Åldrandets gåta

Next Article

FÖRORD

ÅLDRANDETS

GÅTA

Hur kommer det sig egentligen att vissa människor knappt verkar åldras alls medan en del blir gamla i förtid? Du har säkert läst om den där sega gubben med pigga ögon och rosiga kinder, som trots att han är över 90 år tänker åka Vasaloppet i år igen, eller damen som åker sitt fyrtionde Vasalopp vid 71 års ålder. Sedan har vi den 47-åriga kvinnan som på grund av sin övervikt har svårt att gå upp för trapporna utan att andas tungt. Åldrande kan sannerligen se olika ut.

Att försöka förklara vad åldrande är och varför vi blir gamla är lika svårt och komplext som att försöka svara på vad liv är. Vi vet att alla organismer kommer att dö förr eller senare, men varför olika organismer blir olika gamla vet vi helt enkelt inte. Inte för att det saknas teorier, sådana finns det många och vi känner idag till en hel del om vad som händer i kroppen när vi blir äldre och hur åldrandet påverkar oss. Däremot kommer vi nog aldrig att helt förstå vad det är som till slut begränsar en människas livslängd. En anledning till att åldrandet är så komplext är att så många vävnader och processer är inblandade. Det blir helt enkelt svårt att förstå vilken roll varje enskild del spelar. Vi vet att levnadsvanor, utbildning och ekonomiska resurser påverkar hur länge vi lever, faktorer vi i viss mån kan påverka själva. Även arv och miljö i övrigt påverkar hur gamla vi blir.

Olika teorier om varför vi åldras poppar ibland upp och får stort genomslag. Du har säkert sett reklam för olika produkter som till exempel påstås bekämpa fria radikaler och sägs på så sätt kunna sakta ner kroppens åldrande. Men hur mycket reklampengar man än lägger på sådana kampanjer finns det idag inga bevis för att ett tillskott, en kräm eller någon annan produkt kan förhindra åldrandet. Även om man kan uppleva en liten skillnad på ytan finns det ingen koppling till de processer inne i kroppen som påverkar hur länge vi lever, vad reklamen än säger.

ALLT LEVANDE ÅLDRAS

Varför vissa djurarter kan leva långt mer än hundra år och andra bara blir ett par år gamla vet man inte. Generellt kan man säga att större djur lever längre än små, men det finns undantag. Till exempel lever katter i regel längre än hundar, även om katterna oftast är mindre. Inte heller inom en och samma art kan man använda samma teori. Långa människor lever till exempel inte längre än korta. En annan teori är att djur med stora hjärnor har en längre livslängd. Förklaringen till det skulle vara att djur med stora hjärnor klarar av större utmaningar och alltså hittar lösningar på problem som annars skulle ha förkortat deras liv.

Åldrandet sker olika snabbt hos olika personer och själva förloppet skiljer sig också åt mellan olika individer, men också mellan olika vävnader i kroppen. Om åldrandet bara hade påverkat en del i kroppen, till exempel hjärtat, hade vi nog redan idag vetat exakt vilka mekanismer som ligger bakom. Vissa processer kan vi se mer eller mindre tydligt med blotta ögat, till exempel att håret blir grått och att vi får rynkor. Andra syns kanske inte på ytan, men vi känner av dem. Till exempel kan synen förändras genom att linsen blir stelare och det blir svårare att läsa vad som står i morgontidningen. Vad som händer inne i kroppen, inne i organen, är däremot svårare att märka själv.

Åldrandet hos människan är också svårt att studera eftersom det är en så långsam process. Det kan ta tiotals år att studera och förstå om ett läkemedel skulle kunna öka livslängden. Det skulle också vara svårt att tolka resultatet från en sådan studie eftersom åldrandet påverkas av så många olika faktorer. Vet man då helt säkert att det var läkemedlet som påverkade livslängden, eller var det något annat?

Genom historien har man sett på åldrande på olika sätt. På 1890-talet var det en forskare vid namn Weisman som föreslog att åldrandet hade utvecklats för att vara till artens fördel, inte till individens. Med det menade han att de

äldre, som inte längre kunde föröka sig, slogs ut för att inte konkurrera med de yngre om mat och uppehälle. På det sättet skulle det bli lättare för yngre att föröka sig och överleva. Så även om åldrandet är negativt för dig som individ är det bra för mänskligheten i stort. Så ser det ut i djurlivet. Det är få djur, förutom i fångenskap, som lever så länge att de hinner bli gamla, de slås helt enkelt ut tidigare. Vi människor blir gamla tack vare vår intelligens, kultur, teknik och för att vi tar hand om varandra.

