Grönt Samhällsbyggande 4/2025

Grönt

Samhällsbyggande

Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

BUILDING

SUSTAINABILITY 2025

Nr 4 2025

BASTA TAR KLIVET

Största uppgraderingen

MER TRÄ I CIRKULATION

Ett konkret steg mot storskaligt återbruk

Globala utmaningar – lokala lösningar som gör skillnad Stadsdelen som ska leva upp till alla 17 mål i Agenda 2030

FRAMTIDENS

BYGGPRODUKTER

AI FORMAR FRAMTIDEN

NYA ÅRSRINGAR VID FRIDHEMSPLAN

Hållbar omvandling med långsiktig effekt

BIRKAKVARTEREN

Anpassade för det nordiska klimatet

INFÄSTNINGSSYSTEM FÖR SOLPANELER

Vårt parallella infästningssystem för solpaneler är anpassat för att klara det tuffa nordiska klimatet med snö och hård vind. Systemet passar alla tak och alla typer av solpaneler, och självklart har vi valt material med stor omsorg. welandstal.se

3-5 februari 2026 | Elmia, Jönköping

Mötesplatsen för aktörer inom sol, laddning, lagring och installation

Elmia Solar samlar alla som arbetar inom sol, laddning, lagring och installation för att göra affärer, nätverka och ta del av innovationer.

Var med på plats när branschens samlade kunskap och kompetenser möts för att skapa nya lösningar och ta fart mot en fossilfri framtid.

Planera in ditt deltagande på mässan, ta del av nya insikter och branschkunskap genom:

Möt rätt kontakter i rätt branschforum.

Möt kunskap från branschen.

Möt innovation i branschen.

Läs mer och förregistrera din entrébiljett kostnadsfritt på elmia.se/solar

INNEHÅLL

4 Innehåll

5 Ledare

6 Nyheter

7 CCBuild fortsätter att flytta fram positionerna för cirkulärt byggande i hela branschen

14 Woodsafe Research & Development – nytt brandlaboratorium med stora resurser

16 BIM.com Connect: gör klimatdata och produktinformation till en konkurrensfördel

18 Birkakvarteren i Nacka – stadsdelsprojektet som ska leva upp till alla 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030

