9789127471375 by Smakprov Media AB

ANNELIE KARLSSON

NIVÅ 1

LÄRARHANDLEDNING

INNEHÅLL

Inledning 4

Komponenter i Specialpedagogik nivå 1 4

Målgrupp och syfte 5

Centralt innehåll 5

Introducera ämnet specialpedagogik 8

Introducera ett nytt kapitel 9

Arbeta med kapitlen 10

Avsluta ett kapitel 12

Distans- och fjärrundervisning 15

Använda lärarhandledningen 17

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 21

Testbaserat lärande 32

Kapitel 1 36

K1:1 Begreppskort 49

K1:2 Begreppsförklaringar 52

K1:3 Övning 1 57

K1:4 Övning 2 59

K1:5 Övning 3 61

K1:6 Facit till övning 1 62

K1:7 Övningstest 1 63

K1:8 Övningstest 2 64

K1:9 Övningstest 3 65

K1:10 Övningstest 4 67

K1:11 Facit till övningstest 1 68

K1:12 Facit till övningstest 4 69

K1:13 Apl-uppgift förskola eller skola 70

K1:14 Apl-uppgift LSSverksamhet 72

Kapitel 2 74

K2:1 Begreppskort 85

K2:2 Begreppsförklaringar 86

K2:3 Övning 1 88

K2:4 Övning 2 89

K2:5 Övning 3 91

K2:6 Övningstest 1 92

K2:7 Övningstest 2 93

K2:8 Facit till övningstest 1 95

K2:9 Apl-uppgift förskola eller skola 96

K2:10 Apl-uppgift LSSverksamhet 97

Kapitel 3 98

K3:1 Begreppskort 113

K3:2 Begreppsförklaringar 115

K3:3 Övning 1 119

K3:4 Övning 2 120

K3:5 Övning 3 121

K3:6 Övningstest 1 122

K3:7 Övningstest 2 123

K3:8 Övningstest 3 124

K3:9 Apl-uppgift förskola eller skola 126

K3:10 Apl-uppgift LSSverksamhet 127

Kapitel 4 128

K4:1 Begreppskort 142

K4:2 Begreppsförklaringar 145

K4:3 Barnkonventionen 150

K4:4 Övning 1 151

K4:5 Övning 2 152

K4:6 Övning 3 154

K4:7 Övning 4 156

K4:8 Övningstest 1 157

K4:9 Övningstest 2 158

K4:10 Övningstest 3 159

K4:11 Övningstest 4 160

K4:12 Facit till övningstest 1 161

K4:13 Apl-uppgift förskola eller skola 162

K4:14 Apl-uppgift LSSverksamhet 163

Kapitel 5

164

K5:1 Begreppskort 177

K5:2 Begreppsförklaringar 179

K5:3 Långsiktiga och situationsbestämda belastningar 182

K5:4 Stressbägaren 183

K5:5 Sortera planer enligt CPS 184

K5:6 Exempel att sortera enligt CPS 185

K5:7 PERMA 186

K5:8 Övning 1 187

K5:9 Övning 2 188

K5:10 Övning 3 190

K5:11 Övningstest 1 191

K5:12 Övningstest 2 192

K5:13 Bedömningsstöd till övningstest 2 193

K5:14 Apl-uppgift förskola eller skola 194

K5:15 Apl-uppgift LSSverksamhet 195

Kapitel 6 196

K6:1 Begreppskort 207

K6:2 Begreppsförklaringar 208

K6:3 Begreppskort med bilder 210

K6:4 Övning 1 211

K6:5 Övning 2 212

K6:6 Övning 3 213

K6:7 Övningstest 1 214

K6:8 Övningstest 2 216

K6:9 Facit till övningstest 2 217

K6:10 Apl-uppgift förskola eller skola 218

K6:11 Apl-uppgift LSSverksamhet 220

Kapitel 7 222

K7:1 Begreppskort 231

K7:2 Begreppsförklaringar 232

K7:3 Övning 1 233

K7:4 Övning 2 235

K7:5 Övningstest 1 236

K7:6 Övningstest 2 237

K7:7 Facit till övningstest 2 238

K7:8 Apl-uppgift förskola eller skola 239

K7:9 Apl-uppgift LSS-verksamhet 240

Kapitel 8 242

K8:1 Begreppskort 255

K8:2 Begreppsförklaringar 256

K8:3 Läslinjal 258

K8:4 Cornell Notes 260

K8:5 Schema med veckodagsfärger 261

K8:6 Stressboll 262

K8:7 Lugn burk 263

K8:8 Övningstest 264

K8:9 Apl-uppgift förskola eller skola 266

K8:10 Apl-uppgift LSSverksamhet 269

Kapitel 9 272

K9:1 Begreppskort 280

K9:2 Begreppsförklaringar 281

K9:3 Övning 1 283

K9:4 Övning 2 284

K9:5 Övningstest 1 286

K9:6 Övningstest 2 288

K9:7 Apl-uppgift förskola eller skola 290

K9:8 Apl-uppgift LSSverksamhet 293

Det specialpedagogiska

området

I kapitel 1 i elevboken får eleverna en introduktion till ämnet specialpedagogik, vad det är, varför det behövs och var och hur det används. För att hjälpa eleverna att förstå vad som gör det svårare för vissa barn, unga och vuxna än för andra, introduceras begreppet funktionsförståelse. Med funktionsförståelse blir det lättare att sätta sig in i hur vardagen kan vara för ett barn på förskolan, en ung människa som går i skolan eller en vuxen som behöver stöd i sin vardag.

Eleverna får i det här kapitlet en första inblick i vikten av delaktighet, allas rätt att få vara med och möjligheten att bli delaktig också för den som har behov av stöd. I kapitlet introduceras flera centrala begrepp.

Den sista delen av kapitlet ägnas åt en historisk tillbakablick som ger insyn i specialpedagogikens framväxt och hur skolgången för elever med funktionsnedsättning förändrats genom åren.

Det här är ett långt kapitel och för att underlätta för dig och dina elever har vi inte bara skrivit de centrala begreppen i inledningen av kapitlet, utan också delat upp dem under respektive rubrik.

Centralt innehåll

Tabellen visar det centrala innehållet i kapitlet.

Centralt innehåll

Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.

Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.

Progression 

Specialpedagogik nivå 2

I Specialpedagogik nivå 2 behandlas bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området med fokus på hur synsätt, förhållningssätt och arbetssätt har förändrats genom åren.

Där beskrivs också innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnos, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.

