TEKNIK 1

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundsupport tfn 040–20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

VVS-teknik 1

© 2025 Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör, formgivare och författare: Rickard Andersson

Omslag: Sten Melin Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978–91–511–1689–1

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Bording AB, Borås 2025. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Tryck Dimograf, Polen, 2025.

Miljöpåverkan

Hållbar utveckling

Miljömässig hållbarhet

66

Ergonomiskt arbetssätt 66

Arbetsställningar 66

Hantering av verktyg och maskiner 68

Personlig skyddsutrustning 69

Kläder 69

Hörselskydd 70 Ögonskydd 70 Andningsskydd

FOGNINGSTEKNIKER

PRINCIPER FÖR PUMPAR,

FLÄKTAR OCH VENTILER 86

Cirkulationspumpar

och

LAGAR, BRANSCHREGLER OCH FÖRPLIKTELSER 98 Lagar 98

Arbetsmiljölagen (AML) 99 Plan- och bygglagen (PBL) 99

Boverkets byggregler (BBR) 100

Miljöbalken (MB) 100

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 101

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 101

Produktsäkerhetslagen (PSL) 101

Branschregler 102

Säker Vatteninstallation 102 Heta arbeten 102 AMA VVS & Kyla 103

Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) 103

GVKs branschregler, Säkra Våtrum 103

Rättigheter och skyldigheter 103

VVS-teknik, nivå 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet VVS-teknik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

1

• Enheter och storheter som förekommer inom installations- och fastighetsbranscherna.

• Metoder för beräkningar av värmeenergibehov.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Sambanden mellan värme och andra energiformer.

• Energibärande medier i energitekniska system, deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

• Material i rör, komponenter och apparater samt hur materialet förhåller sig till inre och yttre påverkan av korrosion.

• Anläggningar, system, apparater och komponenter för värme, tappvatten och komfortkyla samt deras uppbyggnad och funktion.

• Grundprinciper för pumpteknik, pumpdata samt driftsätt för cirkulationspumpar, fläktar och ventiler.

• Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland arbetsmiljölagen.

• Rättigheter och skyldigheter som arbetstagare.

• Branschregler.

• Effektiv energianvändning för byggnader samt hållbar utveckling inom verksamhetsområdet.

• Byggprocessen från produktframställning till förvaltning.

• Områdestypiska företagsformer samt deras betydelse för arbetets organisation och anställningsformer.

• Läsning och tillämpning av produktinformation, schabloner och lathundar.

• Läsning och tolkning av enkla systemritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

• Funktionskontroll av vanligt förekommande apparater och utrustning i VVS-tekniska system.

• Planering, organisering och genomförande av VVS-installationer.

• Användning av fogningstekniker med odemonterbara och demonterbara förband, till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

• Felsökning och dokumentation enligt instruktion och arbetsorder.

• Ergonomiska arbetssätt med användning av personlig skyddsutrustning och relevanta hjälpmedel.

• Hantering av områdesspecifika verktyg och maskiner utifrån valt material och förläggningssätt i förhållande till installationen.

• Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.

• Samverkan och kommunikation i arbetet.

• Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven beskriver översiktligt uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar godtagbara kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med viss säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med visst handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en enkel dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med viss säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med visst handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med viss säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven beskriver utförligt uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar goda kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med gott handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en noggrann dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med säkerhet.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven beskriver utförligt och nyanserat uppbyggnad och funktion hos olika VVS-tekniska system. Eleven visar mycket goda kunskaper om arbetsprocesser och metoder samt om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet.

F Eleven följer med god säkerhet bygghandlingar och manualer samt utför med mycket gott handlag arbetsuppgifter inom VVS-teknik. Eleven utvärderar arbetsprocessen och gör en noggrann och utförlig dokumentation av arbetets resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven väljer material med god säkerhet utifrån givna instruktioner. Eleven hanterar med mycket gott handlag verktyg och maskiner.

F Eleven använder fackspråk med god säkerhet. Eleven samverkar och kommunicerar i olika yrkessammanhang med god säkerhet.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Enheter och storheter som förekommer inom installations- och fastighetsbranscherna.

■ Metoder för beräkningar av värmeenergibehov.

■ Sambanden mellan värme och andra energiformer.

■ Energibärande medier i energitekniska system, deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper.

■ Effektiv energianvändning för byggnader samt hållbar utveckling inom verksamhetsområdet.

Energianvändning och energiformer

I detta kapitel får du en introduktion till de enheter och storheter som är centrala inom installations- och fastighetsbranschen. Du kommer få läsa om olika metoder för att beräkna värmeenergibehov och förstå hur dessa kan användas på olika sätt. Kapitlet behandlar också sambanden mellan värme och andra energiformer, energianvändning, hållbar utveckling samt energibärande medier.

Energiformer

Energi finns i många olika former – till exempel elektrisk energi, kemisk energi, mekanisk energi och strålningsenergi. Det grundläggande sambandet är att energi aldrig kan försvinna eller skapas ur intet, utan bara omvandlas från en form till en annan. Detta är energiprincipen, också kallad lagen om energins bevarande.

Energiformer är centrala inom fastighets- och installationsbranschen eftersom de påverkar hur byggnader värms upp, kyls ned, ventileras och får sitt varmvatten. I byggnader omvandlas olika energiformer till värmeenergi, som sedan används för att skapa optimal temperatur och inomhusklimat.

FAKTA:

Energiprincipen

Energiprincipen säger att energi alltid bevaras, den kan bara byta form. När energi omvandlas, till exempel från elektrisk energi till värme, försvinner den alltså inte. Därför är summan av all energi alltid lika stor i ett slutet system.

Elektrisk energi

Elektrisk energi är mycket vanlig i fastigheter, både direkt och indirekt. I direktverkande elvärme omvandlas el direkt till värme i exempelvis elradiatorer, värmekablar i golv och i varmvattenberedare. Ett annat exempel är elpannor, där vattnet värms upp med hjälp av el för att cirkulera i ett vattenburet värmesystem. Elektricitet driver även värmepumpar, där elenergin omvandlas till mekanisk energi.

Kemisk energi

Vid förbränning av olika bränslen som olja, naturgas, träpellets och biobränslen frigörs kemisk energi som omvandlas till värme. Detta sker i exempelvis pelletsbrännare och i större fjärrvärmeanläggningar. Denna värme kan sedan distribueras i fastigheter via vattenburen värme. Inom fjärrvärmesystem utnyttjas ofta avfallsförbränning och biobränslen. Här omvandlas den kemiska energin i bränslet till värme, som överförs till vatten som pumpas ut till fastigheter.

Mekanisk energi

Mekanisk energi i form av kompression används i värmepumpar. I dessa system driver el en kompressor som pressar ihop ett köldmedium. När mediet komprimeras ökar dess temperatur, och värmen kan sedan överföras till husets värmesystem och varmvattensystem.

På detta sätt används ett litet tillskott av elektrisk energi för att ta tillvara värme från omgivningen – exempelvis från uteluften, marken (bergvärme) eller frånluften (ventilationen) från huset. Ett annat exempel på mekanisk energi är cirkulationspumpar som används för våra vattenburna värmesystem.

Strålningsenergi

Strålningsenergi från solen kan omvandlas till värme på flera sätt. Den enklaste formen är passiv solvärme, där solljus passerar genom fönster och värmer upp inredning, väggar och golv.

Mer aktivt används solfångare, ofta monterade på tak, där solstrålningen värmer en vätska som cirkulerar i ett slutet system. Denna värme kan användas till tappvarmvatten eller för att stödja värmesystemet.

FAKTA:

Kärnenergi

Kärnenergi används inte direkt i enskilda fastigheter, men den el som produceras i kärnkraftverk används ofta för att driva system i fastigheter, exempelvis elpannor och värmepumpar. På så sätt omvandlas den ursprungliga kärnenergin till el, som sedan i fastigheten blir till värme.

FAKTA:

Energibäraren el

El är ingen energikälla utan måste produceras från andra källor som sol, vind, vatten eller bränslen. Den fungerar i stället som en energibärare, vilket betyder att den transporterar energi från källan till platsen där den används. I VVS kan el till exempel driva en värmepump eller värma vatten i en varmvattenberedare.

Energiprincipen

säger att energi varken kan skapas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. Den totala mängden energi i ett slutet system är alltså alltid densamma. Exempelvis omvandlas rörelseenergi till elektrisk energi, som i sin tur omvandlas till värme i en vattenburen radiator.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Beräkningsmetoder

Det finns olika metoder för att beräkna energibehov i byggnader. Tillsammans utgör dessa metoder grunden för att kunna dimensionera värmesystem, analysera energibehovet och hitta möjligheter till energieffektivisering.

• U-värdesberäkningar: är relativt enkla och används ofta i tidiga skeden. Tar ej hänsyn till solinstrålning, människor, apparater och ventilationssystem.

• Graddagsmetoden: ger en bra uppskattning av årsbehovet men saknar detaljnivå.

• Ventilationsberäkningar: används som ett komplement till övriga beräkningar genom att inkludera energiförluster för ventilation.

U-värde för olika byggnadsdelar

Byggnadsdel U-värde (W/m2 K)

Platta på mark ny byggnad 0,15

Platta på mark äldre byggnad 0,25

Yttervägg 0,20

Yttervägg äldre byggnad 0,40

Fönster 1,2

Fönster äldre byggnad 2,8

Ytterdörr 1,2

Ytterdörr äldre byggnad 2,5

Yttertak 0,15

Yttertak äldre byggnad 0,30

Tabell för U-värden på nya respektive äldre byggnader. Avvikelser förekommer på grund av konstruktionstyp.

Värden ska ses som förenklade och schablonmässiga.

• Dynamiska simuleringsprogram: ger den mest realistiska och detaljerade beräkningen, och används oftast i större och professionella projekt.

U-värdesmetoden

Den mest grundläggande metoden för att beräkna energibehov är det som kallas transmissionsförluster, ofta kallad U-värdesmetoden.

Här tittar man på värmetransmissionen genom byggnadens klimatskal, alltså hur värme leds genom väggar, tak, golv, fönster och dörrar.

U-värdet beskriver hur mycket värme som passerar per kvadratmeter (m2) byggnadsdel och per grad temperaturskillnad. Genom att multiplicera U-värdet med arean och temperaturskillnaden får man värmeförlusten, och genom att sedan multiplicera detta med tid erhåller man det totala energibehovet över tid. Metoden är enkel och tydlig men tar inte hänsyn till solinstrålning, ventilation och interna värmelaster.

Husets klimatskal påverkar byggnadens värmeenergibehov och dess energikostnader.

Klimatskalet anses vanligtvis omfatta de delar av byggnaden som gränsar mot den yttre omgivningen, det vill säga ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar.

Graddagsmetoden

Graddagsmetoden används för att uppskatta det årliga värmeenergibehovet. Den baseras på att skillnaden mellan inomhusoch utomhustemperaturen multipliceras med tiden under hela uppvärmningssäsongen. Graddagar beräknas som summan av temperaturskillnaden för varje dygn under ett år, medan gradtimmar gör samma beräkning men timme för timme, vilket blir mer noggrant. Denna metod är bra för helårsberäkningar men ger ingen information om effekttoppar eller variationer över dygnet.