22 God ljudmiljö i klassrummen – är att vårda undervisningen och ge våra barn och ungdomar en bra start i livet

24 Building Sustainability 2025 – globala utmaningar och lokala lösningar

33 AI formar framtiden för branschens konsulter

36 Industriarkitektur och återbruk som ger företag försprång

37 Cirkulärt fokus får allt större roll i Svenska kyrkan

38 Ny kompetensstandard för fönsterrenovering – fokus på hållbarhet och återbruk

40 Energismeden Re-Eko gör återbruk till verklighet i Gävle

41 Största uppgraderingen i BASTA:s historia

45 Corems återbruksmetodik visar både affärs- och miljönytta

47 Skapar morgondagens flöden för återbruk

48 Karlstad sparar miljoner på återbruk

50 Har den bästa byggnaden redan levt flera liv?

51 Cirkulärt tänk i centrum för Piteå Näringsfastigheter

52 KFAST visar vägen för cirkulärt byggande i Eskilstuna

53 Prisad professor: ”Det finns inga tekniska hinder för att återbruka betongelement”

55 Cirkulär arkitektur utmanar kreativitet och nya samarbeten

56 Ett steg framåt för att återbruka mer trä

57 Kraften i återbrukskluster

58 Byggprodukterna som passar för storskaligt återbruk

59 NG Metall – trygg partner för cirkulär elektronik

60 Han bygger väggar av skräp i Arkdes-projekt

62 Skanska vinner europeiskt hållbarhetspris för innovation inom cirkulära ballastmaterial

64 Hållbar hotell- och kontorsbyggnad stärker Trelleborgs identitet

66 Hållbar omvandling med nya årsringar vid Fridhemsplan

70 Montessoriskolan har fått nya lokaler på Ekerö

73 Hållbar skola i två plan

74 Skandiafastigheter förstärker i den alltmer heta Arenastaden

76 Lyckat återbruk i S-huset i Västerås

77 Ny skola mitt i byn Alstrum

78 Nytt kapitel för Scandic Karlskrona – CapMan avslutade byggprojektet

79 Stentrollen vakar över Råbys nya äldreboende

80 En ny epok för Söderhallarna

82 Efterlängtad förskola har öppnat i Kungsängen

84 Nyproduktion som prioriterar funktion och hållbarhet

86 Bevarande och återbruk i fokus när Luleå får ny gymnasieskola

88 OneMed blir först ut i framtidens logistiknav när Halvorsäng logistikpark tar form

90 Att uppmuntra återbruk med återbruk

92 Klöverns första bostadsbygge klart – sista etappen i östra delen av Ursvik

94 Hållbart bostadsprojekt växer fram i Umeå

96 Återbrukad fasad berättar Malmös historia – Amphitrite formar framtidens lärandemiljö

98 Miljösmarta lösningar formar Väsbys nya kommun

UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson

ART DIRECTOR:

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2025

CIRKULARITET

TAR ALLT STÖRRE PLATS

BYGGKONJUNKTUREN börjar röra på sig igen. Efter flera år av kraftiga nedgångar har bostadsbyggandet nu bottnat, och prognoserna visar på en försiktig men stabil återhämtning. Byggföretagen räknar med att nyproduktionen når 30 500 bostäder 2026. Lägre räntor, skattelättnader och stärkta hushållsinkomster ger äntligen skjuts åt marknaden.

I detta nummer fördjupar vi oss i några av de projekt och aktörer som driver utvecklingen framåt – från Woodsafes nya brandlaboratorium och Birkakvarterens ambition att möta alla 17 hållbarhetsmål, till Building Sustainability-konferensen där globala utmaningar möter lokala lösningar.

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD:

Birkakvarteren i Nacka – stadsdelsprojektet som ska leva upp till alla 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Bild: Nyréns

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

Samtidigt fortsätter lokalbyggandet att utvecklas ryckigt. Den kommersiella sektorn bromsar, men offentliga satsningar – inte minst kopplade till försvaret, kriminalvården och regional kollektivtrafik – driver en uppgång nästa år. Sammantaget väntas investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar öka till 670 miljarder 2026, och sysselsättningen inom bygg- och anläggning stiger återigen. Behovet av kompetens blir därför ännu större, inte minst bland unga.

Men bakom siffrorna finns en tydlig riktning: omställningen mot ett hållbart samhällsbyggande fortsätter.

Vi ser också hur cirkularitet tar allt större plats och hur BASTA-systemets största uppgradering hittills stärker branschens arbete med att fasa ut skadliga kemikalier och främja digitalisering.

Detta och mycket mer i ett nummer som visar att hållbart byggande inte bara är en ambition – det är en nödvändighet, och en möjlighet som växer för varje steg konjunkturen tar framåt.

God läsning!

Jan Åström

Grönt Samhällsbyggande

RIKSBYGGEN UTVECKLAR

internationellt

KVARTERET THE PARKSIDE vid Masthuggskajen har uppmärksammats internationellt. LINK Arkitektur tilldelas Archello Awards 2025 för projektets höga gestaltningsnivå, sociala hållbarhet och pionjärskap inom

cirkulärt byggande.

Byggnaden får fasad av återbrukat tegel och en genomtänkt mix av bostäder, kontor och lokaler som ska skapa variation och trygghet i området.

ACE POWERHOUSE i Skellefteå har utsetts till Årets miljöbyggnad av SGBC. Projektet hyllas för sitt konsekventa fokus på återbruk, cirkularitet och låga klimatutsläpp. Byggna-

den blir bas för Arctic Center of Energy och har certifierats enligt NollCO2. Juryn framhåller projektets mod, samverkan och innovationskraft.

INFÖR FORMEX 2026 har juryn nominerat åtta bidrag som visar kreativt arbete med hållbarhet och cirkulära material.

Bidragen spänner från kläder av återbrukade textilier, handbroderade västar och mattor av pappersgarn till återbrukad plast, ull och koppar, samt produkter som minskar tvättbehov.

Vinnaren utses den 20 januari på Formex.

