LĂRARHANDLEDNING
Mats Lodén
5. Samspel, innanförskap och intimitet
Introduktion till kapitlet
I kapitel 5 behandlas olika perspektiv pÄ hur personer med funktionsnedsÀttningar interagerar med sin omvÀrld och sina medmÀnniskor, samt vice versa. Utan och innanförskap diskuteras utifrÄn flera olika perspektiv, sÄsom fysisk och social tillgÀnglighet, hjÀlpmedel för den inre och yttre miljön samt problem och möjligheter inom olika verksamheter.
HÀr diskuteras ocksÄ olika aspekter av sexualitet och relationer som ofta Àr svÄra att hantera för personal inom funktionsstöd. Texten tar upp olika situationer som kan vara svÄra att hantera och ger flera tydliga och konkreta exempel pÄ hur de kan bemötas. Samtliga exempelsituationer och beskrivningar utgÄr frÄn en vÀrdegrund baserad pÄ sjÀlvbestÀmmande, integritet, samt ett professionellt och etiskt förhÄllningssÀtt.
I detta kapitel fÄr eleverna möjlighet att utveckla följande frÄn Àmnet syfte:
⹠FörmÄga att individanpassa alternativa kommunikationsvÀgar, pedagogiska arbetssÀtt, hjÀlpmedel och vÀlfÀrdsteknologi för att möjliggöra individens delaktighet och sjÀlvbestÀmmande.
Centralt innehÄll
⹠Faktorer i den inre och yttre miljön som underlÀttar mÀnniskors möjligheter till ett aktivt deltagande i samhÀllet.
⹠Utanförskap i samband med funktionsnedsÀttning.
⹠Bemötande och hantering av problematiken runt sexualitet och relationer.
Detta fick eleverna att lÀsa om i FunktionsförmÄga nivÄ 1
> Bemötande utifrÄn ett etiskt och inkluderande förhÄllningssÀtt.
> Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot och vÄldssituationer.
> Hur samspel kan frÀmjas genom olika sÀtt att kommunicera, till exempel med hjÀlp av sinnesstimulering, tecken, föremÄl och bilder.
> Sexualitet och relationer.
> Centrala begrepp inom omrÄdet.
Till dig som undervisar
Bemötande och kommunikation Àr mycket viktigt och grundlÀggande i allt arbete inom vÄrd och omsorg och funktionsstöd Àr inget undantag. Oavsett var dina elever kommer att arbeta kommer de att möta mÀnniskor som behöver stöd, hjÀlp och förstÄelse för sina unika, individuella behov. Ibland syns inte funktionsnedsÀttningen; den kan till exempel vara psykisk. En patient med ett brutet ben pÄ en akutavdelning kan bemötas mer professionellt och empatiskt om personalen ocksÄ har kunskap om funktionsnedsÀttningar som behöver beaktas.
I det hĂ€r kapitlet ligger progressionen framför allt i en breddning av innehĂ„llet. Förutom det centrala innehĂ„llet om sexualitet och relationer, som pĂ„ nivĂ„ 2 fördjupas med tillĂ€gget âbemötande och hanteringen av problematiken [âŠ]â, Ă€r samtliga centrala innehĂ„ll nya i förhĂ„llande till nivĂ„ 1. Eleverna fĂ„r möjlighet att reflektera mer kring hur utanförskap kan förebyggas och bemötas, samt hur delaktighet kan frĂ€mjas och hĂ€mmas pĂ„ olika sĂ€tt. HĂ€r passar uppgifter dĂ€r eleverna fĂ„r möjlighet att diskutera och reflektera.
Sexualitet kan av olika anledningar vara utmanande att undervisa om. Elever kan tycka att det Àr pinsamt eller ha svÄra upplevelser som gör Àmnet sÀrskilt kÀnsligt. Du som lÀrare behöver vara mentalt förberedd pÄ detta sÄ att du Àr redo att hantera olika möjliga reaktioner frÄn eleverna. Det Àr viktigt att eleverna fÄr möjligheten att öva pÄ att bemöta dessa frÄgor i en trygg miljö, som klassrummet, innan de stÀlls inför det i arbetslivet.
