9789127472792

ERIK WINERÖ

JOHAN LUNDIN

MARIE UTTERBERG MODÉN

AI för skol ledare

Innehåll

En hållbar digital infrastruktur

Öppen källkod och öppna lösningar

Vägar framåt

AI, automatisering och optimering

Referenser

AI för skolledare

A rtificiell intelligens, AI, utgör en av vår tids mest omfattande teknikdrivna förändringar; en förändring som saknar både tydligt startdatum och givna förutsättningar. Den drivs inte av någon enskild reform och det finns inga färdiga svar på hur vi ska agera. AI är inte en isolerad teknik, tekniken genomsyrar samhället och förändrar hur vi lär oss, arbetar och fattar beslut. Den här utvecklingen ställer nya krav på dig som skolledare. Du behöver kunna navigera mellan AI-teknologins löften och dess utmaningar; mellan möjligheten att ge varje elev mer individuellt stöd och risken att automatiserade system hotar elevers rättssäkerhet och integritet, eller reducerar lärprocesser och urholkar vårt lärande.

Samtidigt innebär det ett nytt ansvar att själv förstå och kunna använda AI på ett sätt som stärker ditt ledarskap. Det förutsätter en digital infrastruktur som är både hållbar och ändamålsenlig och en ökad kunskap om vad teknologin faktiskt innebär i praktiken. En konsekvens av detta blir att ditt uppdrag som skolledare är att säkerställa att AI stärker oss människor i vår yrkesroll och utvecklar våra kompetenser, snarare än gör oss mindre kunniga eller beroende av teknologin. Den här boken handlar därför inte bara om vad AI är, utan framför allt om hur AI påverkar skolans viktigaste uppdrag: att skapa likvärdig, rättssäker och meningsfull utbildning för alla elever. Den handlar om de val du kommer att ställas inför,

de frågor du behöver ställa, och om hur du, tillsammans med din personal och dina elever, kan forma framtidens skola med AI som medspelare, snarare än motståndare.

AI som idé har länge funnits i fiktionens värld. Böcker och filmer har i decennier utforskat framtider där maskiner tänker, handlar och ibland tar över. Men för många blev AI också något verkligt och högst påtagligt i slutet av november 2022 när företaget OpenAI lanserade ChatGPT. Över en natt fick alla med en dator och internetuppkoppling tillgång till ett kraftfullt verktyg som kunde kommunicera på naturligt (mänskligt) språk, svara på frågor och generera text som ofta var svår att skilja från en människas. För första gången var avancerad AI inte längre något som enbart forskare och teknikföretag hade tillgång till, utan ett verktyg som vem som helst kunde använda och utforska direkt och enkelt. Reaktionerna lät inte vänta på sig, och en av de mest påtagliga oroshärdarna dök upp i skolans värld. Många uttryckte en snabb och instinktiv oro: Elever kommer att använda detta för att fuska. Och de hade inte fel. Utmaningar kopplade till otillbörligt användande av AI blev snabbt ett konkret problem i grundskola, gymnasium och högre utbildning. Datorer hade tidigare använts som stöd, där funktioner som rättstavning och grammatikhjälp betraktats som hjälpmedel för att polera ytan på en text. Med ChatGPT blev stödet i skrivandet däremot så omfattande att många elevers egna bidrag inte längre var tillräckliga. De texter som producerades kunde inte ses som uttryck för elevernas egna kunskaper, och själva grunden för betygssättningens rättssäkerhet och validitet sattes i gungning.

Samtidigt blev det tydligt att AI inte bara var ett problem utan också en möjlighet. Idén om att kunna anpassa undervisning, svårighetsgrad och återkoppling till varje enskild elev

har länge varit ett eftersträvansvärt ideal, ibland beskrivet som pedagogikens heliga graal. Med AI tycktes denna vision plötsligt vara inom räckhåll. Tanken att varje elev skulle kunna få tillgång till en ständigt närvarande, tålmodig och ämneskunnig samtalspartner, en slags digital expertlärare, framstod inte längre som utopisk. Redan idag finns exempel på hur AI-stöd kan ge elever adaptiv lästräning och omedelbar feedback i matematik. I samma ögonblick som teknologin utmanade skolans traditionella former öppnade den alltså dörren till något nytt: möjligheten att på djupet tänka om kring stöd, tillgänglighet och individualisering.

