9789144194295

KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI

NIVÅ 1 FAKTA

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA

KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI

NIVÅ

1 FAKTA

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Kompetens Företagsekonomi Nivå 1 Fakta presenterar grunderna i företagsekonomi, med exempel hämtade från både elevernas vardag och dagens näringsliv. Genom hela boken ser eleverna tydligt vilka kompetenser de arbetar med att utvecklaoch hur långt de har kommit.

ELEVBOK

Varje kapitel inleds med en kort text där eleverna möter personer som funderar kring frågor som har med kapitelinnehållet att göra. Även mål med kapitlet, viktiga begrepp och vilka kompetenser som kapitlet berör presenteras. I faktabokens framställning finns dessutom fortlöpande korta reflektionsfrågor som får eleverna att stanna upp och tänka efter.

DIGITALT LÄROMEDEL

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

Magnus Eriksson

Maria Fridefors

Gunvor Sonnby Lindgren

FÖRETAGSEKONOMI FAKTA 1

Magnus Eriksson

Maria Fridefors

Gunvor Sonnby Lindgren

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 48019

ISBN 978-91-44-19429-5 Upplaga 2:1

© Författarna och Studentlitteratur 2025

Redaktion: Malin Kågerman Hansén och Henric Arfwidsson

Illustrationer: Sophia Lundquist

Omslagsbild: Shutterstock

Bildredaktör: Karin Hagelin Feldt

Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Print Best, Estonia 2025

Innehåll

BLOCK

BLOCK 1

Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund 1.

6. Att leda personal framåt 97

Att leda andra för att nå organisationens mål 98

Spelreglerna: lagar och regler 99

Uppdrag från företagets ägare 102

Att leda andra 103

Ledaregenskaper och utmaningar 103

Hitta motivationen 104

BLOCK 3

Planera och kontrollera ekonomin

7. Ekonomiska grundbegrepp

– varför behövs alla ord? 109

Skilj på begreppen! 110

Inkomst, inbetalning, intäkt 111

Utgift, utbetalning, kostnad 111

Varför man behöver periodisera – några exempel 111

Värdeminskning 112

Försäkringspremier 113

Varukostnader 113

Balans och resultat – för dig som privatperson 114

Balans och balansräkning – tillgångar, skulder och eget kapital 114

Varför står eget kapital på samma sida som skulder? 116

Resultat och resultaträkning – intäkter och kostnader 116

Sambandet mellan resultat och balans 117

Balans och resultat i ett företag 118

Balansräkning när perioden börjar 118

Fler begrepp i balansräkningen 119 I en bestämd ordning 120

Resultaträkningen – visar periodens resultat 120

Utgående balans – så ser det ut när perioden är slut 121

8. Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram 125

Fasta och rörliga kostnader 126

Fasta kostnader – på kort sikt alltid lika stora 126

Rörliga kostnader – förändras av volymen 127

Nollpunkten – då är intäkter och kostnader lika stora 128

Täckningsbidraget ska täcka de fasta kostnaderna

Nollpunktsomsättning

Lönsamhetsvolym – räkna med vinst

9. Har vi satt rätt pris?

– produktkalkyler och moms

Börja med inköpskostnaden

Arbeta med produktkalkyler

Självkostnad med divisionskalkyl

10. Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten

ska man budgetera?

Resultat- och likviditetsbudget – de viktigaste budgetarna

Uppföljning – behöver något justeras?

Krävs ofta någon sorts säkerhet

– priset för att låna

också med amortering

BLOCK 4

Nå

11. Marknadsföring – att möta kundernas behov 165

Vad är marknadsföring? 166

B2C och B2B – olika typer av marknader och köpare 167

Delmarknader och nischer 168

Segment och målgrupp – kunderna man i första hand siktar in sig på 169 Undvik floppar – gör en marknadsundersökning 171

Transaktioner och relationer 171

Det värdefulla varumärket 172 Också ett juridiskt skydd 174 Produktorientering 175 Marknadsorientering 176

Hållbar marknadsföring? 177

12. Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa 181

Den viktiga marknadsmixen 182

Kommunikation – olika metoder i olika kanaler 184 Push eller pull? 186

Digital marknadsföring – grunden i all marknadsföring 187 Sociala medier 187 Algoritmstyrd marknadsföring 188 Digital matchmaking och delningsekonomi 189

Kampanjplanering – en kombination av aktiviteter 190

Säljprocessen – för att nå avslut 192

Personlig försäljning 192

Förberedelsefasen – vilket behov har kunden? 192

Kundbearbetning 193

Kvalificeringsfasen 194

Förhandlingar och köp 195

Eftermarknad 196

Säljaren och företagskunden 196

Om kunden blir missnöjd … 198

13. Marknadsrätt – för schysta affärer! 201

Den fria marknaden 202

Nya lagar för effektiv konkurrens 203

Det europeiska samarbetet för en fri marknad 204

Konkurrenslagen 205

Brott mot konkurrenslagen 206

Marknadsföringslagen 207

MFL:s generalklausuler 207

Förbjudna marknadsföringsmetoder i EU 208

Konsumentverket och KO 211

Några fler lagar att ta hänsyn till 212

Produktsäkerhetslagen 212

Konsumentköplagen 212

Konsumenttjänstlagen 213

Distanshandelslagen och e-handel 214

BLOCK 5

Följ upp – med bokföring och bokslut

14. Lagar och regler – också i bokföringens värld 219

En lång historia 220

Både lagar och rekommendationer 220

Grundbokföring och huvudbokföring 221

Verifikationer – obligatoriska underlag 222

Räkenskapsåret – inte alltid 12 månader 223

Kontoplan – ska spegla verksamheten 223

När ska en affärshändelse bokföras? 226

Sju års arkivering 226

15. Löpande bokföring – dag för dag 229

Konton för de vanligaste affärshändelserna 230

Eget kapital – ägarnas lån till företaget

16. Periodisering – för att få ett rättvisande resultat

att utgifter och inkomster hamnar på rätt period

Dags för bokslut – hur har det gått?

– resultaträkning och balansräkning

Avsluta bokföringen – gick det enligt plan?

avkastning på eget kapital?

Introduktion

Att jobba med ekonomi – vad innebär det?

De flesta som börjar läsa företagsekonomi tycker nog att det verkar intressant och spännande men kan samtidigt vara osäkra på precis vad det innebär. Många kanske väljer denna utbildning för att någon släkting eller kompis har sagt att det är bra att satsa på företagsekonomi, eller för att det talas mycket om ekonomi och pengar i vårt samhälle.

Hur var det för dig? Och vad tänker du att jobb inom ekonomiområdet handlar om? Att driva företag? Tjäna pengar? Kanske arbeta mycket med siffror?

Ja, det finns i och för sig mycket av både pengar och siffror inom företagsekonomin men också en hel värld av annat. Oavsett vad du har för intresse och personlighet är chansen stor att du kan finna något inom företagsekonomin som passar för just dig.

Vår förhoppning är att du kommer att gilla det du möter på vägen genom denna första nivå i företagsekonomi. Kanske kommer du inte att älska alla delar vid första ögonkastet, men vi hoppas och tror att du hittar något område som du tycker är extra intressant och att du så småningom uppskattar helheten.

Vårt mål med detta läromedel är att du ska få en djupare förståelse för vad företagsekonomi är och att du ska känna dig väl förberedd för både fortsatta studier inom ekonomi och ditt framtida yrkesliv. Vi vill att du ska känna att du lärt dig mycket och kunnat utveckla många viktiga kompetenser!

Ett stort och brett ämnesområde

Företagsekonomi är ett stort och brett ämnesområde som omfattar många olika delar, som alla hänger samman och påverkar ett företags ekonomi. Ett företag startar och utvecklas inte av sig självt, utan det förutsätter kompetenta entreprenörer med en bärande affärsidé. Och en annan viktig del är att lyckas marknadsföra och sälja sina produkter.

Men, det är inte bara i företag som det behövs kunskaper i företagsekonomi och förståelse för hur det går till att göra affärer. Det behövs i många andra sammanhang också, till exempel om man arbetar med rådgivning till företag, jobbar på en bank, sysslar med produktutveckling eller jobbar med ekonomin i en skola eller på ett sjukhus.

Entreprenörskap

Erika Lang, entreprenör och småföretagare

Efter att ha jobbat inom bland annat sjukvården ville jag starta eget för att utvecklas som person och kunna påverka mitt eget arbete. När det dök upp en möjlighet att ta över en frisörsalong i närheten av min bostad så slog jag till. Då hade jag precis läst ekonomi på en vuxenutbildning. Att förstå moms och andra skatter är viktigt för en företagare och på banken ville de se mina budgetar, alltså ekonomiska planer. Nu försöker jag att utveckla salongen på ett sätt som passar mig.

Ekonomistyrning och redovisning

Monica Rosander, auktoriserad redovisningskonsult

Under gymnasietiden läste jag företagsekonomi och drev under denna tid också ett UF-företag. Efter avklarad examen från högskolan fick jag arbete på LRF-konsult där jag har mycket varierande arbetsuppgifter. För en del kunder får jag sköta den löpande bokföringen, men också göra bokslut och deklaration. Ibland sitter jag ute hos kunden och arbetar, och får då en bra insyn i deras verksamhet. Jag tycker att mitt arbete är roligt för det är så varierande och man arbetar med olika företagsformer och olika branscher. Jag lär mig väldigt mycket nytt hela tiden.

Bank och finans

Sara Lindqvist, bankrådgivare

På gymnasiet läste jag ekonomi. Ett extrajobb på SEB medan jag pluggade på universitetet ledde sedan till att jag fick anställning på banken. Nu arbetar jag som rådgivare för mindre företag och ger även råd till företagaren, alltså privatpersonen bakom företaget. Den mesta tiden i mitt arbete handlar om kundmöten. Det är roligt att möta alla entreprenörer och företagare som vill starta och utveckla företag i en massa olika branscher.

Marknadsföring och försäljning

Andreas Nordlund, säljledare

På gymnasiet gick jag på idrottsprogrammet men jag har alltid varit intresserad av ekonomi och försäljning. Jag har hunnit jobba i många olika roller inom försäljning, både till konsumenter och till företagsköpare. Allt från att arbeta i klädbutik till att leda större avtalsförhandlingar. Inom servicebranschen handlar det mycket om att bidra till försäljning, oavsett om man tänker på det som att sälja eller som att ge service till sina kunder.

Organisation och ledarskap

Sofie Palmér, managementkonsult Jag pluggade till civilekonom med internationell inriktning efter att ha läst ekonomi på gymnasiet. Därefter fick jag jobb som assistent till ekonomichefen på ett franskt bilbolag. När jag jobbat några år blev jag ekonomi- och IT-ansvarig. Jag ville gärna jobba med mer än ”bara” ekonomi och lärde mig om vad alla avdelningar på bolaget gjorde genom att fråga mycket, försöka förstå och vara med i projekt. Senare blev jag bland annat VD. Nu har jag ett spännande arbete som managementkonsult där jag hjälper bolag som vill förändra sin organisation och/eller öka sin lönsamhet, och så är jag med i olika styrelser på ”fritiden”.