Lektionsförslag, uppgifter och övningar
Utanför och innanför
Ăvningen gĂ„r ut att fördjupa förstĂ„elsen för utanförskapets konsekvenser för personer med funktionsnedsĂ€ttningar.
LÄt eleverna reflektera kring erfarenheter av utanförskap och innanförskap, individuellt eller tvÄ och tvÄ. De kan exempelvis utgÄ frÄn frÄgestÀllningarna:
⹠Vad menas med ett utanförskap pÄ till exempel en arbetsplats, i sociala sammanhang eller i skolan?
⹠Har du egna erfarenheter av utanförskap?
⹠Vilken betydelse har tillhörighet till en gemenskap för dig personligen?
⹠Vad kan bidra till att en person hamnar utanför en social gemenskap?
⹠PÄ vilka sÀtt kan vi motverka att andra upplever sig uteslutna, exempelvis i sammanhang dÀr de borde uppleva sig inkluderade?
⹠Vad kan tillgÀnglighet ha för betydelse för till exempel en person med funktionsnedsÀttningar nÀr det gÀller inkludering?
⹠Hur kan ett utanförskap pÄverka den egna identiteten och sjÀlvbilden?
Eleverna kan dela med sig av sina samtal och tankar tillsammans i storgrupp.
TillgÀnglighet i den offentliga miljön
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att undersöka tillgĂ€ngligheten, eller bristen dĂ€rpĂ„, i den offentliga miljön.
Denna uppgift kan göras individuellt eller som ett grupparbete. Eleverna har tvÄ huvudsakliga uppdrag:
1. dokumentera funktionsstöd och anpassningar i offentliga miljöer
2. dokumentera avsaknad av funktionsstöd och anpassningar i offentliga miljöer
LÄt eleverna ge sig ut i skolan och pÄ stan för att undersöka vilket ansvar lokalsamhÀllet tar för personer med funktionsnedsÀttningar. Det kan handla om funktionsstöd för till exempel personer med synnedsÀttningar, för rullstolsburna eller för personer med hörselnedsÀttningar. Eleverna kan anvÀnda mobilkameror för att ta bilder som de visar nÀr de redovisar sitt arbete.
Det finns flera guider och checklistor för tillgÀnglighet pÄ exempelvis mfd.se och boverkets hemsida som eleverna kan anvÀnda som stöd. I kopieringsunderlaget finns det ocksÄ förslag pÄ platser att undersöka samt stödfrÄgor som eleverna kan anvÀnda som utgÄngspunkt.
LÄt eleverna redovisa sitt arbete i helklass. EfterÄt kan ni reflektera och diskutera tillsammans.
FrÄgestÀllningar att diskutera:
âą Ăr Sverige ett land som tar funktionsstöd pĂ„ allvar eller behöver det förbĂ€ttras?
⹠Vilka förbÀttringar tycker du kan göras?
Uppföljning: Aktion funktionsstöd!
Eleverna diskuterar och tar reda pÄ vilken kommunikationsvÀg till ansvarig person som Àr lÀmpligast att pÄpeka bristerna för.
Till stöd för aktionen:
Diskrimineringslagen â förbjuder diskriminering pĂ„ grund av funktionsnedsĂ€ttning, krĂ€ver skĂ€liga anpassningar. Plan- och bygglagen â offentliga lokaler, byggnader och transporter ska vara tillgĂ€ngliga för alla.
FN:s funktionsrĂ€ttskonvention â Sverige Ă€r bundet att ge personer med funktionsnedsĂ€ttning full delaktighet i samhĂ€llslivet.
OmvÀnda vÀrldar
Handisam, som numera finns hos Myndigheten för delaktighet â MFD, har gjort kortfilmerna âAnstĂ€llningenâ (1:36), âDelaktighetâ (1:36) och âTillgĂ€nglighetâ (1:55). De finns pĂ„ Handisams youtubekonto. Titta pĂ„ filmerna tillsammans i klassen och diskutera vilket budskap filmerna vill förmedla, i helklass eller i smĂ„grupper.