Det är värt att hålla i minnet att det sällan är skolan som driver teknikutvecklingen. Snarare präglas skolans roll av att reaktivt anpassa sig till förändringar som sker i omvärlden. När det gäller den senaste utvecklingen inom AI är det framför allt två faktorer som har drivit på. Den första är nyfikenheten och upptäckarglädjen, som får oss människor att ställa frågor som ”Undrar om detta är möjligt?” eller ”Hur kan vi lösa det här?”. Den andra är ekonomins drivkraft, med frågor som ”Hur kan vi tjäna pengar på detta?”. Tillsammans bildar dessa krafter en motor som driver teknikutvecklingen framåt, ofta i en takt snabbare än institutioner som skolan hinner följa, förstå och bearbeta. Utvecklingen är svår att styra och ännu svårare att stoppa. Precis som elektricitet och internet tidigare revolutionerat samhället kommer AI med all sannolikhet att bli en av de mest kraftfulla och genomgripande tekniker människan någonsin skapat. Eftersom all teknik kan användas för både gott och ont blir vår förmåga att aktivt forma och styra användningen avgörande. Därför är det också svårt att överskatta vikten av kunskap om vad AI faktiskt innebär.

Mot bakgrund av detta finns anledning att reflektera över ett återkommande mönster i skolans värld: när ny tek-

nik introduceras är det oftast eleverna som först omfamnar den och utforskar dess möjligheter. Därefter följer vanligtvis ett antal entusiastiska lärare som själva ser potentialen och vill utveckla sin undervisning. Rektorer och skolledare hamnar ofta sist i kedjan, delvis på grund av hög arbetsbelastning, men också eftersom deras roll sällan omfattar praktiskt utforskande och testning av nya tekniska lösningar. Samtidigt är det just skolledningen som har ansvar för att skapa riktning och struktur kring skolans användning av teknik. Situationen blir därmed något paradoxal och kan skapa frustration hos alla parter. För att bättre navigera och hantera situationen behöver rektorer och skolledare därför aktivt söka kunskap och förståelse för AI:s möjligheter, risker och komplexitet.

När det gäller AI finns det flera skäl att vända på ordningen. Som vi kommer att visa har skolledare mycket att vinna på ett klokt och säkert användande av AI, inte minst i det systematiska kvalitetsarbetet. Även lärare kan dra nytta av tekniken, men här finns också risker att beakta. I jakten på effektivitet kan exempelvis arbetsuppgifter som lektionsplanering och rättning riskera att överlåtas alltför mycket åt AI. Problemet är att förmågan att granska och värdera

AI:s output i regel förutsätter just den kunskap man bygger upp genom att utföra dessa sysslor själv (detta kallas ibland för expertparadoxen). Erfarna lärare har goda förutsättningar för att hantera detta, men hur ska nya lärare utveckla den kompetens som krävs om AI tar över en central del av deras professionella lärande? AI blir därmed också en fråga om kompetensförsörjning, något som skolledare oundvikligen behöver bevaka. För elevernas del är frågan lika komplex. Naturligtvis ser användningen olika ut från förskola till gymnasium, men generellt sett är teknologier som reducerar processer problematiska för lärande. Vi lär oss genom att göra

saker och när vi låter andra göra sakerna åt oss lär vi oss inte längre. Det finns alltså skäl att vara försiktig och restriktiv med införandet av AI i klassrummet.

Vidare är det rektorer och skolledare som är ansvariga för att skapa riktning och struktur kring skolors användande av teknologi.

Vår bild är att rektorer är en av de yrkesgrupper som i oerhört stor utsträckning kommer att både påverkas av, och potentiellt ha nytta av AI-system. Det breda ansvarsuppdrag som formuleras i skollagen innebär en mängd arbetsuppgifter och uppdrag där arbetet kommer att förändras. Boken kommer i varje kapitel gå in djupare på de relevanta aspekterna, men för att ge några exempel redan här: utvecklingsarbete av utbildning kommer påverkas både genom att tekniken spelar en roll som verktyg i processerna, men också kopplat till innehållet. Arbetet kommer även att påverkas av att moment blir automatiserade, vilket i sin tur påverkar resursfördelning inom skolan. Förutom att många skolor nu tar fram policyer för hur AI-system kan och får användas, så kommer AI att vara ett verktyg som förändrar hur regelverk och riktlinjer tas fram. Utöver detta ser vi det som troligt att analyser av såväl elever som lärares arbete, kopplat till förutseelser om framtid och handlingsförslag, kommer bli vardagliga verktyg. Med andra ord, det kommer att kännas otryggt att vara okunnig i dessa frågor.