Centrala begrepp

specialpedagogik – ett tvärvetenskapligt

kunskapsområde inom högskola som behandlar människors olika villkor för lärande och utveckling och dessutom är ett verksamhetsområde

specialpedagogisk verksamhet – ett verksamhetsområde som innefattar bland annat skola, omsorg och sjukvård

habilitering – en verksamhet där barn eller vuxna med funktionsnedsättning får stöd att träna upp eller kompensera för en nedsatt förmåga för att bli så självständiga som möjligt

specialpedagogik som kunskapsområde – hur vi ser på och hur samhället fungerar för personer med stödbehov

specialpedagogik som verksamhetsområde –hur vi gör och arbetar när vi möter personer med stödbehov

specialpedagog – ett yrke där man arbetar med att utveckla utbildningen så att alla elever kan bli delaktiga. Specialpedagogen utreder stödbehov och gör planer för stödinsatser.

speciallärare – ett yrke där man arbetar med specialundervisning med en elev eller en mindre grupp inom ett område där de behöver stöd.

Speciallärare kan också arbeta med specialundervisning av en klass i anpassad skola.

EHT, elevhälsoteam – en grupp personer på en skola som arbetar tillsammans för att få skolan att fungera så bra som möjligt för alla elever. Gruppen består t.ex. av rektor, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog.

handlingsplan i förskolan – en plan för hur man ska ge stöd till ett barn i förskolan

åtgärdsprogram – en plan för hur man ska ge stöd till en elev i skolan

anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola – skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada som gör det möjligt att lära i sin egen takt. Alla lärare ska vara utbildade speciallärare, eftersom alla elever har behov av stöd.

lärmiljö – en miljö där man ska kunna lära sig, utvecklas, må bra och trivas. Man ska också kunna vila och återhämta sig för att det ska bli möjligt att lära.

funktionsförståelse – att förstå hur andra fungerar, varför vissa saker kan vara svåra och vad som påverkar en persons sätt att vara

förmåga – människors kapacitet inom ett särskilt område

sinnen – lukt, smak, känsel, hörsel och syn som hjärnan och kroppen använder för att förstå omvärlden

intrycksallergi – när någon får för många sinnesintryck

motorik – förmågan att kunna kontrollera rörelser

impulskontroll – förmågan att kontrollera impulser

känsloreglering – hur mycket eller lite en person känner och hur länge känslan stannar kvar

uppmärksamhetsförmåga – förmågan att hålla fast uppmärksamheten vid något

förmåga att planera, organisera och minnas –behövs för att tolka, förstå, genomföra och slutföra en uppgift

flexibilitet – hur väl en person hanterar förändring

tidsuppfattning – förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått eller hur långt det är kvar tills något ska hända

kommunikation – ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker, exempelvis prata, skriva, läsa, använda tecken, bildstöd för kommunikation eller kroppsspråk

social förmåga – förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det

särbegåvning/särskild begåvning – att ha en särskilt hög begåvning

2e Twice exceptional – att ha både särskild begåvning och en eller flera NPF-diagnoser. Begreppet betyder att personen är ovanlig på två olika sätt.

svag teoretisk begåvning – att ha en svag begåvning jämfört med andra i samma ålder som medför svårigheter med inlärning av teoretiska saker

nuläge – hur någon mår och har det just nu erfarenhet – något positivt eller negativt som en person varit med om

funktionsnedsättning – innebär att en persons hjärna eller kropp har nedsatt förmåga

funktionshinder – hinder i en miljö eller i en situation som hindrar en person från att kunna göra något som andra kan

funktionsvariation – ord som används för att visa att alla är okej men behöver hjälp av olika slag för att fungera

funkis – ett ord för samhörighet med andra som har funktionsnedsättning

personen först-språk – betyder att vi först ska nämna personen och sedan funktionsnedsättningen

funktionsrätt – en person med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande och delaktighet

likvärdig – att ha lika villkor för något, exempelvis att alla barn i Sverige får gå i en skola med så hög kvalité att de kan uppnå de fastställda målen

tillgänglighet – att platser, aktiviteter och saker ska kunna användas av alla

delaktighet – att vara del av ett sammanhang, i en aktivitet eller relation

självbestämmande – att få vara delaktig i beslut som rör en själv

kategoriskt perspektiv – synsätt där man letar efter fel hos eleven och inte ser till vilka förutsättningar hen har för att klara en situation relationellt perspektiv – synsätt där man ser att hindret för lärande och utveckling ligger i samspelet mellan en person med stödbehov och miljön, eller i samspelet med andra

Information och inspiration

Det finns många sätt att hämta information och inspiration om specialpedagogik och webbplatser och konton i sociala medier kan förändras snabbt. Här följer några tips på myndigheter och verksamheter där du kan söka efter webbplatser om specialpedagogik. På vissa hittar du tydlig information, på andra berättelser från personer som har behov av specialpedagogik, filmklipp som kan vara användbara i undervisningen och annat.

• Specialpedagogiska skolmyndigheten

• Regionernas sidor från habilitering och hälsa

• Socialstyrelsen

Bra sökord:

• funktionsrätt

• funkisvänlig miljö

• lärmiljö

• tillgänglighet

• kognitiv tillgänglighet

• från idiot till medborgare

Introducera kapitlet

Ni har troligen redan inlett med att introducera hela ämnet, kanske med hjälp av lärarhandledningens inledning på s. 7–9. Då kan ni lägga lite mindre tid på upptakten av just detta kapitel, eftersom det kan haka i introduktionen.

Inled gärna kapitel 1 med att visa kapitelfilmen och lyft elevernas tankar efter filmvisningen i helklass.

Kapitelupptakten

Arbeta med kapitelupptakten gemensamt i helklass.

1. Läs texten och målen gemensamt.

2. Arbeta med den inledande reflektionen. Den kan väcka en del frågor och det är inte självklart att alla elever förstår att en del av barnen på bilden kan ha osynliga stödbehov. Hjälp dina elever att hjälpa varandra att förstå bilden på ett sätt där de tar hänsyn till varandras olika erfarenheter och förkunskaper.

3. Ställ gärna en avslutande fråga utifrån bilden och låt eleverna reflektera över sin nuvarande och tidigare skolgång. Har alla elever, de själva och deras klasskompisar, fått rättvisa förutsättningar? Eleverna kan i grupper göra en lista över positiva och negativa exempel. Samla sedan alla exempel i gemensamma listor på tavlan. Om eleverna skriver sina exempel på post it-lappar, kan ni klistra fast dem i en plus- och en minusspalt på tavlan. Betona för eleverna att de ska berätta så anonymt som möjligt av respekt för personer som nämns. Sammanfatta med att ni väljer några positiva exempel som ni tycker är riktigt bra.

4. Gör sedan en introduktion av begreppen och en enklare begreppskortsövning (kopieringsunderlag K1:1 och K1:2). I detta kapitel finns många begrepp. Ni kan därför välja några av dem i en inledande övning, till exempel dessa: specialpedagogik, lärmiljö, funktionsförståelse, funktionsnedsättning, funktionshinder, likvärdig, tillgänglighet, delaktighet.

Vad är specialpedagogik?

I detta avsnitt (s. 10–17) får eleverna lära sig vad specialpedagogik är och specialpedagogik som verksamhetsområde beskrivs.