Möt några ekonomer

Som du förstår kan man jobba med företagsekonomi på många olika sätt. Här bredvid kan du se några korta citat från intervjuer med fem personer som berättar om sina jobb. De har skilda bakgrunder men gemensamt är att de alla på något sätt har tydliga kopplingar till företagsekonomin. Vill du höra mer kan du göra det via länken vid respektive intervju. Några av personerna återkommer dessutom med bland annat tips och råd senare i läromedlet. I kapitel 2 kommer du dessutom att möta presentationer av några olika företag och vad man där kan jobba med som ekonomutbildad.

Läromedlets upplägg

Kompetens Företagsekonomi 1 består av en faktabok och en övningsbok, som finns både i tryckt form och som digitalt läromedel. Du kan enkelt välja vad du som lärare eller elev tycker passar bäst!

Fem block

Läromedlet består av 17 kapitel som är indelade i fem block, det vill säga följande huvuddelar:

¤ Block 1: Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund

¤ Block 2: Starta och organisera företag

¤ Block 3: Planera och kontrollera ekonomin

¤ Block 4: Nå kunderna – att marknadsföra och sälja

¤ Block 5: Följ upp – med bokföring och bokslut

Faktaboken

Varje kapitel inleds med en kort text där du får möta några personer som funderar kring frågor som har med kapitlets innehåll att göra, till exempel hur man gör när man startar ett företag. I inledningen visas mål med kapitlet, viktiga begrepp som du kommer att möta och dessutom vilken eller vilka kompetenser som du främst kommer att arbeta med att utveckla i kapitlet. På nästa sida kan du läsa mer om dessa åtta kompetenser.

I varje kapitel kommer du också att mötas av några kortare frågor, där du kan reflektera över det som tas upp i faktatexten eller i något exempel.

I faktabokens digitala läromedel finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, kapitelsammanfattningar i form av miniföreläsningar, intervjuer, filmer, genomgångar, länkar, extrauppgifter för ytterligare träning och en hel del annat kompletterande material.

Övningsboken

Företagsekonomi 1 är bred och innehåller många olika moment. Blandningen av olika typer av frågor skiljer sig därför åt mellan kapitlen i övningsboken. I samtliga kapitel finns testa dig själv-frågor och repetitionsfrågor så att du kan stämma av och repetera sådant som du har mött i faktaboken. Det finns gott om andra arbetsuppgifter av olika svårighetsgrad för att du ska kunna träna mer på begrepp, beräkningar med mera.

Varje kapitel innehåller också några fördjupningsuppgifter, där du behöver söka mer information eller till exempel arbetar gruppvis med ett projekt kopplat till ett tänkt nystartat företag.

I övningsbokens digitala läromedel hittar du interaktiva övningar som hjälper dig att träna vidare på det viktiga i kapitlen. För varje block finns dessutom en mer öppen övning, där du får möta verklighetstrogna situationer som kräver att du fattar välgrundade beslut om hur du ska göra för att gå vidare.

När du arbetat färdigt med kapitlet är det dags för dig att checka ut, det vill säga fundera på och markera vad du anser att du har lärt dig. En sådan ruta kan se ut så här:

UT

¤ Jag förstår vad som menas med begrepp som ekonomi och resurser

¤ Jag känner till och kan beskriva vad som menas med privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi, och hur de hänger ihop

¤ Jag kan beskriva olika sätt att dela in företag, till exempel i handelsföretag, tillverkande företag och tjänsteföretag

¤ Jag förstår intressentmodellen och kan förklara sambanden mellan ett företag och dess interna och externa intressenter, och varför det är viktigt

¤ Jag kan beskriva och exemplifiera hur man kan dela in en marknad, och även beskriva vad som menas med marknadsekonomi

¤ Jag känner till vad som menas med offentlig sektor och vad som menas med offentlig upphandling .

De åtta kompetenserna

Läromedlet Kompetens är anpassat efter ämnesplanen för Företagsekonomi 1, men vi har även som mål att visa hur den teoretiska kunskapen kombinerad med praktisk förmåga att utföra olika delar inom företagsekonomi leder till olika kompetenser. Ordet kompetens betyder just att du genom att tillämpa kunskaper och färdigheter blir skicklig, kompetent, på något. När du är klar med nivån ska du inte bara veta att du har genomfört den, du ska också ha checkat av att du har utvecklat kompetenser som du kommer att ha stor nytta av i arbetslivet.

De åtta kompetenserna är

¤ affärskompetens

¤ analytisk kompetens

¤ digital kompetens

¤ entreprenöriell kompetens

¤ etisk kompetens

¤ global kompetens

¤ hållbarhetskompetens

¤ kommunikativ kompetens

När du arbetar med fakta- och övningsboken kommer du efter hand att utveckla dessa kompetenser som behövs inom företagsekonomi. Du kommer fortsätta att arbeta med dem även i till exempel Företagsekonomi 2. I arbetet med att synliggöra kompetenserna kopplade till ämnesplanen har vi inspirerats av upplägget för de skolor som utbildar diplomerade gymnasieekonomer och av andra svenska och internationella organisationer som försökt att förtydliga vilka förmågor de tycker är viktiga i dagens och morgondagens arbetsliv. Bland dessa organisationer finns EU, Svensk Handel och International Baccalaureate (IB).

Kompetenserna är formulerade så att de kan fungera för alla skolor. Det finns ingen inbördes rangordning mellan kompetenserna och i viss utsträckning överlappar de varandra.

I både faktabokens och övningsbokens kapitel kommer du att se vilka kompetensområden som du främst arbetar med. I slutet möter du en sammanställning av allt som du har gjort i förhållande till de olika kompetenserna.

Affärskompetens

Med affärskompetens menas här förmågan att göra affärer och förstå sig på affärslivet. Det inkluderar till exempel teoretisk och praktisk kunskap om försäljning, marknadsförståelse och service. Det innefattar även kunskap om sådant som kassaflöden, budgetar, kalkyler, bokföring, bokslut och finansiella rapporter.

I affärskompetens ingår det såklart också förståelse för ekonomiska grundbegrepp.

Eftersom många lagar påverkar affärslivet, är även juridisk kunskap om avtal, bokföring, immaterialrätt, marknadsföring med mera en viktig del av affärskompetensen.

Här hittar du tre minikurser som hjälper dig att arbeta smartare med ordbehandlare (Word, Google Dokument), kalkylprogram (Excel, Google Kalkylark) och presentationsprogram (PowerPoint, Google Presentationer)

Analytisk kompetens

Analytisk kompetens innebär att kunna hitta och välja ut fakta av god kvalité, vara källkritisk och kunna dra slutsatser utifrån fakta. Det innefattar också att kunna beskriva och analysera olika företeelser utifrån olika perspektiv, vilket är en del i kunskapskraven för de högsta betygsnivåerna.

Att vara analytiskt kompetent är viktigt i stora delar av affärslivet, oavsett om du vill utveckla ditt företag eller göra ett bra jobb i din framtida yrkesroll, eftersom det är avgörande att kunna ta beslut som grundar sig på fakta och som är väl genomtänkta utifrån flera olika perspektiv.

Digital kompetens

Digital kompetens syftar på de praktiska färdigheter som du behöver om du exempelvis ska arbeta som ekonomiassistent, det vill säga att kunna använda datorn och vanliga program som arbetsverktyg, internet för informationssökning. Det innefattar även kunskap om e-handel, digital marknadsföring och AI. IT-verktyg och internet för informationssökning, behärska Office-paketet eller motsvarande och använda digitala bokföringsprogram och affärssystem som Fortnox eller Visma. Det innefattar även kunskap om e-handel, digital marknadsföring och AI.

Entreprenöriell kompetens

Entreprenöriell kompetens handlar om förmågan att starta och driva företag, men också om att kunna driva projekt. En viktig del i detta är att kunna se spännande och bra affärsmöjligheter, och vara kreativ och skapande för att exempelvis lösa kunders behov på ett bra sätt. Det förutsätter att du har kunskap om hur man utformar en affärsidé, hur man genomför en marknadsundersökning, hur man utformar företagets/organisationens värdeerbjudande till kunden eller medborgaren (om det är en offentlig verksamhet), hur man bygger upp en verksamhet, hur man skaffar kapital, hanterar olika vanliga uppstartsoch expansionsproblem och hur man bygger upp sina professionella nätverk.

Inom ramen för entreprenöriell kompetens ryms dessutom förståelse för betydelsen av innovation och utveckling av både produkter och hela verksamheter.

Etisk kompetens

Etisk kompetens handlar om kunskap och förståelse för de etiska val man ställs inför inom företagande samt de redskap man har till sitt förfogande. Det kan till exempel gälla hur man bör bemöta kunder och anställda, men också vad det innebär att ansvara för pengar och sköta sitt företag enligt de lagar och regler som finns.

I detta ingår att man både vet hur man uppträder mot andra och har juridisk kunskap om exempelvis lagar och normer. Det innefattar även kunskap

om anti-korruption, arbetsvillkor, marknadsföring och om hur AI (artificiell intelligens) kan användas inom affärslivet samt de etiska gränsdragningsfrågor som ny teknik ställer oss inför.

Global kompetens

Global kompetens handlar om kunskap och förståelse för vad globalisering är och vad den innebär för affärslivet. Det handlar också om kunskap och förståelse för andra kulturer och för hur man kan överbrygga kulturella olikheter – exempelvis när företag i Sverige och i andra länder gör affärer med varandra.

Global kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsfrågor ur ett globalt perspektiv.

Hållbarhetskompetens

Hållbarhetskompetens handlar om kunskap om vad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är och hur man utformar sin affärsverksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart för både människor och omvärld.

Ett exempel på det är företag som genom sitt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR) aktivt bidrar till ett bättre och mer hållbart samhälle.

Inom social hållbarhet ryms även hur företagen kan stödja arbetet för de mänskliga rättigheterna, till exempel genom förbättrade arbetsförhållanden.

Kommunikativ kompetens

Med kommunikativ kompetens menas språklig kompetens i både tal och skrift (affärsrelaterad skriftlig kommunikation). Den kommunikativa kompetensen handlar också om en retorisk förmåga, till exempel i samband med att man presenterar produkter eller när man vill motivera andra.

Den kommunikativa kompetensen inkluderar också social kompetens, som förmågan att interagera och samarbeta professionellt i grupper av olika slag.

Lycka till!

Nu har du fått en första inblick i vad företagsekonomi är och vad Företagsekonomi 1 handlar om och vilka kompetenser du kommer att utveckla. I nästa kapitel börjar din resa mot en större förståelse av vad ekonomi och företagande handlar om och du kommer att upptäcka att alla människor hela tiden, på olika sätt, kommer i kontakt med företagsekonomi.

Vi som har skrivit det här läromedlet tycker att företagsekonomi är intressant, spännande och utmanande – förhoppningsvis kommer även du att tycka likadant!

Lycka till med att utveckla dina kompetenser!