RENINGSVERKET VID EKOBACKEN

visar tydliga resultat

DET TEMPORÄRA reningsverket vid Ekobacken har varit i drift sedan juli 2025 och har redan visat på betydande framsteg. Under de första fyra månaderna har anläggningen tagit bort nästan 100 kilo tungmetaller från dagvattnet som tidigare runnit mot Farstaviken.

– Resultaten från reningsverket är fantastiska. 100 kilo tungmetaller har stoppats från att nå Farstaviken på bara några månader. Det här är ett viktigt steg i vårt arbete för att skydda miljön och förbättra vattenkvaliteten. Vi är fast beslutna att agera för att stoppa föroreningar och säkerställa en renare framtid för Värmdö, säger Pontus Tengby, ordförande Teknisk nämnd/kommunalråd.

CCBUILD

fortsätter att flytta fram positionerna för cirkulärt byggande i hela branschen

För drygt tio år sedan startade IVL Svenska Miljöinstitutet satsningen CCBuild, samverkansarenan som hjälper bygg- och fastighetsbranschen att ställa om till cirkulära arbetssätt. Från tidiga pilotprojekt och innovationsfinansiering från Vinnova har CCBuild nu vuxit till en nationell kraftsamling där över 200 aktörer deltar. Men potentialen är långt större. ”Vi skulle kunna vara dubbelt så många”, konstaterar Carina Loh Lindholm på IVL.

GRUNDTANKEN MED återbruk är enkel men kraftfull. Det handlar om att använda resurser på ett smartare sätt och minska klimatpåverkan från material, samtidigt som verksamheterna faktiskt kan spara pengar. Länge var många tveksamma till att återbruk över huvud taget fungerar. Idag är läget helt annorlunda. Och det som länge varit svårt att påvisa, de ekonomiska vinsterna, blir nu allt tydligare.

– Idag finns det flera konkreta projekt som visar att man faktiskt kan återbruka det mesta och att det dessutom kan leda till betydande kostnadsbesparingar, konstaterar Carina Loh Lindholm.

ÄVEN STORSKALIGT ÅTERBRUK

En viktig framgångsfaktor är CCBuilds digitala system. Allt fler fastighetsägare, kommuner och entreprenörer använder verktyget för att skapa egna eller gemensamma återbrukshubbar. Här kan produkter inventeras inför kommande ombyggnationer

eller rivningar, sparas och projekteras in på nytt. Och med ett knapptryck även läggas ut publikt på CCBuilds öppna marknadsplats.

Just nu finns här omkring 1,6 miljoner inventerade produkter i 2 000 aktiva projekt. För återbruk är varor till ett värde av 16 miljoner kronor redan reserverade, och fler än 200 referensprojekt delas öppet.

– Det känns faktiskt som om proppen har gått ur nu, att branschen börjar förstå hur de ska jobba. Det handlar om att etablera generella rutiner, att först bevara, sedan återbruka och sist komplettera med nytt, menar Carina Loh Lindholm.

KOPIERA FRAMGÅNGSMODELLERNA

Men trots att utvecklingen går åt rätt håll finns det fortsatt bromsklossar. För att skala upp behövs till exempel kostnadseffektiva lösningar även vid externt återbruk, där logistiken ofta blir en nyckelfråga. Dessutom behöver fler materialleverantörer skapa cirkulära erbjudanden. Inspirerande förebilder finns redan, exempelvis Brukspecialisten som återtar, rensar och kvalitetssäkrar tegel för ny försäljning.

– Att den här typen av framgångsmodeller numera finns innebär att det är

fullt möjligt för andra att kopiera.

Efter 10 år fortsätter CCBuild flytta fram sina positioner för att även framöver kunna vara en betydande aktör i den cirkulära omställningen. Fokus ligger på att stärka kompetensen i branschen, stötta erfarenhetsutbytet mellan anslutna aktörer och fortsätta utveckla CCBuilds digitala tjänster.

CCBuilds systemstöd för återbruk har fått ett stort lyft under hösten och vidareutvecklas ständigt utifrån de behov som lyfts från anslutna aktörer. Men för att omställningen ska fungera fullt ut krävs det att hela värdekedjan med fastighetsägare, leverantörer, entreprenörer, arkitekter och konsulter ställer om.

