9789151112022

LÄRARHANDLEDNING

5. Samspel, innanförskap och intimitet

Introduktion till kapitlet

I kapitel 5 behandlas olika perspektiv på hur personer med funktionsnedsättningar interagerar med sin omvärld och sina medmänniskor, samt vice versa. Utan­ och innanförskap diskuteras utifrån flera olika perspektiv, såsom fysisk och social tillgänglighet, hjälpmedel för den inre och yttre miljön samt problem och möjligheter inom olika verksamheter.

Här diskuteras också olika aspekter av sexualitet och relationer som ofta är svåra att hantera för personal inom funktionsstöd. Texten tar upp olika situationer som kan vara svåra att hantera och ger flera tydliga och konkreta exempel på hur de kan bemötas. Samtliga exempelsituationer och beskrivningar utgår från en värdegrund baserad på självbestämmande, integritet, samt ett professionellt och etiskt förhållningssätt.

I detta kapitel får eleverna möjlighet att utveckla följande från ämnet syfte:

• Förmåga att individanpassa alternativa kommunikationsvägar, pedagogiska arbetssätt, hjälpmedel och välfärdsteknologi för att möjliggöra individens delaktighet och självbestämmande.

Centralt innehåll

• Faktorer i den inre och yttre miljön som underlättar människors möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället.

• Utanförskap i samband med funktionsnedsättning.

• Bemötande och hantering av problematiken runt sexualitet och relationer.

Detta fick eleverna att läsa om i Funktionsförmåga nivå 1

> Bemötande utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt.

> Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot­ och våldssituationer.

> Hur samspel kan främjas genom olika sätt att kommunicera, till exempel med hjälp av sinnesstimulering, tecken, föremål och bilder.

> Sexualitet och relationer.

> Centrala begrepp inom området.

Till dig som undervisar

Bemötande och kommunikation är mycket viktigt och grundläggande i allt arbete inom vård och omsorg och funktionsstöd är inget undantag. Oavsett var dina elever kommer att arbeta kommer de att möta människor som behöver stöd, hjälp och förståelse för sina unika, individuella behov. Ibland syns inte funktionsnedsättningen; den kan till exempel vara psykisk. En patient med ett brutet ben på en akutavdelning kan bemötas mer professionellt och empatiskt om personalen också har kunskap om funktionsnedsättningar som behöver beaktas.

I det här kapitlet ligger progressionen framför allt i en breddning av innehållet. Förutom det centrala innehållet om sexualitet och relationer, som på nivå 2 fördjupas med tillägget ”bemötande och hanteringen av problematiken […]”, är samtliga centrala innehåll nya i förhållande till nivå 1. Eleverna får möjlighet att reflektera mer kring hur utanförskap kan förebyggas och bemötas, samt hur delaktighet kan främjas och hämmas på olika sätt. Här passar uppgifter där eleverna får möjlighet att diskutera och reflektera.

Sexualitet kan av olika anledningar vara utmanande att undervisa om. Elever kan tycka att det är pinsamt eller ha svåra upplevelser som gör ämnet särskilt känsligt. Du som lärare behöver vara mentalt förberedd på detta så att du är redo att hantera olika möjliga reaktioner från eleverna. Det är viktigt att eleverna får möjligheten att öva på att bemöta dessa frågor i en trygg miljö, som klassrummet, innan de ställs inför det i arbetslivet.

Lektionsförslag, uppgifter och övningar

Utanför och innanför

Övningen går ut att fördjupa förståelsen för utanförskapets konsekvenser för personer med funktionsnedsättningar.

Låt eleverna reflektera kring erfarenheter av utanförskap och innanförskap, individuellt eller två och två. De kan exempelvis utgå från frågeställningarna:

• Vad menas med ett utanförskap på till exempel en arbetsplats, i sociala sammanhang eller i skolan?

• Har du egna erfarenheter av utanförskap?

• Vilken betydelse har tillhörighet till en gemenskap för dig personligen?

• Vad kan bidra till att en person hamnar utanför en social gemenskap?

