Varje dag, varje timme och varje minut Ă€r skolan och fritidshemmet en del av elevernas resa mot att bli goda lĂ€sare. Hur kan vi dĂ„ pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ta vara pĂ„ den tiden? För det Ă€r bara att konstatera â att utveckla sin lĂ€sförmĂ„ga tar tid.
PĂ„ fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att frĂ€mja elevers lĂ€sning i verkliga och meningsfulla situationer, dĂ€r elevernas intresse och erfarenheter Ă€r med och bygger lĂ€sengagemang. Det finns utrymme för lĂ€sning som Ă€r sjĂ€lvvald, anpassad efter elevens tycke och smak, dĂ€r val av bĂ„de böcker och miljö kan ha större möjligheter Ă€n i skolan. NĂ€r eleverna fĂ„r forma sin egen lĂ€sning, men ocksĂ„ möta lĂ€sning i ett fokus pĂ„ intresse, lust och engagemang, skapas meningsfull lĂ€sning som ger eleverna möjlighet att upptĂ€cka kĂ€nslan av att lĂ€sa av egen drivkraft. Fritidshemmet kan ge lĂ€sandet variation genom olika typer av lĂ€sning, texter och lĂ€smiljöer âbĂ„de enskilt och tillsammans i en lĂ€sande gemenskap.
LĂ€skris
Resultaten Àr tydliga, barn och unga lÀser inte i den utstrÀckning som krÀvs och lÀsförmÄgan sjunker. Det talas om en pÄgÄende lÀskris dÀr gapet mellan de elever som Àr starka lÀsare jÀmfört med de elever som Àr svaga lÀsare vÀxer. Gapet Àr stort mellan de elever som talar svenska i hemmet och de som inte gör det. Resultat visar alltsÄ att lÀskrisens stora förlorare Àr elever med utlÀndsk bakgrund. I PIRLS 2021, som rör lÀsförstÄelse i fjÀrde klass, kan vi se mönster med lÄga resultat hos elever som inte alltid talar svenska i hemmet (Nilsson & Pettersson, 2025).
PÄ fritidshemmet fÄr lÀsningen möjlighet att ta plats utifrÄn elevernas olika sprÄk och intressen. Det kan bli starten pÄ lÀshjulet som rullar vidare i nya upptÀckter och ger eleverna kÀnnedom om sig sjÀlva som lÀsare.
En frÄga för hela samhÀllet
LÀsning förknippas ofta med skolan, vilket kan ge intrycket av att den frÀmst hör hemma i undervisningssammanhang. Skolans timplan rÀcker dock inte till för att skapa en tillrÀckligt god lÀsförmÄga för vÄra elever.
I sjĂ€lva verket Ă€r lĂ€sning en del av mĂ„nga olika sammanhang i livet âbĂ„de inom och utanför skolan. Det gör lĂ€sningen till en frĂ„ga för hela
samhĂ€llet, vi blir alla viktiga, pĂ„ olika sĂ€tt utifrĂ„n vĂ„ra roller. Vi kan med andra ord tillsammans göra skillnad för kommande lĂ€sande generationer, dĂ„ det finns ett tydligt samband mellan lĂ€sförmĂ„ga, hur vi mĂ„r och kĂ€nslan av att kunna pĂ„verka â att vara en del av samhĂ€llslivet.
LĂ€sning â en naturlig del av dagen
Som lĂ€rare och fritidspedagog Ă€r jag nyfiken pĂ„ hur lĂ€sning kan bli en naturlig och meningsfull del av hela elevens dag â bĂ„de i skolan och pĂ„ fritidshemmet. Ăven om vi arbetar utifrĂ„n olika styrdokument i de tvĂ„ verksamheterna, finns möjligheter att stĂ€rka lĂ€sutvecklingen pĂ„ flera sĂ€tt â om Ă€n med olika ingĂ„ngar och fokus. Fritidshemmet kan som nĂ€mnts komplettera skolan med lĂ€sning som utgĂ„r frĂ„n elevernas behov och önskemĂ„l, utifrĂ„n en speciell situation eller ett âhĂ€r och nuâ. En lĂ€sning som skapar engagemang och meningsfullhet, bĂ„de utifrĂ„n elevernas redan befintliga intressen och som utgĂ„ngspunkt för att vĂ€cka nya intressen och upptĂ€ckter.