Vi som skrivit boken

Vi som har skrivit den här boken heter Erik Winerö, Johan

Lundin och Marie Utterberg Modén. Vi är alla verksamma vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Tillsammans har vi lång och gedigen erfarenhet av skolan, både från vårt eget arbete i skolans vardag och genom mångårig forskning om dess praktik, system och digitalisering. I flertalet forskningsprojekt har vi haft förmånen att samarbeta nära med lärare, skolutvecklare och rektorer för att bättre förstå de utmaningar och möjligheter som möter dagens skola. Den här boken är ett resultat av insikterna från dessa samarbeten och erfarenheter. Vi ser tydligt hur AI förändrar villkoren för skolans uppdrag och utmanar rektorer och skolledare på helt nya sätt. Vår ambition med boken är att erbjuda ett konkret stöd för att bättre kunna navigera i dessa förändringar. Vi vill dela med oss av kunskap och perspektiv som kan hjälpa dig att förstå, forma och aktivt styra skolans utveckling i en tid präglad av artificiell intelligens.

Bokens delar

Bokens kapitel har vi försökt skriva så att de kan stå för sig själva. Som läsare kan du hoppa mellan delar och välja det som du tycker verkar intressant. Men boken kan också med fördel läsas från pärm till pärm. Vi har försökt eftersträva en sorts progression där de första kapitlen ger ett grundläggande perspektiv på hur du som rektor eller skolledare kan förstå skolans digitalisering i allmänhet och AI i synnerhet.

Det här är AI

I detta kapitel introduceras vad vi menar med artificiell intelligens och varför begreppet är svårt att definiera entydigt. Vi

beskriver AI:s historiska utveckling, från 1950-talets visioner till dagens avancerade språkmodeller och bildgenererande system. Fokus ligger på hur olika typer av AI, regelbaserad, prediktiv och generativ, fungerar, och vad dessa tekniker innebär för skolans vardag. Kapitlet diskuterar också riskerna med att delegera för mycket ansvar till AI, samt hur tekniken kan förstärka mänskliga förmågor om den används klokt.

Digitaliseringen och skolan

För att förstå AI:s påverkan på skolan behöver vi sätta den i relation till den bredare digitalisering som har omformat både samhället och utbildningsväsendet under flera decennier. Kapitlet beskriver hur digitala verktyg successivt förändrat skolans arbetssätt, mål och värderingar, ofta i takt med, men ibland också i motstånd till samhällsutvecklingen i stort.

Genom att presentera fyra centrala transformationer inom skolans digitalisering ges skolledare ett ramverk för att förstå och hantera teknikförändringar: förändringar i skolämnen, undervisningspraktik, infrastruktur och värdegrund. Teknik ses inte som neutral utan som något som förändrar vad vi gör och hur vi tänker, vilket ställer nya krav på skolans organisering.

Ledarskap och nationell styrning

Kapitlet belyser hur internationella och nationella aktörer formar ramarna för ansvarsfull AI-användning i skolan. EU:s nya AI-förordning presenteras som en central reglering som påverkar både leverantörer och användare av AI-verktyg, där skolledare särskilt behöver förstå principer kring risknivåer, transparens och elevskydd. Europeiska kommissionens etiska riktlinjer understryker skolledarens ansvar för att AI används på ett sätt som stärker professionellt omdöme, likvärdighet och elevers integritet. I en svensk kontext diskuteras avsaknaden

av samordnade strategier, och hur rektorer och skolledare ofta lämnas ensamma att tolka och hantera AI-utvecklingen. Kapitlet avslutas med att vi redovisar arbete från ett konkret ett konkret forskningsprojekt där riktlinjer för AI i skolan utvecklas i samarbete mellan lärare och forskare, ett exempel på hur lokalt ansvar kan kombineras med långsiktig professionsutveckling.