Magnus Eriksson Maria Fridefors Gunvor Sonnby Lindgren

BLOCK 1 EKONOMI OCH FÖRETAGANDE

– EN VIKTIG BAKGRUND

1. Nu sätter vi igång med ekonomi!

Ekonomi – att hushålla med och skapa resurser

Ekonomi – i olika sammanhang

Privatekonomi – viktigt att också tänka långsiktigt

Företagsekonomi – med vinst som mål

Samhällets ekonomi – hushållande av gemensamma resurser

2. Många möjligheter att arbeta med ekonomi

Sparbanken Syd Baker Tilly H&M

1

Nu sätter vi igång med ekonomi!

William heter jag. Just nu har jag huvudet fullt av tankar. Allra först måste jag bestämma mig för om jag ska beställa de där snygga skorna jag såg på nätet nyss eller om jag ska köpa en bok i företagsekonomi. Det är så klart roligare med skorna, men i längden har jag säkert mer nytta av boken. Trist att man ska behöva välja … Men det är väl det som ekonomi ofta handlar om – att göra rätt val i förhållande till de resurser man har.

Ja, tankarna snurrar i huvudet, för jag har några mycket större och viktigare val framför mig. Jag funderar nämligen på att starta ett företag, antingen själv eller tillsammans med några vänner. Det är inte bestämt än. Helst skulle vi vilja ta över en stor och lyxig lokal som vi vet blir ledig, men förstår samtidigt att vi inte har råd och vi vill inte heller ta onödigt stora risker. Jobbiga val även här.

Vi kan inte heller bestämma allt själva. Det finns andra som har intresse av hur det går för oss och som vi är beroende av, till exempel banken som vi kommer att behöva låna pengar hos för att starta vårt företag.

Men, det ska bli kul att dra igång och det kommer att gå bra, det är jag säker på, bara vi ser till att ta reda på och lära oss allt som vi behöver kunna.

Kompetenser

A ärskompetens

budget | bokföring | bokslut | finansiella rapporter | försäljning | grundbegrepp | juridisk kunskap | kalkyl | kassaflöden | marknadsförståelse | organisation | service

Analytisk kompetens

Digital kompetens

Entreprenöriell kompetens

Etisk kompetens

etik och ny teknik | etisk marknadsföring | etiska arbetsvillkor | etiska val

Global kompetens

Hållbarhetskompetens

Kommunikativ kompetens

Mål med kapitlet

Efter att ha arbetat med detta kapitel

➵ känner du till vad begrepp som ekonomi och resurser innebär

➵ kan du beskriva och redogöra för skillnaden mellan privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi

➵ kan du beskriva olika kategorier av företag

➵ kan du beskriva intressentmodellen och förklara dess betydelse för olika verksamheter

➵ kan du redogöra för vad en marknad är och varför företag är viktiga för samhället

➵ kan du problematisera företagens roll i samhället

➵ känner du till vad som menas med offentlig sektor och offentlig upphandling

Viktiga begrepp i kapitlet

Ekonomi, privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi, handelsföretag, detaljist, grossist, tillverkande företag, tjänsteföretag, bransch, intressentmodellen, offentlig sektor.

Centralt innehåll

➵ Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, däribland företagens roll och ansvar i arbetet för hållbar utveckling samt principer för enskilda företags ansvarstagande. Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling.

➵ Olika typer av företag och företagsformer.

Ekonomi – att hushålla med och skapa resurser

Väldigt mycket av det som vi alla möter i våra liv handlar om ekonomi. För ekonomiska villkor påverkar alla – alltifrån de som är fattiga och kämpar för att mätta sina familjer, de lokala småföretagarna som planerar för att lansera en ny produkt, investerare som köper och säljer på aktiemarknaden till de snabbväxande globala företagen som kommer med nya lösningar på kundernas behov.

Ordet ekonomi brukar förklaras med att hushålla med begränsade resurser, det vill säga hantera de resurser man har på ett så bra sätt som möjligt.

Oavsett om man har hand om en liten eller stor summa pengar, handlar det i princip om samma sak: Att se till att pengarna räcker så bra som möjligt till det som man behöver och vill göra, både nu och i framtiden.

Detta gäller också när man ansvarar för en verksamhet. För alla typer av resurser är på ett eller annat sätt begränsade och ekonomi handlar alltså om

att hushålla med dem på ett så klokt och hållbart sätt som möjligt. Visserligen kan resurserna på längre sikt öka (och även minska), men vid en viss tidpunkt har man alltid en bestämd mängd resurser att utgå från.

Många val …

Även den som har väldigt mycket resurser kan sällan göra allt som han eller hon vill .

Det innebär att man nästan alltid ställs inför valsituationer, där man måste väga den nytta som man tänker att man kommer att få framöver genom att göra en viss satsning, mot vad det kommer att kosta Och samtidigt fundera på om man kan få mer nytta av pengarna på ett annat sätt .

Att vara ekonomisk är viktigt också för vår gemensamma miljö, eftersom kortsiktigt ekonomiskt tänkande kan få stora negativa konsekvenser i form av bland annat utsläpp och klimatpåverkan. Att lyckas skapa produkter som kan kombinera ekonomisk vinst med hänsyn till miljö och rättvis inkomstfördelning tillhör därför våra viktigaste utmaningar.

Nu kanske du tycker att vara ekonomisk låter som om man ska vara snål, men det är inte samma sak. Att vara snål innebär att man alltid använder så lite resurser som möjligt, men att vara ekonomisk innebär att använda resurserna på bästa sätt – även mer långsiktigt. Då kan det till exempel ibland vara ekonomiskt riktigt att låna pengar för att finansiera en investering. Ekonomi kan nämligen också handla om att skapa mer resurser.

Investering Investment Att satsa pengar med en förhoppning om att på sikt få tillbaka mer än det man har satsat

Att samåka till jobbet är ett sätt att hushålla med både sina egna och jordens resurser.

Satsa för att på sikt öka resurserna?

Tänk dig att ditt företag har kommit på en ny produkt som verkar väldigt spännande Att investera för att kunna börja producera och sälja denna nya produkt kräver resurser i form av nyanställningar, ökade lönekostnader, mer marknadsföring med mera Ska företaget satsa på detta kommer de resurser som företaget har på kort sikt att minska, men på längre sikt kan det, om investeringen i den nya produkten går bra, leda till att resurserna ökar

Men inget är svårare att bedöma än framtiden, vilket gör beslut om investeringar särskilt komplicerade

Ekonomi – i olika sammanhang

De ekonomiska villkoren ser delvis olika ut beroende på sammanhang och därför skiljer man på

¤ privatekonomi – som gäller enskilda personer, familjer etcetera

¤ företagsekonomi – som gäller företag (i offentliga verksamheter som stat och kommun kallas motsvarande oftast förvaltningsekonomi)

¤ samhällsekonomi – som gäller hela samhället (kallas också nationalekonomi)

För dig som privatperson kan ekonomiska beslut handla om ifall du har råd att åka på den resa som du har tänkt eller måste välja ett billigare alternativ.

Kanske väljer du att avstå från att gå på den efterlängtade festen nästa helg för att i stället satsa på en riktigt snygg vinterjacka. Kanske sparar du långsiktigt för att kunna köpa en elcykel, en ny dator eller insats till en lägenhet. Det blir många ekonomiska beslut som måste fattas, både kortsiktiga och långsiktiga.

För ett företag kan valen handla om ifall man ska erbjuda högre löner för att locka nya medarbetare, investera i ny utrustning eller satsa pengarna på en reklamkampanj.

Vissa val får företag enligt lag inte göra – som att av ekonomiska skäl låta bli att rena utsläpp eller låta bli att anpassa arbetsplatsen så att även rullstolsburna personer kan arbeta där – men man kan så klart överväga att av olika skäl satsa mer resurser än vad lagen kräver.

För en kommun skulle ekonomiska beslut exempelvis kunna handla om vilka verksamheter man ska satsa mer pengar på, exempelvis äldreomsorg eller skola. Det kan också handla om beslut som gäller ett och samma verksamhetsområde, till exempel att man väljer mellan att rusta upp lokaler och utrustning istället för att anställa mer personal.

För staten Sverige finns det andra val att göra, där många behov och önskemål ofta konkurrerar med varandra. Hur ska samhällspengarna användas? Till ökat

militärt försvar, högre pensioner, fler snabbtåg, höjd ersättning till arbetslösa, subventioner (bidrag) till mer miljövänliga elbilar eller till något annat? Ofta är det politiska grundvärderingar som avgör vad man vill prioritera.

En del val blir särskilt svåra eftersom det inte bara handlar om sakfrågor i form av att prioritera efter hur man ser på fördelar och nackdelar med olika alternativ, utan också handlar om etik , vad som kan anses rätt eller fel. Ska man till exempel ta särskild hänsyn till miljön även i situationer där varken lagstiftningen eller kunderna kräver det? Ett annat exempel kan vara om man tycker det är rätt att använda tillfälliga timanställningar istället för att erbjuda mer fasta anställningar – det kan ge bättre flexibilitet för företaget men samtidigt större osäkerhet för den anställde. Det finns många etiska val där det inte finns någon självklar lösning.

Dessa olika ekonomiska områden – privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi – hänger på många sätt ihop. Vi kan ta EU som ett exempel. Inom unionen kan privatpersoner välja att studera eller arbeta i andra medlemsländer, där det går att hitta intressanta möjligheter och där det kanske även är möjligt att få en högre lön. EU gör det betydligt lättare för de flesta företag att sälja eller köpa över gränserna. Den ökade handeln och en delvis gemensam valuta kan leda till att medlemsländernas samhällsekonomi växer mer och det europeiska samarbetet gör att man kan lösa gemensamma frågor bättre, till exempel hur man ska hantera miljöpåverkande utsläpp.

Det finns dock olika syn på hur nära samarbete medlemsländerna ska ha inom EU och det finns också frågor som varit svåra att lösa, men det fördjupar vi oss inte i här.

Vi ska nu gå igenom lite närmare vad som är likt och olikt när det gäller privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi – och börjar med privatekonomin.

Ekologisk odling av kaffe kan vara både hållbar och ekonomisk.

subvention Ekonomiskt bidrag, stöd

Prioritera Bestämma vad som är viktigast och ska komma i första hand

Vilka ekonomiska val har du själv behövt göra de senaste veckorna? Ge något exempel

Privatekonomi – viktigt att också tänka långsiktigt

Händer det att du drömmer om att bli miljonär, till exempel genom att vinna storvinsten på ett lotteri? Det behöver inte vara fel att drömma, men tyvärr är sannolikheten att man ska vinna storvinsten försvinnande liten. Chansen att vinna exempelvis Drömvinsten är 1 på 338 miljoner.

Dessutom visar forskning att man kan vara ungefär lika lycklig utan att vara rik. Som ekonom är det naturligt att vara intresserad av pengar, men just för att vara nöjd med livet finns det oftast annat som är viktigare.

Men, att ha en dålig ekonomi är förstås inte bra. Det viktigaste är därför att ha kontroll över sin ekonomi så att pengarna räcker och att långsiktigt börja bygga upp ett sparande

Visst kan det vara möjligt att göra goda investeringar på börsen och tjäna mycket pengar genom att starta ett eget företag. Men man bör komma ihåg att de större möjligheterna att tjäna pengar oftast är kopplade till att även riskerna är större.