Ett tillsammansarbete
Arbetet med lĂ€sning krĂ€ver en medvetenhet och ett tillsammansarbete. Precis som Hadar Nordin skriver i sin bok FramgĂ„ngsrik undervisning i fritidshem (2025), organiseras ofta undervisningen pĂ„ fritidshemmet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att flera pedagoger undervisar tillsammans, vilket skiljer sig frĂ„n skolans upplĂ€gg dĂ€r det ofta Ă€r en enskild lĂ€rare som har huvudansvar. DĂ€rför behövs en gemensam kunskapsbas och en gemensam förstĂ„else för lĂ€sning. Diskutera tillsammans â vad kĂ€nnetecknar lĂ€sning pĂ„ fritidshemmet och vad kĂ€nnetecknar skolans lĂ€sning? Samt vad finns det för likheter och gemensamma nĂ€mnare?
I kopieringsunderlag 1 finns ett Venndiagram. Det bestÄr av tvÄ cirklar som möts pÄ mitten. I den första cirkeln skriver ni det som ni anser kÀnnetecknar lÀsning pÄ fritidshemmet. I den andra cirkeln det som kÀnnetecknar lÀsning i skolan och i utrymmet som skapas mellan de gemensamma cirklarna, dÀr skriver ni de gemensamma aspekterna av bÄda verksamheternas lÀsning. Diskutera för att fÄ en samsyn om vad lÀsning Àr och kan vara pÄ fritidshemmet och varför lÀsning bör vara en del av er verksamhet.
I boken hÀnvisar vi till kopieringsunderlag (KU).
Dessa ligger som extramaterial pÄ vÄr hemsida nok.se.
KU 1
Venndiagram
KU 2a
LĂSVĂG modell
KU 2b
Exempel
LĂSVĂG modell
Bokens upplÀgg
Den hĂ€r boken, VĂ€gar till lĂ€sengagemang â inspiration och möjligheter, Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om lĂ€sning, och den andra delen ger tips och konkreta upplĂ€gg för hur lĂ€sning kan ta en naturlig och viktig plats pĂ„ fritidshemmet. En lĂ€sning som inte blir tillfĂ€llig, utan som byggs in i fritidshemmets rutiner med hjĂ€lp av ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt. Boken vill kort sagt ge underlag till ett lĂ€s och sprĂ„kengagemang som ger eleverna förutsĂ€ttningar att lĂ€sa hela livet, med olika syften.
LĂSVĂG â en modell
För att Ă„stadkomma ett sprĂ„kutvecklande arbete med lĂ€sning i fokus pĂ„ fritidshemmet, krĂ€vs bĂ„de kĂ€nnedom om lĂ€roplanens innehĂ„ll och förstĂ„else för fritidshemmets unika pedagogiska uppdrag. Fritidshemmets styrka ligger i att skapa levande, vardagsnĂ€ra lĂ€rmiljöer dĂ€r sprĂ„k och lĂ€sning vĂ€vs in i aktiviteter, relationer och gemenskap â utan att förlora i pedagogisk kvalitet.
Som stöd i ert arbete med att stĂ€rka elevernas lĂ€sning pĂ„ fritidshemmet har jag arbetat fram modellen LĂSVĂG . Modellen Ă€r framtagen för att ge stöd i planering, genomförande och uppföljning av arbetet med sprĂ„k och lĂ€sning pĂ„ ett medvetet och lĂ„ngsiktigt sĂ€tt. Den Ă€r en hjĂ€lp för att kartlĂ€gga nulĂ€get, formulera mĂ„l, vĂ€lja metoder och reflektera över ansvar, vardagsrutiner och resultat. Arbetet blir tydligt och systematiskt â men samtidigt flexibelt nog att anpassas efter olika grupper och förutsĂ€ttningar.
Med smÄ myrsteg framÄt
Det finns mycket att göra för elevers lÀsning. DÀrför behöver arbete med lÀsning pÄ fritidshemmet ske över lÀngre tid. SÀtt övergripande mÄl för ett lÀsÄr, dela upp mÄlen över lÀsÄret och sÀtt sedan nya mÄl för kommande lÀsÄr. Det fÄr inte bli för stort sÄ att det inte gÄr att genomföra, utan hitta rimliga mÄl. SmÄ steg Àr ocksÄ en vÀg till lÀsengagemang pÄ fritidshemmet.