De får också lära sig skillnaden mellan en specialpedagog och en speciallärare, något som ger dem en grund för att förstå skillnaden när de kommer ut på apl på en skola eller möter de två yrkesgrupperna under sin egen skolgång. Avsnittet tar också upp hur man arbetar specialpedagogiskt och beskriver det specialpedagogiska synsättet.

Troligen arbetar en specialpedagog och en eller flera speciallärare på er skola. Fråga någon av dem om de kan komma och berätta om sitt arbete. Du kan också

fråga specialpedagogen om hen känner någon specialpedagog som arbetar inom förskola som kan komma och berätta om sitt arbete i förskolan.

Habiliteringen i de olika regionerna har ofta bra webbplatser där du och eleverna kan ta reda på mer om vilket specialpedagogiskt arbete habiliteringen gör. Eleverna kan arbeta i par eller grupper om tre och undersöka varsin region. Detta

kan vara en kort uppgift där de går in på webbplatsen och sedan skriver tre saker som habiliteringen gör för barn med funktionsnedsättningar i den region de undersökt.

CENTRALA BEGREPP I AVSNITTET

specialpedagogik

specialpedagogisk verksamhet habilitering specialpedagogik som kunskapsområde specialpedagogik som verksamhetsområde specialpedagog speciallärare

EHT

elevhälsoteam handlingsplan i förskolan åtgärdsprogram anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola lärmiljö

Om att få funktionsförståelse

I detta avsnitt (s. 18–35) får eleverna lära sig om funktionsförståelse. Att ha funktionsförståelse är att förstå hur andra fungerar, varför vissa saker kan vara svåra och vad som påverkar en persons sätt att vara. Det kan också vara att förstå ett barn i förskolan, en skolelev eller en person som får stöd inom LSS. Det kan vara klasskompisar, släkt, vänner eller du som lärare.

Genom funktionsförståelse kan vi förstå alla medmänniskor. Men vi behöver ta extra hänsyn till hur de med stödbehov fungerar. Det är skillnad mellan hur en elev behöver agera och ta hänsyn till ett barn med nedsatta förmågor när eleven är på apl och hur eleven ska agera och ta hänsyn till att du som lärare har en jobbig dag. Vi återkommer till detta i kapitel 5, men kanske är din klass mogen för att du redan nu – i samband med arbetet med funktionsförståelse – lyfter vikten av att vi alltid ska försöka förstå våra medmänniskor, men att vi har en skyldighet och inte får låta bli att göra det, om vi är på jobbet.

Förmågor påverkas alltid av olika omständigheter. Det kan vara hur någon mår för tillfället och vilka erfarenheter hen har från tidigare. I detta avsnitt kan du låta eleverna beskriva sina tidigare erfarenheter, om de vill prata om dem. Om ni arbetar gemensamt med reflektionsfrågorna i detta avsnitt, eller följer upp dem i klassen efter enskild reflektion eller gruppreflektion, så kommer det troligen att leda till många erfarenhetsutbyten.

Att arbeta med funktionsförståelse kan väcka många tankar och känslor om hur man själv fungerar. I detta kan det vara viktigt att som lärare visa förståelse, men ändå att avgränsa hur mycket lektionstid eleverna får för att diskutera utifrån sig själva. Viktigt kan också vara att lyfta hur eleverna måste visa respekt för varandra i samtalet om nedsatta förmågor. Svag teoretisk begåvning kan vara den förmåga som är allra känsligast.

Kanske har du själv ett exempel du kan berätta för att få dem att förstå hur olika

vi kan vara i om vi tycker att det är okej att någon annan pekar ut vad som är svårt för en. Det skulle kunna vara en personlig berättelse som:

Jag har nog lite nedsatt impulskontroll. Ibland kommer jag på mig själv med att jag avbryter andra. När jag tänker på det så kan jag låta bli. En gång när jag var på ett möte med en massa människor så sa en kollega till mig inför alla ”men åh va´ du avbryter, du är ju som en tre-åring”. Då blev jag ledsen. Det hade nog varit annorlunda om hon påpekat det i lugn och ro efter mötet.

Min syster och jag är båda rätt klumpiga, vi har inte så bra motorik. Vi spiller ofta ut saker och snubblar nog lite oftare än andra. När min syrra spillde kaffe när vi var på café så sa jag ”Oj, oj, nu är vi slarvsystrar igång igen”. Då blev hon ledsen. För mig är det inget konstigt att se mig själv som en som ofta spiller. Hon förklarade sen hur hon alltid försöker skärpa sig och känner sig så misslyckad när det ändå händer. Då fick jag säga förlåt. Om hon känner så blir det ju jättefel om jag skojar om det.

CENTRALA BEGREPP I AVSNITTET funktionsförståelse förmågor sinnen intrycksallergi motorik impulskontroll känsloreglering uppmärksamhetsförmåga förmåga att planera, organisera och minnas flexibilitet tidsuppfattning kommunikation social förmåga särbegåvning särskild begåvning 2e Twice exceptional svag teoretisk begåvning nuläge erfarenhet

MINNESLEKEN

En rolig övning i klassen kan vara att göra minnesleken. Den går att göra i helklass.

Eleverna får undersöka hur minne och uppmärksamhet fungerar och kan reflektera över hur dessa förmågor påverkar lärande, koncentration och vardag.

Material som behövs:

• en bricka eller en plan yta

• 12–15 små föremål (t.ex. penna, nyckel, knapp, sudd, gem, nyckelring, liten bok, tärning, kapsyl, hårsnodd)

• en handduk eller kartongbit att täcka över föremålen med

• timer eller klocka

• papper och penna till varje elev

Genomförande steg för steg:

1. Introduktion (5 min)

Inled med en kort diskussion:

Vad är minne?

Vad innebär uppmärksamhet? Hur hänger de ihop?

2. Förklara att vi minns bäst när vi är uppmärksamma och kan fokusera på det vi ska lära oss men att förmågan till uppmärksamhet varierar.

3. Visa föremålen (1 min) Lägg fram föremålen på brickan. Eleverna får titta i 1 minut. De ska försöka komma ihåg så många som möjligt. Ingen får skriva under tiden.

4. Täck över föremålen Efter en minut täcker du brickan.

5. Eleverna får under 3 minuter skriva ner så många föremål de kan minnas.

6. Gå igenom tillsammans.

7. Visa föremålen igen. Låt eleverna räkna hur många de kom ihåg.

Diskutera:

• Vilka föremål var lättast att minnas?

• Var det något som ni trodde att ni skulle minnas men glömde?

• Vilka strategier använde ni för att minnas (t.ex. gruppera, skapa bilder, repetera i huvudet)?

• Hade det varit lättare eller svårare om ni fått se föremålen längre än minut? Varför/Varför inte?

• Vad kan störa uppmärksamheten i klassrummet eller förskolan?