Ventilationsförluster

Förutom transmission genom klimatskalet försvinner en stor del av värmen genom ventilationen. Ventilationsförluster beräknas med hjälp av luftflödet multiplicerat med luftens värmekapacitet och temperaturskillnaden mellan inne och ute. Här blir värmeväxling i moderna ventilationssystem viktigt eftersom återvinning kan minska förlusterna avsevärt.

Beräkningar i simuleringsprogram

För att få en realistisk bild av energiförluster över tid kan man använda beräkningar i avancerade datorprogram. Programmen kan simulera husets energibalans timme för timme under ett helt år, och de tar hänsyn till temperatur, vind, solinstrålning, byggnadens U-värde, byggnadens termiska tröghet, samt interna värmekällor som människor och apparater. Programmen kan bland annat redovisa den totala energianvändningen per år och effektbehovet vid olika tidpunkter.

Fördelen är att metoden är mycket noggrann och användbar för optimering och energideklarationer, medan nackdelen är att den kräver avancerad programvara och detaljerade indata.

FAKTA:

U-värde

U-värde är en värmegenomgångskoefficient, alltså ett värde på förmågan att isolera. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsförmåga har byggnadsdelen.

FAKTA:

Boverkets byggregler och beräkningsstandarder

I Sverige används bland annat beräkningsregler från Boverkets byggregler (BBR) och standarden SS-EN ISO 52016–1:2017. Dessa tar hänsyn till både värmeförluster och värmetillskott. De används exempelvis vid energideklarationer och vid verifiering av nya byggnaders energiprestanda. Standarden SS-EN ISO 52016–1:2017 anger beräkningsmetoder för bedömning av energibehovet för uppvärmning och kylning av bostäder och andra typer av byggnader.

2CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Material i rör, komponenter och apparater samt hur materialet förhåller sig till inre och yttre påverkan av korrosion.

■ Anläggningar, system, apparater och komponenter för värme, tappvatten och komfortkyla samt deras uppbyggnad och funktion.

Material, apparater och komponenter

I detta kapitel behandlas material i rör, apparater och komponenter samt hur de påverkas av inre och yttre korrosion. Dessutom beskrivs anläggningar och system för värme, tappvatten och komfortkyla, med fokus på deras uppbyggnad, funktion och samverkan i byggnader.

Material

VVS-installationer kan utföras i flertalet olika typer av material. Det som bestämmer valet av material i en installation är främst ekonomi, livslängd, hur lättarbetat materialet är och materialets mekaniska egenskaper.

Rör och rördelar (t-rör, böjar med mera) bygger VVS-systemens struktur och finns i olika metaller eller plaster beroende på medium och krav.

Komponenterna som styr och reglerar systemen tillverkas ofta i mässing, stål eller rostfritt stål, kompletterade med gummipackningar och plastdetaljer.

FAKTA:

Rostfritt stål

Rostfritt stål är en legering (en blandning av metaller) som är känd för sin höga motståndskraft mot korrosion, det vill säga att den inte rostar. Huvudkomponenten är järn, precis som i vanligt stål, men den avgörande skillnaden ligger i tillsatsen av minst 10,5 % krom.

Apparaterna är mer komplexa och kan bestå av flera material, exempelvis stål för trycktålighet, koppar för värmeledning, plast för lägre vikt och isolering för energieffektivitet.

Kopparrör används för både värmesystem och tappvattensystem.

Material i rör

Rör utgör stommen i alla VVS-system eftersom de transporterar tappvatten, spillvatten och värmevatten. Valet av rörmaterial beror främst på driftförhållanden, installationsmetod och livslängdskrav.

• Kopparrör: används ofta för tappvatten och värmesystem tack vare sin höga korrosionsbeständighet, sina hygieniska egenskaper och sin enkelhet att pressa ihop.

• Stålrör: förekommer främst i värmesystem i form av svart stål.

• Rostfritt stål: används där hög hygien, korrosionsmotstånd och lång livslängd krävs, exempelvis i livsmedelsindustri eller storskaliga tappvattensystem.

• PEX-rör (tvärbunden polyeten): har blivit vanliga i moderna installationer. De är flexibla, lätta att montera och har lång livslängd, vilket gör dem särskilt lämpliga i golvvärmesystem.

• PVC och polypropen (PP): används främst för avloppssystem. De är billiga, korrosionssäkra och enkla att skarva med muffar eller svetsning.

FAKTA:

Mässing

Mässing är en legering, det vill säga en blandning av metaller, som huvudsakligen består av koppar och zink. Proportionerna mellan dessa två metaller kan variera en del.

FAKTA:

Koppar

Koppar är en ren metall som är känd för sin rödbruna färg och sina utmärkta egenskaper som ledare. Koppar är en av de mest användbara metallerna i världen idag, och dess främsta egenskaper är:

• hög värmeledningsförmåga

• korrosionsbeständighet

• formbarhet.

FAKTA:

Apparat och komponent

Det är inte helt lätt att särskilja apparat och komponent.

• En apparat i VVS-sammanhang är en större enhet som utför en tydlig funktion i systemet. Den är oftast färdigbyggd, levereras som en hel produkt och består av flera komponenter. Exempel är värmepanna, värmepump och varmvattenberedare.

• En komponent är en del av systemet eller av en apparat. Den har vanligen en specifik funktion, men kan inte ensam utföra hela processen. Det kan exempelvis vara en ventil, pump, ett filter eller en mekanisk koppling.

CENTRALT INNEHÅLL:

Placering av solfångare sker vanligtvis på tak.

FAKTA:

Plana solfångare och vakuumrörsolfångare

Solfångare

Solfångare har länge varit ett vanligt sätt att producera varmt vatten i södra Europa. Solfångare finns i olika konstruktioner:

• plana solfångare

• vakuumrörsolfångare.

En komplett solvärmeanläggning innefattar i huvudsak följande apparater och komponenter:

• solfångare (omvandlar solens energi till värme)

• ackumulatortank (lagrar värmeenergin)

• värmeväxlare

• pump

• expansionskärl

• filter och olika typer av ventiler

• reglercentral.

Den vanligaste typen av solfångare är plana solfångare, men det finns också vakuumrörsolfångare som tack vare sin konstruktion är mer effektiva och fungerar bättre under kalla eller molniga förhållanden, även om de är dyrare. Solfångare är en miljövänlig teknik som minskar behovet av el eller fossila bränslen, och utgör därför ett viktigt komplement i hållbara energilösningar.

Principen för en systemlösning med en kombination av värmepanna, solfångare och ackumulatortank.

VV - varmvatten

KV - kallvatten

EXP - expansionskärl (slutet)

P - cirkulationspump

SV - 3-vägs styrventil

BV - blandningsventil

SÄV - säkerhetsventil

PV - påfyllning

LADD - laddpaket (laddomat)

Värmeväxlare

Värmeväxlare är i sig ingen produktionsapparat som producerar eller skapar värme. En värmeväxlares uppgift är att överföra energi (värme) från ett system till ett annat. Det finns två typer av värmeväxlare:

• plattvärmeväxlare

• rörvärmeväxlare.

Ett vanligt användningsområde för värmeväxlare är vid fjärrvärmeinstallationer. Värmeväxlaren överför då värmen från fjärrvärmesystemet till det sekundära vattenburna värmesystemet i byggnaden.

Ett annat vanligt användningsområde för värmeväxlare är i anläggningar som består av delsystem. Exempel på sådana delsystem kan vara att vi har ett golvvärmesystem och ett radiatorsystem som ska arbeta under olika temperaturer. Vi kan då separera dessa två delsystem genom att installera två separata värmeväxlare för respektive system.

Ackumulatortankar

Precis som värmeväxlare inte producerar värme gör inte heller en ackumulatortank det. Ackumulatortankens uppgift är i stället att lagra det värmda vattnet för senare användning.

Ackumulering av uppvärmt vatten brukar i första hand användas vid anläggningar med vedpanna och solfångare, men även vid värmepumpsanläggningar. För en normalvilla rymmer vanligtvis en ackumulatortank cirka 1,5–2 m3

För att en ackumulering (lagring) ska fungera på ett tillfredsställande sätt är det viktigt att vattnet i tanken är ”skiktat”. Det betyder att vattnet ska vara markant varmare över skiktningen än under skiktet. Om skiktningen fungerar bra innebär det att förbrukare som radiatorer kan hålla samma temperatur under hela tankens urladdningscykel. Skiktningen skapar också möjlighet till att använda det varma vattnet ovanför skiktet till att värma tappvarmvattnet på ett effektivt sätt.

FAKTA:

Fjärrvärme

Plattvärmeväxlare.

Ackumulatortank.

FAKTA:

Geotermisk värme

Geotermisk värme är energi som lagrats i  jordens inre. Geotermisk värme är kostnadseffektiv, tillförlitlig och vanligtvis miljövänlig. Geotermiska brunnar ger visserligen växthusgaser, men utsläppen är mindre än hos fossila bränslen.

Fjärrvärme är ett samlingsnamn på en storskalig och central produktion av värme. Värmen produceras i en produktionsanläggning som kallas fjärrvärmeverk. Den producerade värmen distribueras sedan ut till de fastigheter där den används för uppvärmning av radiatorer och tappvarmvatten.

Det finns två olika sätt att producera fjärrvärme på, genom ett värmeverk eller genom ett kraftvärmeverk. Skillnaden mellan dessa är att ett värmeverk endast värmer upp vatten, medan ett kraftvärmeverk producerar både elektricitet och värmevatten. De bränslen som vanligtvis används i fjärrvärmeverk är olja, kol, naturgas, biobränslen och avfall.

CENTRALT INNEHÅLL:

Ett kapat PEX-rör i plast (värmerör, tur och retur) som är isolerat och tänkt att ligga i mark.

Plaströrskoppling till PE-rör.

FAKTA:

Val av rörmaterial

För värmesystem används ett flertal olika rörmaterial. Vilket val som främst bestämmer vilket rörmaterial ett värmesystem bör bestå av är följande:

• systemets tryck

• systemets temperatur

• förläggningssätt

• rörens livslängd

• rörens installationskostnad

• mekanisk påverkan.

Distributionskomponenter I följande avsnitt redogör vi för de vanligaste distributionskomponenterna.

Rörledningar och rördelar För värmesystem används ett flertal olika rörmaterial. De material som används vid montering och installation av olika typer av värmesystem är i första hand följande:

• plaströr (PEX, PP, PE)

• kopparrör (hårda, glödgade, isolerade, förkromade)

• elförzinkade stålrör

• stålrör (blårör, tryckkärlstub, handelstub)

• rostfria stålrör.

Kopparrör i kombination med mekanisk koppling. Den mekaniska kopplingen består av mutter, klämring och själva kopplingshuset. När muttern dras åt pressas klämringen mot röret och skapar en tät förbindelse med röret. Tänk på att det är viktigt att använda stödhylsa, något som inte syns på bilden.

Elförzinkade rör.