Unga och AI

Detta kapitel utforskar hur AI påverkar ungas livsvärld, både inom och utanför skolan, och vad det innebär för skolledarens ansvar. AI är ofta närvarande i ungas vardag utan att de eller vuxenvärlden alltid reflekterar över det, från algoritmer i sociala medier till språkmodeller i ordbehandlare. Kapitlet diskuterar vuxenvärldens återkommande oro över ny teknik, betydelsen av att inkludera barns perspektiv, och de förändrade villkor för socialt liv, identitet och lärande som AI medför. Elevernas användning av AI skapar nya förväntningar på skolan, samtidigt som risker kring integritet, rättvisa och social exkludering aktualiseras. Skolledare behöver därför både förstå och leda skolans arbete kring dessa frågor, med elevens rättigheter och skolans värdegrund i centrum.

Skolämnen i förändring

Här diskuteras hur skolans ämnen formas och förändras, samt hur AI redan nu påverkar ämnesinnehåll, undervisningspraktik och framtida kunskapssyn. Med utgångspunkt i skolämnenas historiska koppling till akademiska discipliner, och hur dessa formats av både vetenskapliga och politiska intressen, visas hur AI-utvecklingen ställer nya krav på både lärare och läroplaner. På kort sikt påverkar AI flera ämnen genom existerande skrivningar i styrdokumenten, men på längre sikt aktualiseras frågor om vad det innebär att kunna något i en värld där teknologin

kan skriva, översätta och räkna åt oss. Introduktionen av AI som nytt gymnasieämne illustrerar den snabba utvecklingen, men också utmaningarna med lärarkompetens och ämneslogik. Kapitlet avslutas med en diskussion om hur olika kunskapssyner påverkar vår syn på teknologins roll i lärandet, och varför en nyanserad balans mellan tradition och förnyelse är nödvändig.

Prov och fusk

Kapitlet utforskar hur AI förändrar förutsättningarna för prov, bedömning och fusk i skolan, och vad det innebär för rektorns ansvar. Med utgångspunkt i aktuell forskning definieras fusk som kontextbundet och kopplat till potentiella fördelar. Kapitlet introducerar Bedrägeritriangeln som modell för att förstå bakomliggande orsaker till fusk, och diskuterar hur stress, otydliga gränser och digitala möjligheter ökar sårbarheten. Det ges konkreta strategier för hur skolledare kan främja mindre sårbara bedömningsformer, stödja lärarnas myndighetsutövning och arbeta förebyggande med skolans kultur kring etik och ansvar. AI lyfts både som ett verktyg för att förstärka lärande och som en källa till bedömningsutmaningar, med avslutande reflektioner kring framtidens prov, progression, och behovet av en levande fuskpolicy i varje skola. Elevanpassning av undervisning

Här fokuseras på hur AI-teknik i skolan förändrar möjligheterna till anpassning till en enskild elevs behov, så kallad individualisering och differentiering vilket innebär att läraren anpassar undervisningen på gruppnivå genom att variera innehåll, uppgifter eller stöd, samt vilka nya krav detta ställer på skolledare. Genom exempel på adaptiva system, learning analytics och generativ AI visas hur tekniken kan stödja lärare i att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Samtidigt

diskuteras dilemman kring övervakning, professionellt omdöme och elevens autonomi. Rektorns roll förändras från att enbart organisera stödinsatser till att även bedöma teknikens pedagogiska, etiska och juridiska implikationer. Kapitlet visar hur skolledare kan möjliggöra en ansvarsfull användning av AI som stärker både likvärdighet och kvalitet, utan att ersätta den mänskliga närvaron i klassrummet.

AI och datadrivet beslutsfattande

Detta kapitel ger skolledare en grundläggande förståelse för hur AI kan förstärka ett datadrivet arbetssätt i skolan, från elevhälsa till resursfördelning och strategisk skolutveckling. Med hjälp av exempel och aktuell forskning förklaras vad datadrivet beslutsfattande innebär, hur olika datatyper används, och vilken roll AI spelar i att analysera och visualisera komplexa mönster. Möjligheterna att fatta snabbare, mer träffsäkra beslut är stora, men kapitlet lyfter också tydligt de etiska, juridiska och pedagogiska riskerna, såsom integritetsproblem, målglidning och system som förstärker ojämlikhet. För att

AI ska bidra till skolans utveckling krävs teknisk förståelse, tydligt syfte, organisatorisk transparens och ett professionellt omdöme som alltid väger tyngre än algoritmens förslag.