Planera och ha koll på pengarna – gör en budget

Ett bra sätt att ha kontroll på pengarna är att du planerar din ekonomi med hjälp av en budget för dig själv eller för familjen. Budgeten kan visa vilka inkomster och utgifter du har och om du får in tillräckligt med pengar för att kunna betala dina utgifter.

Du kan se hur du gör en budget på Konsumentverkets webbplats. Där kan du också själv fylla i dina uppgifter i en budgetmall.

På Konsumentverkets webbplats finns också information om dina rättigheter som konsument.

Följande exempel visar vilka utgifter man kan räkna med per månad för en 20-åring som bor hemma hos sina föräldrar alternativt har ett eget boende. Konsumentverket, budgetmall

Vad kan det kosta för en 20-åring att bo hos sina föräldrar respektive ha ett eget boende?

Utgifter per månad Bo hos föräldrar Eget boende

All mat lagas hemma utom luncher (vardagar) 3 040 3

Internet, mobilabonnemang och medier

1 600 Hyra inkl el och vatten 3 160* 7

Övriga utgifter Personlig hygien

och skor

Äta lunch ute (20 gånger per månad)

Resor med lokaltrafik

Medlemskap i fack och a-kassa

* En fjärdedel av hushållets kostnader, eftersom beräkningen utgår från en familj med fyra personer

Källa: Koll på pengarna, Konsumentverket, 2025

Kommer du på några kostnader som du tycker är viktiga men som inte finns med i tabellen?

Och finns det något du skulle kunna tänka dig att spara in på?

Aktiefond Equity fund En verksamhet som har till syfte att investera kapital i olika aktier, ägs av många människor tillsammans, som då är andelsägare

Börja spara tidigt

Några tips från Sara Lindqvist, bankrådgivare

Redan som ung bör man se till att komma igång med ett privat månadssparande för bättre trygghet om något till exempel går sönder Gör en privat budget Ofta kan man spara mer än man tror

Bolån är ett annat vanligt område som vi får frågor om när det gäller den privata ekonomin Att tänka långsiktigt inför pensionen, och spara i exempelvis fonder, är också viktigt

Precis som Sara från banken SEB säger är det viktigt att komma igång med ett sparande så tidigt som möjligt – ett litet sparande är mycket bättre än inget sparande alls. Det kan vara bra att ha om något går sönder eller om något annat oväntat händer. Och om man senare ska köpa en bostad krävs det att man har sparat ihop till en egen insats.

För det sparande som man har för oförutsedda händelser är det bra att välja en säker sparform, till exempel ett sparkonto. Kan man dessutom spara mer långsiktigt varje månad kan det vara bra att spara i exempelvis aktiefonder. Långsiktigt har nämligen aktier hittills alltid varit en bra placering och stigit mer i värde än vad pengarna på ett sparkonto gör, men till skillnad från ett vanligt bankkonto kan värdet vissa år sjunka mycket kraftigt, vilket inte är så roligt om man skulle behöva pengarna just då.

Försäkra dig också om framtiden

När man är ung kanske man inte tänker så många år framåt. Pensionen känns avlägsen och det finns mycket annat att lägga pengarna på. Men ju fler år som pengarna hinner växa till sig, desto bättre pension kan det bli. Skillnaden kan bli stor.

Om du söker jobb bör du kontrollera att din arbetsgivare förutom lön betalar in till de anställdas tjänstepension. Oftast är det något som är bestämt i företagets kollektivavtal, som är ett avtal mellan företag och fackföreningar, men ibland är det istället individuella avtal mellan företaget och den anställde. Som företagare måste du tänka på att ordna med detta själv, men det finns goda möjligheter för företagare att låta det egna företaget betala för detta.

Det är också viktigt att tänka på sitt försäkringsskydd. Grundläggande är att ha en hemförsäkring och sjukförsäkring. Bor man tillsammans med en partner och inte minst om man har barn är det viktigt att också ha en livförsäkring, som underlättar ekonomiskt för den som blir kvar om det värsta skulle inträffa

och partnern dör. Risken är förstås liten, men det gör samtidigt att en sådan försäkring inte behöver kosta så mycket. Ett grundskydd brukar till exempel erbjudas till förmånliga villkor för den som är med i en fackförening.

Företagsekonomi – med vinst som mål

Vad är då företagsekonomi? Ja, det är mer än det som styr företags ekonomiska villkor. Så här står det i NE (Nationalencyklopedin): ”företagsekonomi, samlingsnamn för studier av företag med syfte att höja kunskapsnivån om företags förutsättningar och villkor samt deras verksamheter.” Därför kommer vi här att också gå igenom vad som är speciellt för företag med olika slags verksamheter. Företag spelar en mycket viktig roll i samhället eftersom de producerar och levererar varor, tjänster och andra nyttigheter som vi alla i samhället är beroende av. Det finns omkring en miljon företag i Sverige och bakom dessa står nästan lika många drivande personer.

Alla företag har som syfte att gå med vinst, även om det förstås inte är alla företag som lyckas med detta. Det är vinsten som gör att företaget kan växa genom att man investerar pengarna i exempelvis utveckling och marknadsföring av nya produkter.

I kapitel 4 kommer du att läsa mer om vad ett företag är och om olika företagsformer, till exempel aktiebolag.

Gemensam spelplan för alla företag

Oavsett vilken typ av företag det gäller, finns det några förutsättningar som är gemensamma för alla. Olika faktorer kan såklart påverka olika företag olika mycket, men alla företag behöver förhålla sig till några saker:

Näringsfrihet

I Sverige får nästan alla som är myndiga starta och driva företag. Det gäller svenska medborgare, medborgare i ett annat EU-land eller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Det betyder att nästan alla har möjlighet att skapa en affärsverksamhet i vilken bransch de vill, förutsatt att man uppfyller lagkraven.

Ett undantag är däremot personer som dömts till näringsförbud på grund av att de allvarligt misskött och begått brott i ett tidigare företag. Den som har dömts till näringsförbud, får varken starta företag eller ha en ledande position som till exempel chef i ett företag under den tidsperiod som näringsförbudet gäller, exempelvis fem år.

Fri konkurrens

Förutom att nästan vem som helst får starta företag, finns det också flera lagar och myndigheter som garanterar att det ska vara fri konkurrens på marknaden. Man kan säga att företagen tävlar om kunderna. Det betyder att det är upp till varje företag att komma med ett så bra erbjudande till kunderna, att kunderna väljer att handla just hos det företaget. Det innebär att företagen måsta anstränga sig för att bli kundens val, vilket betyder att företagen måste ha bättre kvalité, ett lägre pris, bättre service eller något annat som kunderna tycker är viktigt, så att kunderna väljer att handla hos just det företaget.

EU-land

Sedan 1995 är Sverige medlem av Europeiska Unionen, EU. Det innebär bland annat att Sverige är en del av ett av världens största frihandelsområden och fritt och utan att betala tull kan köpa och sälja varor och tjänster i hela EU-området, som omfattar 27 länder. Ungefär tre fjärdedelar av Sveriges utrikeshandel (export och import) sker med andra EU-länder.

En central förutsättning för EU-samarbetet är den fria rörligheten för just varor och tjänster, men också för kapital och för personer. För att företagande ska fungera bra är det viktigt att både företag och kunder kan placera sina pengar där de behövs bäst och där är mest lönsamt, till exempel genom att göra en ekonomisk investering i ett annat EU-land.

Det är också viktigt för både företag och privatpersoner att EU-medborgare kan bo, studera och arbeta i andra EU-länder utan hinder och att till exempel samma regler och sociala förmåner gäller för EU-medborgare som för landets egna medborgare. Det underlättar för företagen att anställa rätt personal och ger möjligheter för människor att hitta ett arbete som passar dem.

En annan viktig förutsättning är att det råder fri konkurrens inom hela EU, så å ena sidan får svenska företag tillgång till EU:s inre marknad med nästan 450 miljoner invånare och många, många företagskunder, men å andra sidan innebär det att svenska företag konkurrerar om kunderna med företag från hela EU. Det betyder också att svenska företag inte bara måste följa svenska lagar och regler, utan också måste följa de regler som EU sätter upp.

Olika typer av företag

De företagsekonomiska principerna gäller för alla slags företag, men naturligtvis skiljer sig de ekonomiska villkoren åt bland annat beroende på om det är ett mycket litet företag eller ett mycket stort. Ett sätt att dela in företag är därför utifrån deras storlek:

¤ Ett företag som drivs av ägaren utan anställda kallas enmansföretag

Vanliga exempel på enmansföretag är frisörer, konsulter och vissa hantverkare.

¤ Småföretag har upp till 49 anställda, men riktigt små företag (med 1–9 anställda) kan även kallas för mikroföretag.

¤ Till medelstora företag räknas företag med 50–249 anställda.

¤ Bland de stora företagen (med 250 eller fler anställda) finns globala multinationella företag med tiotusentals anställda.

multinationella företag är företag som har exempelvis tillverkning eller försäljning i flera länder. globala företag, också kallade transnationella, är företag som arbetar och leds internationellt och inte nödvändigtvis har kvar en tydlig koppling till sitt ursprungsland.

Ett av Sveriges många enmansföretag.

kategori Grupp som har något gemensamt

Hur stort ett företag är kan också definieras utifrån dess omsättning (hur mycket man säljer för) eller dess marknadsvärde på börsen.

Oavsett om företaget är litet eller stort kan verksamheten skilja sig mycket åt. En annan vanlig indelning är därför att dela in företag i följande tre kategorier – utifrån vilken typ av verksamhet de bedriver:

¤ Handelsföretag

¤ Tillverkande företag

¤ Tjänsteföretag

Uppdelningen är förenklad och många företag erbjuder en kombination av exempelvis varor och tjänster. En klockaffär är ett handelsföretag som säljer varor men erbjuder också tjänster i form av reparationer och batteribyten.

Volvo Cars räknas som ett tillverkande företag, men kan också erbjuda tjänster som abonnemang av nya bilmodeller där service med mera ingår.

Flest anställda – i världen och i Sverige

Det företag i världen som har flest anställda, fler än 2 miljoner, är amerikanska Wal-Mart, med en verksamhet som liknar ICA:s

Det svenska företag som har flest anställda är, kanske något oväntat, vakt- och säkerhetsföretaget Securitas Det har över 350 000 anställda, även om de flesta är anställda i andra länder än Sverige

Som jämförelse har Volvo Cars omkring 40 000 anställda, varav ungefär hälften i Sverige

Storleken på svenska företag

Stora företag 0,1 %

Medelstora företag 0,5 %

Små företag 3,1 %

Mikroföretag 23,7 %

Enmansföretag har inga anställda (det är bara företagaren själv som arbetar i verksamheten), mikroföretag kallas företag som har 1–9 anställda, små företag 10–49 anställda, medelstora företag 50–249 anställda och stora företag 250 eller fler anställda.