Viktiga ord och begrepp

Skolans och specialpedagogikens framväxt

Det finns många ord som genom tiderna använts på olika sätt för att beskriva att någon har stödbehov. Vilka begrepp som är okej att använda förändras över tid. När ni inleder avsnittet är det allra viktigaste att betona att den person som själv har en funktionsnedsättning eller ett stödbehov av något annat slag alltid äger rätten att själv bestämma hur hen beskriver sin funktionsnedsättning och sina behov.

Det händer att en person med en särskild diagnos använder ett äldre namn på sin egen funktionsnedsättning, som andra i nutid skulle uppfatta som kränkande. Om personen själv vill och väljer att använda namnet är det ingenting som någon annan ska ifrågasätta.

CENTRALA BEGREPP I AVSNITTET funktionsnedsättning funktionshinder funktionsvariation funkis personen först-språk funktionsrätt likvärdig tillgänglighet delaktighet självbestämmande

I denna avslutande del av kapitel 1 på s. 50–55 går vi tillbaka i historien och eleverna får en bild av hur samhället och skolgången fungerat för personer med stödbehov. När ni läser avsnittet är det viktigt att vara medveten om att någon i klassen kan vara uppväxt i ett land där synen på personer med funktionsnedsättning fortfarande kan likna hur det var i Sverige för hundra år sedan. Detta kan leda till bra och lärande samtal, men ibland, om eleven haft en nära familjemedlem som farit illa, kan det bli för svårt att beröra. Var extra vaksam så att ingen elev känner press att berätta något personligt som gör ont.

CENTRALA BEGREPP I AVSNITTET kategoriskt perspektiv relationellt perspektiv

INLED AVSNITTET

Om du vill kan du inleda avsnittet med att läsa denna fiktiva text högt för eleverna och sedan reflektera tillsammans med dem.

Året är 1915 och vi tittar in i den lilla byn Tunkil. Den är som många andra byar och mindre samhällen vid den här tiden. Gottfrid är 22 år. När Gottfrid gick i skolan hade han inte lika lätt som sina klasskompisar att lära sig. Han fick gå i något som hette hjälpklass och när han var 13 år slutade han skolan. Sedan dess jobbar han som dräng på en gård. Gottfrid är bra på att ta hand om djuren, han bor tillsammans med några andra drängar i drängstugan och får mat inne i bondens kök. Gottfrid behöver inte vara bra på att läsa, skriva och räkna, han klarar jobbet bra och har ett gott liv i gemenskapen med de andra på gården och i byn.

I granngården bor familjen Svensson. De har sju barn, säger de, egentligen har de åtta. För deras näst äldsta barn, Otilia, lämnades bort när hon var nyfödd. Otilia har Downs syndrom. Barnmorskan såg att Otilia hade Downs syndrom och sa till föräldrarna: ”Den där flickan blir det aldrig folk av. Det är lika bra att vi skickar iväg henne till anstalten för sinnesslöa barn.” Mamman, Elida Svensson, tänker ibland på det lilla flickebarnet Otilia. Men de pratar aldrig om henne i familjen. Otilia växer upp på en anstalt för sinnesslöa barn, där vårdarna har i uppgift att uppfostra barnen och få dem att bli så ”normala” som möjligt. Otilia är rädd för vårdarna och förstår inte alltid vad hon ska göra. Det händer att de slår henne. När Otilia är 9 år får föräldrarna ett brev där det står att hon avlidit i spanska sjukan. Spanska sjukan drabbade många vid den här tiden, och på institutioner där många barn sov i samma rum smittades de snabbt.

För personer med synliga funktionsnedsättningar var livet ofta sämre förr. Otilia som fick bo på anstalt visste inte ens att hon hade en familj. Men vissa funktionsnedsättningar som idag gör att man kan behöva stöd i skola och arbetsliv, märktes inte så väl förr och ledde inte lika ofta till funktionshinder. Gottfrid kunde ju till exempel ha både arbete och ett gott liv, trots att han inte kunde lära sig lika mycket i skolan som andra.

Reflektera tillsammans:

1. Hur blev livet för Gottfrid?

2. Hur blev livet för Otilia?

3. Hur tror ni att Gottfrid och Otilias familjers liv påverkades av hur det blev för de två barnen?

4. Tänk er att Gottfrid och Otilia hade fötts hundra år senare, 2015. Hur tror ni att deras liv hade sett ut då? Hade de växt upp med sina familjer? Hade de fått stöd i skolan? Hade de fått arbete som vuxna?

EGNA ANTECKNINGAR

EN FILM OM HUR DET KUNDE VARA FÖRR

Inom området specialpedagogikens framväxt kan ni visa filmen Det kunde varit vi (Candamo film, 2024). Filmen är en dokumentär som tar tittarna tillbaka i tiden. Den visar invigningen av rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 och Vipeholmsanstaltens experiment på personer med funktionsnedsättningar 1945–1955. Den som tittar får ta del av när Emma Örtlund, Ida Johansson och Pär Johansson från Glada Hudik-teatern reser till olika platser i Sverige och träffar anhöriga, forskare och experter som berättar om hur personer med olika funktionsnedsättningar behandlats genom tiderna. Filmen brukar uppfattas som intressant och ger en viktig insyn i historien. I allmänhet brukar elever som ser den minnas den väl efteråt, och ni kan återkomma till den i andra delar av ämnet, som när ni läser om intellektuell funktionsnedsättning i kapitel 3.

Reflektera tillsammans:

1. Varför är det viktigt att komma ihåg hur människor med funktionsnedsättning hade det förr?

2. Tror ni att något liknande det som hände på Vipeholms sjukhus skulle kunna hända idag? Vad kan vi göra för att det inte ska hända?

3. Hur tycker du att människor med funktionsnedsättning har det idag jämfört med förr?

4. Skulle ni rekommendera andra att se filmen? Varför?/Varför inte?

5. Hur många stjärnor ger ni filmen (1–5, där 5 är bäst)?

Kapitelavslutningen

På s. 12–14 i lärarhandledningens inledning finns förslag på hur ni kan arbeta med de avslutande sidorna i kapitlet. Om ni inte har fått besök av någon specialpedagog eller speciallärare, kan ett sådant besök passa bra som avslutning. Om de som du kontaktat har svårt att komma på ett klassrumsbesök, kanske ni kan få ett digitalt besök.

Fallbeskrivning och fördjupning

Arbetet med fallbeskrivningarna på s. 56–57 kan göras enskilt eller i grupp. Uppslaget innehåller tre korta fall, hämtade från olika miljöer. I reflektionsfrågorna får eleverna sätta sig in i personalens dilemman. De får också reflektera över rättvisa och orättvisa.

Fallbeskrivningarna med Zeb och Helle passar också bra att för rollspel. I fallbeskrivningen med Zeb kan en grupp ha någon som argumenterar för att Zeb ska få fortsätta med extravilan, någon annan kan vara en pedagog som tycker att det är jobbigt när de andra barnen säger att det är

orättvist och en tredje kan vara mer neutral och ha som uppgift att försöka få de andra att förstå varandra.