AI och det systematiska kvalitetsarbetet

Kapitlet visar hur AI och dataanalys integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA), och hur detta påverkas av styrlogiken målstyrning. Genom ett historiskt perspektiv på SKA kopplas dagens datadrivna utvecklingspraktiker till 1990talets reformer och New Public Management. Kapitlet förklarar hur AI kan stödja varje steg i SKA-cykeln, från lägesbedömning och målformulering till insatser och uppföljning, men lyfter också riskerna med att det mätbara ersätter

det meningsfulla. En central poäng är att skolledare måste behålla kontrollen över mål och riktning: AI kan effektivisera och synliggöra, men aldrig ersätta det professionella samtalet, det etiska omdömet eller skolans demokratiska uppdrag.

En hållbar digital infrastruktur

Detta kapitel utforskar hur skolans digitala system utgör en infrastrukturell grund för all digitalisering, inklusive AI. Med utgångspunkt i begreppet interoperabilitet förklaras hur skolor kan undvika systemstress och fragmentering genom smarta, juridiskt hållbara val av teknik. Kapitlet behandlar riskerna med beroendet av amerikanska molntjänster, vikten av datasuveränitet, och behovet av att kravställa öppna API:er. Genom att lyfta exempel på lokalt driven, GDPR-förenlig teknik visar kapitlet hur skolledare kan främja långsiktig kontroll, professionellt handlingsutrymme och elevintegritet. En hållbar digital infrastruktur är inget tekniskt sidospår, den är en strategisk förutsättning för skolans framtida utveckling.

Vägar framåt

I bokens avslutande kapitel blickar vi framåt och lyfter behovet av ett utforskande arbetssätt i en tid då AI förändrar skolans förutsättningar. Rektorer och skolledare behöver skapa utrymme för gemensamt lärande, där lärare inte bara anpassar sig till ny teknik, utan också deltar i att forma dess användning. Vi betonar vikten av adekvat fortbildning och föreslår ökad samverkan mellan akademi och skola, där initiativ som ULFprojektet pekar på möjliga modeller för hållbart utvecklingsarbete. Kapitlet avslutas med konkreta förslag på hur skolledare kan ta initiativ till långsiktigt lärande, kollegial reflektion och kritiska samtal om AI, så att skolan förblir en professionellt styrd och etiskt förankrad verksamhet även i en digital tid.

Erik Winerö är gymnasielärare och doktorand i tillämpad

IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet och medlem i center for ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech). Med många års erfarenhet av undervisning och skolutveckling, särskilt inom IT och digitalisering, har han arbetat med att utveckla skolans digitala praktik och stärka en evidensinformerad undervisningspraktik. Hans avhandlingsarbete undersöker hur generativ AI påverkar lärares bedömningspraktiker och kunskapssyn.

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande vid Göteborgs universitet. Hans forskning rör hur digital teknik, särskilt AI, förändrar förutsättningar för undervisning och lärande. Tillsammans med kollegor leder han center för ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech) och driver forskningsprojekt i nära samverkan med skolor och lärare.

Marie Utterberg Modén är disputerad forskare vid Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet och medlem i center for ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech). Hon har en bakgrund som grundskollärare, speciallärare och specialpedagog, och lång erfarenhet från arbete inom skolans olika nivåer. I sin forskning samarbetar hon nära skolans professioner och undersöker hur digitalisering och särskilt artificiell intelligens förändrar förutsättningar för skolverksamheten.

Det här är AI

År 1966 skapade forskaren Joseph Weizenbaum ett datorprogram vid namn ELIZA. Programmet var enkelt uppbyggt och designat för att imitera en psykoterapeut som svarade på användarnas påståenden med frågor som: ”Hur menar du då?” eller ”Kan du utveckla det lite mer?”. Weizenbaum blev förbluffad när han upptäckte att många människor snabbt började öppna upp sig känslomässigt för programmet. Till och med hans egen sekreterare, som visste exakt hur ELIZA fungerade, bad honom ibland att lämna rummet för att få vara ensam med programmet när hon pratade med det. Trots att ELIZA:s intelligens enbart var en illusion byggd på enkla regler och mönster, reagerade användarna som om programmet faktiskt kunde förstå dem på ett mänskligt vis.