Källa: SCB och Ekonomifakta.

Enmansföretag 72,6 %

Handelsföretag

Handelsföretag är oftast återförsäljare av varor från andra företag. De köper in färdiga varor från andra företag och säljer sedan dessa vidare. Många handelsföretag är välkända butikskedjor som H&M, ICA och Elgiganten.

En del handelsföretag säljer material och delar till andra företag, till exempel saxar till en frisörsalong eller skruvdragare till en byggfirma.

Också varorna som företagen säljer brukar delas in i olika kategorier:

¤ Dagligvaror säljs som framgår av namnet dagligen/ofta till konsumenterna, och är i första hand livsmedel.

¤ Sällanköpsvaror är sådana varor konsumenterna inte köper så ofta, exempelvis kläder, möbler och hemelektronik. Dessa varor säljs ofta av fackhandelsbutiker, det vill säga butiker som är specialiserade på ett visst område.

Handelsföretag som säljer direkt till konsumenten kallas ibland för detaljister. Oftast köper detaljisterna in sina varor från en mellanhand – en grossist –istället för direkt från det tillverkande företaget.

Handelsföretag Trading companies

konsument Consumer Privatperson som köper och förbrukar en vara eller tjänst

detaljist Retailer Företag som säljer direkt till slutkund

grossist Wholesale Företag som köper in från olika tillverkare och sedan säljer vidare till detaljister

Stadium säljer varor som andra tillverkat.

tillverkande företag Manufacturing companies

Varför behövs grossister?

Det kan ju verka som en onödig och fördyrande omväg för en detaljist att vända sig till ett grossistföretag . Men, tänk dig en kiosk som säljer godis från olika tillverkare, läsk från olika bryggerier, tidningar från olika förlag och så vidare Om kiosken skulle köpa direkt från varje producent, skulle man kanske behöva ha kontakt med och beställa från ett femtiotal olika företag, istället för att köpa allt från grossistföretaget

Genom att vända sig till en grossist sparar man mycket tid, pengar och miljö, eftersom det innebär att administration och leveranser kan samordnas

Grossisten köper dessutom in större mängder från producenterna och kan därför få bättre priser än vad varje enskild kiosk skulle få

Försök komma på exempel på varor som du tror kräver särskilt lite eller särskilt mycket manuellt arbete när de tillverkas

Varor levereras från tillverkande företag och andra producenter till en grossist, som i sin tur säljer och levererar till olika detaljister. Det kan till exempel vara en grönsaksodlare som säljer till en grossist, som i sin tur säljer till och levererar grönsakerna till olika livsmedelsbutiker. Genom att grossisten transporterar grönsakerna tillsammans med andra varor blir leveransen billigare och mer effektiv.

Tillverkande företag

Tillverkande företag, som också kallas industriföretag, köper in material eller delar för att använda dessa till att tillverka olika typer av produkter. Sverige har genom åren haft många framgångsrika och stora tillverkande företag. Några exempel är Atlas Copco, Alfa Laval, ABB (tidigare ASEA), Sandvik, Scania, SKF och Volvo.

Även om företagen är svenska, sker numera själva tillverkningen ofta i länder där kostnaderna för bland annat löner är låga, framför allt om det gäller produkter som kräver mycket manuellt arbete, det vill säga när tillverkningen inte går att automatisera med hjälp av maskiner och robotar.

Länge var Kina ett land som många företag placerade sin tillverkning i. Men kostnaderna i Kina har också blivit högre, så en del företag i exempelvis textilindustrin (gäller främst produktion av kläder) har flyttat sin produktion till länder med lägre löner.

Tjänsteföretag

Tjänsteföretag säljer inte varor, utan just tjänster. Till skillnad från en fysisk vara är en tjänst något som man inte kan ta på och den förbrukas samtidigt som den produceras.

Tjänsteföretagen kan ha väldigt olika verksamheter, en del erbjuder tjänster till andra företag medan andra säljer tjänster till privatpersoner (konsumenter).

Tjänsteföretagen representerar idag den största delen i Sveriges ekonomi och står för ungefär två tredjedelar av landets hela produktion. Vanliga verksamheter är

¤ hantverk, som frisörer, snickare och elektriker

¤ konsulttjänster, till exempel IT-specialister och arkitekter

¤ nöje, som bio, konserter och teater

¤ turism/resor, som hotell, restauranger och transporter

¤ upplevelser, som spabehandlingar och chokladprovning

¤ utbildning på olika nivåer

¤ vård och omsorg

Många branscher

Det finns som sagt ungefär en miljon företag i Sverige och att bara tala om exempelvis tjänsteföretag säger inte så mycket. Det är ju stor skillnad mellan en barberarsalong som säljer skäggtrimning och en konsultfirma som säljer avancerade IT-system. Ytterligare ett sätt att dela in företag är därför efter vilken bransch som företaget tillhör.

En bransch är ett antal företag som tillverkar en liknande typ av varor eller tjänster. Eftersom det finns många typer av produkter finns det också många branscher. Var gränsen går mellan olika branscher är inte alltid så enkelt att bedöma.

tjänsteföretag Service companies

utbildning, vård och omsorg bedrivs oftast av kommuner och regioner, men ibland erbjuder även privata företag denna typ av tjänster.

Bransch Line of business, industry Företag som tillverkar en liknande typ av varor eller tjänster

En resa med Orientexpressen är både transport och upplevelse. Den ursprungliga sträckningen för Orientexpressen gick mellan Paris och Istanbul.

Ge exempel på handelsföretag, tillverkande företag och tjänsteföretag som är verksamma där du bor

Som du ser finns det många branscher Försök komma på ett exempel på företag för var och en av de branscher som nämns här bredvid Försök också ge exempel på andra branscher

Intressent Stakeholder Någon med intresse av hur det går för företaget

Några exempel på branscher bland handelsföretag är dagligvarubranschen, heminredningsbranschen och vitvarubranschen (vitvaror är exempelvis spisar, kylskåp och andra hushållsmaskiner).

Exempel på branscher bland tillverkande företag kan vara livsmedelsindustrin, skogsindustrin, stålindustrin och verkstadsindustrin.

Tjänsteföretag kan tillhöra väldigt många olika branscher. Några exempel är hotellbranschen, restaurangbranschen, frisörbranschen och IT-konsultbranschen.

Företagets intressenter

Företag är viktiga för många, men på olika sätt. De som har ett intresse av hur det går för ett företag kallas med ett ord för företagets intressenter och de bidrar med något till företaget men vill också ha något i retur.

En viktig intressent är förstås ägarna. Det är ägarnas företag och det är inte konstigt att de vill få ut så mycket värde som möjligt av sitt företag. Samtidigt är till exempel de anställda med och skapar en stor del av företagets värde och vill bland annat ha en hög lön och en bra arbetsmiljö. Och utan kunder som är beredda att betala skulle det inte finnas något företag alls. Andra intressenter kan vara företagets leverantörer, stat och kommuner och andra som finns i företagets omvärld.

Ägarna är alltså bara en av flera grupper som företagsledningen måste ta hänsyn till. Ägarnas intresse av att företaget ska gå med vinst och öka i värde måste balanseras mot andra intressenters önskemål, till exempel medarbetarnas önskan om bra anställningsvillkor och samhällets önskan om minskade miljöutsläpp och betalda skatter.

Intressenterna visas ibland i en så kallad intressentmodell, och kan delas in i interna och externa.

Företag har många intressenter, som både bidrar till företaget och vill ha något tillbaka.

Följande är exempel på de viktigaste interna intressenterna, det vill säga intressenter som har direkt anknytning till företaget:

¤ Ägare Företag ägs av en eller flera personer eller av andra företag som exempelvis har satsat kapital. Ägarna vill därför få tillbaka vinster från företaget. (Ägare som bara äger en mycket liten andel av företaget, till exempel några få aktier, brukar dock räknas som externa intressenter istället för interna.) En del anser att ägarnas roll är viktigare än övriga intressenters. Enligt detta synsätt är äganderätten alltså den viktigaste –ägarna har satsat sina pengar i företaget och tar därmed stora risker, vilket gör att vinst är det viktigaste målet för verksamheten.

¤ Anställda Medarbetare som utför arbete i utbyte mot lön och andra förmåner. Ofta räknas även de fackföreningar som de anställda är medlemmar i, som intressenter.

¤ Företagsledning Personer som styr en organisation. Företagsledningen är anställd men har ett speciellt ansvar för att utveckla och nå de mål för verksamheten som ägarna har satt upp. Utöver lön är det vanligt att den högsta ledningen får en bonus, vars storlek beror på hur resultatet har utvecklats.

Ett företag har också många externa intressenter, det vill säga intressenter som finns utanför själva företaget:

¤ Kunder Oftast den viktigaste intressenten i företagets omvärld, eftersom det är kunderna som gör att företaget tjänar pengar. Utan kunder kan företaget inte överleva.

¤ Leverantörer Levererar olika varor eller tjänster mot ersättning. De bidrar exempelvis med produkter som företaget kan sälja och de vill att företaget ska vara en stabil kund som återkommer och betalar utan problem.

¤ Långivare Banker eller andra finansiärer. De bidrar med att finansiera företaget. De vill få ersättning för detta i form av ränta och även känna sig trygga med att företaget kan betala tillbaka det som det har lånat.

¤ Stat och kommun Politiskt styrda verksamheter i samhället. Statens politiska beslut påverkar företaget, till exempel när det gäller hur höga avgifter det ska betala för sin personal (så kallade sociala avgifter). Kommunala beslut kan styra exempelvis hur företaget ska hantera eventuella utsläpp. Företag betalar skatt till samhället och får tillbaka olika slags samhällsservice i form av vägar, avloppssystem, utbildning av dem som blir företagets anställda, sjukvård för de anställda, rättsväsende med polis och domstolar och en hel del annat.

ägare Owner, shareholder, investor

Anställda Employees

Företagsledning Management

Bonus Bonus Extra betalning som står i proportion till hur bra verksamheten har gått kunder Customers, clients

Leverantörer Suppliers

Långivare Lender, creditor

Finansiär Investor Någon som finansierar något, det vill säga ordnar fram pengar

opinionsgrupper Pressure groups, lobby groups

konkurrenter Competitors

Vilka intressenter tycker du själv verkar viktigast?

Jämför till exempel ägare och anställda

marknad Market

Volvo S90 är en dyr bil och därför ett mått på hög levnadsstandard.

¤ Opinionsgrupper och media Det finns många grupper som ställer krav på företagen när det gäller exempelvis frågor om miljö, diskriminering och produktsäkerhet. Greenpeace är ett exempel på en opinionsgrupp. Opinionsgrupperna hjälper företaget att uppmärksamma vad dess kunder tycker är viktigt och vilka värderingar som kunderna har. Samma funktion kan medier som tidningar, radio och tv ha.

¤ Konkurrenter Det kan verka konstigt att ta upp konkurrenter som en intressent. Men, konkurrenterna kräver av företaget att det följer lagar och regler och konkurrerar på ett ärligt sätt. Och genom konkurrensen bidrar de till att företaget tvingas göra sitt bästa, vilket kan leda till att det blir snabbare i att utveckla och förbättra sina produkter. Företaget kan dessutom genom att studera vad konkurrenterna gör, lära sig vilka åtgärder (insatser) som verkar vara framgångsrika och vilka som inte är det.