När grupper har rollspel om fallbeskrivningen med Helle kan en grupp med tre elever dela upp sig så att en är specialläraren och de andra två är elevassistenterna. Kanske kan någon grupp sedan framträda inför helklass.

Marys fallbeskrivning kan ni diskutera i grupper eller helklass. Kanske gör ni en egen omröstning om klassens utflykt.

För att knyta ihop arbetet med fallbeskrivningarna kan ni avslutningsvis titta tillbaka på bilden i kapitelinledningen om rättvisa. Prata gärna med klassen om deras lärande under arbetet med kapitlet och om de tänker annorlunda nu när de ser bilden igen.

Fördjupningen handlar om tillgänglighet i nöjesparker. Den kan ni välja att arbeta med kort eller fördjupa er mer. Genom att ha detta som fördjupning i första kapitlet är vår tanke att få igång elevernas tillgänglighetsspaning så att de ser och reflekterar över hur olika platser och sammanhang fungerar för personer med stödbehov.

EGNA ANTECKNINGAR

Sammanfattning och avslutande uppgift

Sammanfattningen är en kort och begreppstung text. När ni använder sammanfattningen för att knyta ihop kapitlet eller för att repetera inför examination, är det ett utmärkt tillfälle att kombinera med begreppskortsövningar (kopieringsunderlag K1:1 och K1:2).

ARBETA MED BEGREPPSKORTEN

Låt eleverna arbeta med begreppskorten på kopieringsunderlag K1:1 och K1:2. Läs mer om hur de kan användas på s. 17–19 i lärarhandledningens inledning.

AVSLUTANDE UPPGIFT, S. 61

Som avslutande uppgift ska eleverna göra en intervju. Kanske har de ännu inte hunnit ut på apl. En del elever har stora kontaktnät och hittar snabbt någon att intervjua, i andra fall kan du behöva hjälpa till. Kanske finns en anpassad gymnasieskola på er skola, eller en förskola tvärs över gatan. Har du en klass där du tror att det blir för svårt för många att hitta någon så kanske du kan bjuda in en gäst som ni kan intervjua tillsammans.

Extra övningar

Eftersom kapitlet är långt och innehåller många begrepp, finns det tre extra övningar. Dessa kan med fördel göras under tiden ni arbetar med kapitlet.

I övning 1 (kopieringsunderlag K1:3) får eleverna en lucktext där de ska fylla i rätt begrepp om specialpedagogik i meningar.

Facit: kopieringsunderlag K1:6

Övning 2 (kopieringsunderlag K1:4) är indelad i två delar som handlar om att få funktionsförståelse och eleverna ska para ihop begrepp med förklaring genom att dra streck mellan dem.

Facit: Del 1: 1–e; 2–f; 3–a; 4–i; 5–g; 6–c; 7–b; 8–d; 9–h

Del 2: 1–f; 2–g; 3–c; 4–e; 5–h; 6–i; 7–b; 8–a; 9–d

Övning 3 (kopieringsunderlag K1:5) är en uppgift där eleverna ska sortera påståenden om skolans och specialpedagogikens framväxt och placera dem under rätt rubrik: Relationellt perspektiv och Kategoriskt perspektiv.

Facit: Relationellt perspektiv: 2, 3, 4, 6

Kategoriskt perspektiv: 1, 5

Övningstest

Eftersom kapitlet är långt och innehåller många begrepp finns det fyra övningstest.

Dessa kan ni göra under kapitlets gång eller när ni avslutar det.

I övningstest 1 (kopieringsunderlag K1:7)

får eleverna svara på frågor kring specialpedagogik och om specialpedagogens och speciallärarens uppdrag.

Facit: kopieringsunderlag K1:11

I övningstest 2 (kopieringsunderlag K1:8)

ska eleverna utifrån tre exempel lista ut vilka förmågor som personerna saknar.

Facit: 1. förmågan till flexibilitet; 2. förmågan att hantera intryck/att ha intrycksallergi; 3. förmågan till tidsuppfattning

I övningstest 3 (kopieringsunderlag K1:9)

ska eleverna i del 1 kryssa för rätt svar för viktiga ord och begrepp och i del 2 dra streck mellan ord och förklaring.

Facit del 1: 1–b; 2–b; 3–a; 4–b; del 2: 1–b; 2–d; 3–a; 4–c

Övningstest 4 (kopieringsunderlag K1:10) innehåller frågor om skolans och specialpedagogikens framväxt som eleverna ska svara på.

Facit: kopieringsunderlag K1:12

Examination

Examinera med prov

Provfrågorna till kapitel 1 handlar om kapitlets olika avsnitt. Kapitel 1, 2 och 3 kan examineras tillsammans i ett gemensamt prov efter arbete med kapitel 3 (se sidan 110–111).

Examinera med fallbeskrivning

De avslutande fallbeskrivningarna i kapitlet kan användas som examinationsuppgift eller som en del av en examination. Reflektionsfrågorna och ovan beskrivna rollspel kan användas.

Att examinera genom fallbeskrivningar prövar elevernas analysförmåga och förmåga att sätta in sina kunskaper i ett sammanhang. Eleverna får också möjlighet till längre resonemangskedjor där de kan visa hur de tänker. De får också tydligt knyta an sin nyvunna kunskap till sitt framtida yrke.

Fallbeskrivningarna och uppdraget i kapitel 1 ger eleverna möjlighet att använda olika begrepp från kapitlet och att vända och vrida på perspektiv som är en viktig del av specialpedagogiken.

EGNA ANTECKNINGAR

Apl-uppgift

På kopieringsunderlag K1:13 och K1:14 finns en uppgift som eleverna kan göra i samband med sin apl. Uppgifterna liknar varandra, men är formulerade så att en passar för dem som gör apl på förskola eller skola, den andra passar dem som gör apl inom LSS-verksamhet.

Apl-uppgiften går ut på att eleverna ska få befästa sin kunskap om olika förmågor. De ska genom att skriva ned, fotografera (om de får tillåtelse till det) eller muntligt beskriva hur de sett att apl-platsen anpassats efter hur personer med stödbehov kan ha olika nedsatta förmågor. Innan du skickar iväg dem med uppgiften, kan du visa några exempel på frågor och svar utifrån er egen skola. Kanske har du något annat sätt att kontrollera att de förstått uppgiften.