Under de senaste åren har artificiell intelligens gått från att vara en abstrakt framtidsvision till något vi i allra högsta grad behöver förhålla oss till i vår vardag. Ett antal tekniska genombrott, tillsammans med enkla och lättillgängliga gränssnitt, har gjort AI till ett användbart verktyg för en mängd olika aktiviteter, både i våra yrkesliv men också i vår vardag. Eftersom skolan är en verksamhet där text spelar en så central roll, i både undervisning och administration, kommer möjligheten att med hjälp av stora språkmodeller tolka och generera text

att få särskilt stor betydelse för lärares och rektorers arbete framöver.

Forskningsläget kring skolans digitalisering har utvecklats betydligt under de senaste decennierna, och på senare tid har forskningen specifikt kring AI i utbildning vuxit snabbt. Vi har idag relativt god kunskap om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen, men också om vad dessa verktyg innebär för skolan som verksamhet. Genom praktiknära forskning har dessutom kunskapen om hur digitalisering påverkar skolan och dess personal förstärkts. Samtidigt är det en ständig utmaning att hinna i kapp den snabba teknikutvecklingen. Den senaste tidens snabba utveckling av AI är ett tydligt exempel på detta.

Till att börja med kan det vara klokt att förtydliga vad vi egentligen menar med artificiell intelligens i denna bok. Att ge en tydlig definition är inte helt enkelt, delvis därför att själva begreppet” intelligens” är komplext och omdebatterat. Debatten om vad intelligens egentligen är har pågått länge, och i detta sammanhang är utrymmet alltför begränsat för att gå på djupet i frågan. Därför väljer vi att luta oss mot en klassisk definition från pionjärerna inom området – Marvin Minsky och John John McCarthy, 1927–2011 Myntandet av begreppet artificiell intelligens brukar tillskrivas den amerikanske data- och kognitionsforskaren John McCarthy, som först använde termen i samband med en konferens vid Dartmouth College år 1956. Konferensen anses ofta vara startpunkten för AI som ett eget forskningsområde.

På kort tid har artificiell intelligens gått från science fiction till vardag. Med generativ AI kan lärare och elever skapa texter och bilder på sätt som utmanar skolans praktiker och dess kunskapssyn. Genom prediktiv AI möjliggörs helt nya sätt för dig som skolledare att förutse mönster och därmed skifta från reaktiva till proaktiva åtgärder. Men AI medför även ökade krav som leder till nya frågor:

• Vilken fortbildning behöver lärare för att integrera AI hållbart i sin undervisning?

• Hur påverkas din och dina medarbetares kompetens när allt fler uppgifter delegeras till AI-verktyg?

• Hur kan du säkerställa en digital infrastruktur som är både långsiktigt hållbar och förenlig med GDPR?

• Vilken kunskap och vilken teknologi krävs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av AI?

Med en bred kunskapsbas och erfarenheter från nära samarbeten med rektorer i flera forskningsprojekt ger författarna relevanta insikter och nödvändig kunskap. AI för skolledare vänder sig främst till skolledare i grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som vill han en stabil bas för att förstå vad AI betyder för utbildning och lärande.

Erik Winerö är gymnasielärare och doktorand i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet och medlem i Center för ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech). Med många års erfarenhet av undervisning och skolutveckling, särskilt inom IT och digitalisering, har han arbetat med att utveckla skolans digitala praktik och stärka en evidensinformerad undervisningspraktik. Hans avhandlingsarbete undersöker hur generativ AI påverkar lärares bedömningspraktiker och kunskapssyn.

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande vid Göteborgs universitet. Hans forskning rör hur digital teknik, särskilt AI, förändrar förutsättningar för undervisning och lärande. Tillsammans med kollegor leder han Center för ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech) och driver forskningsprojekt i nära samverkan med skolor och lärare.

Marie Utterberg Modén är disputerad forskare vid Institutionen för tilllämpad IT vid Göteborgs universitet och medlem i Center för ansvarsfull utbildningsteknologi (CREDtech). Hon har en bakgrund som grundskollärare, speciallärare och specialpedagog, och lång erfarenhet från arbete inom skolans olika nivåer. I sin forskning samarbetar hon nära skolans professioner och undersöker hur digitalisering och särskilt artificiell intelligens förändrar förutsättningar för skolverksamheten.