Cirkulationspumpar

För att sätta vattnet i rörelse och skapa ett dynamiskt tryck används cirkulationspumpar i våra värmesystem. Cirkulationspumpar delas vanligtvis in i två olika typer:

• våta cirkulationspumpar

• torra cirkulationspumpar.

Den våta pumpen smörjs och kyls genom det cirkulerande vattnet, medan en torr pump kyls och smörjs genom pumpens fläkthjul.

Vanligen används våta pumpar för mindre värmesystem och torra för större anläggningar. För att kunna välja rätt cirkulationspump till ett värmesystem behöver hänsyn tas till två parametrar, värmesystemets totala flöde och dess totala tryckfall. Pumphuset i cirkulationspumpar för värmesystem är vanligtvis tillverkade i gjutjärn.

Expansionskärl

För att ta upp vattnets volymökning i ett värmesystem används expansionskärl. Det finns i huvudsak två typer av expansionskärl:

• slutna expansionskärl

• öppna expansionskärl.

Det vanligaste systemet som används är med slutna expansionskärl som är förtryckta med ett tryck som motsvarar åtminstone värmesystemets statiska höjd. Ett slutet expansionskärl placeras i undercentralen, och för mindre värmesystem förekommer två varianter: membrankärl och bälgkärl.

Ett öppet expansionskärl placeras ovanför värmesystemets högsta punkt och består i princip bara av ett tomt kärl. Om värmevattnet expanderar rinner vattnet ut ur ett säkerhetsrör (bräddavlopp) som vanligen mynnar ut vid en golvbrunn i undercentralen.

För större värmesystem används ofta ett komplett tryckhållningssystem. Ett tryckhållningssystem innefattar en tryckhållningspump, ventilkomponenter som magnetventiler och backventiler, påfyllning och trycksensorer. Utöver tryckhållningssystem finns också kompressorstyrda expansionskärl. Trycket i värmesystemet bibehålls då genom att en kompressor slår till och från vid behov.

FAKTA:

Volymutvidgning

Hur stor volymökningen blir i ett värmesystem beror på systemets totala vattenvolym och mellan vilka temperaturspann systemet arbetar. Värmesystem som är högtempererade kan ha volymökningar uppemot 5 % av systemets totala vattenvolym.

Torr cirkulationspump (tvillingpump). Fördelen med tvillimngpump är högre driftsäkerhet, den ena pumpen kan ta över om den andra skulle stanna.

En tryckhållningsenhet för ett slutet värmesystem.

CENTRALT INNEHÅLL:

Shuntgrupper levereras oftast med styroch injusteringsventil, termometrar, pump, avtappningsdon och avstängningsventiler.

Shuntgrupper

Shuntgrupper, eller shuntkopplingar som de också kallas, installeras i värmesystem för att reglera värmesystemet på olika sätt. Shuntgrupper kan se väldigt olika ut beroende på vilket system som ska regleras. En shuntgrupp innehåller oftast följande komponenter:

• styrventil

• injusteringsventiler

• avstängningsventiler

• backventil

• cirkulationspump

• temperaturmätare

• avtappningsventil.

Till skillnad mot värmeväxlare reglerar shuntkopplingar samma medium. Det betyder att shuntkopplingar används i system där mediet (vattnet) på den primära och sekundära sidan har samma driftegenskaper. Delsystemen har alltså samma medium, samma tryck och snarlikt temperaturspann.

Tidigare platsbyggdes ofta shuntgrupper, idag används prefabricerade shuntgrupper. Detta för att spara både tid och pengar.

Skjutventil.

Avstängningsventiler

För att på ett enkelt sätt hantera värmesystem, framför allt i den dagliga driften, är det viktigt att avstängningsventiler monteras. Det är viktigt att de placeras så att delar av värmesystemet kan stängas ner, utan att andra delar påverkas. Avstängningsventiler finns i många olika fabrikat. De typer som främst används är:

• kulventil

• skjutventil.

Utöver kulventil och skjutventil används ibland också nålventil, kägelventil och slussventil.

CENTRALT INNEHÅLL:

Monterad panelradiator.

Monterad sektionsradiator.

Förbrukarkomponenter

Inom förbrukardelen av ett värmesystem ingår flera olika typer av värmare. En värmare är en komponent som överför värme till våra byggnader. Värmen kan avges på olika sätt, främst genom strålning eller konvektion. De vanligaste förbrukarna i ett värmesystem är:

• radiatorer

• konvektorer

• golvvärme.

Radiatorer

Vattenburna radiatorer är den vanligaste sorten av värmare som används vid nyinstallationer av värmesystem. Det finns i huvudsak två olika typer av radiatorer:

• panelradiator

• sektionsradiator.

Den vanligaste radiatorn vid nyinstallationer är panelradiatorn. Panelradiatorn tillverkas i stålplåt. Radiatorn kan förses med konvektionsplåtar som ger en ökning av den avgivande värmeeffekten.

När ett mekaniskt frånluftssystem är installerat i byggnaden förses radiatorn med ett friskluftsdon, som tar in kall luft bakom radiatorn. Radiatorn värmer då den tilluft som tas in genom friskluftsdonet. Panelradiatorn levereras vanligen med radiatorkopplet färdigmonterat och i färgen vit.

Sektionsradiatorn är en äldre radiatormodell som idag inte används i samma omfattning som panelradiatorn. Som namnet antyder består sektionsradiatorn av olika sektioner, som monteras ihop till en komplett radiator. Sektionsradiatorns värmeöverföring sker främst med hjälp av konvektion. Sektionsradiatorer tillverkas än idag men används i betydligt mindre omfattning än panelradiatorn.

Radiatorer installeras vanligtvis med radiatorventil, returventil, avluftningsventil och termostat.

FAKTA:

Termostat och känselkropp

Ett annat ord för termostat är ”känselkropp”. Termostaten är fylld med en gas eller en vätska som expanderar när temperaturen stiger. När vätskan expanderar skjuts ett stift in mot radiatorventilen, vilket gör att flödet till radiatorn minskar, vilket i sin tur gör att rumstemperaturen sjunker.

Konvektorer

Skillnaden mellan konvektor och radiator är framför allt att värmeöverföringen i en konvektor sker i princip uteslutande med hjälp av konvektionsvärme.

Konvektorer är kompakta och ofta lågbyggda, vilket gör att de blir användbara när det är låga brösthöjder vid fönster, eller vid tillfällen då fönstret går ända ner till golv. Vattnet cirkulerar genom rör i konvektorn, vilket gör att vattenvolymen är betydligt mindre än i en radiator.

Inkoppling av en konvektor sker på samma sätt som vid radiatorinstallation, och precis som radiatorer installeras konvektorer vanligtvis med radiatorventil och termostat.

Golvvärme

Golvvärme är inte en värmekomponent utan snarare ett system. Trots det placeras golvvärme under det vi i dagligt tal kallar förbrukare i våra värmesystem. Detta för att golvvärmens uppgift, precis som radiatorer och konvektorer, är att överföra värmen till byggnaden och våra rum.

Förläggning av golvvärmeslingor kan ske vid olika typer av golvmaterial, såsom träbjälklag och betongbjälklag. Golvvärmesystemet består av ett antal komponenter utöver själva golvvärmeslingan, vilka är:

• fördelarskåp

• styrventil

• avstängnings- och reglerventiler

• cirkulationspump

• shuntgrupp

• temperaturmätare

• reglercentral.

Vanligen placeras en golvvärmeslinga för varje rum. Det gör att varje rum kan injusteras och regleras enskilt.

Förläggningen av golvvärmeslingan kan ske med olika typer av mönster, där de vanligaste är enkelslinga och snäckmönster.

Slingorna förläggs vanligtvis tätare vid ytterväggar, fönster och dörrar. Detta för att kompensera för det kallras som kan uppstå vid dessa partier.

Övriga förbrukare

Utöver radiatorer, konvektorer och golvvärme finns några andra typer av förbrukare för värmesystem, exempelvis kamflänsrör och fasadapparater.

Golvvärmefördelare i rostfritt stål med injusteringsventiler, flödesindikatorer, termometrar samt avluftnings- och påfyllnadsventiler.

FAKTA:

Golvvärmens fördelar

Fördelarna med golvvärme är bland annat följande:

• Tar ej utrymme för möblering.

• Torkar upp fuktiga ytor, därmed idealisk för våtrum.

• Energieffektivt system tillsammans med värmepump.

• Bra för förskoleverksamhet där barnen ofta sitter på golvet.

Ett komplett djupbrunnspumppaket.

CENTRALT INNEHÅLL:

Principen för ett system med ejektorpump. Ejektorsystem med pump används fortfarande, men i betydligt mindre omfattning än tidigare.

En modern flerstegs tryckstegringspump (centrifugalpump).

Dränkbar pump

Dränkbara pumpen, även kallad djupbrunnspump eller sänkbar pump, används till borrade brunnar. Pumpen sänks ner i den borrade brunnen så att pumpen står i direktkontakt med vattnet. Eftersom den står i vattnet jobbar den som en tryckande pump, alltså inte genom sugning.

Pumpen hängs i en wire som är försedd med ett wirelås. Till pumpen kopplas PEM-slang och en elmatning, som tillsammans förs ner i den borrade brunnen. Pumpen är väldigt driftsäker och är idag den vanligaste på marknaden.

Ejektorpump

Ejektorpumpar är den andra typen av pump som kan användas vid borrade brunnar. Ejektorsystem är idag inte lika vanligt som dränkbara system. En ejektorpump, till skillnad från den dränkbara pumpen, placeras vid marknivå och använder en så kallad ejektor som är nedsänkt i borrhålet för att uppfordra vattnet.

Ett ejektorsystem använder två olika ledningar i brunnen, en sugoch en tryckledning. Sugledningen transporterar upp vattnet medan den andra ledningen förser ejektorn med vatten som används till att trycka på i sugledningen. Detta gör att systemet kan användas på större djup än vanliga sugpumpar, ända ner till 80–90 meter beroende på pumpens kapacitet.

Centrifugalpump

För grävda brunnar används ofta centrifugalpumpen, vilken är en så kallad sugpump. Pumpen har en teoretisk sughöjd av drygt 10 meter, men är i praktiken någonstans kring 7–8 meter på grund av förluster i ledningar och komponenter. Sugledningen ska vara så kort som möjligt så att tryckfallet i ledningen minimeras. Det är viktigt att inte slangen går sönder och läcker, eftersom det kan medföra att pumpen skadas.

En bottenventil placeras vid slangens slut vilket hindrar att pumpen går torrt och skadas. Bottenventilen silar även bort löv, insekter och stenar. När pumpen installeras behöver pumpen och sugledningen fyllas på med vatten, detta för att pumpen inte är ”självsugande”.

En stor nackdel med system som innehåller centrifugalpump är att pumpen står vid marknivå och därmed är utsatt för frysrisk. Detta brukar lösas genom att placera pumpen i ett uppvärmt utrymme, även kallat pumphus.

Jetpump

För mindre vattenanläggningar till fritidshus och bevattning brukar många gånger jetpumpen användas. Pumpen är en självsugande pump som klarar max 6–8 meter i sughöjd beroende på tryckfallet i sugledningen.