EGNA ANTECKNINGAR

Begreppskort

specialpedagogik

flexibilitet

specialpedagogisk verksamhet tidsuppfattning habilitering kommunikation

specialpedagogik som kunskapsområde

social förmåga

specialpedagogik som verksamhetsområde särbegåvning

specialpedagog

2e Twice exceptional

speciallärare svag teoretisk begåvning EHT, elevhälsoteam nuläge

1. Det specialpedagogiska området

handlingsplan i förskolan erfarenhet åtgärdsprogram funktionsnedsättning

anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola funktionshinder

lärmiljö funktionsvariation

funktionsförståelse funkis

förmåga personen först-språk sinnen funktionsrätt intrycksallergi likvärdig motorik tillgänglighet

impulskontroll delaktighet känsloreglering självbestämmande

uppmärksamhetsförmåga kategoriskt perspektiv

förmåga att planera, organisera och minnas relationellt perspektiv

Begreppsförklaringar

specialpedagogik

specialpedagogisk verksamhet

habilitering

specialpedagogik som kunskapsområde

arbetet med att anpassa undervisning och miljö så att alla elever, oavsett behov, får möjlighet att lära och utvecklas.

den del av en organisation eller verksamhet som ansvarar för att planera, genomföra och utveckla stödinsatser för barn, elever eller vuxna i behov av särskilt pedagogiskt stöd.

en verksamhet där barn eller vuxna med funktionsnedsättning får stöd att träna upp eller kompensera för en nedsatt förmåga för att bli så självständiga som möjligt

hur vi ser på och hur samhället fungerar för personer med stödbehov

specialpedagogik som verksamhetsområde

hur vi gör och arbetar när vi möter personer med stödbehov

specialpedagog

speciallärare

EHT, elevhälsoteam

ett yrke där man arbetar med att utveckla utbildningen så att alla elever kan bli delaktiga. Specialpedagogen utreder stödbehov och gör planer för stödinsatser

ett yrke där man arbetar med specialundervisning med en elev eller en mindre grupp inom ett område där de behöver stöd. Specialläraren kan också arbeta med specialundervisning av en klass i anpassad skola

en grupp personer på en skola som arbetar tillsammans för att få skolan att fungera så bra som möjligt för alla elever. Gruppen består till exempel av rektor, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog

handlingsplan i förskolan

en plan för hur man ska ge stöd till ett barn i förskolan

åtgärdsprogram en plan för hur man ska ge stöd till en elev i skolan

anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

lärmiljö

funktionsförståelse

skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada som gör det möjligt att lära i sin egen takt. Alla lärare ska vara utbildade speciallärare, eftersom alla elever har behov av stöd.

en miljö där man ska kunna lära sig, utvecklas, må bra och trivas. Man ska också kunna vila och återhämta sig för att det ska bli möjligt att lära.

att förstå hur andra fungerar, varför vissa saker kan vara svåra och vad som påverkar en persons sätt att vara

förmåga

sinnen

människors kapacitet inom ett visst område

lukt, smak, känsel, hörsel och syn som hjärnan och kroppen använder för att förstå omvärlden

intrycksallergi när någon får för många sinnesintryck

motorik

förmågan att kunna kontrollera rörelser

impulskontroll

förmågan att kunna kontrollera impulser

känsloreglering hur mycket eller lite en person känner och hur länge känslan stannar kvar

uppmärksamhetsförmåga

förmåga att hålla fast uppmärksamheten vid något

förmåga att planera, organisera och minnas

förmåga som behövs för att tolka, förstå, genomföra och slutföra en uppgift

flexibilitet hur väl en person hanterar förändring tidsuppfattning

förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått eller hur långt det är kvar tills något ska ske kommunikation

ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker, exempelvis prata, skriva, läsa, använda tecken, bildstöd för kommunikation eller kroppsspråk

social förmåga

förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det

särbegåvning

särskild begåvning

2e Twice exceptional

svag teoretisk begåvning

att ha en särskilt hög begåvning

att ha både särskild begåvning och en eller flera NPF-diagnoser. Begreppet betyder att personen är ovanlig på två olika sätt.

att ha en svag begåvning jämfört med andra i samma ålder som medför svårigheter med inlärning av teoretiska saker

nuläge

erfarenhet

funktionsnedsättning

hur någon mår och har det just nu

något positivt eller negativt som en person varit med om

innebär att en persons hjärna eller kropp har nedsatt förmåga

funktionshinder

funktionsvariation

funkis

hinder i en miljö eller i en situation som hindrar en person från att kunna göra något som andra kan

ett ord som används för att visa att alla är okej men behöver hjälp av olika slag för att fungera

ett ord för samhörighet med andra som har funktionsnedsättning

personen först-språk

funktionsrätt

likvärdig

tillgänglighet

delaktighet

självbestämmande

ett ord som betyder att vi först ska nämna personen och sedan funktionsnedsättningen

en person med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande och delaktighet

att ha lika villkor för något, exempelvis att alla barn i Sverige får gå i en skola med så hög kvalité att de kan uppnå de fastställda målen

att platser, aktiviteter och saker ska kunna användas av alla

att vara del av ett sammanhang, i en aktivitet eller relation

att få vara delaktig i beslut som som rör en själv kategoriskt perspektiv

synsätt där man letar efter fel hos eleven och inte ser till vilka förutsättningar hen haft för att klara en situation relationellt perspektiv

synsätt där vi ser att hindret för lärande och utveckling ligger i samspelet mellan en person med stödbehov och miljön, eller i samspelet med andra

1. Det specialpedagogiska området

Övning 1

Fyll i de begrepp om specialpedagogik som saknas i meningarna.

1. handlar om att ge stöd till barn, elever och vuxna som är i behov av särskilda insatser för att kunna utvecklas och lära.

2. I en arbetar man med att skapa förutsättningar för alla att lyckas, oavsett funktionsnedsättning eller andra svårigheter.

3. är en verksamhet inom vården som stöttar personer med varaktiga funktionsnedsättningar för att bättre kunna klara vardagen.

4. handlar om människors olika villkor för lärande och utveckling ur ett teoretiskt perspektiv.

5. handlar om hur specialpedagogik tillämpas i praktiken – i skolan, förskolan och andra verksamheter.

6. En arbetar ofta med att utveckla skolans lärmiljöer och att stödja pedagoger i arbetet med anpassningar.

7. En arbetar mer direkt med eleverna och fokuserar ofta på undervisning i specifika ämnen som svenska eller matematik.

8. är en förkortning som står för elevhälsoteam.

9. Ett består vanligtvis av rektor, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog.

10. En i förskolan beskriver hur man ska arbeta när ett barn behöver extra stöd.

11. Ett används i skolan när en elev är i behov av särskilt stöd och detta beskriver vilka insatser som ska göras.

12. är skolformer för elever som behöver en mer anpassad undervisning än i den ordinarie grund- eller gymnasieskolan.

13. En god kännetecknas av trygghet, delaktighet och struktur som främjar lärande för alla elever.

Övning 2

DEL 1

Para ihop begreppen med sin förklaring. Dra streck mellan dem.