En viktig utgĂ„ngspunkt i modellen Ă€r att alla elever ska tĂ€nkas in â oavsett sprĂ„kbakgrund, lĂ€sförmĂ„ga eller behov av stöd. Elever med svenska som andrasprĂ„k behöver fĂ„ möjlighet att utveckla bĂ„de vardagssprĂ„k och skolsprĂ„k i meningsfulla sammanhang. Alla sprĂ„k som eleverna bĂ€r med sig Ă€r en tillgĂ„ng i det sprĂ„kutvecklande arbetet och ska ges utrymme i verksamheten.
Elever med lĂ€s och skrivsvĂ„righeter kan behöva tillgĂ„ng till alternativa vĂ€gar in i lĂ€sningen â genom höglĂ€sning, bilder, samtal, drama eller digitala verktyg. De kan ocksĂ„ behöva tid och meningsfulla sammanhang för att hitta uthĂ„llighet och motivation.
Genom att regelbundet involvera eleverna â och lĂ„ta deras intressen, erfarenheter och sprĂ„k pĂ„verka innehĂ„llet â skapas bĂ„de engagemang och delaktighet. Samtidigt fĂ„r personalen viktig information som kan anvĂ€ndas för att utveckla undervisningen vidare.
Modellen Àr tÀnkt att anvÀndas som ett stöd i början av varje lÀsÄr (eller termin), dÄ arbetslaget tillsammans planerar det sprÄkutvecklande lÀsarbetet. Det Àr dock viktigt att mÄlen Àr rimligt satta utifrÄn era förutsÀttningar, det Àr med andra ord bÀttre att sÀtta upp fÀrre mÄl Àn flera för att kunna genomföra dem. MÄlen kan sedan byggas pÄ för varje lÀsÄr.
Ett lĂ€sĂ„r Ă€r lĂ„ng tid och ni kan med fördel stanna upp lĂ€ngs er lĂ€svĂ€g för att utvĂ€rdera. Se det som en hĂ„llplats pĂ„ er fortsatta vĂ€g till lĂ€sning pĂ„ fritidshemmet. I slutet av lĂ€sĂ„ret, anvĂ€nd era dokument frĂ„n modellen LĂSVĂG och sammanstĂ€ll hur det har gĂ„tt och hur ni ska arbeta vidare.
Del 1
Fritidshemmet som lÀsande arena
1. LĂ€sning hela dagen
LĂ€sning Ă€r ingen isolerad skolaktivitet, den Ă€r en nyckel till hela livet. För att utvecklas som lĂ€sare behöver eleverna möta varierade texter, ofta och i olika sammanhang och med olika syften. Som vi kan lĂ€sa i inledningen sĂ„ rĂ€cker inte alltid den lĂ€sning som sker inom skolans timplan för att det ska leda till en tillrĂ€ckligt god lĂ€sförmĂ„ga. DĂ€rför behöver vi bredda vĂ„rt perspektiv och se hur vi alla â utifrĂ„n vĂ„ra olika roller i samhĂ€llet â kan bidra till att varje elev, utifrĂ„n sina unika förutsĂ€ttningar, fĂ„r möjlighet att bĂ„de lĂ€ra sig lĂ€sa, lĂ€sa för att lĂ€ra och utveckla en lust och ett engagemang för lĂ€sning.
Barn och unga behöver tidigt komma i kontakt med lĂ€sning och berĂ€ttande för att kunna utveckla sin lĂ€sförmĂ„ga och lĂ€sförstĂ„else och dĂ€r har vi tillsammans ett viktigt uppdrag â skola, hem och fritidshem. Ska lĂ€skrisen brytas och lĂ€sning bli en del av barn och ungas hela dag, behövs det mĂ„nga olika insatser. Att vĂ€xa upp till en lĂ€sare krĂ€ver helt enkelt att lĂ€sning fĂ„r ta plats i bĂ„de skolan, fritidshemmet och pĂ„ fritiden. NĂ€r vi lĂ„ter lĂ€sning bli en naturlig del av fritidshemmets innehĂ„ll ger vi fler barn chansen att bli trygga och aktiva lĂ€sare â inte bara i klassrummet, utan i livet.
Olika ingÄngar
Vi vet att vÄra elever har olika förutsÀttningar och villkor för att möta de krav som skolan stÀller. De har ocksÄ olika ingÄngar och vÀgar till att lÀra sig lÀsa, och olika möjligheter att utveckla lÀsförmÄgan som en grund för att kÀnna sig delaktiga i samhÀllet. En delaktighet dÀr de kan kÀnna att de har inflytande över sÄvÀl sitt eget som andras liv. DÀrför gÄr ocksÄ vÀlmÄende hand i hand med lÀsförmÄga. LÀsning kan ha mÄnga olika syften och ingÄngar, just dÀrför finns det fördelar med att titta pÄ sprÄk och lÀsning utifrÄn elevernas hela dag.