Jetpumpar utrustas ofta med vattenmagasinering och elektrisk styrenhet och kallas då för pumpautomat. Jetpumpar är ofta självsugande centrifugalpumpar. Pumpen används många gånger till bevattningssystem där vattnet hämtas från åar och sjöar.

Pumpautomat

En pumpautomat, också kallad pumpomat är ett litet tryckkärl som kombineras tillsammans med pumpen. Kapaciteten är begränsad i en pumpautomat vilket gjort denna magasinering populär att använda till mindre anläggningar såsom fritidsstugor och liknande.

En pumpautomat består i princip av en hydropress sammansatt med en pump, vilket spar både utrymme och pengar. Eftersom pumpkapaciteten ofta är begränsad brukar det sällan kunna gå att installera filter i samband med en pumpautomat.

Hydropress

En hydropress, även kallad membranhydrofor, har ett gummimembran mellan vattnet och luften. I en hydropress är luftsidan av membranet ”förtryckt”, vilket gör att hydropressen får en större ”nyttig” volym än hydroforen. Med nyttig volym menas att större mängd vatten kan tas ut mellan pumpens inställda tilloch frånslag.

Storleken på hydropressar varierar men till ett vanligt enfamiljshus brukar volymen ligga kring 60 liter. Hydropress blir allt vanligare i våra hushåll och används idag mer än hydroforer. Den största anledningen till detta är priset och att de framför allt tar mindre plats.

Hydrofor

En hydrofor är en tryckvattenbehållare som används som magasinering av trycksatt vatten. Anledningen är att pumpen ska slippa starta så fort någon öppnar en tappkran i systemet. Hydroforer finns i varierande storlekar, men en vanlig standardstorlek för hushåll brukar vara 100–150 liter. Som modeller finns hydroforer i främst stående modell och tillverkas i rostfritt stål, plast eller varmförzinkat stål.

3CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Ergonomiska arbetssätt med användning av personlig skyddsutrustning och relevanta hjälpmedel.

■ Hantering av områdesspecifika verktyg och maskiner utifrån valt material och förläggningssätt i förhållande till installationen.

Att skjuta och dra är något som ofta krävs då större apparater behöver förflyttas, exempelvis varmvattenberedare och värmepannor.

När något ska dras eller släpas längs marken är det viktigt att byggavfall eller liknande är bortplockat.

Se till att alltid använda en kärra (pirra) på hjul för att underlätta.

FAKTA:

Arbete i damm och buller

Bullrig miljö skadar inte bara hörseln utan är tröttande och stressande, vilket gör att arbetskapaciteten minskar. Utsöndring av stresshormon har också effekten att musklerna i kroppen spänner sig, vilket ofta sker omedvetet. Bullriga arbeten är vanliga vid borrning och kapning av material, så se alltid till att ha på hörselskydd i bullriga miljöer.

Maskiner och material alstrar damm på olika sätt, exempelvis vid borrning. Om det är kraftig dammspridning måste en bedömning göras av ifall en andningsmask behöver användas. Andningsmasken ska filtrera luften med minsta möjliga andningsmotstånd för att minska belastningen på hjärta och lungor. Se till att masken sitter på under hela arbetsmomentet.

Ergonomi och skyddsutrustning

Ergonomi är läran om hur arbetsutrustning och arbetsmiljön påverkar oss människor. Ergonomi är alltså läran om hur anpassning av arbetet och miljön kan tillgodose människans behov och förutsättningar.

Som montör handlar det oftast om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut rent tekniskt för att inte belasta kroppen på ett felaktigt sätt i onödan, till exempel arbetsställning, arbetshöjder och ljudnivåer. Det är också viktigt att använda kroppen på ett ergonomiskt riktigt sätt i arbetet, exempelvis när det gäller att lyfta, dra och bära.

Ergonomiskt arbetssätt

Genom att tänka igenom vilka arbetsställningar som kan orsaka belastningsbesvär är mycket vunnet i form av bättre arbetsmiljö och ökad arbetskapacitet. Det krävs hela tiden anpassningar i arbetet utifrån individens behov och förutsättningar, fel och brister är både tidskrävande och dyrt att rätta till i efterhand. Arbetsbelastningen behöver bedömas utifrån risk för skadlighet, baserat på hur länge, hur ofta, och hur kraftig arbetsbelastningen är för de olika arbetsmomenten.

Arbetsställningar

Olämpliga arbetsställningar kan orsaka belastningsskador. De vanligaste långsiktiga belastningsskadorna uppkommer vid följande typ av arbete:

• arbete ovan axelhöjd

• arbete i trånga utrymmen

• arbete vid golvnivå

• tunga lyft

• ensidiga arbetsrörelser.

Arbete ovan axelhöjd

När arbete ovan axelhöjd utförs är det belastande för nacke, skuldror, axlar, armar och rygg. De arbeten som är vanliga att behöva utföra ovan axelhöjd är installationer vid tak. Ett vanligt arbete kan exempelvis vara att borra för fästanordningar och liknande. De material och verktyg man använder ovan axelhöjd behöver inte väga mycket för att det ska vara påfrestande för kroppen. Det kan räcka med armens egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på fel sätt. Försök att undvika dessa arbeten så långt det går. Ta korta pauser, och undvik speciellt repetitiva arbeten ovan axelhöjd.

Arbete i trånga utrymmen

Att stöta på arbeten i trånga utrymmen sker ofta för montörer, exempelvis vid arbeten i krypgrunder och olika typer av kulvertar. Om man är tvungen att ligga ner och arbeta medför det stora fysiska belastningar för kroppen.

Arbete vid golvnivå

Arbete under knähöjd är vanligt förekommande i installationsbranschen, exempelvis vid arbete med installationer i träbjälklag eller gjutna grunder, men också vid olika typer av servicearbeten. När du sitter på huk belastas lederna i höft, knä och fotleder. Se till att alltid använda knäskydd när du arbetar vid golvnivå.

Tunga lyft

När tung utrustning ska lyftas beror risken för skada på hur ofta, hur länge, och hur tungt man ska lyfta. Material som väger över 25 kg är direkt olämpligt att hantera manuellt, eftersom det belastar ländryggens små muskler. Det kräver stor kraftutveckling av ländryggens muskler för att klara av att hålla emot så man inte faller framlänges. Försök alltid vid tunga lyft att använda någon form av lyftanordning, och tänk framför allt på att undvika följande:

• lyfta och vrida samtidigt

• lyfta och bära längre sträckor

• bära i trappor.

Ensidiga arbetsrörelser

När man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande rörelser kallas det repetitivt arbete. Det viktiga om man är tvungen att utföra ett arbete repetitivt är att det finns tid för återhämtning, detta så att inga inflammationer i muskler och leder uppstår. Något som kan vara repetitivt arbete är exempelvis svetsning, då arbetet i princip också är statiskt. För att minimera risken för skador bör man se till att ta korta pauser vid denna typ av arbete.

FAKTA:

Dålig belysning

Att ha begränsad belysning när man arbetar är tröttande och kan vara påfrestande för ögonen. Se till att alltid ha en god belysning.

FAKTA:

Handverktyg

Arbete i trånga utrymmen är något som montörer ofta behöver utföra, exempelvis under köksbänkar.

Arbete i liggande position är något som montörer ofta råkar ut för.

Arbete i sittande position belastar främst lederna i höfter och knän.

Tänk på att ryggen ska vara rak och inte vridas vid tunga lyft.

Svetsning är ett exempel på arbete som kan liknas vid ett repetitivt arbete där man utför ensidiga arbetsrörelser. Se alltid till att emellanåt ändra arbetsställning.

När man arbetar med handverktyg bör följande beaktas:

• Välj rätt verktyg och maskin för arbetsuppgiften som ska utföras.

• Använd så lite muskelkraft som möjligt för att hålla i det.

• Se till att handverktyget är anpassat för handens storlek.

• Använd verktyget kortare stunder, så att armen och skuldran får chans att återhämta sig.

• Undvik att bära alltför tunga verktyg i väst och bälte.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Användning av fogningstekniker med odemonterbara och demonterbara förband, till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar och flänsförband.

Hårdlödning av kopparrör. Det är viktigt att alltid arbeta brandsäkert, och att ytan som ska lödas är rengjord. På grund av brandrisken vid lödning har denna metod minskat med åren.

Fogningstekniker

Skarv- och fogningsteknik för rörledningar ser väldigt olika ut beroende på typ av rörledning som ska fogas samman. Generellt gäller för all form av fogningsteknik, oavsett typ av material, att tillverkarens anvisningar bör följas.

Lödfog

Lödfog är en gammal beprövad teknik för fogning i VVS-branschen. Sammanfogningen sker genom att ett lod i smält form fyller lödfogen utan att lödytorna smälter sönder. Vanligen används två metoder:

• hårdlödning

• mjuklödning.

Den vanligaste metoden är det som kallas hårdlödning. Denna hårdlödning används med vanlig gassvets med öppen låga. Ett lod som vanligtvis innehåller 2 % silver är brukligt att använda. När mjuklödning sker används en elektrisk lödapparat eller en mindre gasolbrännare. Här används ett lod med cirka 3 % silverhalt.

Svetsfog

För att foga samman stålrör kan olika svetsningsmetoder användas. De vanligaste metoderna är:

• Gassvetsning

• MIG-svetsning

• MMA-svetsning

• TIG-svetsning.

För att sammanfoga plaströr kan följande svetsmetoder användas:

• elektromuffsvetsning

• fusionssvetsning

• stumsvetsning.

Gassvetsning

En vanlig svetsmetod har varit att använda sig av gassvetsning. De rör som gassvetsning används till är vanligtvis stålrör, som tryckkärlstub och blårör. Vid svetsningen sammanblandas två olika gaser, syre (oxygen) och acetylen. Gaserna förvaras i behållare (gasflaskor), och vid svetsning transporteras gaserna i slangar ut till svetsmunstycket där de blandas till rätt proportion. Slangarna är färgade rött (acetylen) och blått (syre). Svetsen tänds genom att släppa ut gasen och tända på den med en gaständare. Tillsatsmaterialet (svetstråd) smälts samman med huvudmaterialet (vanligtvis röret) i en spalt (mellanrummet mellan rören som ska svetsas) och skapar därigenom en fog.

Svetsningen kan utföras med två olika metoder, frånsvetsning och motsvetsning. Frånsvetsning används vid godstjocklekar upp till 2–4 millimeter, medan motsvetsning används vid godstjocklekar mellan 4–7 millimeter.

MIG-svetsning

MIG-svetsning är en så kallad gasskyddad metallbågsvetsning, och är användbar för många material, men används främst vid svetsning av rostfria rör. MIG står för ”Metal Inert Gas”. En MIG-svets innehåller följande huvudkomponenter:

• strömkälla

• trådmatarverk

• svetspistol

• slangar och gasflaska.