Vi vet också med säkerhet att människor, i alla åldrar, som är fysiskt aktiva lever längre, orkar mer och mår bättre. Det är bland annat därför vi har skrivit den här boken.

VI KAN INTE LEVA FÖR EVIGT

Skulle vi kunna bli odödliga och leva för evigt? Nej, är det enkla svaret. Det finns några förklaringar som står ut lite extra när det gäller åldrande och som talar emot evigt liv. Troligtvis är det en kombination av alla dessa teorier, och kanske även andra, som gör att vi åldras. Men låt oss för enkelhetens skull ta dem en i taget. Vi börjar med betydelsen av dina gener och telomerer. Enligt de genetiska teorierna har alla en viss utmätt tid, en biologisk klocka som är mer eller mindre förprogrammerad för hur länge vi lever. Vi vet redan att genetiska faktorer spelar roll för hur gamla vi blir, men hur stor roll de spelar vet vi inte.

Gener, eller arvsanlag, är en slags mallar eller byggnadsritningar för hur kroppens proteiner ska se ut. Generna är uppbyggda av dna och finns i cellkärnans kromosomer. Det finns inte en enskild åldrande-gen som vi kan studera, utan många olika spelar in. Dessutom kan du inte påverka vilka genvarianter du själv har, utan dessa har du fått i arv. Nordiska tvillingstudier visar att genetiska faktorer förklarar ungefär 25 procent av skillnaderna i livslängd. Den enskilda gen som i många studier tydligast associeras med överlevnad och livslängd är genen för ApoE – ett protein som påverkar risken för Alzheimers sjukdom samt medverkar i regleringen av blodfetter och därmed risken för hjärtinfarkt och stroke. När man talar om genetiska faktorer eller ärftlig risk menar man hur olika varianter av samma gen ger varierande risk för sjukdom hos olika personer. Har man en ofördelaktig variant kan risken för en sjukdom vara högre.

De mänskliga cellerna verkar ha ett visst antal celldelningar till sitt förfogande, som är genetiskt förutbestämt. Djur som lever en kortare tid skulle alltså enligt den teorin ha färre celldelningar att använda än de som lever längre. I våra kroppar har olika celltyper olika livslängd. Röda blodkroppar

som transporterar syre i blodet lever i cirka 120 dagar medan hudceller lever ännu kortare. De allra flesta hjärnceller delar sig inte alls, utan lever odelade genom hela livet.

Telomerer är svansarna längst ut på varje kromosom i arvsmassan och de är viktiga för att skydda den. Man har kunnat se att telomerens längd är kopplad till ålder, att de blir kortare ju fler gånger cellen delar sig. När telomererna blir för korta kan de inte längre skyddar arvsmassan. Alltså kan det vara bra med långa telomerer. Olika personer föds med olika långa telomerer. I djurstudier har det visats att de individer som levde längre hade längre telomerer tidigt i livet. Det finns flera studier som visar att personer som tränar har längre telomerer. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till ett långsammare åldrande. De genetiska teorierna skulle alltså kunna förklara en del, men absolut inte allt, som rör åldrandets mysterium. Kan istället andra processer sitta inne med svaren?

De biokemiska teorierna innebär att slumpmässiga fel i cellerna byggs upp under livet och till slut klarar inte cellerna att reparera alla fel. Det är det här som bidrar till att funktionen i kroppen blir allt sämre i och med att vi blir äldre. Ett exempel är brosk som bryts ner med tiden och så småningom tappar sin stötdämpande funktion, vilket är orsaken till artros. När cellerna åldras samlar de också på sig defekta celldelar. När ansamlingen blir för stor skadas cellerna och dör. Detta sker exempelvis när plack bildas i blodkärlens väggar vid åderförfettning, så att kärlet blir trängre och risken för hjärtinfarkt ökar. Ett sista exempel är diabetes mellitus, sockersjuka. Om den inte behandlas ordentligt ligger blodsockernivån högre än normalt. Det kan leda till att ämnen i cellerna och i blodet blir mer ”besockrade” vilket försämrar deras funktion. Dessa, och andra förändringar, bidrar till ett snabbare åldrande, men kan delvis motverkas av regelbunden träning.

Strukturer i celler och vävnader kan också påverkas, och skadas, av fria radikaler. Fria radikaler bildas i cellernas egna små kraftverk, mitokondrierna, när syre används i kroppen. De kan skada proteiner och dna-strukturen som bygger upp arvsmassan och bidra till sjukdom och åldrande. Om du är inaktiv bildas mer fria radikaler. Rökning och uv-strålar från solen skapar också fler fria radikaler. Som tur är har människokroppen ett naturligt försvar som kan oskadliggöra de fria radikalerna och reparera eventuella skador som uppkommer. Molekylerna som bekämpar de fria radikalerna kallas antioxidanter. De finns både i maten vi äter och kan bildas i kroppen.