Marknaden – platsen där säljare och köpare möts

Företag agerar alltid på en marknad, för det är där som säljare och köpare möts för att komma överens om priser och göra affärer. Det innebär inte att de måste träffas på en viss geografisk plats, som på en gammaldags torgmarknad eller exempelvis i en butik, utan de kan ju också ”träffas” i en webbhandel. Precis som du har sett att man kan dela in företag och branscher i olika kategorier efter exempelvis typ av verksamhet, kan man också dela in en marknad i flera mindre marknader. Och det är något som företag alltid gör när de planerar sin marknadsföring, eftersom det sällan är god ekonomi att försöka nå ut till hela marknaden med ett erbjudande.

Ta till exempel bilmarknaden, den kan delas in exempelvis utifrån biltyp och geografi, som personbilsmarknaden i Europa. Andra exempel på indelning är den svenska marknaden för IT-konsulter och marknaden för klädbutiker i Göteborg.

Vad som händer på de olika marknaderna förändras hela tiden. De produkter som erbjuds där kan förändras om kundernas behov förändras eller det kommer nya tekniska lösningar. Dessutom kan nya konkurrenter dyka upp, vilket kan leda till att vissa företag blir utkonkurrerade och får lägga ner.

Marknaderna påverkas också av det ekonomiska läget i samhället, det vill säga om det är goda eller dåliga ekonomiska tider – högkonjunktur eller lågkonjunktur. Vissa marknader är mer känsliga för konjunkturförändringar än andra. Exempelvis påverkas marknaden för fritidsbåtar negativt av en lågkonjunktur, medan marknaden för livsmedel och andra dagligvaror inte påverkas särskilt mycket alls.

Samhällets ekonomi – hushållande av

gemensamma resurser

Även samhällsekonomi, också kallat nationalekonomi, handlar om hushållning med begränsade resurser, men här är det hela landets ekonomi.

Eftersom också samhällsekonomiska beslut till stor del handlar om prioriteringar, finns det tydliga kopplingar mellan ekonomi och politik. Hur samhället använder sina resurser bygger på hur vi uppfattar och värderar de behov som finns och den nytta som olika åtgärder kan leda till. Vad vi tycker om det styr vilka partier vi röstar på och därmed också vilka som får den politiska makten i samhället.

Hur samhällsekonomin styrs i länderna världen över varierar och man brukar tala om att det finns tre olika samhällsekonomiska system: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Vilket av dessa system som råder i ett land har stor betydelse för företagen, vilket du kan läsa mer om på nästa sida.

Samhällsekonomin påverkas mycket av hur privatpersoner och företag agerar i sina beslut, det vill säga av både privat- och företagsekonomin. Är det till exempel lågkonjunktur, blir konsumenterna och företagen mer försiktiga. Konsumenterna köper mindre och de flesta företag drar ner på sina investeringar.

Det i sin tur leder till att företagen går ännu sämre och kan behöva säga upp personal, vilket gör att många konsumenter kan konsumera ännu mindre. Det blir en negativ spiral av händelser som påverkar varandra och samhällsekonomin påverkas bland annat av att privatpersoner och företag betalar mindre i skatt och att fler medborgare behöver ekonomiskt stöd.

På motsatt sätt bildas en positiv, uppåtgående spiral när det är högkonjunktur, och privatpersoner och företag tror att det ska bli ännu bättre.

Försök hitta andra exempel på marknader som du tror är känsliga för en lågkonjunktur Kan du också hitta andra marknader som inte påverkas så mycket?

nationalekonomi Economics Vetenskap som studerar hur samhället använder sina resurser

marknadsekonomi Ekonomiskt system där utbudet av varor och tjänster och prissättning är fria från statlig styrning

Planekonomi I detta ekonomiska system bestäms utbudet av varor, priser med mera av samhället

Blandekonomi Ett ekonomiskt system som mest präglas av marknadsekonomi, men där samhället går in och styr i vissa avseenden

Makroekonomi och mikroekonomi

De som studerar samhällsekonomi brukar dela upp ämnet i två delar: makroekonomi och mikroekonomi

Makroekonomi handlar om ekonomin i hela samhället, till exempel sambandet mellan handel, ekonomisk tillväxt, inflation, konjunkturer, arbetslöshet och räntor

Mikroekonomi handlar om hur olika aktörer, som konsumenter och företag, fattar sina ekonomiska beslut, till exempel när det gäller prissättningen på en vara I just det fallet studerar man till exempel om besluten huvudsakligen fattas på känslomässiga grunder eller om konsumenterna/företagen faktiskt har undersökt marknaden först för att se vilket alternativ som är bäst, det vill säga haft mer sakliga skäl för sina beslut

Viktigt med ett globalt perspektiv

Tidigare har samhällsekonomi ofta handlat om vad som är bäst för ett land i taget. Men vi bor ju alla på samma jordklot och det har blivit allt tydligare att världens länder gemensamt måste lära sig att hantera de begränsade resurserna utifrån ett globalt perspektiv, vilket många gånger leder till svåra beslut. Exempelvis kan inte miljöfrågan lösas av enskilda länder. Det finns stora problem och utmaningar, både praktiska och etiska, som berör stora delar av världen. Bland annat saknar fortfarande många människor livsnödvändiga resurser som bostäder, rent vatten och mat. Samtidigt har mycket faktiskt utvecklats till det bättre. Enligt organisationen Gapminder har ungefär 80 procent av jordens befolkning tillgång till mobiltelefon och någon form av mobilt internet idag. Därmed kan exempelvis en småföretagare i ett fattigt land mycket enklare sköta vardagen i sitt företag och lättare kontrollera priser, när han eller hon ska sälja sina produkter.

Olika ekonomiska system

Vilken typ av ekonomiskt system som råder i ett land har som sagt stor påverkan på företagens villkor. I länder med marknadsekonomi bestäms produkters priser helt och hållet av säljarnas utbud och kundernas efterfrågan på den aktuella marknaden. Om säljarnas utbud är större än kundernas efterfrågan sjunker priserna. Om det tvärtom är många köpare som är intresserade men det inte finns så många säljare som vill sälja, stiger priserna.

Priset på fyndet

Ett tydligt exempel kan vara auktioner på exempelvis webbmarknadsplatsen Tradera .

Tänk dig att en säljare lägger ut ett vackert och speciellt föremål till försäljning Om det bara finns några få intresserade köpare blir priset antagligen betydligt lägre än om det finns många intresserade köpare

Det finns dock egentligen inget land som har en renodlad marknadsekonomi, utan de allra flesta länder har i praktiken en blandning av marknads- och planekonomi – det vill säga en blandekonomi. Med olika lagar och andra begränsningar försöker man från samhällets sida minska de nackdelar som finns med ett renodlat marknadssystem, till exempel att konkurrensen kan leda till att företag slås ut så att det bara blir ett dominerande företag kvar, som då kan kontrollera marknaden och höja priserna. Du kan läsa mer om till exempel konkurrens och konkurrenslagen i kapitel 13.

I de flesta länder vill man dessutom påverka efterfrågan av skadliga produkter genom extra skatter för att minska konsumtionen. Alkohol och tobak är exempel på detta, där man från samhällets sida försöker minska efterfrågan genom att tvinga upp priserna med hjälp av särskilda punktskatter.

Vilket är det rätta priset?

Ibland är det svårt för marknaden att sätta det ”rätta” priset på en produkt . Det framgår till exempel i tv-programmet Antikrundan att fina gamla saker som ska säljas inte alltid har ett värde för att de kan användas till något Mycket av deras värde kan i stället bero på att de är ovanliga och att det just därför finns samlare som är beredda att betala bra Kanske uppskattar köparna verkligen det gamla vackra föremålet, men många gånger kan det vara så att de ser köpet som en ekonomisk investering De spekulerar då i att värdet kommer att öka framöver

Risk för prisbubblor

Framtiden är alltid svår att bedöma och det finns många exempel genom åren på det som ibland kallas för bubblor, det vill säga att värdet på något fortsätter stiga så länge som det finns köpare som tror att produkten är värd sitt pris

Men om priserna har stigit väldigt mycket, finns det en risk att efterfrågan mattas av och när de som har köpt väl börjar tro att nu har priset nått toppen och börjar sjunka, vill de flesta sälja för att hämta hem sina vinster När detta händer spricker ”prisbubblan”, vilket leder till att priset rasar snabbt och mycket Det har hänt vid ett par tillfällen de senaste femtio åren på både fastighets- och aktiemarknaden .

Tulpanlökarna – den första bubblan?

Ett känt exempel är den ekonomiska ”bubblan” med tulpanlökar i 1600-talets Nederländerna Tulpanerna var då nya i Nederländerna och många trodde att priset på tulpanlökar skulle stiga och såg det som en bra investering När priset stod som högst kunde man få ett hus i Amsterdam för samma pris som några tulpanlökar

Så länge alla trodde att priserna skulle fortsätta öka, så ökade de också Men tulpanbubblan sprack, priserna rasade, och sedan följde en krasch där många människor faktiskt ruinerades, och hela landet gick in i en svår ekonomisk period Allt på grund av tulpanlökarna

Prisbubblor är ett mycket tydligt exempel på hur psykologi har stor betydelse för prisförändringar

spekulera Här: när man köper något enbart för att man tror att värdet ska öka framöver

Det har talats i många år om att den svenska bostadsmarknaden befinner sig i en prisbubbla Vad kan det innebära för köpare och säljare? Och för samhället? Sök efter mer information och exempel på nätet

offentlig sektor Public sector

Den offentliga sektorn

Infrastruktur Infrastructure Grundläggande samhällsfunktioner som behövs bland annat för företagande, som vägar, vatten, hamnar, utbildning, sjukvård … transferera Föra över

I samhällsekonomin ingår statens verksamhet men också kommunernas och regionernas verksamhet. Det som stat, kommun och region tar ansvar för är bland annat sjukvård, myndighetsutövning, rättssystemet, försvar, EU, infrastruktur, kultur, omsorg och utbildning. Dessa verksamheter är i första hand skattefinansierade och brukar kallas offentlig sektor

En annan del i samhällsekonomin är de transfereringar som staten gör till olika grupper i samhället som behöver stöd. Exempel på sådana transfereringar är pensioner, barnbidrag och studiebidrag.

Vissa delar av det som tidigare har skötts av den offentliga sektorn har privatiserats på senare tid, till exempel skolor och sjukvård, det vill säga de drivs som bolag i privat regi men är till största delen fortfarande skattefinansierade.