Svetsmetoden bygger på att en elektråd kontinuerligt matas genom en drivanordning fram till svetshandtaget, även kallat ”pistolhandtag”. Vid svetsningen används en skyddsgas för att skydda svetsfogen. Som skyddsgas används vanligen argon, men även helium kan användas i blandning med argon. Svetsmetoden används vanligen med likström, men om grundmaterialet är tunt kan även växelström användas. MIG-svetsning används främst för att svetsa följande materialtyper:

• aluminium och aluminiumlegeringar

• nickel och nickellegeringar

• koppar och kopparlegeringar

• rostfritt stål.

Svetsning med MIG-metoden är snabb och kräver inga efterbearbetningar för att ta bort eventuellt stänk. Det är dock viktigt att materialet är rent och att inga rostangrepp finns, i så fall riskeras porbildning i svetsen. Luftdrag kan störa svetsningen, vilket ibland kan göra att metoden inte lämpar sig att utföra utomhus.

Vid frånsvetsning följer svetslågan svetstråden genom spalten.

Vid motsvetsning följer svetstråden svetslågan genom spalten.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Grundprinciper för pumpteknik, pumpdata samt driftsätt för cirkulationspumpar, fläktar och ventiler.

Principer för pumpar, fläktar och ventiler

Cirkulationspumpar, fläktar och ventiler, är tre kritiska komponenter i värmesystem, tappvattensystem och ventilationssystem. Cirkulationspumpar installeras för slutna värmesystem och för varmvattencirkulation, och pumpens uppgift är att övervinna systemens tryckbehov och flödesbehov.

På samma sätt som pumpar övervinner tryck- och vattenflödesbehov i vattenburna system, så övervinner fläktar tryckbehov och luftflödesbehov i ventilationssystem.

De ventiler som används i vattenburna värmesystem påverkar till stor del hur våra värmesystem fungerar utifrån ett styr- och injusteringsperspektiv. Beroende på typ av system och vilken funktion aktuell ventil har i systemet, väljer vi ventiltyp främst utifrån material och kapacitet.

Cirkulationspumpar

Cirkulationspumpar för vattenburna värmesystem består av två olika konstruktionstyper av pumpar: våta och torra. Våta cirkulationspumpar smörjs av det cirkulerande mediet (vatten) medan den torra pumpen kyls med hjälp av luft via ett fläkthjul. Några gemensamma punkter för installation av våta och torra cirkulationspumpar är att:

• Avstängningsventiler bör monteras på båda sidor om pumpen.

• Pumpen ska aldrig monteras mot ”stängd ventil”.

• En manometer (tryckmätare) bör monteras ovan pumpen för att kunna mäta differenstrycket.

• Pumpen ska inte trycka direkt mot expansionskärl eller säkerhetsventiler.

Montering av en våt cirkulationspump sker direkt på röret, och vanligen finns det pilar som visar strömningsriktningen. Om rörledningen är lång kan ibland behov av att stötta upp rörledningen finnas.

Innan pumpen driftsätts ska värmesystemet spolas så att inga partiklar sätter igen eller skadar pumpen. När pumpen ska installeras i ett system med öppet expansionskärl installeras pumpen på tilloppet. Vid ett slutet system kan pumpen installeras antingen på tillopp eller returledning.

Torra pumpar används för större flöden och större tryckbehov. Pumpen placeras vanligen på en ”pumppelare” i betong som står på vibrationsdämpande fötter.

Cirkulationspumpar för mindre värmesystem och cirkulationspumpar för VVC kan vara svåra att särskilja med blotta ögat. En central skillnad mellan pumpar för värmesystem och pumpar för VVC är vad pumphusets material består av. Eftersom VVC-pumpar sitter placerade på ett ”öppet” system ställs det större krav på korrosionsskydd. Detta medför att VVC-pumpar vanligen har ett pumphus i brons eller rostfritt stål. Cirkulationspumpen på bilden visar en pump för ett värmesystem.

Cirkulationspumpar kan installeras som tvillingpumpar eller dubbla pumpar. Tvillingpump är ett pumpaggregat med två pumpar som är sammanbyggda till en enhet. Pumparna är antingen byggda för parallelldrift eller seriedrift. Om pumparna är kopplade i serie fås ökad tryckuppsättning, och om pumparna är parallellkopplade kan flödet öka.

Cirkulationspumpar för varmvattencirkulation används för att säkerställa att väntetiden för varmvattnet blir minimal, vilket också får till följd att vattenåtgången blir mindre. Utöver detta förhindrar också cirkulationspumpen stillastående vatten i systemet, vilket bidrar till att förhindra legionellatillväxt.

Varmvattencirkulationsledning med tillhörande cirkulationspump installeras vanligen i större system, där stora energibesparingar kan göras. Flödet som krävs för cirkulation av varmvattnet är vanligen väldigt lågt, eftersom det enda kravet är att konstanthålla temperaturen i VVC-ledningen. Eftersom VVC-systemet är ett öppet system som hela tiden syresätts är VVC-pumpar vanligen i brons eller rostfritt stål, detta för att förhindra korrosion.

För att kunna välja ut en cirkulationspump för ett värmesystem krävs det att vi känner till två parametrar, värmesystemets totala flöde och värmesystemets totala tryckfall. Utifrån dessa två parametrar kan vi välja en pump som passar vårt system.

FAKTA:

Varvtalsreglering

En varvtalsreglerad pump anpassar sin effekt efter det aktuella behovet, vilket gör att mindre oljud skapas och energi kan sparas.

FAKTA:

Cirkulationspumpar – konstruktion

Det finns två olika konstruktionstyper av cirkulationspumpar för värmesystem:

• våta cirkulationspumpar

• torra cirkulationspumpar.

Cirkulationspumpar – drift

Det finns i princip två drifttyper av cirkulationspumpar:

• pumpar med manuellt inställbara hastigheter

• tryckreglerade pumpar med automatisk hastighetsreglering.

1

Fläktar

Fläktars uppgift i luftbehandlingssystem är att skapa ett luftflöde och kompensera för motståndet i kanaler och komponenter. Tryckmotstånd i ventilationssystem finns i kanaler, kanaldetaljer (böjar, korsrör, T-rör), don, uteluftsgaller, och för de inbyggda komponenterna i aggregatet (exempelvis filter, ljuddämpare, luftvärmare med mera).

CENTRALT INNEHÅLL:

Ovan en axialfläkt för industrianläggningar, till höger en radialfläkt avsedd för montering på cirkulära kanaler.

Fläktkurva

Tryck

Arbetspunkt

Systemkurva

Flöde

Fläktkurvan ser olika ut för axialfläktar och radialfläktar, men huvudprincipen är densamma. Om fläkten är tvungen att öka trycket minskar flödet, om fläkten är tvungen att öka flödet minskar trycket.

FAKTA:

Fläktdiagram

Fläktdiagram från tillverkare av fläktar brukar vanligen innehålla följande data:

• luftflöde

• tryckuppsättning

• ljudalstring

• varvtal.

Det finns i huvudsak två typer av fläktar för ventilationssystem:

• axialfläktar

• radialfläktar.

Den vanligaste av dessa två fläkttyper är radialfläkten. Radialfläkten kan leverera stora luftflöden och stora tryckökningar. Radialfläktar har antingen framåtböjda skovlar eller bakåtböjda skovlar.

Fläktar med framåtböjda skovlar är något billigare än fläktar med bakåtböjda skovlar, men har också sämre verkningsgrad och högre ljudnivå. Den enklare axialfläkten har propellerblad och används när stora luftflöden krävs men där tryckstegringsbehovet är litet.

I ventilationssystem varierar luftflödet och tryckfallet efter samma principer som för ett vattenburet värmesystem. Systemkurvan för ventilationssystem består av två axlar, och visar att ju större flöde som krävs, desto större tryckfall uppstår i systemet.

Det totala tryckfallet i ett ventilationssystem består av samtliga delar i anläggningen, som kanaler, filter, aggregat, spjäll och don. Det totala flödet består av det samlade luftflödet för varje enskilt utrymme i byggnaden, och kan variera beroende på krav och typ av anläggning. Punkten där systemkurvan och fläktkurvan skär varandra kallas arbetspunkt. Luftflödet i ventilationssystem redovisas vanligen i enheten kubikmeter i timmen (m³/h), och trycket redovisas oftast i enheten Pascal (Pa).

Precis som i vattenburna värmesystem förändras kontinuerligt tryckbehovet och flödesbehovet i ventilationssystem, vilket därmed kräver att fläktens drift på något sätt måste kunna regleras.

Reglering av en axialfläkt sker genom att fläktens skovelringar vrids, men för att reglera luftflödet från radialfläktar finns det flera olika principer att använda sig av, de vanligaste är:

• varvtalsreglering

• spjällreglering

• bypass-reglering

• ledskenereglering.

Ventiler

Det finns ett flertal olika typer av ventiler för värmesystem och tappvattensystem, och respektive ventil har sin egen funktion i systemet. En del ventiler används för att stänga av något system. Andra används för att reglera värmen, medan ytterligare någon används för att konstanthålla varmvattnets temperatur. I det här avsnittet går vi igenom grundprinciperna för en del av dessa ventiler, vilka är:

• styr- och reglerventiler

• injusteringsventiler

• blandningsventiler

• radiatorventiler.

Styr- och reglerventiler

I värmesystem används styr- och reglerventiler för att kontrollera flödet och temperaturen på värmevattnet som cirkulerar i systemet. Vid värmekällan, exempelvis en panna, värmepump eller fjärrvärmecentral, reglerar ventilerna hur varmt vatten som skickas ut på framledningen genom att blanda eller fördela det med svalare returvatten via en shuntventil.

I tappvattensystem används styr- och reglerventiler för att hålla rätt temperatur och säkra hygien och komfort. Blandningsventiler blandar kallt och varmt vatten för att leverera en säker tappvattentemperatur, vanligen 55–60 °C, vilket både förhindrar skållning och minskar risken för legionellabakterier. I system med varmvattencirkulation används reglerventiler för att balansera flödet i returledningarna så att alla tappställen får varmvatten snabbt och jämnt.

De styrventiler som används är vanligen 2-vägsventiler eller 3-vägsventiler. Det finns även 4-vägs styrventiler som uteslutande används i värmesystem som har två värmekällor, eller i system med ackumulatortank. De vanligaste styrventilerna finns idag som kägelventil (sätesventil). 3-vägs styrventiler finns med två olika principer:

• blandningsprincip

• fördelningsprincip.

Blandningsprincipen är vanlig till mindre anläggningar med värmepanna som värmekälla. Ventilen ger ett konstant flöde i sekundärkretsen och ett variabelt flöde i primärkretsen. Ventilen blandar det avkylda sekundärvattnet från exempelvis radiatorsystemet med det varma tilloppet från värmepannan. Blandningsventiler används i flertalet av alla värmeanläggningar, detta för att blandningsventilen har ett följsammare reglerförlopp än fördelningsventilen. Blandningsventilen kan dock tvärstänga nära stängningsläget, vilket kan medföra vattenslag och att andra komponenter i systemet skadas.

3-vägs styrventil med fördelningsfunktion.

3-vägs styrventil med blandningsfunktion.