– Först då kan vi skala upp på riktigt och det är precis det som behövs för att vi ska kunna nå de verkligt stora resultaten, avslutar Carina Loh Lindholm.

CLOETTA FLYTTAR

sitt största skandinaviska kontor till Dockan i Malmö

CLOETTA FLYTTAR 2026 sitt största skandinaviska kontor till Wihlborgs fastighet Werket i Dockan. Avtalet gäller 1 400 kvadratmeter och inflyttning planeras till september 2026.

Kontoret blir nav för cirka 100 medarbetare.

Huset byggs om med reception, café, mötesrum, solceller och grön innergård för att skapa en modern och hållbar arbetsmiljö.

HSB SKÅNE

tar första spadtaget för

HSB brf Fabrikören i Lund

HSB SKÅNE har tagit första spadtaget för HSB brf Fabrikören, där 127 bostäder planeras i ett hållbart och centralt läge på Västerbro.

Projektet använder återbrukat tegel, klimatförbättrad betong och solceller, samt utformas med grönskande gårdar och Miljöbyggnad Silver som standard. Inflyttning i etapp 1 väntas 2027.

ENEFF

UTSER VINNARNA

i energieffektivisering 2025

ENEFF HAR UTSETT 2025 års vinnare i sina energieffektiviseringspriser. Årets framtidspris – energieffektivisering delas av Enköping och Eskilstuna, som visar hur kommuner kan driva energiomställningen genom långsiktigt, systematiskt arbete. Eskilstuna prisas bland annat för UPMEF, och Enköping lyfts för att de som första kommun vågat testa EnOff-modellen.

Egil Öfverholm-priset går till Tomas Berggren för över 40 års arbete med energieffektivisering.

NYTT PARKERINGSHUS

i Lund med fasad av återbrukade vindkraftsvingar

LUNDS KOMMUN har invigt parkeringshuset Niels Bohr, Europas första parkeringshus med fasad av återbrukade vindkraftsvingar.

Huset rymmer 265 platser och bidrar till att ge nytt liv åt ett annars svåråtervunnet material. Fasadens växter främjar biologisk mångfald och solceller förser laddplatser med lokal energi.

Flexibelt, öppet och tydligt.

– Det är BASTA!

Flexibelt – Nyhet!

Välj själv vilken information du vill dela om dina produkter:

> Hälso- och miljöfarlighet

> Klimatpåverkan – EPD

> Cirkularitet

> Förnybarhet

> Emissioner

Öppet

Hållbarhetsinformation, när och var du vill ha den.

Ingen inloggning, ingen begränsning och ingen kostnad!

Tydligt

Strukturerad och paketerad hållbarhetsinformation.

Sök bland produkter eller registrera dina egna redan idag

Patrik Wiklund och Arman Akobian, montörer,

NYTT MEDIEHUS FÖR TV4

– fokus på lägre klimatpåverkan

CASTELLUM UTVECKLAR ett nytt mediehus för TV4 i Värtahamnen med fokus på återbruk och klimatförbättrade material.

Tillsammans med RO-gruppen och Gyproc används innovationer som gyproc klima-

skivan och gyproc hybridregel, vilket sänker klimatpåverkan och förbättrar ergonomi.

Återbrukade material integreras i projektet för att kombinera hållbarhet och moderna arbetsmiljöer.

Regional KMA på K-Bygg.

BYGGHUBBEN OCH K-BYGG

i samarbete för mer återbrukat byggmaterial

BYGGHUBBEN OCH K-BYGG samarbetar för att öka återbruket i byggbranschen. Via Bygghubbens webbutik kan kunder köpa återbrukat eller räddat material som

annars inte säljs i traditionella kanaler. Initiativet minskar avfall och utsläpp och gör återbrukat material mer tillgängligt för både privatpersoner och byggföretag.

VEDUM

TRENDSPANAR

– så inreder vi 2026

VEDUM PRESENTERAR tre teman som formar 2026 års inredningstrender. Årets kulör är en varm cremegul ton som skapar harmoni och omtanke. ”Solkysst magi” kombinerar ljusa kulörer med elegant enkelhet, ”Starka rötter” förenar hållbarhet och vintageuttryck, och ”Framtidens frihet” lyfter flexibel, minimalistisk funktion i hemmet.