Cirka en tredjedel av alla anställda i Sverige arbetar inom den offentliga sektorn och av dem har kommunerna drygt hälften av de anställda. Antalet anställda inom den offentliga sektorn har dock minskat något under flera år, medan antalet privatanställda har ökat, vilket delvis beror på att vissa verksamheter inom äldreomsorg och skola har övertagits av privata företag.

offentlig upphandling Public procurement

Offentlig upphandling

Den offentliga sektorn kan inte producera allt själv, utan upphandlar varor och tjänster från andra verksamheter för stora belopp Staten, regionerna och kommunerna köper alltifrån kontorsmaterial och konsulttjänster till byggen av vägar och byggnader Det innebär att den offentliga sektorn är en stor marknad för många företag

Anbud Offer Erbjudande om vara eller tjänst för visst angivet pris

Dessa inköp kallas för offentlig upphandling, och det finns en lag och regler för hur dessa upphandlingar ska gå till Bland annat måste man ta in anbud från flera olika leverantörer

Den viktigaste lagen heter lagen om offentlig upphandling, och brukar förkortas LOU I denna har man reglerat hur stat, kommuner och regioner får göra sina upphandlingar

Bland annat ska alla större upphandlingar publiceras i en särskild databas och gå att finna på internet Företag inom hela EU har då möjlighet att lämna in anbud där de beskriver vad de erbjuder och till vilka priser och andra villkor .

Tanken med detta är att utnyttja konkurrensen mellan företag och därmed minska priserna Det räcker att lyckas sänka priserna med 1 procent för att det ska handla om flera miljarder i årliga besparingar

KAPITLET I ETT NÖTSKAL

✪ Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser, det vill säga använda de resurser man har på ett så bra sätt som möjligt

✪ Ekonomi handlar också om att skapa mer resurser

✪ Man skiljer mellan olika typer av resurser som arbetskraft, byggnader, energi, kunskap, maskiner, naturtillgångar, pengar och råvaror .

✪ Man kan tala om ekonomi på tre nivåer: privatekonomi för hushåll eller privatpersoner, företagsekonomi för enskilda företag och samhällsekonomi för samhällets verksamheter

✪ Företag kan delas in i tillverkande företag, handelsföretag och tjänsteföretag .

✪ Man kan också dela in företag i olika branscher . En bransch är ett antal företag som tillverkar en liknande typ av varor eller tjänster .

✪ Bland handelsföretag skiljer man bland annat mellan grossister och detaljister En grossist köper in varor från olika leverantörer och säljer sedan vidare till andra företag, som i sin tur säljer till slutkunden . En detaljist är ett företag som säljer till slutkunden, till exempel en butik som säljer till en konsument

✪ Intressenter är alla som på olika sätt bidrar med något till företag, men som också vill få någonting tillbaka Man kan dela in intressenterna i interna (till exempel ägare och anställda) och externa intressenter (till exempel kunder och leverantörer) .

✪ En marknad är en plats där säljare och köpare möts . Marknaden kan påverkas av mycket . Bland annat av kundernas behov, nya produkter och konkurrenter men också av låg- och högkonjunktur .

✪ Samhällsekonomi (som också kallas nationalekonomi) är en vetenskap som studerar hur samhället använder sina resurser

✪ I en marknadsekonomi bestäms produkters priser helt och hållet av säljarnas utbud och kundernas efterfrågan

✪ Den offentliga sektorn består av stat, kommuner och regioner Det är också en viktig kundgrupp för många företag och det finns särskilda regler som gäller offentlig upphandling

Jobba vidare med kompetenserna i övningsboken.

REPETERA KAPITLET TESTA DIG SJÄLV FÖRSTÅR DU BEGREPPEN?

I nästa kapitel kommer du att läsa om några företag där det arbetar många med ekonomiutbildning.

2

Många möjligheter att arbeta med ekonomi!

Kanske har du släktingar eller kompisar som läst ekonomi, men det är inte så lätt att sätta sig in i de olika typer av jobb det kan finnas. I detta kapitel kommer du därför att få ”besöka” några företag där de många anställda arbetar med olika arbetsuppgifter inom det breda ekonomiområdet –såväl försäljning och marknadsföring som ekonomistyrning och revision.

I kapitlet tas också upp hur AI kan tänkas påverka och förändra verksamheter som dessa. AI som begrepp förklaras närmare på sidan 57 i boken.

Kompetenser

A ärskompetens

budget | bokföring | bokslut | finansiella rapporter | försäljning | grundbegrepp | juridisk kunskap | kalkyl | kassaflöden | marknadsförståelse | organisation | service

Analytisk kompetens faktabaserade slutsatser | faktaurval | källkritik | olika perspektiv

Digital kompetens bokföringsprogram | digital marknadsföring | e­handel | AI | informationssökning | kontorsprogram

Entreprenöriell kompetens affärsidé | driva projekt | drivkraft | kreativitet | kapitalanskaffning | nätverk | produktutveckling | starta företag | vision | värdeerbjudande

Etisk kompetens etik och ny teknik | etisk marknadsföring | etiska arbetsvillkor | etiska val

Global kompetens

Hållbarhetskompetens ekonomisk hållbarhet | hållbart samhälle | miljömässig hållbarhet | social hållbarhet

Kommunikativ kompetens

Mål med kapitlet

Efter att ha arbetat med detta kapitel

➵ känner du till olika typer av ekonomirelaterade yrken inom bank, revision och detaljhandel, och hur arbetsuppgifterna kan variera mellan olika företag

➵ har du fått en förståelse för hur artificiell intelligens (AI) kan påverka arbetsuppgifter och processer inom ekonomi och affärsverksamhet

➵ kan du ge exempel på hur AI används i praktiken i olika branscher, t.ex. inom företag som Sparbanken Syd, Baker Tilly och H&M

➵ kan du reflektera en del över hur teknikens utveckling förändrar yrkesroller och vilka kompetenser som blir viktiga i framtidens arbetsliv

Viktiga begrepp i kapitlet

Ekonomiyrken, artificiell intelligens (AI), digitalisering, automatisering, kundupplevelse, redovisning, revision, kompetensutveckling.

Centralt innehåll

➵ Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, däribland företagens roll och ansvar i arbetet för hållbar utveckling samt principer för enskilda företags ansvarstagande. Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling.

➵ Olika metoder för att leda och organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål. Hur verksamhet kan ledas och organiseras med etisk medvetenhet och demokratiska värderingar som grund. Hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas.

➵ Olika typer av företag och företagsformer.

Sparbanken Syd

Sparbanken Syd är Sveriges äldsta sparbank, grundad 1827, med huvudkontor i Ystad. Som en fristående sparbank utan aktieägare återinvesterar banken sina vinster för att främja hållbar utveckling i det lokala samhället. Banken erbjuder ett komplett utbud av moderna banktjänster för både privatpersoner och företag, inklusive rådgivning, digitala tjänster samt specialiserade tjänster för lantbrukare och företagare.

Att arbeta på en lokal mindre sparbank i Sverige kan vara både roligt och intressant av flera skäl. Du får möjlighet att verkligen lära känna kunderna –både privatpersoner och företagare – eftersom banken är lokalt förankrad. Det blir personligt, och du får följa kundernas livsresor: från första lägenhetslånet till företagsstarter eller pensionsplanering.

Många mindre sparbanker återinvesterar i lokalsamhället. Det kan innebära att du är med och sponsrar skolprojekt, föreningar, kultur eller idrott. Du får känna att ditt arbete gör konkret skillnad där du bor eller jobbar.

På en mindre bank som Sparbanken Syd kan personalens arbetsuppgifter vara varierande och innefatta:

¤ Kundrådgivning: Ge personlig ekonomisk rådgivning till privat- och företagskunder, hjälpa till med lån, sparande och investeringar.

¤ Kassahantering: Assistera kunder med insättningar, uttag och betalningar.

¤ Företagsrådgivning: Stödja lokala företag med finansiering, affärsutveckling och specialiserade tjänster, exempelvis för lantbruk och andra mindre och medelstora företag.

¤ Administration: Hantera dokumentation, rapportering och säkerställa att banken följer finansiella regler och lagar.

¤ Digital support: Hjälpa kunder att använda bankens digitala tjänster som internet- och mobilbank.

¤ Marknadsföring och samhällsengagemang: Planera och genomföra lokala event och initiativ för att stärka bankens roll i samhället.

Denna mångsidighet i arbetsuppgifter bidrar till en dynamisk arbetsmiljö där personalen har nära kontakt med kunder och kan göra en påtaglig skillnad i det lokala samhället. Det kan leda till en chans att utvecklas snabbare, just för

Sparbanken Syds kontor i Ystad.

att man får ta ansvar och testa olika saker. Det är ett bra ställe att bygga en bred erfarenhet inom bank- och finansvärlden – eller att hitta en nisch man trivs att jobba med.

AI:s påverkan på bankverksamheten

Artificiell intelligens (AI) håller på att förändra hur banker jobbar, både genom att göra vardagen smidigare för personalen och genom att ge kunderna en bättre upplevelse. För en bank kan AI innebära mindre rutin och mer värdeskapande arbete, eftersom tekniken kan ta över uppgifter som tar tid men inte kräver mänsklig fingertoppskänsla, som datainmatning och dokumenthantering, vilket frigör tid för personalen att fokusera mer på kundrelationer och rådgivning. Med hjälp av AI-drivna chattbotar och digitala assistenter kan banken dessutom erbjuda snabb hjälp dygnet runt, vilket gör servicen både snabbare och mer tillgänglig.

AI kan också bidra till ökad trygghet genom att upptäcka misstänkta mönster i stora datamängder och därmed hjälpa till att förebygga bedrägerier, vilket minskar riskerna för både banken och kunderna. Genom att analysera kundernas beteende och behov kan AI dessutom ge mer träffsäkra och personliga råd och erbjudanden, vilket gör det lättare att möta varje kund på ett sätt som känns relevant.

Samtidigt som AI erbjuder många fördelar, finns det också utmaningar. Implementeringen (införandet) av AI kan leda till förändringar i personalens arbetsuppgifter och kräver investeringar i teknik och utbildning. Det är viktigt att banken balanserar teknologiska framsteg med att försöka behålla en personlig service och lokal närvaro, vilket är kärnan i verksamheten för en bank som Sparbanken Syd.

Baker Tilly

Baker Tilly är ett globalt nätverk av revisions- och konsultföretag som erbjuder tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Med verksamhet i 145 länder och cirka 40 000 medarbetare världen över, har Baker Tilly en stark närvaro internationellt. I Sverige består nätverket av cirka 800 anställda fördelade på omkring 79 kontor, från Trelleborg i söder till Umeå i norr. Företaget fokuserar främst på att stödja ägare och ledare av små och medelstora företag genom tjänster som revision, redovisning, lönehantering, bokslut, årsredovisningar och skatterådgivning.

Att jobba på en revisionsbyrå som Baker Tilly innebär att man får göra många olika saker – och ofta är det en spännande blandning av siffror, rådgivning och kundkontakt. Här är några exempel på vad jobbet kan innehålla:

¤ Revision – kontroll av företagets ekonomi: En viktig del av jobbet handlar om att granska företags bokföring, årsredovisningar och interna rutiner. Man ser till att allt följer lagar och regler, och att siffrorna stämmer. Det kan också innebära att man kollar hur styrelsen sköter sitt ansvar.