1. funktionsförståelse

2. förmåga

3. sinnen

4. intrycksallergi

5. motorik

6. impulskontroll

7. känsloreglering

8. uppmärksamhetsförmåga

9. förmåga att planera, organisera och minnas

a. hjärnan och kroppen använder dessa för att förstå omvärlden, till exempel lukt, smak, känsel, hörsel och syn

b. hur mycket eller lite en person känner och hur länge känslan stannar kvar

c. förmågan att kontrollera impulser

d. förmåga att hålla fast uppmärksamheten vid något

e. att förstå hur andra fungerar, varför vissa saker kan vara svåra och vad som påverkar en persons sätt att vara

f. människors kapacitet inom ett visst område

g. förmågan att kunna kontrollera rörelser

h. förmåga som behövs för att tolka, förstå, genomföra och slutföra en uppgift

i. när någon får för många sinnesintryck

DEL 2

Para ihop begreppen med sin förklaring. Dra streck mellan dem.

1. flexibilitet

2. tidsuppfattning

3. kommunikation

4. social förmåga

5. särbegåvning/särskild begåvning

6. 2e Twice exceptional

7. svag teoretisk begåvning

8. nuläge

9. erfarenhet

a. hur någon mår och har det just nu

b. att ha en begåvning som är svag jämfört med andra i samma ålder. detta medför svårigheter med inlärning av teoretiska saker

c. ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker till varandra, som att prata, skriva, läsa, använda tecken, bildstöd för kommunikation eller kroppsspråk

d. positiva eller negativa saker som en person upplevt eller varit med om

e. förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det

f. hur väl en person hanterar förändring

g. förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått eller hur länge det är kvar tills något ska ske

h. att ha en särskilt hög begåvning

i. att både ha en särskild begåvning och en eller flera NPF-diagnoser

Övning 3

Sortera påståendena genom att dra streck till Relationellt perspektiv eller Kategoriskt perspektiv.

KATEGORISKT PERSPEKTIV

1. Läraren tänker att eleven måste träna mer på egen hand. 2. Skolan förändrar klassrummet så att ljudnivån blir lugnare. 3. Eleven får stöd i att hitta strategier som fungerar i olika situationer. 4. Man ser svårigheterna som något som finns i samspelet mellan elev och miljö. 5. Man fokuserar på elevens brister och diagnoser. 6. Skolan anpassar material och miljö för att förebygga svårigheter.

RELATIONELLT PERSPEKTIV

Facit till övning 1

1. Specialpedagogik handlar om att ge stöd till barn, elever och vuxna som är i behov av särskilda insatser för att kunna utvecklas och lära.

2. I en specialpedagogisk verksamhet arbetar man med att skapa förutsättningar för alla att lyckas, oavsett funktionsnedsättning eller andra svårigheter.

3. Habilitering är en verksamhet inom vården som stöttar personer med varaktiga funktionsnedsättningar för att bättre kunna klara vardagen.

4. Specialpedagogik som kunskapsområde handlar om människors olika villkor för lärande och utveckling ur ett teoretiskt perspektiv.

5. Specialpedagogik som verksamhetsområde handlar om hur specialpedagogik tillämpas i praktiken – i skolan, förskolan och andra verksamheter.

6. En specialpedagog arbetar ofta med att utveckla skolans lärmiljöer och att stödja pedagoger i arbetet med anpassningar.

7. En speciallärare arbetar mer direkt med eleverna och fokuserar ofta på undervisning i specifika ämnen som svenska eller matematik.

8. EHT är en förkortning som står för elevhälsoteam.

9. Ett elevhälsoteam består vanligtvis av rektor, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog.

10. En handlingsplan i förskolan beskriver hur man ska arbeta när ett barn behöver extra stöd.

11. Ett åtgärdsprogram används i skolan när en elev är i behov av särskilt stöd och detta beskriver vilka insatser som ska göras.

12. Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola är skolformer för elever som behöver en mer anpassad undervisning än i den ordinarie grund- eller gymnasieskolan.

13. En god lärmiljö kännetecknas av trygghet, delaktighet och struktur som främjar lärande för alla elever.

Övningstest 1

Skriv dina svar på raderna.

1. Vad är syftet med att ge specialpedagogiskt stöd i skolan?

2. Beskriv specialpedagogens uppdrag i skola eller förskola. Vad ingår i specialpedagogens arbete i skola eller förskola? Ge exempel på arbetsuppgifter som specialpedagogen kan ha i skola eller förskola.

3. Vad gör en speciallärare? Ge exempel.

Övningstest 2

Läs exemplen och skriv sedan svaren på frågorna.

1. På tisdagar åker Ebbes grupp alltid till badhuset. Idag är det tisdag och Ebbe är glad. Han älskar badhuset och har packat ner sina badkläder. En timme innan det är dags att åka kommer Irma fram till Ebbe. Hon berättar att de inte kan åka till badhuset idag. Två i personalen är sjuka och de har inte fått tag på vikarier. Ebbe reser sig, stampar i golvet och skriker högt: ”Vi ska visst åka till badhuset, det är tisdag och på tisdagar är det badhus. Jag kan gå själv, ni är bara dumma!” Han rycker åt sig sin väska och springer mot dörren.

Vilken nedsatt förmåga gör att det blir svårt för Ebbe?

2. Ahana åker buss. Hon försöker läsa en bok. Men bussen kör mitt inne i centrum. En bil tutar. På sätet bakom sitter en pappa med två barn, ett av barnen skriker. Längre fram sitter en kvinna och pratar högljutt i telefon. Bussen svänger och Ahana får solen i ögonen. Hon klarar inte mer. Hon slänger ner boken i väskan och hoppar av bussen trots att hon inte är hemma ännu. Jag står inte ut med allt på den där bussen. Jag går resten av vägen hem, tänker hon.

Vilken nedsatt förmåga gör att det blir svårt för Ahana?

3. När Harry kommer till fritids efter skolan frågar han genast: ”När kommer min mamma?” ”Klockan fyra, det är om två timmar”, svarar hans fröken Valentina. Efter tio minuter frågar han igen när mamma kommer. När klockan är fyra och Harrys mamma kommer så har han frågat samma sak sju gånger

Vilken nedsatt förmåga gör att det blir svårt för Harry?

Övningstest 3

DEL 1

Vad betyder begreppen? Kryssa för rätt svar.

1. Funktionsnedsättning

a. Alla människor fungerar på olika sätt.

b. En persons hjärna eller kropp har nedsatt förmåga.

c. En miljö hindrar en person från att göra något.

2. Funktionshinder

a. När en person har svårt att gå.

b. När en miljö eller situation hindrar en person från att kunna göra något.

c. När man behöver hjälp av någon.

3. Funkis

a. Ett ord för samhörighet med andra med funktionsnedsättning.

b. Ett begrepp för tillgänglighet.

c. Ett ord som betyder självständighet.

4. Personen först-språk

a. Man säger först funktionsnedsättningen, sedan personen.

b. Man säger först personen, sedan funktionsnedsättningen.

c. Man säger bara ordet ”funktionsvariation”.

DEL 2

Vad betyder orden? Dra streck till rätt förklaring.