NY MUSIKSTUDIO FÖR UNGA

– inredd nästan helt med återbruk

I HYLLIEVÅNGSPARKEN har Tim Bergling

Foundation öppnat en musikstudio för unga, ritad av Aviciis tidigare studiodesigner Jens Eklund.

Studion är gratis för unga 13–25 år och nästan all inredning är återbrukad via Rekomo.

Satsningen görs med OBOS, Sensus och Malmö stad för att främja ungas kreativitet och psykiska hälsa.

BOO ENERGI

ansluter till satsningen ”Slut cirkeln”

BOO ENERGI är en av huvudparterna i satsningen ”Slut cirkeln”, där Nacka kommun och partners vill stärka företags omställning mot cirkulära lösningar.

Plattformen slutcirkeln.se ger verktyg, rådgivning och inspiration inom områden som textilåterbruk, energieffektivisering och hållbar upphandling.

Greenwashing?

Nej tack, det behövs inte. -1,21 kg CO2

Eller vad sägs om ett GWP på

helt utan klimatkompensation!

Svensk Byggplåt söker ÅRETS PLÅTINFLUERARE 2026

SVENSK BYGGPLÅT öppnar nomineringen till Årets Plåtinfluerare 2026, ett pris för unga förebilder inom byggplåtbranschen som driver utveckling inom hållbarhet, innovation

och arbetsmiljö.

Vinnaren presenteras på Nordbygg i april 2026.

Nominering är öppen till 26 februari 2026.

ÅTERBRUK LYFTER FORSÅKERS

HISTORIA IN I FRAMTIDEN

ÅTERBRUK ÄR EN central del av utvecklingen av Forsåker. Tegel, granit, takpannor, armaturer, fönster och andra detaljer har bevarats och förs varsamt vidare in i nya byggnader och offentliga miljöer. Byggnad 213 har redan

renoverats med stor omsorg om historien och med återbrukad inredning.

Hållbarhetsprogrammet säkerställer tydliga mål och resurseffektivitet i hela genomförandet.

BYGGHERRARNA välkomnar Nätverket för Seriösa Byggare

BYGGHERRARNA ställer sig bakom initiativet Nätverket för Seriösa Byggare (NFSB), som lanserats för att motverka kriminalitet, fusk och osunda arbetsvillkor i byggsektorn. Nätverket presenterar tolv åtaganden som stödjer transparens och schyssta villkor. Byggherrarna ser initiativet som ett viktigt steg för en mer hållbar och trygg bransch.

JÄRFÄLLA SIGNERAR

Klimatkontrakt 2030 – för femte året i rad

PÅ EUROPEAN VIABLE CITIES DAY, firades att 48 svenska kommuner mobiliserar för att skapa klimatneutrala städer till 2030.

Samtidigt fyllde Klimatkontrakt 2030 fem år och Järfälla kommun, som varit med sedan starten, signerar kontraktet även 2025.

Genom sitt engagemang i Viable Cities har Järfälla kommun tagit stora kliv och fått möjlighet att: samverka med både kommuner och myndigheter för att ringa in utmaningar, lära av varandra och överbrygga hinder i klimatomställningsarbetet.

– Vår vision om starka lokalsamhällen och gemenskap går hand i hand med klimatomställningen. Klimatneutrala städer 2030 hjälper oss att ta större kliv i omställningen och vi är stolta över att kunna kombinera social rättvisa med klimatansvar. 2027 kommer tunnelbanan och regionaltåget till Järfälla vilket ger fantastiska möjligheter att resa hit hållbart från hela Mälardalen, säger Eva Ullberg (S), kommunstyrelsens ordförande.

CIRKULÄRT TÄNK I CENTRUM för Piteå Näringsfastigheter

Piteå Näringsfastigheter har gjort hållbarhet till en given del av sitt uppdrag. Genom ett brett engagemang i organisationen har bolaget tagit tydliga steg mot en mer cirkulär fastighetsförvaltning, där återbruk och resurseffektivitet nu är naturliga delar av arbetssättet.