Om man bara skulle gå efter de senaste årens reklamkampanjer och skri

verier i media skulle man kunna tro att fria radikaler bara är negativa och orsakar sjukdomar. Så är det inte. Vi behöver de fria radikalerna. De spelar en avgörande roll i cellernas ämnesomsättning och signalering. Det bildas också massor av fria radikaler i musklerna när du tränar – det är faktiskt bland annat de som signalerar till musklerna att vi tränar och kan påverka resultatet som träningen ger. Men ju mer du tränar, desto mer naturliga antioxidanter bildas det och desto fler trasiga mitokondrier rensas bort och ersätts av nya.

Att äta ett kosttillskott som innehåller antioxidanter har ingen ytterligare positiv effekt om du inte har en konstaterad brist. Det är dessutom en onödig utgift när du kan komma åt de föryngrande egenskaperna på naturlig väg genom att röra på dig och då också få massa andra positiva effekter på köpet!

En annan komponent som kan vara viktig för åldrandet är stamcellerna. Dessa finns i kroppens alla vävnader och organ och skulle kunna kallas för kroppens avbytare. Det som är unikt med stamcellerna är att de kan utvecklas till flera olika celltyper. Stamcellerna är beredda att aktiveras och hoppa in som förstärkning när det behövs, till exempel vid en skada, och på så sätt bidra till att hålla vävnader friska och fungerande. En åldrandeteori handlar om att stamcellerna fungerar allt sämre med stigande ålder, vilket skulle innebära att de inte kan reparera vävnader vid skada lika bra som i yngre år.

De stamceller som finns i skelettmuskulaturen kallas satellitceller och sitter precis intill muskelcellen. Satellitcellernas roll är att aktiveras vid en skada och hjälpa till att reparera och läka, men antagligen är de också viktiga för musklernas utveckling när du tränar. Om du tränar hårt kan du väcka satellitceller till liv och på så sätt skapa en positiv spiral där satellitceller bidrar till större och starkare muskler.

Det finns stamceller på andra ställen i kroppen också. I benmärgen bildas stamceller som kan släppas ut och cirkulera i blodet. Dessa hjälper bland annat till med att bilda nya små blodkärl. Tränar du konditionsträning regelbundet är en av effekterna just att det bildas ett större nät av små blodkärl, du har då fått hjälp av blodets stamceller. Forskning har under de senaste årtiondena visat att det också kan ske nybildning av nervceller i hjärnan, bland annat tack vare stamcellerna. Det skulle kunna ha betydelse för bland annat inlärning och psykisk hälsa.

Din vikt, eller framför allt mängden kroppsfett, har också en koppling till åldrandet. I vissa djurförsök har man ökat djurens livslängd genom att ge dem mindre mat. Och nej, nu menar vi inte att du ska svälta dig. Det är inte ens helt självklart att man kan översätta de här försöken direkt till oss

Fria radikaler viktiga för ditt träningssvar

I en studie från 2009 fick 54 män och kvinnor äta 1000 mg C-vitamin (samma innehåll som i en vanlig brustablett) och 235 mg E-vitamin dagligen under elva veckor. C- och E-vitamin är två antioxidanter. En kontrollgrupp fick sockerpiller istället. Det rekommenderade dagsbehovet av C-vitamin för vuxna är 75 mg så 1000 mg är en rejäl överdos, men eftersom C-vitamin är vattenlösligt kissar vi helt enkelt ut överskottet. Deltagarna i studien tränade uthållighetsträning tre–fyra gånger i veckan. Det visade sig faktiskt att vissa processer i musklerna fungerade sämre hos de som tog vitamintillskotten jämfört med dem som fick sockerpiller. Förmodligen blev det så eftersom fria radikaler är nödvändiga i vissa situationer. Det är, som du redan läst, de fria radikalerna som berättar för musklerna att de tränar och tillskottet av antioxidanter verkar i det här fallet ha tystat signalerna. Det här exemplet med fria radikaler och antioxidanter visar att det inte alltid går att generalisera och till exempel säga att fria radikaler bara är dåliga för oss.

människor, men det vi vet säkert är att det inte är bra för oss att äta mer än vi gör av med så att vi går upp i vikt. Överskottsfettet, framför allt om det samlas runt magen, gör att risken ökar för många vanliga folksjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer.