Möblera om klassrummet
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att hitta olika funktionshinder i ett klassrum som inte tar hĂ€nsyn till nĂ„gon som Ă€r rullstolsburen.
LÄna en rullstol frÄn metodrummet. Om det inte finns tillgÄng till rullstol, anvÀnd exempelvis en vagn eller en stol med hjul. KartlÀgg vilka olika funktionshinder som finns i klassrummet. Det ska gÄ smidigt och lÀtt att ta sig in och ut i klassrummet utan att stöta i olika objekt. Ge eleverna i uppgift att möblera klassrummet med sÄ fÄ funktionshinder som möjligt för en rullstolsburen person.
Fritidsverksamheter
LÄt eleverna göra grupparbeten om valfri fritidsverksamhet i Sverige som Àr riktad mot barn och unga med funktionsnedsÀttningar.
Dela in eleverna i grupper och undersök vilka tillgÀngliga fritidsverksamheter för barn och unga som finns i nÀrheten. Eleverna kan exempelvis anvÀnda sig av funkisplats.se eller parame.se för att leta. Varje grupp vÀljer en verksamhet i nÀromrÄdet och redovisar sitt arbete i helklass. Avsluta gÀrna med reflektioner om det var lÀtt eller svÄrt att hitta tillgÀngliga fritidsverksamheter och vad det kan bero pÄ.
Armlös,
benlös, makalös
DokumentÀren Armlös, benlös, makalös handlar om Mikael Andersson som föddes utan armar och ben. Idag Àr han en framgÄngsrik författare. Se filmen, som finns tillgÀngligt pÄ öppet arkiv, tillsammans i klassen. Dela dÀrefter in klassen i grupper för att diskutera filmen. HÀr Àr nÄgra förslag pÄ frÄgestÀllningar:
⹠Vilken betydelse har en stödjande omgivning haft för Mikael? Ge exempel.
⹠Vilka funktionshinder har Mikael övervunnit i vardagen? Ge exempel.
⹠Vad kan vi andra lÀra oss av Mikael? Ge exempel.
Mediabild, myter, fakta och attityder
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att fördjupa förstĂ„elsen för hur okunskap, attityder och fördomar kan pĂ„verka mĂ€nniskors bild av funktionsnedsĂ€ttningar.
Eleverna arbetar gruppvis och tar reda pĂ„ information och fakta kring olika vanliga pĂ„stĂ„enden om funktionsnedsĂ€ttningar. PĂ„stĂ„endena Ă€r pĂ„ en skala frĂ„n âmissvisandeâ till âfarlig konspirationsteoriâ, men inget av dem stĂ€mmer.
âą âatt vara schizofren innebĂ€r att ha tvĂ„ olika personligheterâ
âą âvacciner kan orsaka autismâ
âą âallt fler barn fĂ„r adhdâ
âą âen psykiskt sjuk person Ă€r farlig och vĂ„ldsamâ
âą âassistansersĂ€ttningen Ă€r dyr för att det fuskas mycketâ.
LÄt eleverna presentera och reflektera kring sina resultat i helklass. LÄt gÀrna elevernas egna tankar styra diskussionerna, men nÄgra förslag pÄ omrÄden att ta upp Àr varför sÄ mÄnga mÀnniskor tror pÄ saker som inte stÀmmer, varför just dessa myter uppstÄtt kring funktionsnedsÀttningar samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem.
Funktionshinder och sjÀlvstÀndighet
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att fördjupa förstĂ„elsen för hur olika former av funktionshinder kan upplevas för en person med funktionsnedsĂ€ttning.
Dela in eleverna i smÄgrupper och lÄt dem arbeta med fallbeskrivningen om Gabriella och de tillhörande frÄgorna som finns i kopieringsunderlaget. Avsluta med att lÄta grupperna sammanfatta och presentera sina diskussioner för resten av klassen.