SKOLA
FRITIDSHEM
FRITID
Skola
Att lÀsa och skriva kan ses ur olika perspektiv. I skolan dominerar ofta ett fÀrdighetsperspektiv, det vill sÀga att lÀra sig lÀsa och skriva, lÀsa för att lÀra och dÀr de tekniska aspekterna av lÀsning Àr i fokus (Damber, 2024). I skolan finns kunskapskrav och betyg att förhÄlla sig till vilket pÄverkar verksamhetens utformning. FÀrdighetsperspektivet och de tekniska aspekterna Àr en viktig del av lÀsning, men det Àr lÄngt ifrÄn allt. LÀsning bestÄr av mÄnga olika syften och aspekter och vÄra elever har olika förutsÀttningar och ingÄngar med sig nÀr de börjar skolan. Det handlar om mer Àn att kunna lÀsa, att avkoda en text, det handlar ocksÄ om att kunna kommunicera pÄ olika sÀtt, att tolka men ocksÄ förstÄ texter och sprÄk i olika sammanhang. Dessa delar ger möjligheter för elever som av olika anledningar inte har knÀckt den alfabetiska koden. Genom bilder, samtal, höglÀsning och varierade texter ges viktig kunskap för att förstÄ lÀsning, lÀra kÀnna sprÄk med olika syften och strategier för att ta till sig kunskap och ord.
Fritidshem
Enligt lĂ€roplanen för fritidshemmet ska eleverna ges âförutsĂ€ttningar att utveckla sin förmĂ„ga att kommunicera med sprĂ„kliga uttryckssĂ€tt i olika sammanhang för skilda syftenâ (Skolverket, 2022). PĂ„ fritidshemmet erbjuds eleverna fler tillfĂ€llen och ocksĂ„ olika sĂ€tt att möta och utforska lĂ€sning. LĂ€sningen kan kopplas till fritidshemmets övriga centrala innehĂ„ll, som skapande, natur och samhĂ€lle, fysiska aktiviteter och utevistelse. LikasĂ„ har leken en betydande roll i utforskande av lĂ€sning. Hand i hand med dessa förmĂ„gor gĂ„r lĂ€sning att fĂ„ till som en naturlig del av verksamheten.
14. LÀsmiljöer
Att lĂ€sa Ă€r att öppna en dörr till nya vĂ€rldar â och den dörren behöver stĂ„ öppen Ă€ven pĂ„ fritidshemmet. En genomtĂ€nkt lĂ€smiljö Ă€r mer Ă€n bara en plats med böcker, det finns Ă€ven olika texter med olika syften i det som pĂ„gĂ„r i verksamheten. PĂ„ fritidshemmet finns unika möjligheter att vĂ€cka lĂ€slust och lĂ€sengagemang genom lekfulla, trygga och tillgĂ€ngliga miljöer dĂ€r barn fĂ„r utforska texter pĂ„ sina egna villkor. HĂ€r kan lĂ€sningen fĂ„ ta plats i vardagen, som en naturlig del av barnens valda aktiviteter och som en viktig del av fritidshemmets kompletterande uppdrag.
Elevinflytandet Àr en av grunderna i verksamheten med fritids. Varje vecka trÀffar jag barn pÄ fritids som hjÀlper mig att utforma miljön i biblioteket.
Vi har mĂ„lat vĂ€ggar och arbetat med en stor koja som förskoleklassbarnen önskade sig. Vi skissade och fick fram över femtio skisser. Dessa bearbetades till en skiss, som sedan gjordes klar av slöjdlĂ€raren. Han byggde skelettet till kojan, som Ă€r i tvĂ„ vĂ„ningar med ett rum under trappan â precis som barnen ville ha det. Nu har fritids mĂ„lat den och klĂ€tt den med stenar, som ocksĂ„ har mĂ„lats och patinerats. Detta lĂ€sĂ„r ska vi göra fĂ€rdigt kojan med regnbĂ„gskuddar och stjĂ€rnhimlar.