RECEPTET FÖR ETT LÅNGT LIV FINNS I DE BLÅ ZONERNA

Att helt knäcka gåtan för ett längre liv eller att kunna stoppa åldrandets framfart är i dagsläget antagligen en utopi. Men vi vet att det finns tydliga samband mellan hälsosamma levnadsvanor och längre liv. Det visas om inte annat av att det finns platser i världen där människorna lever längre än genomsnittsbefolkningen gör. Dessa brukar ibland omnämnas som de blå zonerna. Kan det finnas några ledtrådar till ett längre liv hos dessa grupper?

De blå zonerna finns bland annat i Costa Rica och på öarna Sardinien utanför Italien, Ikaria i Grekland och Okinawa i Japan. Människorna här drabbas inte i samma utsträckning som andra av livsstilssjukdomar som är vanliga dödsorsaker i stora delar av världen. När man har studerat närmare hur människorna lever här kunde man se följande:

Världens blå zoner. Lorna Linda, Costa Rica, Sardinien, Ikaria och Okinawa – i dessa områden lever människor i genomsnitt längre jämfört med övriga delar av världen.

• de är fysiskt aktiva • de äter inte mer än de gör av med • de äter en stor del vegetarisk kost • de röker inte • de lever ett socialt liv och umgås • de dricker alkohol i små eller måttliga mängder • de stressar inte så mycket.

De lever alltså som många av oss skulle må bra av att leva. Om alla gjorde likadant skulle vi förmodligen också leva längre. För allt fler människor är nämligen inte det största problemet att man har för lite mat, utan tvärtom. Den ständiga och enkla tillgången på energirik mat gör att vi inte klarar av att äta hälsosamt och många av oss rör på oss alldeles för lite.

DIN ÅLDER SÄGER INGET OM HUR DU MÅR

Oavsett vad det är som gör att våra kroppar åldras så går tiden och vi blir alla äldre. Vi har för vana att dela in människor i grupper efter hur gamla vi är, eller rättare sagt hur många år vi har levt. Det finns många olika definitioner av när medelåldern inträffar och hur gammal man ska vara för att kallas äldre.

S T I G : 8 0 - Å R I N G E N S O M B Ö R J A D E T R Ä N A

En person som vittnar om just den positiva känslan som en aktiv livsstil kan föra med sig är Stig, en 82-årig tidigare affärsman som under de senaste två åren tagit beslutet att börja träna på allvar. Det som fick honom att dra igång regelbunden träning när han fyllde 80 var inspiration från träningsböcker och golftidningar om motion och mat. Utöver träningen har han lagt om kosten och äter numera mycket grönt och fisk.

Trots att Stig var mycket aktiv under ungdomstiden med arbete på gården, skidåkning, cykling eller promenad till skolan (18 km), så blev det inte så mycket träning under yrkeslivet. Sedan drygt två år tillbaka tränar Stig regelbundet efter ett särskilt utformat träningsprogram. Det består av att gå på ett gåband varje dag där han lägger in lite snabbare gång under tio–femton minuter. Han går dessutom uppför tio våningar (160 trappsteg) två gånger varje dag, gör ”plankan” två gånger per dag fem dagar i veckan samt gör fyra styrkeövningar med hantlar som belastar skuldrorna och överkroppen. Han ska nu lägga till armhävningar och ryggövningar för att ytterligare stärka bålmuskulaturen. Dessutom tar Stig promenader utomhus då och då.

”Jag mår klart bättre och egentligen aldrig dåligt, känner mig frisk, blodproverna är bra, blodtrycket är 130/75 mmHg. Jag känner mig vital och vet att jag gör rätt. Dessutom håller jag vikten. Det som gör att jag fortsätter är att jag mår bättre, har blivit lätt och fått en mindre mage – jag ser påtagliga resultat helt enkelt. Min dotter, som är läkare, säger att jag ser pigg och frisk ut – det känns mycket bra.”

En definition säger att personer över 65 år räknas till den äldre befolkningen, vilket också sammanfaller med den vanligaste pensionsåldern. Går man lite djupare kan vi delas in i yngre äldre mellan 65 och 74 år, äldre mellan 75 och 84 år och de allra äldsta som är över 85 år gamla.

Egentligen är den här typen av indelning som bara utgår från hur många år man har levt ett trubbigt sätt att se på livet och kroppen. Du kanske är 74 år, men lever ett väldigt aktivt liv. Du spelar både golf och simmar, reser, leker med dina barnbarn och lever ett allmänt gott liv utan att din kropp på något sätt begränsar dig. En vän till dig, som är några år yngre än du rent kronologiskt, har kanske ett liv som ser helt annorlunda ut. Hen har svårt att röra sig på grund av artros, är överviktig och har ohälsosamma matvanor. Även om det här är lite grovhuggna exempel så visar de att den kronologiska åldern