Brainstorma kring ett etiskt dilemma
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att fördjupa kunskapen kring bemötande i svĂ„ra etiska situationer kring sexualitet och funktionsnedsĂ€ttningar.
LÄt eleverna, med dig som handledare, brainstorma kring hur ett etiskt dilemma kan hanteras. AnvÀnd förslagsvis avsnitt 4.4.4 Brainstorming i elevmaterialet som mall.
1. Dela ut utskrifter av kopieringsunderlaget med fallbeskrivning och instruktioner, eller visa upp det för klassen pÄ storskÀrm.
2. Dela ut post-it-lappar.
3. LÄt eleverna lÀsa fallbeskrivningen.
4. Ge eleverna 5 minuter för att skriva ned förslag och idéer kring hur en sÄdan situation skulle kunna bemötas pÄ post-it-lapparna.
5. NÀr tiden Àr ute ska eleverna sÀtta upp sina lappar pÄ whiteboarden. PÄminn om att de inte ska kommentera varandras idéer.
6. Sortera idéerna i olika kategorier och ta bort eventuella dubbletter. Skapa en gemensam överblick över idéerna. En del idéer kan behöva förklaras och utvecklas, men ska inte vÀrderas.
7. AnvÀnd omröstning för att lÄta eleverna vÀlja ut en eller nÄgra idéer som kÀnns viktigast.
8. Samla in och sammanstÀll idéerna.
9. GÄ igenom och reflektera kring idéerna gemensamt i helklass vid nÀsta tillfÀlle.
Bemötande och professionellt förhÄllningssÀtt
Ăvningen gĂ„r ut pĂ„ att reflektera över sitt professionella förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande i olika situationer och dilemman.
Eleverna arbetar gruppvis med exempelsituationerna som finns bland kopieringsunderlagen. Avsluta med att grupperna redovisar sina reflektioner, diskussioner och slutsatser i helklass.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i lĂ€rarmaterialet. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag 5:1
TillgÀnglighet i den offentliga miljön
Förslag pÄ platser att undersöka:
⹠lekplatser och fritidsgÄrdar
âą parker och vandringsleder
âą bibliotek och museum
⹠gator, torg och övergÄngsstÀllen
⹠buss, tÄg och annan kollektivtrafik
âą idrottshall, simhall och gym
âą restaurang och fik
âą teater, bio och konsertlokaler
âą myndigheters lokaler
⹠butiker och köpcentrum
StödfrÄgor
Ăr detta tillgĂ€ngligt för en person somâŠ
⹠Àr rullstolsburen?
⹠har en rörelsenedsÀttning?
⹠Àr kortvuxen?
âą saknar exempelvis armar eller ben?
⹠har en synnedsÀttning?
⹠har en hörselnedsÀttning?
⹠har en intellektuell funktionsnedsÀttning?
⹠har nedsatt förmÄga att tala eller anvÀnda rösten?
⹠har lÀs- eller skrivsvÄrigheter?
⹠har allergier eller hög kÀnslighet mot exempelvis ljud och ljus?
GĂ„r det attâŠ
âą hitta till platsen?
âą ta sig fram till platsen?
⹠röra sig i/pÄ platsen?
âą ta till sig all viktig information?
âą kommunicera?
⹠anvÀnda tjÀnsten/servicen?
⹠anvÀnda nödvÀndiga funktionsstöd och hjÀlpmedel?
Kopieringsunderlag 5:2 Fallbeskrivning: Gabriella
âHissen trasig. Reparation pĂ„gĂ„r.â
Gabriella ser pÄ skylten. Sedan ser hon pÄ trapporna som strÀcker sig upp till nÀsta gatuplan. Det finns en ramp för rullstolar och barnvagnar, men den Àr för brant för att hon ska klara den sjÀlv. För att ta sig tillbaka hela vÀgen lÀngs kullerstenarna och sedan tvÀrgatan till torget med den lÄnga backen uppför kommer hon att bli minst en timme försenad.