Elisabet Niskakari, bibliotekarie MöllevÄngsskolan
LĂ€splatser
PĂ„ Pippi LĂ„ngstrumps tid var barnen sakletare, de hittade saker som de utforskade och samlade pĂ„. I dag upplever jag att flera i stĂ€llet Ă€r riktigt skickliga platsletare i mĂ„nga sammanhang. De söker grupprum, kojor, hörnor, soffor eller mer avskilda platser. MĂ„nga gĂ„nger har jag varit med och skapat mysiga lĂ€splatser för eleverna, exempelvis med soffor, en sĂ€nghimmel och kanske nĂ„gra kuddar. Det som dĂ„ har slagit mig Ă€r att eleverna ofta vĂ€ljer att göra annat i den miljön, som frĂ„n min sida Ă€r tĂ€nkt som en mysig och lugn plats för lĂ€sning. SĂ„ vid nĂ€rmare eftertanke kom jag fram till att jag behövde tĂ€nka bredare. Elever Ă€r olika och behöver fĂ„ möjlighet till olika miljöer dĂ€r de kan ta del av text. Jag tog nĂ„gra flyttkartonger som jag och eleverna pyntade. I varje flyttkartong fanns en filt att sitta pĂ„, ett par hörselkĂ„por och en ljusslinga. Med stöd av skolbiblioteket placerade jag böcker i de olika lĂ„dorna. Vissa lĂ„dor var temalĂ„dor, det kunde handla om faktaböcker, roliga historier, serier eller sagor. LĂ„dorna placerades ut pĂ„ fritidshemmet, i korridorer, samlingsrum och utomhus. Jag kunde snabbt se att flera elever tog lĂ„dorna och flyttade ihop dem. De ville sitta tillsammans â det blev ett gemensamt lĂ€sande dĂ€r eleverna hade varandra. NĂ„gon elev flyttade lĂ€slĂ„dan frĂ„n en tyst hörna i hallen in till det stora gemensamma rummet dĂ€r det pĂ„gick mycket lek och rörelse, men hen satt Ă€ndĂ„ sjĂ€lv och lĂ€ste. DĂ€r fanns ett behov av att vara nĂ€ra det andra som pĂ„gick i verksamheten. Det var Ă€ven tydligt att i början nĂ€r lĂ„dorna var nya blev det lite kojor och lek, men det landade Ă€ndĂ„ till slut i att eleverna satte sig i lĂ„dorna för att lĂ€sa.
Böckerna som ingÄng till lÀsandet
En viktig sak som jag uppmĂ€rksammade, som fick mig att tĂ€nka bredare kring just lĂ€splatser, var att flera elever inte tycktes vara beroende av just en plats â det var böckerna i sig som blev ingĂ„ngen till lĂ€sandet. De kunde ta en bok frĂ„n en lĂ€slĂ„da som var upptagen av en annan elev, sĂ€tta sig bredvid lĂ„dan och lĂ€sa.
NÀr en elev flyttade lÀslÄdan frÄn korridoren till ett intilliggande rum föll tvÄ böcker till golvet, mitt i korridoren, och glömdes bort. NÀr halva fritidsgruppen kom in frÄn idrotten stannade en elev vid en av böckerna. Hon satte sig pÄ golvet mitt i korridoren och började blÀddra. Runt om henne sprang glada och ljudliga elever som skulle in och leka. Hon verkade inte mÀrka att de var dÀr, boken blev hennes fokus.
Del 2
LĂ€saktiviteter
1. Masked Reader
Vem Àr det som lÀser? Kanske har du sett Masked Singer pÄ tv? Ett program dÀr publiken ska lista ut vem som sjunger under en maskotdrÀkt. Masked Reader Àr en spÀnnande aktivitet dÀr eleverna i stÀllet fÄr lyssna pÄ en lÀsare utan att veta vem det Àr. Det kan vara en inspelad röst, men det kan ocksÄ vara en utklÀdd person som lÀser och sedan fÄr eleverna gissa vem det Àr som lÀser. Valet av bok kan vara en ledtrÄd till vem det Àr. Exempelvis kan en pedagog som tycker om att laga mat ha valt en kokbok. Det kan ocksÄ vara en bok av en författare som har samma förnamn som den som lÀser. Det kan vara bÄde vuxna och barn som Àr den hemliga lÀsaren. Detta kan bli en Äterkommande tradition att lÀngta efter före exempelvis jul eller sommarlov.