– DRIVKRAFTEN FÖR OSS är i dagsläget att utveckla vårt arbete med återbruk ytterligare och samtidigt inspirera fler att våga prova, säger Björn Lundberg, vd för Piteå Näringsfastigheter.

Bolaget har en viktig roll i kommunen som möjliggörare för nya arbetstillfällen och för att utveckla hållbara fastigheter.

Genom att aktivt arbeta med både miljömässiga och sociala aspekter vill man skapa en långsiktig förändring.

En central del i arbetet är att involvera entreprenörer, projektörer och hyresgäster tidigt i projekt.

ENKELT ATT GÖRA RÄTT

Ett exempel är ett större ombyggnadsprojekt på Furunäset, där ett nära samarbete mellan inblandade parter bland annat ledde till återbruk av byggnadsdelar och effektiv avfallshantering.

– Det ska vara enkelt att göra rätt. Tydliga instruktioner och ett gemensamt engagemang gjorde att vi kunde skapa en struktur som verkligen fungerade, berättar Björn Lundberg.

Ett samarbete med återbruksaktören Palats, som tillhandahåller en digital lösning, har gett Piteå Näringsfastigheter möjligheter att utveckla sitt arbete. Palats app ger förutsättningar att registrera, spåra och återanvända byggmaterial. Varje komponent får en QR-kod med information om bland annat format, kulör och upphämtningsplats. När byggmaterialet används visar appen hur mycket koldioxid som sparas och vilken ekonomisk fördel det ger. Det gör återbruket konkret och mätbart.

NYTT KONTORSHUS

Även i nya projekt märks ambitionen tydligt. När Piteå Näringsfastigheter bygger ett nytt kontorshus, med inflyttning 2028, görs det med fokus på flexibilitet och klimatpåverkan.

– Vi bygger inte bara för den första

hyresgästen, utan även för kommande.

Lokalerna ska kunna anpassas över tid utan större ingrepp i stomme eller installationer, säger Björn Lundberg.

Byggnaden utrustas med solceller, bergvärme och fjärrvärme, och projekteras för att producera lika mycket el som den förbrukar.

VISA VAD SOM ÄR MÖJLIGT

Från och med 2026 utvecklas hållbarhetsarbetet ytterligare genom tydligare roller och ny vision. Piteå Näringsfastigheter vill fortsätta vara ett gott exempel inom alla hållbarhetsområden: ekologisk, ekonomisk och social.

– Vi vill visa vad som är möjligt, och samtidigt bidra till att Piteå är Sveriges bästa plats att bo på, säger Björn Lundberg.

Med konkalorimeter mäts bland annat värmeavgivningshastighet, tid till antändning, rökreduktion och massförlust.

På laboratoriet utförs bland annat testet Single Burning Item SBI enligt standarden EN 13823.

WOODSAFE RESEARCH & DEVELOPMENT

– Nytt brandlaboratorium med stora resurser – från verifiering till verklig hållbarhet

Bakom de växande träbyggnaderna runtom i Norden finns en osynlig men avgörande faktor – brandskyddet. På Woodsafe Research & Development i Västerås pågår avancerad forskning och provning som gör det möjligt att bygga hållbart utan att kompromissa med säkerheten. Här har företaget Woodsafe installerat landets mest avancerade testutrustning.

AV KJELL-ARNE LARSSON

GENOM TESTNING enligt EN 16755, där både bruksklass (INT/EXT) och accelererat åldrande ingår, verifieras att brandskyddade träprodukter uppfyller kraven för långsiktigt hållbar prestanda. Det är här hållbarhet, innovation och trygghet möts – i praktiken.

För att ett byggmaterial på riktigt ska betraktas som hållbart krävs mer än miljövänliga beståndsdelar. Det måste även behålla sina säkerhetsegenskaper och prestanda i verklig användning över tid. Detta betyder att:

1. Hållbart byggande kräver säkerhet som varar över tid enligt kraven för bruksklass i EN 16755.

2. Vetenskaplig verifiering – inte teori eller marknadsföring – är grunden för förtroende.

3. WRD:s (Woodsafe Research & Development’s) testning och forskning säkerställer att brandskyddets funktion är verkligt, mätbart och långsiktigt hållbart.