• På vilka sätt kan vi motverka att andra upplever sig uteslutna, exempelvis i sammanhang där de borde uppleva sig inkluderade?

• Vad kan tillgänglighet ha för betydelse för till exempel en person med funktionsnedsättningar när det gäller inkludering?

• Hur kan ett utanförskap påverka den egna identiteten och självbilden?

Eleverna kan dela med sig av sina samtal och tankar tillsammans i storgrupp.

Tillgänglighet i den offentliga miljön

Övningen går ut på att undersöka tillgängligheten, eller bristen därpå, i den offentliga miljön.

Denna uppgift kan göras individuellt eller som ett grupparbete. Eleverna har två huvudsakliga uppdrag:

1. dokumentera funktionsstöd och anpassningar i offentliga miljöer

2. dokumentera avsaknad av funktionsstöd och anpassningar i offentliga miljöer

Låt eleverna ge sig ut i skolan och på stan för att undersöka vilket ansvar lokalsamhället tar för personer med funktionsnedsättningar. Det kan handla om funktionsstöd för till exempel personer med synnedsättningar, för rullstolsburna eller för personer med hörselnedsättningar. Eleverna kan använda mobilkameror för att ta bilder som de visar när de redovisar sitt arbete.

Det finns flera guider och checklistor för tillgänglighet på exempelvis mfd.se och boverkets hemsida som eleverna kan använda som stöd. I kopieringsunderlaget finns det också förslag på platser att undersöka samt stödfrågor som eleverna kan använda som utgångspunkt.

Låt eleverna redovisa sitt arbete i helklass. Efteråt kan ni reflektera och diskutera tillsammans.

Frågeställningar att diskutera:

• Är Sverige ett land som tar funktionsstöd på allvar eller behöver det förbättras?

• Vilka förbättringar tycker du kan göras?

Uppföljning: Aktion funktionsstöd!

Eleverna diskuterar och tar reda på vilken kommunikationsväg till ansvarig person som är lämpligast att påpeka bristerna för.

Till stöd för aktionen:

Diskrimineringslagen – förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning, kräver skäliga anpassningar. Plan- och bygglagen – offentliga lokaler, byggnader och transporter ska vara tillgängliga för alla.

FN:s funktionsrättskonvention – Sverige är bundet att ge personer med funktionsnedsättning full delaktighet i samhällslivet.

Omvända världar

Handisam, som numera finns hos Myndigheten för delaktighet – MFD, har gjort kortfilmerna ”Anställningen” (1:36), ”Delaktighet” (1:36) och ”Tillgänglighet” (1:55). De finns på Handisams youtubekonto. Titta på filmerna tillsammans i klassen och diskutera vilket budskap filmerna vill förmedla, i helklass eller i smågrupper.

Möblera om klassrummet

Övningen går ut på att hitta olika funktionshinder i ett klassrum som inte tar hänsyn till någon som är rullstolsburen.

Låna en rullstol från metodrummet. Om det inte finns tillgång till rullstol, använd exempelvis en vagn eller en stol med hjul. Kartlägg vilka olika funktionshinder som finns i klassrummet. Det ska gå smidigt och lätt att ta sig in och ut i klassrummet utan att stöta i olika objekt. Ge eleverna i uppgift att möblera klassrummet med så få funktionshinder som möjligt för en rullstolsburen person.

Fritidsverksamheter

Låt eleverna göra grupparbeten om valfri fritidsverksamhet i Sverige som är riktad mot barn och unga med funktionsnedsättningar.

Dela in eleverna i grupper och undersök vilka tillgängliga fritidsverksamheter för barn och unga som finns i närheten. Eleverna kan exempelvis använda sig av funkisplats.se eller parame.se för att leta. Varje grupp väljer en verksamhet i närområdet och redovisar sitt arbete i helklass. Avsluta gärna med reflektioner om det var lätt eller svårt att hitta tillgängliga fritidsverksamheter och vad det kan bero på.