Hon hör röster som nÀrmar sig. Det Àr tre yngre killar och en tjej. De verkar ha brÄttom. Ungdomarna skyndar sig uppför trappan. Flickan stannar halvvÀgs och vÀnder sig om.
âBehöver du hjĂ€lp?â frĂ„gar hon.
âTackâ svarar Gabriella, âmen jag klarar mig.â
Ungdomarna gÄr vidare. Gabriella vÀnder rullstolen och börjar kÀmpa med kullerstenarna pÄ gatan.
âą Vad skulle du ha gjort i denna situation?
⹠Varför tror du Gabriella tackade nej till hjÀlp?
⹠Tror du att en sÄdan hÀr situation Àr vanlig eller ovanlig för en rullstolsburen person?
Kopieringsunderlag 5:3 Brainstorma kring ett etiskt dilemma
AnvÀnd frÄn avsnitt 4.4.4 Brainstorming för att reflektera kring hur du tycker att personal borde bemöta brukares behov av sex och intimitet. UtgÄ frÄn fallbeskrivningen nedan:
Du och dina kollegor pÄ boendeenheten har upptÀckt att tvÄ brukare har en sexuell relation. BÄda Àr myndiga, men den ena har en intellektuell funktionsnedsÀttning och förstÄr inte vad samtycke betyder. Bland personalen finns en oro om att hen kanske blir utnyttjad av den andre.
Kom ihÄg:
⹠tÀnk fritt och förutsÀttningslöst
⹠syftet Àr att komma pÄ sÄ mÄnga idéer som möjligt, inte en perfekt lösning
⹠kritisera inte andras idéer.
Kopieringsunderlag 5:4
Bemötande och professionellt förhÄllningssÀtt
Hur skulle du hantera följande situationer?
⹠FörÀldrarna till en brukare som Àr 18 Är vill att du som personal ska förhindra att brukaren har en relation med en annan brukare pÄ boendet.
⹠En kvinnlig brukare som Àr förlamad i underkroppen vill att du ska hjÀlpa henne att placera en massagestav rÀtt.
⹠En brukare har berÀttat nÄgot som du Àr skyldig att informera kollegor om, men om du gör det bryter du brukarens förtroende.
⹠En brukare har utsatts för ett övergrepp men vill inte att du berÀttar det för nÄgon.
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrÄgor
1. Vilket annat begrepp kan anvÀndas i stÀllet för inkludering?
I stÀllet för inkludering kan man anvÀnda begreppet innanförskap. Det handlar om att alla erbjuds möjlighet att delta i och bidra till samhÀllet pÄ lika villkor, samt att bli bemött med respekt och förstÄelse oavsett funktionsförmÄga eller andra faktorer.
2. PÄ vilket sÀtt kan en miljö skapa utanförskap för en funktionsnedsatt person?
En fysisk miljö kan skapa utanförskap genom att vara oframkomlig för en rullstolsburen person eller sakna taktila ledstrÄk för en person med synnedsÀttning. I en social miljö kan det handla om huruvida kommunikation Àr begriplig eller ej, tillgÄng till teckensprÄkstolkning eller om det förekommer stereotyper, okunskap och mobbing. HÀr ryms Àven lagar, rÀttigheter och myndigheters förhÄllningssÀtt.
3. Vad menas med att förskriva hjÀlpmedel?
Förskrivning görs av legitimerad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det innebÀr att ett individuellt utprovat hjÀlpmedel skrivs ut.
4. Vad kan bidra till en negativ sjÀlvbild hos barn och unga i en skolmiljö?
HÀr finns det utrymme för egna reflektioner, men det gÄr till exempel att reflektera över hur mobbing, fördomar och utanförskap kan skada sjÀlvkÀnsla, sjÀlvbild och identitet hos en person.
5. Hur kan fritiden stÀrka innanförskap?
Att till exempel trÀffa personer med liknande erfarenheter som en sjÀlv kan motverka att barn och unga med funktionsnedsÀttningar upplever sig uteslutna och utanför genom social gemenskap.