Denna kedja visar hur avancerad provning och oberoende verifiering inte är ett tekniskt sidospår, utan en förutsättning för hållbart byggande i trä. Därför behövs det nya brandlaboratoriet, där Woodsafe investerat i senaste teknologin.

HÅLLBART BYGGANDE KRÄVER LÅNGSIKTIG SÄKERHET

Byggande i trä bidrar till att minska klimatpåverkan. Eftersom kol blir bundet i träet, fungerar trä i byggnader som en kolsänka, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären. Med trä kan – jämfört med sina alternativ – dessutom naturresurser sparas. Dessa fördelar får dock fullt genomslag endast med hög livslängd på träfasader, paneler och andra byggelement. Om en byggnad, på grund av bristfälligt brandskydd, måste rivas, saneras eller byggas om, blir resultatet varken miljömässigt eller ekonomiskt hållbart. I detta sammanhang har Woodsafe Research & Development en betydande

roll. Laboratoriet har en rad resurser för att undersöka material, brandförlopp, urlakning, åldring med mera. Tester görs enligt etablerade standarder för brandprovning.

En tjänst som WRD erbjuder är Single Burning Item SBI (EN 13823) som innebär att byggmaterialets brandegenskaper testas i en kontrollerad hörnuppsättning. Provet bedöms med avseende på värmeavgivningshastighet, rökproduktion, flamspridning och fallande droppar. Testet ligger till grund för Euroklass-systemet – brandklassificeringssystemet som används i Europa – till exempel klass A till F enligt EN 13501.

En annan tjänst är provning av hållbarhet över tid. Här testas den mycket viktiga bruksklassen enligt standarden EN 16755. Minst lika viktig som brandklassen är nämligen byggmaterialets bruksklass. Här kontrolleras att kravet på brandklass klaras efter en åldringsprocess. Byggmaterialet testas enligt standarden och utsätts för cykler av UV-ljus, vattenbegjutning, torkning och värme, på ett sätt som forcerar materialets åldring. Bland annat hygroskopiska egenskaper sätts på prov. I och med det nya laboratoriet i Västerås är det möjligt att både testa brandimpregneringens hållbarhet över tid i enlighet med standarden och materialets brandklass på samma anläggning.

– Det här är ett enormt steg framåt för hela branschen. Vi kan nu simulera en lång tids väderpåverkan på några veckor och därefter direkt utvärdera om brandskyddet fortsatt uppfyller kraven i exempelvis Euroklass B. Ingen annan aktör i Sverige och sannolikt inte i hela Europa, har den här kombinerade kapaciteten, berättar dr. Lazaros Tsantaridis, forskningschef på WRD.

– Det är just denna förmåga att kombinera en hög kapacitet av accelererat åldrande med

tillhörande SBI-testning som gör vår satsning unik, fortsätter Lazaros Tsantaridis.

Ett bristfälligt brandskydd kan ge fler följdverkningar än att just brandskyddet försvagas över tid. Ett exempel är brandskyddskemikalier som drar åt sig fukt, vilket kan leda till avsevärt förkortad livslängd hos exempelvis en träfasad.

WRD:s vetenskapliga approach fyller flera viktiga syften. Ett är de nämnda proven enligt standarder, ett annat är experthjälp/konsultation och dessutom har laboratoriet tillgång till en rad utrustningar, se faktaruta! WRD erbjuder brandtester i olika skalor. Därmed kan WRD stötta producenter i olika faser när de utvecklar koncept och nya produkter. Med vetenskap och avancerad provning minskar osäkerheten betydligt. Detta skapar förtroende i hela värdekedjan, från producent till byggherre.