En annan variant kan vara en utklÀdd vuxen som lÀser pÄ skolgÄrden pÄ morgonen innan skolan börjar, och eleverna fÄr sedan gissa vem det Àr nÀr de har kommit till klassrummet. Den hemliga lÀsaren gÄr dÀrefter runt i klassrummen och visar sig samt berÀttar om val av bok för att inspirera. HÀr skapar vi lÀsande förebilder och böckerna kan Àven vara boktips som finns tillgÀngliga att lÄna.
Det gÄr förstÄs ocksÄ att bygga ut aktiviteten. Förutom att eleverna ska gissa vem det Àr som lÀser, fÄr de Àven se tre bilder pÄ tre olika böcker. Genom att lyssna och titta pÄ omslagen fÄr de sedan gissa vilken av böckerna den hemliga lÀsaren lÀser ur.
Tips â Masked Reader
f Ytterligare en variant av Masked Reader Àr att sÀtta upp QR-koder pÄ fritidshemmet, dÀr man Àven fÄr bilder pÄ olika ledtrÄdar kopplade till lÀsaren. LedtrÄdarna kan bestÄ av saker som förknippas med lÀsaren, exempelvis en golfboll om lÀsaren spelar golf, ett foto pÄ lÀsarens sko eller kanske en pensel om lÀsaren tycker om att mÄla. f LÄt eleverna först skanna koden och lyssna. DÀrefter fÄr de titta pÄ ledtrÄdarna och lÀmna in en lapp med sin gissning. Svaret presenteras senare i veckan.
2. LÀs en lÄttext
Att arbeta med lÄttexter i undervisningen, bÄde i skola och fritidshem, Àr ett lÀttsamt och samtidigt engagerande sÀtt att utveckla sprÄk, förstÄelse och kreativitet. LÄttexter Àr ofta korta, men rika pÄ kÀnslor, bildsprÄk och identitet och dÀrför utmÀrkta för att arbeta med sprÄk i olika former, estetiska uttryck som bild och drama och samtal om livsfrÄgor.
Detta Ă€r en lĂ€saktivitet som brukar fĂ„nga de Ă€ldre eleverna som Ă€r pĂ„ mellanstadiets fritidshem, Ă„rskurs 3â6. Hos oss delade de gĂ€rna med sig av sina lĂ„ttips och vi samtalade ofta om varför de hade fastnat för vissa lĂ„tar. Var det melodin eller texten? Flera elever kunde förklara att de gillade texter som de kunde relatera till, dĂ€r de gjorde kopplingar till kĂ€nslor och upplevelser i livet. TvĂ„ elever valde lĂ„ten Living Legend av Lana Del Rey, en lĂ„t dĂ€r sĂ„ngerskan sjunger om nĂ„gon som Ă€r hennes
25. Hela vÀrldens lÀskarneval
LÀsning kan förknippas med mÄnga kÀnslor. För en del elever kan lÀsning vara utmanande och krÀva mycket. Genom att sÀtta lÀsningen i ett sammanhang dÀr eleverna fÄr lÀsa utifrÄn sina olika förmÄgor, men ocksÄ gemensamt delta i glÀdjen i och runt lÀsning, sÄ kan vi fÄ fler elever med oss. Karneval Àr en fÀrgsprakande fest sÄ varför inte stÀlla till med en lÀskarneval? En upplevelse som hyllar lÀsning och sprider en hÀrlig festkÀnsla. Vi sÀnder en signal att lÀsning Àr nÄgot roligt, meningsfullt och sker i en gemenskap. HÀr finns ocksÄ möjlighet att titta pÄ lÀsning utifrÄn ett vÀrldsperspektiv, sagor frÄn olika delar av vÀrlden, med olika sprÄk och innehÄll.
Anordna en lÀskarneval och erbjud olika lÀsaktiviteter under en bestÀmd tid, exempelvis en till tvÄ veckor. Bjud in eleverna att önska och planera aktiviteter som kan passa. Det kan finnas lÀsstationer som erbjuder aktiviteter som att binda egna böcker, höglÀsning och en station med lÀsning pÄ olika sprÄk (bjud in modersmÄlslÀrare eller elevernas viktiga vuxna med fler sprÄk Àn svenska). De elever som vill kan skriva korta berÀttelser som ni sedan sÀtter ihop och skapar en gemensam bok av. Det kan ocksÄ arrangeras lÀsplatser med serier, eller finnas en kreativ skaparverkstad dÀr eleverna kan skapa utifrÄn böcker. Det kan exempelvis vara kollage frÄn Alfonsböckerna eller att sy egna spöket Laban.