¤ Redovisning och bokföring – hålla ordning på ekonomin: Här jobbar man med att löpande bokföra företagets affärer, göra bokslut och ta fram årsredovisningar. Man ser också till att alla rapporter är korrekta och följer de regler som gäller.

¤ Skatterådgivning – hjälpa företag att göra rätt: Revisionsbyråer hjälper ofta sina kunder att planera sin skatt smart, göra deklarationer och se till att de följer skattereglerna. Det handlar både om att undvika misstag och om att inte betala mer än man behöver.

¤ Affärsrådgivning – hjälpa företag att växa: Många företag behöver stöd i att planera sin framtid, utveckla sin verksamhet och förstå sin ekonomi bättre. Här kan man som rådgivare bidra med allt från analyser till strategiska råd som gör verksamheten mer lönsam.

¤ Lönehantering – se till att anställda får rätt lön: Det handlar om att räkna ut löner, rapportera till myndigheter och se till att allt är korrekt. Löneadministration är viktig för att både företaget och de anställda ska vara nöjda.

¤ Kundkontakt och relationer – bygga förtroende: Ett stort fokus ligger också på att ha bra kontakt med kunderna. Man jobbar nära dem, lyssnar in deras behov och bygger långsiktiga relationer. Ofta är man också med och nätverkar för att hitta nya kunder.

Att arbeta på en revisionsbyrå kräver både koll på siffror, analytisk förmåga och en god känsla för människor. Det är ett yrke där man verkligen får vara både expert och rådgivare – och där varje arbetsdag kan bjuda på nya utmaningar.

AI:s påverkan på revisionsfirmor som Baker Tilly

Artificiell intelligens – AI – håller sakta men säkert på att förändra hur revisionsbyråer arbetar. För firmor som Baker Tilly innebär det en möjlighet att arbeta både smartare och mer effektivt.

AI kan till exempel ta hand om tidskrävande rutinsysslor, som att granska stora mängder ekonomiska data och leta efter avvikelser. Det kan handla om att hitta fel eller risker som det annars skulle ta lång tid för en människa att upptäcka – eller som man kanske inte hade upptäckt alls. På så sätt kan AI bidra till att öka både träffsäkerheten och kvaliteten i revisionen.

Men även om potentialen är stor, används AI än så länge inte så mycket bland svenska revisorer. Framför allt används det i själva granskningen av siffror –där tekniken är som mest hjälpsam just nu. Många revisorer är nyfikna, men det finns ännu också viss osäkerhet. Hur påverkar AI kvaliteten på arbetet? Blir jobbet lättare eller svårare? Och vilka nya kunskaper behöver man för att hänga med?

För att AI verkligen ska kunna göra skillnad krävs mer än bara teknik. Det handlar också om att investera i rätt system, utbilda personalen och anpassa sättet man jobbar på. Dessutom måste AI-lösningarna vara tydliga och pålitliga – både för att revisorerna själva ska känna sig trygga och för att kunderna ska fortsätta ha förtroende för tjänsten. Revisionsfirmor kan ha mycket att vinna på att utforska AI framöver – både för att effektivisera sitt arbete och för att kunna erbjuda ännu bättre rådgivning till sina kunder.

H&M

Alla i Sverige känner troligtvis till H&M. H&M, eller Hennes & Mauritz, är en svensk multinationell modekedja med huvudkontor i Stockholm. Företaget grundades 1947 i Västerås av Erling Persson och har sedan dess vuxit till en global aktör inom modeindustrin, med verksamhet i 75 länder och över 4 000 butiker världen över. I Sverige har H&M en stark närvaro med många butiker spridda över hela landet. För unga personer med en ekonomutbildning finns det många vägar att gå inom ett företag som H&M – både i butik och på företagets centrala funktioner. H&M är en global klädkedja som erbjuder en dynamisk och utvecklande arbetsmiljö, där det finns möjlighet att växa snabbt och få stort ansvar tidigt i karriären.

Roller i butik:

Att arbeta i butik ger praktisk erfarenhet av detaljhandel och är ofta en bra ingång för den som är intresserad av försäljning, ledarskap och kundupplevelse.

¤ Visual Merchandiser

Ansvarar för butikens visuella uttryck – allt från skyltning till hur produkterna presenteras i butiken. Målet är att skapa en inspirerande miljö som lockar kunder och bidrar till ökad försäljning.

¤ Avdelningschef (Department Manager)

Leder ett team inom en avdelning i butiken, följer upp försäljningssiffror och ser till att målen uppnås. Rollen kräver både ett affärsmässigt tänk och en god förmåga att motivera och coacha medarbetare.

Roller på huvudkontoret:

För den som vill arbeta mer med analys, ekonomi eller strategi finns flera centrala slags roller inom H&M:s organisation. Några av dessa är:

¤ Business Controller

Arbetar med att analysera försäljningssiffror och ekonomiska rapporter. Stöder olika delar av organisationen i att fatta beslut och utveckla strategier för framtiden.

¤ Redovisningsekonom

Ansvarar för löpande bokföring, bokslut och finansiell rapportering. Ser till att allt följer aktuella redovisningsregler och standarder.

¤ Marknadsförare

Utvecklar och genomför marknadsföringsstrategier, både i traditionella kanaler och digitala medier. Arbetet fokuserar på att stärka H&M:s varumärke och öka försäljningen.

H&M kan erbjuda goda karriärmöjligheter inom flera olika områden. Företaget uppmuntrar intern rörlighet och kompetensutveckling, vilket gör det möjligt att växa inom organisationen – både nationellt och internationellt. Den snabba och kreativa arbetsmiljön gör H&M till en attraktiv arbetsplats för unga ekonomer som vill utvecklas inom detaljhandeln.

AI i en detaljhandelskedja

H&M är ett av de företag som kommit långt i att använda artificiell intelligens (AI) för att utveckla sin verksamhet. Genom att använda smart teknik vill företaget både göra shoppingupplevelsen bättre för kunderna och effektivisera hur arbetet fungerar bakom kulisserna.

Tillsammans med bland annat Google Cloud har H&M tagit fram en avancerad dataplattform. Denna plattform samlar in och analyserar stora mängder information – till exempel om kundbeteenden, lagerstatus och trender. Med hjälp av AI kan systemet förutsäga vad som kommer bli populärt och hjälpa till att styra varor dit de behövs mest. Det ska leda till snabbare leveranser, mindre svinn och ett utbud i butik och online som bättre matchar kundernas önskemål.

Men AI används inte bara bakom kulisserna. I flera länder har H&M lanserat en app som ger personliga stilförslag till kunderna. Appen använder AI för att förstå användarens preferenser (önskemål) och kroppstyp, och föreslår sådant som passar just deras stil. Det här är tänkt att göra det enklare och roligare för kunden att hitta kläder som känns rätt.

För personalen innebär AI också förändringar. Många av de mer repetitiva arbetsuppgifterna kan automatiseras, vilket gör att medarbetarna kan lägga mer tid på kreativa och strategiska uppgifter – som kundmöten, problemlösning och utvecklingsarbete. Men det kräver också nya kunskaper. För att kunna arbeta tillsammans med AI-system behövs förståelse för hur tekniken fungerar och förmågan att tolka och använda den information som systemen ger.

För att AI ska användas på ett tryggt och ansvarsfullt sätt har H&M tagit fram ett eget ramverk baserat på ett antal principer. Dessa riktlinjer handlar om att tekniken alltid ska användas på ett etiskt, transparent och inkluderande sätt – med respekt för både kunder och medarbetare. AI blir alltså en allt viktigare del av H&M:s arbete – både när det gäller att möta kundernas behov och att utveckla företaget inifrån. Det skapar nya möjligheter, men också nya krav –och formar en framtid där människor och teknik samarbetar på ett nytt sätt.

KAPITLET I ETT NÖTSKAL

✪ Yrken inom ekonomi varierar från rådgivning och bokföring till marknadsföring och analys – med olika möjligheter beroende på företag och bransch

✪ På en mindre bank kombineras finansiell rådgivning med administration, marknadsföring och ett stort lokalt samhällsengagemang . AI effektiviserar arbetet i en bankverksamhet genom att automatisera rutiner, upptäcka risker och ge personliga råd – men kräver ny kompetens .

✪ Revisorer jobbar med allt från granskning och bokföring till skattefrågor och företagsutveckling – ofta i nära kontakt med kunder . AI används i revisionsbranschen främst för att analysera data och upptäcka avvikelser .

✪ Inom ett stort detaljhandelsföretag som H&M finns roller både i butikerna och på huvudkontor, t .ex som controller, redovisningsekonom eller marknadsförare . H&M använder AI för att förbättra kundupplevelsen, effektivisera logistik och ge personliga stilförslag – vilket påverkar även personalens arbetsuppgifter

✪ AI förändrar hur vi jobbar, men mänskliga egenskaper som kreativitet, samarbete och etiskt tänkande är fortsatt avgörande .

Jobba vidare med kompetenserna i övningsboken.

REPETERA KAPITLET TESTA DIG SJÄLV FÖRSTÅR DU BEGREPPEN?

Efter dessa inledande introduktionskapitel går vi nu vidare till nästa block, om att starta och organisera företag. I nästa kapitel får du bland annat läsa mer om begreppet entreprenörskap och vad som menas med en affärsidé.

Magnus Eriksson, Maria Fridefors och Gunvor Sonnby Lindgren

är legitimerade lärare i företagsekonomi och har tillsammans nästan hundra års yrkeserfarenhet av undervisning i gymnasieskola och vuxenutbildning.

De har även lång erfarenhet från näringslivet och av att driva egna företag.

Företagsekonomi

FAKTA

Kompetens är ett läromedel framtaget för företagsekonomi nivå 1, enligt Gy25. Här presenteras grunderna i företagsekonomi, med exempel hämtade från både elevernas vardag och dagens näringsliv.

1 NIVÅ

Läromedlet består av 5 avgränsade block som täcker ämnets delmoment: Ekonomi och företagande, Starta och organisera företag, Planera och kontrollera ekonomin, Nå kunderna –marknadsföra och sälja, Följ upp – med bokföring och bokslut. I Kompetens märker eleverna tydligt att de inte bara lär sig företagsekonomi, utan framförallt utvecklar ett flertal kompetenser som de kommer ha stor nytta av – bland annat affärskompetens, digital kompetens, hållbarhetskompetens och entreprenöriell kompetens. Kapitel för kapitel ser de vilka kompetenser de arbetar med att utveckla – och hur långt de har kommit i detta.

I boken ingår ett digitalt läromedel i tre års tid. I det finns bland annat en interaktiv version av boken, självrättande uppgifter till alla kapitel, kapitelsammanfattningar i form av miniföreläsningar och konkretiserande filmer och intervjuer. Allt detta skapar stora möjligheter för eleverna att arbeta individuellt, varierat och självständigt.

Kompetens är ett läromedel som är skapat idag, för elever som lever i nutiden och blickar mot  framtiden!

Kompetens Företagsekonomi 1 består av

¤ Fakta

¤ Övningar

¤ Kommentarer och lösningar

¤ Lärarmaterial

studentlitteratur.se