Armlös,

benlös, makalös

Dokumentären Armlös, benlös, makalös handlar om Mikael Andersson som föddes utan armar och ben. Idag är han en framgångsrik författare. Se filmen, som finns tillgängligt på öppet arkiv, tillsammans i klassen. Dela därefter in klassen i grupper för att diskutera filmen. Här är några förslag på frågeställningar:

• Vilken betydelse har en stödjande omgivning haft för Mikael? Ge exempel.

• Vilka funktionshinder har Mikael övervunnit i vardagen? Ge exempel.

• Vad kan vi andra lära oss av Mikael? Ge exempel.

Mediabild, myter, fakta och attityder

Övningen går ut på att fördjupa förståelsen för hur okunskap, attityder och fördomar kan påverka människors bild av funktionsnedsättningar.

Eleverna arbetar gruppvis och tar reda på information och fakta kring olika vanliga påståenden om funktionsnedsättningar. Påståendena är på en skala från ”missvisande” till ”farlig konspirationsteori”, men inget av dem stämmer.

• ”att vara schizofren innebär att ha två olika personligheter”

• ”vacciner kan orsaka autism”

• ”allt fler barn får adhd”

• ”en psykiskt sjuk person är farlig och våldsam”

• ”assistansersättningen är dyr för att det fuskas mycket”.

Låt eleverna presentera och reflektera kring sina resultat i helklass. Låt gärna elevernas egna tankar styra diskussionerna, men några förslag på områden att ta upp är varför så många människor tror på saker som inte stämmer, varför just dessa myter uppstått kring funktionsnedsättningar samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem.

Funktionshinder och självständighet

Övningen går ut på att fördjupa förståelsen för hur olika former av funktionshinder kan upplevas för en person med funktionsnedsättning.

Dela in eleverna i smågrupper och låt dem arbeta med fallbeskrivningen om Gabriella och de tillhörande frågorna som finns i kopieringsunderlaget. Avsluta med att låta grupperna sammanfatta och presentera sina diskussioner för resten av klassen.

Brainstorma kring ett etiskt dilemma

Övningen går ut på att fördjupa kunskapen kring bemötande i svåra etiska situationer kring sexualitet och funktionsnedsättningar.

Låt eleverna, med dig som handledare, brainstorma kring hur ett etiskt dilemma kan hanteras. Använd förslagsvis avsnitt 4.4.4 Brainstorming i elevmaterialet som mall.

1. Dela ut utskrifter av kopieringsunderlaget med fallbeskrivning och instruktioner, eller visa upp det för klassen på storskärm.

2. Dela ut post-it-lappar.

3. Låt eleverna läsa fallbeskrivningen.

4. Ge eleverna 5 minuter för att skriva ned förslag och idéer kring hur en sådan situation skulle kunna bemötas på post-it-lapparna.

5. När tiden är ute ska eleverna sätta upp sina lappar på whiteboarden. Påminn om att de inte ska kommentera varandras idéer.

6. Sortera idéerna i olika kategorier och ta bort eventuella dubbletter. Skapa en gemensam överblick över idéerna. En del idéer kan behöva förklaras och utvecklas, men ska inte värderas.

7. Använd omröstning för att låta eleverna välja ut en eller några idéer som känns viktigast.

8. Samla in och sammanställ idéerna.

9. Gå igenom och reflektera kring idéerna gemensamt i helklass vid nästa tillfälle.

Bemötande och professionellt förhållningssätt

Övningen går ut på att reflektera över sitt professionella förhållningssätt och bemötande i olika situationer och dilemman.

Eleverna arbetar gruppvis med exempelsituationerna som finns bland kopieringsunderlagen. Avsluta med att grupperna redovisar sina reflektioner, diskussioner och slutsatser i helklass.

Förhör av ”Ord att öva på”

Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.

Förklara ”Ord att öva på”

Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i lärarmaterialet. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.

Kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag 5:1

Tillgänglighet i den offentliga miljön

Förslag på platser att undersöka:

• lekplatser och fritidsgårdar

• parker och vandringsleder

• bibliotek och museum

• gator, torg och övergångsställen

• buss, tåg och annan kollektivtrafik

• idrottshall, simhall och gym

• restaurang och fik

• teater, bio och konsertlokaler

• myndigheters lokaler

• butiker och köpcentrum

Stödfrågor

Är detta tillgängligt för en person som…

• är rullstolsburen?

• har en rörelsenedsättning?

• är kortvuxen?

• saknar exempelvis armar eller ben?

• har en synnedsättning?

• har en hörselnedsättning?

• har en intellektuell funktionsnedsättning?

• har nedsatt förmåga att tala eller använda rösten?

• har läs- eller skrivsvårigheter?

• har allergier eller hög känslighet mot exempelvis ljud och ljus?

Går det att…

• hitta till platsen?

• ta sig fram till platsen?

• röra sig i/på platsen?

• ta till sig all viktig information?

• kommunicera?

• använda tjänsten/servicen?

• använda nödvändiga funktionsstöd och hjälpmedel?

Kopieringsunderlag 5:2 Fallbeskrivning: Gabriella

”Hissen trasig. Reparation pågår.”

Gabriella ser på skylten. Sedan ser hon på trapporna som sträcker sig upp till nästa gatuplan. Det finns en ramp för rullstolar och barnvagnar, men den är för brant för att hon ska klara den själv. För att ta sig tillbaka hela vägen längs kullerstenarna och sedan tvärgatan till torget med den långa backen uppför kommer hon att bli minst en timme försenad.

Hon hör röster som närmar sig. Det är tre yngre killar och en tjej. De verkar ha bråttom. Ungdomarna skyndar sig uppför trappan. Flickan stannar halvvägs och vänder sig om.

”Behöver du hjälp?” frågar hon.

”Tack” svarar Gabriella, ”men jag klarar mig.”

Ungdomarna går vidare. Gabriella vänder rullstolen och börjar kämpa med kullerstenarna på gatan.

• Vad skulle du ha gjort i denna situation?

• Varför tror du Gabriella tackade nej till hjälp?

• Tror du att en sådan här situation är vanlig eller ovanlig för en rullstolsburen person?

Kopieringsunderlag 5:3 Brainstorma kring ett etiskt dilemma

Använd från avsnitt 4.4.4 Brainstorming för att reflektera kring hur du tycker att personal borde bemöta brukares behov av sex och intimitet. Utgå från fallbeskrivningen nedan:

Du och dina kollegor på boendeenheten har upptäckt att två brukare har en sexuell relation. Båda är myndiga, men den ena har en intellektuell funktionsnedsättning och förstår inte vad samtycke betyder. Bland personalen finns en oro om att hen kanske blir utnyttjad av den andre.

Kom ihåg:

• tänk fritt och förutsättningslöst

• syftet är att komma på så många idéer som möjligt, inte en perfekt lösning

• kritisera inte andras idéer.

Kopieringsunderlag 5:4

Bemötande och professionellt förhållningssätt

Hur skulle du hantera följande situationer?

• Föräldrarna till en brukare som är 18 år vill att du som personal ska förhindra att brukaren har en relation med en annan brukare på boendet.

• En kvinnlig brukare som är förlamad i underkroppen vill att du ska hjälpa henne att placera en massagestav rätt.

• En brukare har berättat något som du är skyldig att informera kollegor om, men om du gör det bryter du brukarens förtroende.

• En brukare har utsatts för ett övergrepp men vill inte att du berättar det för någon.

Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor

1. Vilket annat begrepp kan användas i stället för inkludering?

I stället för inkludering kan man använda begreppet innanförskap. Det handlar om att alla erbjuds möjlighet att delta i och bidra till samhället på lika villkor, samt att bli bemött med respekt och förståelse oavsett funktionsförmåga eller andra faktorer.