Vad gÀller just att skapa brukar eleverna uppskatta en maskverkstad dÀr de fÄr skapa masker inspirerade av barnboksfigurer, dessa kan de sedan ha i karnevalstÄget.
Att baka brukar vara omtyckt. Baka förslagsvis kakor och bakverk frÄn böcker och frÄn olika delar av vÀrlden. Skriv gÀrna ner recepten och varifrÄn de kommer och sÀtt upp att lÀsa bredvid de olika bakverken.
LÀs lÄttexter och lyssna pÄ musiken. AnvÀnd AI för att skapa en personlig lÀskarnevalslÄt om ert fritidshem.
Avsluta med ett karnevalstÄg dÀr eleverna fÄr klÀ ut sig till bokkaraktÀrer. Erbjud ansiktsmÄlning och lÄt eleverna bÀra sin favoritbok nÀr ni gÄr i tÄget. Bjud in elevernas viktiga vuxna att se ert lÀssprakande karnevalstÄg.
Tips â Hela vĂ€rldens
lÀskarneval
f Anordna bokbord med böcker pÄ olika sprÄk.
f Gör en âLĂ€sshowâ dĂ€r eleverna kan dramatisera och visa olika delar frĂ„n böcker.
f Gör vimplar med elevernas favoritböcker eller favoritkaraktÀrer.
f LĂ„t samtliga vuxna bĂ€ra med sig en bok som eleverna kan stĂ€lla nyfikna frĂ„gor om: âVad handlar den om?â, âVarför valde du den?â, âVad tycker du Ă€r bĂ€st med den?â, âKan du lĂ€sa ett stycke för mig?â
f Gör âFrĂ„ga bokenâ, dĂ€r eleverna kan stĂ€lla frĂ„gor till varandra om böckerna som de har med sig till fritidshemmet.
f LÄt lÀskarnevalen vara ett tema för fritidshemmens dag.
f SÀtt upp en vÀrldskarta och markera de lÀnder som ni har lÀst berÀttelser ifrÄn.
VÀgar till lÀsengagemang
Inspiration och möjligheter
Hur kan vi göra lÀsning till nÄgot som kÀnns levande, roligt och viktigt för eleverna pÄ fritidshemmet?
VĂ€gar till lĂ€sengagemang â inspiration och möjligheter Ă€r en bok för dig som arbetar pĂ„ fritidshemmet och vill göra lĂ€sning till en naturlig del av verksamheten. PĂ„ fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att frĂ€mja elevers lĂ€sning i verkliga situationer, dĂ€r elevernas erfarenheter Ă€r med och bygger lĂ€sengagemang.
Boken hjÀlper dig att skapa breda ingÄngar till lÀsning utifrÄn fritidshemmets uppdrag. Med hjÀlp av enkla och lekfulla sÀtt att arbeta kan du ta vara pÄ de rutiner som redan finns under dagen och göra plats för berÀttelser.
Med hjĂ€lp av modellen LĂSVĂG fĂ„r du stöd i att hitta olika sĂ€tt att vĂ€cka nyfikenhet, planera, utvĂ€rdera och möjliggöra lĂ€sglĂ€dje. Dina elever fĂ„r vara med och skapa, lyssna och delta i textsamtal tillsammans.
VÀgar till lÀsengagemang Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om lÀsning, och den andra delen ger tips och konkreta upplÀgg för hur lÀsning kan ta en större plats pÄ fritidshemmet. I den första delen avslutas varje kapitel med Fritidsfunderarna, vilket gör boken till ett praktiskt redskap bÄde för egen utveckling och i kollegiala samtal.
Kim Sjöberg Ă€r utbildad lĂ€rare med legitimation för grundskolans tidigare Ă„r, förskoleklass och med examen som fritidspedagog. I dag arbetar Kim som utvecklingssekreterare pĂ„ Grundskoleförvaltningen i Malmö Stad med fokus pĂ„ sprĂ„k, lĂ€sning och skrivande. Kim Ă€r Ă€ven författare till LĂ€rare Gör â Tala, lyssna och samtala samt LĂ€rare Gör â Studieteknik, tillsammans med Caysa Jonassen. Inom fritidshemsutgivningen har Kim författat Drakarna â En lekfull vĂ€g till sprĂ„ket och Drakarna â Ă ret runt.
