Visdomen inom

Next Article

Bokens syfte

uppmärksamhet inåt.7 Båda stegen genomsyras och bärs av det medvetna andetaget, som fungerar som ankare för uppmärksamheten in i stillhetens centrum.

I det första yttre steget försjunker du i sinnenas upplevelser: ljuden, dofterna, synintrycken, sensationerna mot huden, smaken på tungan. Stanna upp, ta kontakt med de fem sinnena och försök urskilja nyanser, skillnader och likheter exempelvis i ljuden som kommer till dig. Du avstår dock från att bedöma intrycken som behagliga-obehagliga, bra-dåliga och så vidare, allt för att undvika att fastna i de dualistiska tankemönster som ju ligger till grund för själva upplevelsen av separation. Undvik också så långt som möjligt att begreppsliggöra och etikettera sinnessensationerna, till exempel »doften av hägg«, eller »smaken av salt«. Stanna istället i en alltmer fördjupad ordlös upplevelse av det som förmedlas av sinnena, och framkalla den överväldigande känslan av att erfara detta för allra första gången. Förundra dig liksom barnet, som för första gången ser, hör och känner doften av havet, och smält samman med alla intryck. På det sättet sjunker du successivt in i det inom dig som erfar objekten istället för att uppmärksamheten riktas mot objekten som sådana. Objekten förändras, men det inom dig – medvetenheten som upplever dem – är oföränderligt.

I det andra steget i närvaroträningen vänder du dig alltså till ditt inre eller djupare Jag – medvetenheten – inom vilken objekten, inklusive kommunikationen, tar form. Tolle (2011) kallar pedagogiskt detta för det inre energifältet, som du med

46

lite träning kan uppleva som ett surrande, vibrerande eller pulserande i kroppen. När du förankrar dig i detta inre energifält, det vill säga, i inre närvaro i ett kommunikativt sammanhang, hindrar du dig själv från att rikta hela din uppmärksamhet utåt, rakt in i kommunikationen. Här, i ditt eget stilla centrum, där du ansträngningslöst och utan förväntningar bara vilar i »varande«, kan du observera och faktiskt distansera dig från de tankar och känslor som triggas av kommunikationen istället för att reflexmässigt reagera med ord.

För visst känner vi ofta behov av att prata när negativa tankar och känslor som ilska, smärta och osäkerhet uppstår. Men när automatiska reaktioner får styra kommunikationen går den med största sannolikhet fel, eftersom de tenderar att trigga liknande reaktionsmässiga responser från andra. När vi i stället för att identifiera oss med dessa tanke- och känslomässiga reaktioner identifierar oss med energin i vårt innersta väsen är vi skyddade mot det gift som stor del av samtidens kommunikation, både den offentliga och den privata, sprider omkring sig.

När vi inte ständigt är fast i våra tankar och analyser utan är förankrade i vårt varande, här och nu, ökar också möjligheterna till det helt avgörande, men idag tyvärr så underskattade, lyssnandet. Och då menar jag förstås lyssnande, inte enbart eller ens främst med öron och intellekt, utan med hela den medkänsla vi får tillgång till när vi är förankrade i närvaro och befriade från tvångsmässigt och värderande tänkande. När vi undandrar vår uppmärksamhet ifrån världen av motsatser, väcks en medkäns-

47

lans spontanitet som inte bygger på egots tanke- och känslomässiga reaktioner utan som springer ur en tillitsfrämjande upplevelse av helhet och gemenskap. Från den här positionen av vidsträckt inre rymd kan vi faktiskt förnimma att gränsen, separationen, gentemot den andras upplevda Nu suddas ut.

Genom närvaron i och expansionen av vår egen inre rymd får vi tillgång till en klokskap i kommunikationen som vida överstiger intellektets. Stefan Einhorn (2009) pratar i sin bok Vägar till visdom om en intuitiv visdom, som kommer med vår förmåga att vara närvarande och stilla. Att enbart se och lyssna utan att värdera, analysera eller etikettera. En stund i meditation – i kontakt med andetaget och stillheten inom – kanske tio minuter på morgonen innan vi går ut i världen, kan utgöra skillnaden mellan en dag i känslomässig, tankemässig och kommunikativ turbulens och en dag i sinnesfrid, tillit och harmonisk kommunikation. Meditation är alltså inte enbart en stund av tillfällig avkoppling utan en ingång till en djupare dimension, som vi förblir i kontakt med även i vardagens tumult eller tristess.

Att bevara den inre tystnaden – mitt i stojet. Att förbli öppen, stilla, fuktig mylla i det fruktbara mörker där regnet faller och säden gror – hur många som än i det torra dagsljuset trampar fram över markerna i virvlande damm. (hammarskjöld, 1963/2017:67)

48

Kommunikation som skapar genuin förståelse och upplevelse av helhet och som har potential att transcendera gränsen mellan »dig« och »mig«, handlar alltså precis lika mycket om tystnad och lyssnande i fullständig närvaro, som om ord. Vi gräver djupare i detta i nästa kapitel.

49

En fungerande kommunikation är grunden för att uppnå hållbarhet, såväl i våra nära relationer som professionellt och samhällsmässigt. Men hur skall detta ske i en tid då polariseringen ökar och tar sig allt grövre uttryck?

ulrika olausson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, besvarar denna centrala fråga genom nio kommunikationsetiska principer som tillsammans syftar till en genuin upplevelse av allt livs sammanlänkning i Ett. I ett ögonöppnande och genomklokt resonemang, med många praktiska råd och exempel, visar hon hur upplevelsen av separation och polarisering i själva verket är en vanföreställning. Vårt tanke- och språksystem har helt enkelt fängslat oss i en värld av motsatser – dualism. De kommunikationsetiska principerna hjälper oss att överkomma världen av motsatser, och när dualismens tyranni upplösts blir hållbarhet – omsorgen om människorna, jorden och alla livsformer – ett naturligt resultat.

9 789198 719703