En 2-vägs styrventil där man skurit ut en del för att visa ventilens konstruktion och kägla.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland arbetsmiljölagen.

■ Branschregler.

■ Rättigheter och skyldigheter som arbetstagare.

Lagar, branschregler och förpliktelser

För att kunna arbeta professionellt och säkert krävs kunskap om de lagar, regler och riktlinjer som styr arbetet. Lagar som exempelvis arbetsmiljölagen sätter ramarna för en trygg arbetsmiljö, medan branschspecifika regler säkerställer att arbetet utförs enligt etablerade standarder och kvalitetskrav. Som arbetstagare är det också viktigt att känna till sina rättigheter och skyldigheter – både för att skydda sig själv och för att bidra till en säker, rättvis och väl fungerande arbetsplats.

Lagar

Inom VVS- och fastighetsområdet finns en rad lagar, förordningar och föreskrifter som styr hur installationer, drift och underhåll ska ske. I det här avsnittet tar vi upp följande lagar:

• Arbetsmiljölagen (AML)

• Plan- och bygglagen (PBL)

• Boverkets byggregler (BBR)

• Miljöbalken (MB)

• Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)

• Lagen om skydd mot olyckor (LSO)

• Produktsäkerhetslagen (PSL).

Rättsregler som skall följas

Myndighetsråd som bör följas

Branschens rekommendationer

LAG

FÖRORDNING

FÖRESKRIFT

ALLMÄNNA RÅD

BRANSCHSTANDARD

Lagar, förordningar och föreskrifter är regler som måste följas. Allmänna råd och olika branschstandarder bör, men måste inte följas.

FAKTA:

Lagen om energideklaration

Lagen om energideklarationer är en del av Sveriges arbete för att minska energiförbrukningen i fastigheter och främja hållbart byggande. Syftet är att ge fastighetsägare, boende och köpare en tydlig bild av byggnadens energiprestanda och förslag på eventuella åtgärder för att förbättra den.

Arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölagen är central för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö på arbetsplatser. AML omfattar föreskrifter för arbete på höga höjder, hantering av farliga ämnen och förebyggande av bullerskador.

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete kan olyckor och hälsoproblem förebyggas, vilket är särskilt viktigt i VVS- och fastighetsbranschen där arbetet ofta innebär fysiska risker. Arbetsgivaren har ansvar för att utföra riskbedömningar och se till att skyddsutrustning används där det behövs.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen är den grundläggande lagen för allt byggande i Sverige. Lagen syftar till att reglera hur bostäder, byggnader och andra anläggningar planeras, byggs och förvaltas för att skapa ett hållbart samhälle. PBL ställer krav på bygglov, marklov och rivningslov och specificerar att varje projekt ska ha en kontrollplan och anmälan (tidigare bygganmälan).

Byggnadsverk måste uppfylla krav på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet. Vid avvikelser från bygglovet eller fel i byggnationen kan tillsynsmyndigheter ingripa och åtgärder krävas enligt lagens bestämmelser.

Plan- och bygglagen reglerar planeringen av mark, vatten och byggande i Sverige. Lagen styr hur markområden får användas genom detaljplaner och översiktsplaner och fastställer krav på byggnader, konstruktioner och anläggningar för att säkerställa säkerhet, hälsa och en god miljö.

en av

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Byggprocessen från produktframställning till förvaltning.

■ Områdestypiska företagsformer samt deras betydelse för arbetets organisation och anställningsformer.

Byggprocessen och företagsformer

I det här kapitlet kommer du att få en genomgång av byggprocessen – från produktidé och planering till färdig byggnad och förvaltning. Du får också lära dig om de företagsformer som är typiska inom området, och hur dessa påverkar arbetets organisation och vilka anställningsformer som förekommer. Kapitlet ger en grundläggande helhetsbild av hur ett bygg- och installationsprojekt växer fram och hur branschen är strukturerad.

Byggprocessen

Byggprocess kallas den process som innefattar hur en byggnad uppförs från start till färdigställandet. Dessa byggnader kan vara av olika typ, exempelvis bostäder, kontorsfastigheter, skolor och sjukhus. Vad som är synonymt för alla dessa byggnader är att byggprocessen i sin helhet ser likadan ut. Detta innebär att byggprocessen i stort sett ser likadan ut oavsett om det gäller småhusentreprenader eller större byggnadsentreprenader, även om större byggnadsentreprenader innefattar en större och mer detaljerad beskrivning över hur entreprenaden ska genomföras.

Byggprocessen kan delas upp i olika huvudsakliga delprocesser: produktidé, projektering, produktion och förvaltning. Delprocessen förvaltning ligger egentligen inte under själva byggprocessen utan tar vid när byggnationen är klar, men eftersom förvaltningsdelen är en så viktig del av VVS och en byggnads livscykel har vi i boken tagit med även denna del i det som kallas byggprocessen.

Under produktionen behöver samtliga hantverkare kunna tolka ritningarna, och på ett praktiskt sätt kunna förverkliga dessa till kvalitativa installationer.

Vid en besiktning går en besiktningsförrättare (tidigare besiktningsman) igenom byggnaden eller anläggningen för att kontrollera att arbetet är korrekt utfört. Man letar efter fel, brister eller avvikelser från handlingar, avtal och gällande regler. Resultatet dokumenteras i ett protokoll, där eventuella fel får åtgärdas av entreprenören.

I samband med överlämningen av byggnaden överlämnas också relationshandlingar och driftinstruktioner, samt slutbesiktningsprotokoll som visar att de ursprungliga kraven på byggnaden är uppfyllda.

Nedan redovisas i punktform byggprocessen mer i detalj och i omfattning – från de första behovs- och idéstegen, via projektering, upphandling och produktion, till driftsättning, överlämning och långsiktig förvaltning.

• Produktidé, behov och förstudie: Processen startar med att ett behov identifieras, exempelvis nya bostäder eller lokaler. I förstudien analyseras syfte, budget, tid, platsförutsättningar och risker. Resultatet blir ett beslutsunderlag.

• Program och krav: Behov översätts till krav på ytor, funktioner, energi, tillgänglighet och driftbarhet. Projektets mål för tid, kostnad och kvalitet fastställs, liksom entreprenadform och upphandlingsstrategi.

• Myndigheter och tillstånd: Plan- och bygglovsfrågor hanteras. Kontrollplan upprättas, tekniskt samråd hålls och startbesked erhålls innan byggstart.

• Projektering: Programmet utvecklas till tekniska handlingar. I systemskedet bestäms principlösningar, i bygghandlingsskedet tas detaljerade ritningar och beskrivningar fram som underlag för byggande och upphandling.

• Upphandling: Entreprenörer och konsulter upphandlas. Avtal reglerar ansvar, pris, tid och kvalitetskrav.

• Produktion: Arbete med mark, grund, stomme, klimatskal och alla inre installationer sker. Egenkontroller, miljöarbete och arbetsmiljöåtgärder pågår parallellt.

• Provning och överlämning: System testas och driftsätts. Relationshandlingar och driftinstruktioner överlämnas, och slutbesiktning säkerställer funktion och kvalitet innan byggnaden tas i bruk.

• Garantiskede: De första åren justeras systemen och eventuella fel åtgärdas. Efter garantibesiktning avslutas entreprenörens ansvar.

• Förvaltning: Fastigheten sköts tekniskt, ekonomiskt och administrativt. Driftoptimering, underhåll och uppföljning av energi och inomhusmiljöer säkerställer en långsiktig funktion och värdeutveckling för byggnaden.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Planering, organisering och genomförande av VVS-installationer.

■ Läsning och tillämpning av produktinformation, schabloner och lathundar.

■ Funktionskontroll av vanligt förekommande apparater och utrustning i VVS-tekniska system.

■ Felsökning och dokumentation enligt instruktion och arbetsorder.

Arbete, kontroller och produktinformation

I det här kapitlet får du lära dig hur VVS-installationer planeras, organiseras och genomförs på ett yrkesmässigt sätt. Du kommer även att arbeta med produktinformation, schabloner och lathundar som stöd i det praktiska arbetet. Dessutom behandlas funktionskontroll, felsökning och dokumentation av vanligt förekommande apparater och utrustning i VVS-tekniska system.

Arbetsplanering

För att kunna planera, organisera och montera installationer på ett bra sätt krävs det som VVS-montör att man tar hänsyn till lagar, föreskrifter och branschkrav, men också att man på andra mer konkreta sätt kan planera arbeten. Beroende på om arbetet som ska utföras är servicearbete eller entreprenadarbete ser organiseringen och planeringen olika ut.

En servicemontör inom VVS är en problemlösare som ser till att fastigheternas system för värme, vatten och sanitet fungerar som de ska. De utför regelbundet underhåll och service på befintliga anläggningar för att förebygga fel och säkerställa en effektiv drift. När problem uppstår rycker de ut för att reparera akuta skador som läckande rör, stopp i avloppet eller fel på varmvattenberedare. I sitt arbete använder de sin breda kunskap om olika system och komponenter för att snabbt och säkert lösa kundernas problem.

Service

Vid servicearbeten finns det i företaget en ”rullande” organisation som vanligtvis råder. Det betyder att organisationen och strukturen vid servicearbeten vanligtvis ser likadan ut. Beroende på VVSföretagets storlek och arbetsmetoder kan serviceorganisationen dock se olika ut för olika organisationer.

När ett företag får in ett servicearbete tas detta oftast emot av någon administratör på företagets kontor, oftast genom ett vanligt telefonsamtal. Administratören bör ha en viss kunskap om VVS i allmänhet och servicearbeten i synnerhet, detta så att administratören kan ”översätta” och på ett tydligt sätt beskriva för den VVS-montör som ska utföra arbetet vad kunden behöver hjälp med. Administratören lämnar sedan en arbetsorder på arbetet som kunden önskar få hjälp med, där kundens namn, telefonnummer, adress och annat som kan vara nödvändigt att känna till för att VVS-montören ska kunna utföra arbetet framgår.

Ovanstående sätt att arbeta har under en lång period varit väldigt vanligt förekommande i VVS-företag när det gäller servicearbeten. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns idag kan det dock se annorlunda ut. Idag arbetar företagen i större utsträckning med digitala hjälpmedel som datorer och mobiltelefoner.

VVS-montörerna som utför dessa servicearbeten har alltså idag många gånger möjlighet att kunna ta emot en arbetsorder med hjälp av en mobiltelefon. I mobiltelefonen kan montören inte bara ta emot arbetsordern utan också efter att arbetet är utfört skriva in fakturaunderlag i form av material och arbetstimmar, vilket på ett enkelt sätt sedan skickas tillbaka till företagets faktureringsavdelning för utskick till kunden. All denna tekniska utveckling har hjälpt företag och montörer att spara tid och därmed också pengar, vilket i slutändan gynnar både företaget och den anställde.

FAKTA:

Administratör

Administratör är den person som ansvarar för det administrativa arbetet på företaget. Exempel på administratörer är sekreterare och kontorister.

Smartphone är ett vanligt hjälpmedel som kan användas för att ta emot en arbetsorder, skapa fakturaunderlag och skriva tidrapporter.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Dimensioneringshandböcker innehåller lagkrav och normkrav tillsammans med dimensioneringshjälp, exempelvis formler, diagram och tabeller.