2. På vilket sätt kan en miljö skapa utanförskap för en funktionsnedsatt person?

En fysisk miljö kan skapa utanförskap genom att vara oframkomlig för en rullstolsburen person eller sakna taktila ledstråk för en person med synnedsättning. I en social miljö kan det handla om huruvida kommunikation är begriplig eller ej, tillgång till teckenspråkstolkning eller om det förekommer stereotyper, okunskap och mobbing. Här ryms även lagar, rättigheter och myndigheters förhållningssätt.

3. Vad menas med att förskriva hjälpmedel?

Förskrivning görs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det innebär att ett individuellt utprovat hjälpmedel skrivs ut.

4. Vad kan bidra till en negativ självbild hos barn och unga i en skolmiljö?

Här finns det utrymme för egna reflektioner, men det går till exempel att reflektera över hur mobbing, fördomar och utanförskap kan skada självkänsla, självbild och identitet hos en person.

5. Hur kan fritiden stärka innanförskap?

Att till exempel träffa personer med liknande erfarenheter som en själv kan motverka att barn och unga med funktionsnedsättningar upplever sig uteslutna och utanför genom social gemenskap.

6. Vilken effekt har social gemenskap på hjärnans funktioner?

När vi umgås i en social gemenskap samverkar olika områden i hjärnan som stärker känslolivet. I en social gemenskap lär vi oss till exempel att tolka, reglera att förstå egna och andras känslor. Det kan även dämpa stress och hjälper till att hantera frustrationer och ilska.

7. Varför är fysisk aktivitet bra för bland annat kommunikation och samspel?

Denna fråga bygger på egna resonemang. Elever kan till exempel ta upp att mycket fysisk aktivitet utövas i grupp, antingen tillsammans som lag eller med en motpart. I grunden handlar lagsporter om att nå ett gemensamt mål och de tränar därmed samarbete och kommunikation.

8. Vad gör organisationen Special Olympics?

Special Olympics är en internationell organisation som anordnar idrottsverksamhet, bland annat nationella och internationella tävlingar, idrottsdagar och -läger, för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

9. Vad är viktigt att tänka på i kontakt med närstående inom funktionsstödsområdet?

Möten med närstående är möjligheter att skapa och underhålla goda relationer med viktiga personer i en brukares liv. Samtalet bör bygga på professionellt och empatiskt bemötande samt en respektfull dialog. Det är även viktigt att tänka på vilken sekretess och tystnadsplikt som gäller, samt att framför allt värna om brukarens välmående, integritet och självbestämmande.

10. Vad är en ”het potatis”?

”Het potatis” är ett talesätt som beskriver att något är känsligt att prata om, till exempel ämnet sexualitet.

11. Varför är det viktigt med en samsyn på en LSS-enhet när man bemöter en brukares frågor om sex?

Varje enskild situation behandlas ofta individuellt, men en samsyn skapad genom till exempel utbildning i professionellt bemötande, tydliga handlingsplaner, samlad information och tid för reflektion kan vara ett stöd i vissa frågor: Vad gör vi? Vad säger vi? Till vem? När?

12. Hur bör ett professionellt bemötande gå till?

Ett professionellt bemötande gör skillnad mellan det privata och det personliga. Det gäller även att ha insikt om sina egna värderingar och normer för att kunna engagera sig känslomässigt utan att överskugga en brukares behov.

13. Vilka fyra olika nivåer ingår i PLISSIT-modellen?

– Permission – tillåtelse att tala

– Limited Information – begränsad information

– Specific Suggestions – specifika råd

– Intensive Therapy – terapi.

Funktionsförmåga Nivå 2

Mats Lodén

LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Funktionsförmåga nivå 2. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Materialet inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll följt av betygskriterier.

Lärarhandledning till Funktionsförmåga nivå 2 innehåller:

• lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplägg och genomförande

• kopieringsunderlag

• lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor

• tips på hemsidor och filmer

• ordlistor med viktiga begrepp på svenska och arabiska.

Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.

Mats Lodén är undersköterska/skötare i psykiatrisk vård, musiker och författare. Han arbetar som vård- och omsorgslärare på Centrum för livslångt lärande i Tyresö.