6. Vilken effekt har social gemenskap pÄ hjÀrnans funktioner?
NÀr vi umgÄs i en social gemenskap samverkar olika omrÄden i hjÀrnan som stÀrker kÀnslolivet. I en social gemenskap lÀr vi oss till exempel att tolka, reglera att förstÄ egna och andras kÀnslor. Det kan Àven dÀmpa stress och hjÀlper till att hantera frustrationer och ilska.
7. Varför Àr fysisk aktivitet bra för bland annat kommunikation och samspel?
Denna frÄga bygger pÄ egna resonemang. Elever kan till exempel ta upp att mycket fysisk aktivitet utövas i grupp, antingen tillsammans som lag eller med en motpart. I grunden handlar lagsporter om att nÄ ett gemensamt mÄl och de trÀnar dÀrmed samarbete och kommunikation.
8. Vad gör organisationen Special Olympics?
Special Olympics Àr en internationell organisation som anordnar idrottsverksamhet, bland annat nationella och internationella tÀvlingar, idrottsdagar och -lÀger, för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.
9. Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ i kontakt med nÀrstÄende inom funktionsstödsomrÄdet?
Möten med nÀrstÄende Àr möjligheter att skapa och underhÄlla goda relationer med viktiga personer i en brukares liv. Samtalet bör bygga pÄ professionellt och empatiskt bemötande samt en respektfull dialog. Det Àr Àven viktigt att tÀnka pÄ vilken sekretess och tystnadsplikt som gÀller, samt att framför allt vÀrna om brukarens vÀlmÄende, integritet och sjÀlvbestÀmmande.
10. Vad Ă€r en âhet potatisâ?
âHet potatisâ Ă€r ett talesĂ€tt som beskriver att nĂ„got Ă€r kĂ€nsligt att prata om, till exempel Ă€mnet sexualitet.
11. Varför Àr det viktigt med en samsyn pÄ en LSS-enhet nÀr man bemöter en brukares frÄgor om sex?
Varje enskild situation behandlas ofta individuellt, men en samsyn skapad genom till exempel utbildning i professionellt bemötande, tydliga handlingsplaner, samlad information och tid för reflektion kan vara ett stöd i vissa frÄgor: Vad gör vi? Vad sÀger vi? Till vem? NÀr?
12. Hur bör ett professionellt bemötande gÄ till?
Ett professionellt bemötande gör skillnad mellan det privata och det personliga. Det gÀller Àven att ha insikt om sina egna vÀrderingar och normer för att kunna engagera sig kÀnslomÀssigt utan att överskugga en brukares behov.
13. Vilka fyra olika nivÄer ingÄr i PLISSIT-modellen?
â Permission â tillĂ„telse att tala
â Limited Information â begrĂ€nsad information
â Specific Suggestions â specifika rĂ„d
â Intensive Therapy â terapi.
FunktionsförmÄga NivÄ 2
Mats Lodén
LĂRARHANDLEDNING
LÀrarhandledningen Àr ett komplement till elevboken FunktionsförmÄga nivÄ 2. BÄda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehÄll. Syftet med lÀrarhandledningen Àr att ge stöd till lÀraren i undervisningen. Materialet inleds med Skolverkets beskrivning av Àmnesplanens centrala innehÄll följt av betygskriterier.
LÀrarhandledning till FunktionsförmÄga nivÄ 2 innehÄller:
⹠lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplÀgg och genomförande
âą kopieringsunderlag
⹠lösningsförslag till bokens instuderingsfrÄgor
⹠tips pÄ hemsidor och filmer
⹠ordlistor med viktiga begrepp pÄ svenska och arabiska.
LÀrarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att vÀlja mellan: allt frÄn teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsÀttningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Mats Lodén Àr undersköterska/skötare i psykiatrisk vÄrd, musiker och författare. Han arbetar som vÄrd- och omsorgslÀrare pÄ Centrum för livslÄngt lÀrande i Tyresö.