1. likvärdig

2. tillgänglighet

3. delaktighet

4. självbestämmande

a. att vara del av ett sammanhang i en aktivitet eller relation

b. att ha lika villkor för något, exempelvis att alla barn i Sverige får gå i en skola där kvalitén ska vara så hög att alla kan uppnå de fastställda målen

c. att få vara delaktig i beslut som rör en själv

d. att platser, aktiviteter och saker ska kunna användas av alla

1. Det specialpedagogiska området

Övningstest 4

Svara på frågorna om skolans och specialpedagogikens framväxt.

1. Vad är kategoriskt perspektiv?

2. Vad är relationellt perspektiv?

3. Vad hette skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning före år 2023?

4. Vad heter skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning nu?

Facit till övningstest 1

Förslag till svar:

1. Att ge aktivt stöd till elever när den vanliga pedagogiken inte räcker till, så att de får möjlighet att lära och utvecklas.

2. Specialpedagoger ska se till att alla barn och elever kan vara med och lära sig på ett bra sätt. De kan hjälpa till att organisera så att undervisningen passar fler barn och elever.

I skolan arbetar specialpedagoger ofta med hela skolan, i förskolan oftast på flera olika förskolor. De ger stöd till personal som barnskötare, förskollärare och lärare, så att deras undervisning fungerar bättre för de olika behov som barn och elever kan ha.

Specialpedagogen kan: ge råd och tips till personalen, hålla i möten eller utbildning för personalen, hjälpa till att anpassa miljön, som klassrum eller korridorer, göra observationer, det vill säga titta på hur ett barn eller elev har det under dagen eller hur en grupp fungerar, prata med barnet, personalen och föräldrarna, göra tester för att ta reda på vad ett barn behöver hjälp med.

Specialpedagogen är också med i skolans elevhälsoteam (EHT) – en grupp som arbetar för att skolan ska fungera bra för alla.

När specialpedagogen har samlat information skriver hen en plan för vilket stöd ett barn eller en elev ska få. I förskolan kallas det handlingsplan, i skolan åtgärdsprogram.

3. En speciallärare arbetar i skolan, men inte i förskolan eller på fritids. De hjälper elever som behöver extra stöd i ett visst ämne, till exempel svenska, matte eller engelska. I anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola arbetar speciallärare ofta med alla ämnen eller ämnesområden.

Ibland arbetar speciallärare i klassrummet tillsammans med lärare. Ofta arbetar de med små grupper av elever eller enskilt med en elev. I anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola undervisar speciallärare istället för vanliga lärare. I vanlig grundskola eller gymnasieskola arbetar speciallärare ofta med svenska, matematik eller engelska.

Facit till övningstest 4

1. synsätt där man letar efter fel hos eleven och inte ser till vilka förutsättningar hen haft för att klara en situation

2. synsätt där vi ser att hindret för lärande och utveckling ligger i samspelet mellan en person med stödbehov och miljön, eller i samspelet med andra

3. särskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, särvux

4. anpassad skola, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, komvux som anpassad utbildning

Apl-uppgift förskola eller skola

Din uppgift är att spana efter hur förskolan eller skolan har anpassats för att kunna ha elever med nedsatta förmågor. Här är en lista med de olika förmågorna.

intrycksallergi

motorik

impulskontroll

känsloreglering

uppmärksamhetsförmåga

förmåga att planera, organisera och minnas

när någon får för många sinnesintryck

förmågan att kunna kontrollera rörelser

förmågan att kontrollera impulser

hur mycket eller lite en person känner och hur länge känslan stannar kvar

förmåga att hålla fast uppmärksamheten vid något

förmåga som behövs för att tolka, förstå, genomföra och slutföra en uppgift

flexibilitet hur väl en person hanterar förändring

tidsuppfattning

kommunikation

social förmåga

förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått eller hur länge det är kvar tills något ska ske

ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker till varandra, till exempel prata, skriva, läsa, använda tecken, bildstöd för kommunikation eller kroppsspråk

förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det

Du kan redovisa genom att skriva ned och gärna också ha med foton. Om du ska fotografera, fråga först din handledare vilka fotoregler som gäller. Oftast får man fotografera om inga människor eller namn syns på bilden. Kanske kan du fotografera när barnen är ute och sedan låta din handledare godkänna bilderna.

Här kan du fylla i dina iakttagelser:

Förmåga

intrycksallergi

Anpassningar

motorik

impulskontroll

känsloreglering

uppmärksamhetsförmåga

förmåga att planera, organisera och minnas

flexibilitet

tidsuppfattning

kommunikation

social förmåga

Apl-uppgift LSS-verksamhet

Din uppgift är att spana efter hur verksamheten har anpassats för att kunna ha elever med nedsatta förmågor. Här är en lista med de olika förmågorna.

intrycksallergi

motorik

impulskontroll

när någon får för många sinnesintryck

förmågan att kunna kontrollera rörelser

förmågan att kontrollera impulser

känsloreglering hur mycket eller lite en person känner och hur länge känslan stannar kvar

uppmärksamhetsförmåga

förmåga att planera, organisera och minnas

förmåga att hålla fast uppmärksamheten vid något

förmåga som behövs för att tolka, förstå, genomföra och slutföra en uppgift

flexibilitet hur väl en person hanterar förändring

tidsuppfattning

kommunikation

social förmåga

förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått eller hur länge det är kvar tills något ska ske

ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker till varandra, till exempel prata, skriva, läsa, använda tecken, bildstöd för kommunikation eller kroppsspråk

förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det

Du kan redovisa genom att skriva ned och gärna också ha med foton. Om du ska fotografera, fråga först din handledare vilka fotoregler som gäller. Oftast får man fotografera om inga människor eller namn syns på bilden. Kanske kan du fotografera när ingen är i lokalerna och sedan låta din handledare godkänna bilderna.

Här kan du fylla i dina iakttagelser:

Förmåga

intrycksallergi

Anpassningar

motorik

impulskontroll

känsloreglering

uppmärksamhetsförmåga

förmåga att planera, organisera och minnas

flexibilitet

tidsuppfattning

kommunikation

social förmåga

LÄRARHANDLEDNING

Specialpedagogik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet specialpedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Specialpedagogik nivå 1 är den första av två nivåer i ämnet.

Lärarhandledningen innehåller en inledning som stöttar dig i arbetet med Gy25 och ämnet specialpedagogik. Lärarhandledningen innehåller också förklaringar till lärobokens texter, förslag på aktiviteter, övningar, begreppskort och begreppsförklaringar, övningstester, examinationsuppgifter och apl-uppgifter. Den ger dig stöd för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt arbeta med testbaserat lärande.

Specialpedagogik nivå 1 består av:

• Lärobok

• Lärobok Digital

• Elevwebb

• Lärarhandledning med lärarwebb

Läs mer om de olika komponenterna på nok.se

ISBN 978-91-27-47137-5