Det finns ett flertal böcker för beräkningar och projektering av VVS-installationer.

Beräkningshandböcker

Det finns framför allt två olika typer av beräkningshandböcker som används för olika typer av ändamål i VVS-branschen, dessa är:

• dimensioneringshandböcker

• kalkylhandböcker.

Dimensioneringshandböcker innehåller en kombination av lagkrav och normkrav tillsammans med dimensioneringshjälp, exempelvis formler, diagram och tabeller. Dimensioneringen av rör, rördelar, komponenter och apparater är ju uppbyggd kring vilka normkrav som gäller. Det betyder att om exempelvis ett tappvattenrör behöver dimensioneras måste hänsyn tas till de normkrav som finns för våra tappvatteninstallationer.

Böcker för att kalkylera arbeten med VVS-system har funnits under lång tid, och trots att de större kalkylerna för VVS-entreprenader idag görs med hjälp av datorprogram så verkar behovet av kalkylböcker fortfarande finnas, framför allt när mindre och snabba kalkyler ska göras.

Schabloner och lathundar

Något som kontinuerligt används i VVS-branschen är lathundar och schabloner. Att använda en schablon är precis som med lathundar ett sätt att förenkla sitt arbete. Medan en lathund ofta kan beskrivas som en förenkling eller genväg, brukar en schablon snarare definieras som en mall i olika sammanhang. De vanligaste lathundarna och schablonerna som brukar användas inom VVSbranschen är följande:

• diagram för beräkning av sannolika flöden utifrån framtaget normflöde

• diagram för beräkning av väntetid för varmvatten

• diagram för tryckförluster, hastighet, rördimension och flöden i olika VVS-system

• tabeller för att fastställa dimensionerande vinterutetemperatur för olika orter

• tabeller för gradtimmar och normalårstemperatur för beräkning av värmebehov

• tabeller för dimensionering av radiatorer och konvektorer.

Datorprogram

I stället för att använda beräkningshandböcker, kalkylböcker och lathundar, används idag mer och mer datorprogram för dessa uppgifter. Genom att använda datorprogram kan man kostnadseffektivisera och på ett enklare och snabbare sätt utföra avancerad dimensionering och kalkylering. Det finns ett flertal olika program på marknaden som brukar kunna skilja sig åt på ett eller annat sätt. Från att programmen tidigare har utfört endast en specifik uppgift, exempelvis värmebehovsberäkning, så går utvecklingen mer mot att fler typer av uppgifter ska kunna utföras från ett och samma datorprogram. De uppgifter som utförs med dessa datorprogram är i första hand:

• beräkning av värmebehov och transmissionsförluster

• dimensionering av apparater, komponenter och rörledningar

• årlig energibehovsberäkning av byggnader

• kalkylering och anbudsframställning utifrån material från ritningar.

De datorprogram som används är i första hand:

• ritprogram för projektering och framtagning av installationsritningar

• ekonomiprogram, kundfakturering, löner och materialspecifikationer

• program (appar) för arbetsorder, tidrapportering, körjournal och faktureringsunderlag.

FAKTA:

CAD

CAD betyder datorstödd konstruktion. Det används för att skapa digitala ritningar, modeller och tekniska underlag. Med CAD kan man rita tvådimensionellt (2D) eller modellera i tre dimensioner (3D), vilket gör det enklare att planera, visualisera och justera konstruktioner innan de byggs.

FAKTA:

BIM

BIM är en vidareutveckling av CAD och står för byggnadsinformationsmodellering. Här handlar det inte bara om ritningar och modeller, utan också om att samla all information om en byggnad i en digital modell – material, energiberäkningar, kostnader, tidsplaner och driftdata. BIM används för samordning mellan olika aktörer i byggprocessen och under hela byggnadens livscykel.

Både felsökning och dokumentation sker idag mer och mer med hjälp av digitala hjälpmedel.

CENTRALT INNEHÅLL:

Felsökning och dokumentation

Felsökning innebär att man systematiskt följer givna rutiner och eventuell arbetsorder samt annan form av instruktion, exempelvis en manual, för att identifiera och åtgärda fel. Dokumentation innebär att man noggrant skriver ner vad som gjorts, vilka resultat som uppnåtts, samt att man rapporterar det på rätt sätt. Detta skapar säkerhet, spårbarhet och kvalitet i arbetet.

Felsökning

Felsökning innebär att systematiskt ta reda på varför ett fel har uppstått i ett system (installation), apparat eller komponent. När felsökning utförs enligt en instruktion eller arbetsorder följer man en arbetsgång som vanligtvis bygger på företagets rutiner, tillverkarens manualer eller uppdragsgivarens (kundens) krav. Nedan följer en punktlista över hur en sådan felsökning kan genomföras och vad man behöver tänka på.

• Läs arbetsordern – Arbetsordern anger vad som ska göras, på vilken anläggning och vilket problem som har rapporterats. Den innehåller också information om tid, plats, kund och eventuella säkerhetsrutiner. Ibland kan arbetsordern vara den enda informationen som finns, och då gäller det att den är tillräckligt specifik när den förklarar problemet.

• Studera eventuella instruktioner och manualer – Genom att följa tillverkarnas instruktioner för drift, underhåll och felsökning minskar risken för felaktiga åtgärder.

• Kontroller steg för steg – Man börjar ofta med enkla saker som eventuell strömförsörjning och säkringar. Därefter kontrolleras saker som tryck, flöde, temperaturer och andra inställningar i anläggningen (detta beror givetvis på typ av rapporterat fel).

• Åtgärdsförslag – När felet har hittats föreslås eller genomförs rätt åtgärd. I vissa fall kan det krävas samråd med arbetsledare eller kund innan eventuell åtgärd och reparation sker.

Dokumentation

Dokumentation är en viktig del av arbetet eftersom den visar vad som har gjorts, vilka fel som upptäckts och hur de åtgärdats.

Nedan följer en punktlista på de moment som vanligtvis behöver utföras i samband med dokumentation av ett arbete.

• Följa arbetsordern – På arbetsordern finns ofta fält för att skriva ned vilka kontroller som utförts, vad som upptäckts och vilka åtgärder som genomförts.

• Tydlighet och spårbarhet – Dokumentationen ska vara tydlig så att andra tekniker, arbetsledare och kunden kan förstå vad som har hänt och vad som har utförts. Dokumentera alltid viktiga uppgifter som tryck, temperaturer, samt eventuella komponentbyten.

• Åtgärder och resultat – Beskriv vilka åtgärder som vidtagits och hur anläggningen fungerar efter ingreppet.

• Rapportering och signering – Arbetsordern signeras och lämnas in så att uppdraget blir avslutat i företagets system.

FAKTA:

Manual

En manual är ett detaljerat dokument eller en instruktion som vägleder tekniker i hur olika arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert och korrekt sätt. Den kan omfatta allt från installationer, service och reparationer till felsökning och systemövervakning. Manualens främsta syfte är att:

• Säkerställa enhetlighet i arbetsmetoder.

• Minska risken för felaktig installation.

• Underlätta upplärning av ny personal.

• Följa säkerhetsföreskrifter och regler.

Dokumentation av VVS-arbeten säkerställer kvalitet och underlättar framtida drift och underhåll.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Läsning och tolkning av enkla systemritningar med symboler, skalor, vyer och beteckningar.

Ritningar

För att förstå och kunna montera installationer används olika typer av ritningar. De typer av ritningar som vanligen används är följande:

• systemritningar

• planritningar

• sektions- och snittritningar

• detaljritningar

• situationsplaner.

Systemritningar

Systemritningar tas fram för att få god översikt och förståelse för hur installationer och komponenter samverkar. De systemritningar som används är i första hand följande:

• flödesscheman

• principscheman

• stamscheman.

FAKTA:

CAD

CAD (Computer Aided Design) är programvara som används för att skapa tekniska ritningar i 2D och 3D. Det används inom olika branscher som bygg-, VVS- och fastighetsbranschen.

Flödesscheman används för att redovisa hur systemet är uppbyggt och hur det är tänkt att fungera. I flödesschemat redovisas hur apparatur och komponenter, som pumpar, styrventiler och värmeväxlare ska kopplas samman. Ritningen är alltså en schematisk beskrivning och visar i vilken ordning komponenterna ska monteras.

VVS-ingenjörer spelar en avgörande roll i att skapa tekniska ritningar och underlag för byggprojekt genom att analysera projektkrav och samarbeta med arkitekter och andra specialister för att säkerställa att byggnadens behov av värme, ventilation, kylsystem och vattenförsörjning uppfylls. De använder CAD-program för att ta fram detaljerade 2D- och 3D-ritningar som visar placering och installation av rör, ventiler, ventilationskanaler och andra komponenter.

Ett flödesschema för värme- och sanitetssystem för en 2-stegs fjärrvärmecentral.

Symboler VVS

För att beskriva komponenter som ventiler och andra sakvaror används ritningssymboler. Nedan följer standardiserade symboler för VVS-installationer.

Beskrivning

1

Ventil, allmän

2-vägs styrventil

CENTRALT INNEHÅLL:

3-vägs styrventil

4-vägs styrventil

Backventil

Säkerhetsventil

2-vägs styrventil med ställdon och elmotor

3-vägs styrventil med ställdon och elmotor SV

Vakuumventil

Återsugningsskydd ÅS

Tappventil

Brandpost

Avluftning

Brunn, allmän

Filter, sil

Symbollinjer

På planritningar, där installationerna redovisas ovanifrån, används symbollinjer för att redovisa var i höjdled rörledningen är placerad.

Rörledning ovan golv

Rörledning i mark eller i golv

Rörledning under tak

Rörledning i eller över tak

Beskrivning

Vattenlås

Brunn med vattenlås

Avskiljare

Apparat allmän, ex.vis. pannor, exp.kärl m.m.

Värmeväxlare

Värmare, radiator

Bef. värmare, radiator

Dusch

Reglercentral

Reglerventil manuell

Tryckmätare

Rensanordning

Ställdon, grundsymbol

Streckmarkeringar

För att kunna se hur de vertikala rörledningarna går används streckmarkeringar i samband med dimensionsangivelsen.

Rörledning under tak

12 När inget streck finns löper rörledningen vidare genom våningsplanet.

Rörledning i eller över tak

12 Streck ovanför dimensionsangivelsen betyder att rörledningen inte passerar överliggande bjälklag.

12 Streck under dimensionsangivelsen betyder att rörledningen inte passerar underliggande bjälklag.

12 Streck ovan och under dimensionsangivelsen betyder att rörledningen stannar inom våningsplanet.

Beteckningar

För VVS-installationer används beteckningar för att visa och beskriva sakvaror och rörledningar. En beteckning är en standardiserad förkortning som används för att tydliggöra ritningen. En del beteckningar brukar kunna få ett index, exempelvis TS1, TS2 och så vidare. Detta för att kunna skilja olika komponenter, rörledningar och sakvaror åt på ett enkelt sätt.

Komponenter

Beteckningar för komponenter och apparater kan beskrivas på olika sätt, men typ av system och dimension är alltid redovisat. Beteckningen RV1–15 är exempelvis vanlig för reglerventiler, medan AV1–15 är en vanlig beteckning för avstängningsventil. Utöver system, typ av material och dimension, brukar flöden och injusteringsvärden redovisas för reglerventiler och styrventiler. Nedan syns ett exempel på beteckningar för ett antal komponenter. I det här fallet är det en pump, manometer, en sil och två avstängningsventiler i dimension 65.

Säkerhetsventiler har vanligtvis beteckningen SÄV på ritningar.

Rörledningar

På beteckningen för rörledningar så framgår vanligen typen av system och dimension. Exempelvis KV1–15 är beteckningen för systemet KV1 med dimensionen 15 millimeter. I förklaringen på ritningen framgår det sedan vad KV1 är för system och vilket material systemet ska installeras i. KV är alltså typen av system eller medium, 1:an är typ av rörledningsmaterial, och 15 står för dimensionen på röret.

Exempel på beteckningar för rörledningar. Ett spillvattenrör med dimension 75 och kall- och varmvatten med dimension 15.

På rörledningar redovisas typen av system och dimension. Exempelvis står KV1-15 för kallvattensystem nummer 1, dimension 15 millimeter.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.

■ Samverkan och kommunikation i arbetet.

■ Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Kommunikation och bemötande

I det här kapitlet redogör vi för betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika VVS- och fastighetsprojekt. Vi tar upp den sociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Vi förklarar även begreppen fackspråk och facktermer, samt ger en ordlista med de viktigaste facktermerna.

med kunden på ett bra sätt.

Kommunikation

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom VVS- och fastighetsbranschen, inte bara ute på olika arbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Nedan följer några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga.

• Säkerhet på arbetsplatsen: En arbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.

• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.

• Problemlösning: VVS- och fastighetsprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.

• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till de anställdas välmående. När arbetare och ledare kommunicerar öppet och respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.

I arbetet gäller det att bemästra fackspråk och dess facktermer, annars kommer man få svårt att göra sig förstådd.

Fackspråk

Att bemästra fackspråk och dess facktermer är av central betydelse för de som arbetar inom VVS- och fastighetsbranschen. I VVS- och fastighetsbranschen där precision och detaljrikedom är kritiska blir kunskapen om och användningen av korrekta facktermer inte bara en del av arbetet, utan också en avgörande faktor för framgång och säkerhet.

Inom branschen är kommunikationen ofta teknisk. Att använda korrekta facktermer säkerställer att all information överförs klart och tydligt mellan alla inblandade parter. Detta minskar risken för missförstånd som kan leda till felaktiga utföranden, förseningar i arbetet eller till och med farliga situationer.

Arbetsplatser kan vara farliga miljöer med många risker, därför är korrekt användning av facktermer avgörande för att förstå och följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Om en arbetare inte förstår terminologin som används i säkerhetsdokumentation eller under säkerhetsgenomgångar ökar risken för olyckor.

Att kunna fackspråket visar på kompetens och professionalism. Det skapar förtroende inte bara bland kollegor utan också hos arbetsledare, projektledare och kunder. I en bransch där rykte kan vara avgörande för att få nya uppdrag är förmågan att kommunicera professionellt en viktig tillgång.

När alla på en arbetsplats talar ”samma språk” (det vill säga använder samma facktermer) underlättas arbetsflödet. Det minskar tidsåtgången för förklaringar och frågor, vilket leder till en mer effektiv och produktiv arbetsmiljö.

Facktermer

Term Förklaring

Ackumulatortank En välisolerad tank som lagrar varmt vatten för att användas vid behov, till exempel för uppvärmning eller tappvarmvatten.

1

Allergener Ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner, viktigt att undvika i ventilationssystem.

Aluminium Ett lätt, silvervitt och formbart metalliskt grundämne som är vanligt förekommande i jordskorpan. Det används bland annat i rör, profiler och isolerade fönster.

CENTRALT INNEHÅLL:

Andningsmask Skyddsutrustning som filtrerar luft för säker andning.

xyz

Anmälan En underrättelse (tidigare bygganmälan) – till kommunen för byggåtgärder som inte kräver bygglov men ändå måste kontrolleras.

Anvisningar Riktlinjer eller instruktioner för ett arbete.

Arbetshandskar Handskar som skyddar mot skador vid arbete.

Arbetsmiljö Allt som påverkar en persons hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive fysiska, psykiska och sociala faktorer.

Arkitekt

En person som designar och planerar byggnader och andra fysiska strukturer.

Avfallsförbränning En process där man bränner hushålls- och industriavfall för att minska avfallsmängden och samtidigt utvinna energi i form av värme och el.

Avloppsreningsverk Anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll och industrier.

Avloppssystem Nätverk av rör och komponenter som hanterar avloppsvatten.

Avluft

Luft som leds ut från ett ventilationssystem.

Avluftningsanordning Komponent som tar bort luft från vätskor i system.

B

Bemötande Hur du agerar och kommunicerar gentemot andra människor, vilket inkluderar både ditt verbala och icke-verbala språk, din attityd och dina handlingar.

Bensin Ett flytande fossilt bränsle som används främst i personbilar med ottomotorer.

Beställare Den person, företag eller organisation som beställer och finansierar ett bygg- eller installationsprojekt.

Biobränslen Bränslen som framställs av organiskt material, till exempel växter eller avfall, och är förnybara energikällor.

Biodiesel Ett miljövänligare bränsle som tillverkas av vegetabiliska oljor eller animaliska fetter och kan ersätta vanlig diesel.

Biogas Ett förnybart bränsle som främst består av metan.

Bockningsverktyg Verktyg för att böja rör och metaller till önskad form.

Bokföring Ekonomisk registrering och redovisning av verksamhetens transaktioner.

Borrad brunn Brunn som skapas genom borrning för att nå grundvatten.

Borrmaskin Elektriskt verktyg för borrning i material som trä och betong.

Boverkets byggregler Nationella regler som styr byggnation och säkerhet.

Brandskydd Åtgärder och system för att förebygga och begränsa brand.

Brandsläckare En portabel utrustning som används för att släcka mindre bränder.

Branschstandard En överenskommen riktlinje eller norm som används inom en specifik bransch för att säkerställa kvalitet.

Bygglov Tillstånd från kommunen som krävs för att få uppföra, bygga om eller bygga till en byggnad.

Bärande konstruktion De delar av en byggnad som tar upp och överför laster, till exempel stomme, pelare och balkar.

C-D

Cellplast Ett lättviktigt material som består av plast med små gasfyllda celler, vilket ger det utmärkta isolerande egenskaper. Ett material som används för isolering i byggnader.

Centrifugalpump Pump som använder en roterande impeller för att öka trycket och flödet på en vätska.

Term Förklaring

Certifiering Process där en oberoende part intygar att en produkt, tjänst, person eller organisation uppfyller specifika standarder eller krav. Med andra ord en form av kvalitetsmärkning.

Cirkulationspump En pump som används för att cirkulera vätska (oftast vatten) i värmesystem, kylsystem och tappvarmvattensystem (VVC).

COP-faktor Mått på en värmepumps energieffektivitet. Anger förhållandet mellan tillförd och avgiven energi.

Detaljplan En juridiskt bindande plan som visar hur mark och vatten inom ett område får användas och bebyggas.

Diesel Energirikt fossilt bränsle som används i dieselmotorer, ofta i lastbilar och bussar.

Dimensionering Beräkningar för att bestämma rätt storlek och kapacitet på komponenter eller system.

Djupbrunnspump Pump som används för att hämta upp grundvatten, oftast mellan 30-120 meter ner i marken.

Dokumentation Professionella anteckningar för att beskriva ett arbete, installationer eller ett system.

Don Komponent som används för att reglera luftflöde i ventilationssystem.

Dricksvatten Rent vatten avsett för konsumtion och daglig användning.

Drift och underhåll Planerade och regelbundna åtgärder för att hålla system och byggnader fungerande.

Driftoptimering Justering, optimering och förbättring av installationssystemen för att minska energianvändning och öka anläggningens effektivitet.

Dränkbar pump Pump som kan sänkas ner i vatten.

Dusch En installation för personlig hygien där vatten leds genom ett duschmunstycke. Duschar finns i badrum, men kan även finnas i andra utrymmen, till exempel i gym eller omklädningsrum.

E

Egenkontroll Kontroll av arbetsuppgifter för att säkerställa kvalitet.

Ejektorpump Pump som använder en ström av vätska för att skapa undertryck och lyfta eller flytta vätskor från en lägre nivå till en högre.

Ejektorsystem System som skapar ett undertryck för att transportera vätskor som vatten.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa en stabil och långsiktig ekonomi som tar hänsyn till människors behov och planetens resurser.

Elpanna Uppvärmningsanordning som använder elektricitet för att värma vatten, vilket används för att förse ett hus med värme och/eller varmvatten.

Energieffektivitet Energieffektivitet betyder att man använder så lite energi som möjligt för att utföra ett visst arbete eller uppnå ett önskat resultat.

Energimätare Anordning som mäter och registrerar energiförbrukning, oftast i form av el.

Energiomvandling Process där energi omvandlas från en form till en annan.

Energioptimering Strategier och teknik för att minska energiförbrukningen.

Energiprincipen Energiprincipen innebär att energi aldrig kan skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former.

Entreprenadform Sättet på vilket ett byggprojekt organiseras och ansvar fördelas mellan beställare och entreprenör, till exempel totalentreprenad eller utförandeentreprenad.

Entreprenör En person eller organisation som driver och utvecklar projekt eller företag.

Ergonomi Ergonomi handlar om att anpassa arbetet och arbetsmiljön till människan, både fysiskt och psykiskt. Detta för att förebygga skador och ohälsa.

Etanol Förnybart bränsle som framställs genom jäsning av växtmaterial som spannmål eller sockerrör.

Expansionskärl Behållare som hanterar variationer i tryck inom ett system.

F

Fackspråk Ett språk som används inom ett visst yrke, område eller intressegrupp. Det innehåller speciella ord och uttryck, så kallade termer, som har en specifik betydelse inom just det området.

Facktermer Ord och uttryck som har en specifik betydelse inom ett visst yrke, område eller ämnesområde. De är en del av fackspråket och används för att underlätta kommunikationen mellan personer som är insatta i området.

Fastighetsautomationssystem

Digitalt system som centraliserar övervakning, styrning och optimering av en byggnads tekniska system för att förbättra effektivitet och komfort.

BokGym

VVS-TEKNIK 1

VVS-teknik nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive enheter och storheter, metoder för beräkningar, sambanden mellan värme och andra energiformer, medier i energitekniska system, material i rör och komponenter, apparater och komponenter för värme och tappvatten, grundprinciper för pumpteknik, arbetsmiljölagen, branschregler, byggprocessen, företagsformer, produktinformation, systemritningar, lathundar, funktionskontroll, installationer, fogningstekniker, ergonomi, säkert arbetssätt, personlig skyddsutrustning samt kommunikation med facktermer. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.