FRÅN LABORATORIET

TILL HÅLLBAR BYGGPRAKTIK

Vetenskaplig verifiering och forskning ska inte stanna i laboratoriet – och kommer inte att stanna där! Ute i praktiken gör resultaten från laboratoriet att flera beslut kan tas att bygga i trä och att säkrare beslut kan fattas. De resultat som tack var WRD kan tas fram, underlättar inte bara för byggmaterialproducenterna, utan stödjer i fortsatta led även distributörer, konsulter och byggentreprenörer. Med pålitliga produkter blir projekteringen bättre och byggnaderna får längre livslängd. Att undvika sanering, ombyggnad eller rivning i förtid, ger besparingar både för klimat och ekonomi. Och byggnaderna blir samtidigt säkrare för människor.

Safer Living – säkerhet för liv och egendom – det är mottot för Woodsafe.

RESURSER HOS

WOODSAFE RESEARCH & DEVELOPMENT

• Konkalorimeter (ISO 5660-1). Småskalig metod för att utvärdera materials brandpåverkan. Testet mäter parametrar, bl.a. värmeavgivningshastighet, tid till antändning, rökreduktion och massförlust. Konkalorimeter används ofta för forskning och utveckling.

• Single Burning Item SBI (EN 13823). Medelstort test. Utsätter ett prov för en kontrollerad värmekälla. Simulerar ett enda brinnande föremål. Provet är monterat i en hörnkonfiguration. Man bedömer värmeavgivningshastighet, rökproduktion, flamspridning och fallande droppar. Resultatet används för att tilldela brandklassificeringen Euroklass enligt EN 13501-1.

• Small flame ignition.

Test för att undersöka antändbarhet hos byggprodukter när de exponeras för direkt låga. Kan användas för test enligt EN ISO 11925-2.

• Klimatkammare.

Test av materials motståndskraft.

I kammaren simuleras extrema miljöförhållanden med temperatur -10 till +100 °C och relativ fuktighet 10 till 98 %.

• QUV.

Forcerad test av förvittring. Material exponeras för cykler av UV-ljus och fukt vid förhöjd temperatur. Kan användas för test enligt EN 927-6 m.fl.

• EN 16755.

Hållbarheten hos brandskyddet. Provning enligt EN 16755 metod B. Materialet utsätts för cykler av UV-ljus, vattenbegjutning, värme och torkning.

Denna exponering samt efterföljande SBI-test föratt prova brandskyddet, är mycket värdefullt för hela branschen.

Via Bim.com Connect ges tillgång till produktdata nödvändig vid specifikation och försäljning av produkter samt uppfyllnad av byggprojekt. Men vad som särskiljer tjänsten ytterligare är möjligheten att tillhandahålla klimatdata för varje produkt enligt standard med full spårbarhet.

BIM.COM CONNECT:

Många aktörer i byggbranschen står inför stora utmaningar när det gäller att hantera och dela korrekt produktdata. Distributörer, mjukvaruföretag och andra aktörer i värdekedjan brottas alla med samma problem – att rätt information ska nå rätt mottagare. För distributörerna handlar framgång inte längre bara om att ha rätt produkter i lager, utan också om att leverera rätt data. Men att skapa, uppdatera och kvalitetssäkra produktinformation är fortfarande både komplext och tidskrävande.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ELLER RÄTTARE SAGT – så var det fram till att Bim.com Connect introducerades.

Tjänsten kopplar samman och delar produktdata från flera källor, bland annat från produktdatabasen Prodikt och gör det möjligt för branschens aktörer att både komma åt validerad produktinformation generellt men också kunna få fullständig täckning av klimatdata för en hel produktportfölj.

KRAFTFULL PROCESS

Produktdatabasen Prodikt sammankopplar enorma mängder av information, från minsta komponent till färdiga system – i ett obrutet digitalt flöde. Tillverkare och leverantörer tillhandahåller sina artiklar och relaterad produktinformation via Prodikt som sedan tillhandahålls transperant och öppet för byggbranschens aktörer. Prodikt fungerar också som ett projektverktyg där produktdata tillgängliggörs och kan användas för att skapa byggnads-LCA:er och loggböcker – vilket gör informationen både tillgänglig och användbar genom hela byggprocessen.

Genom tjänsten Bim.com Connect får distributörer, mjukvaruföretag och andra aktörer i värdekedjan tillgång till validerad produktinformation. Produktinformationen kommer från leverantörer registrerade i Prodikt. Även om Prodikt täcker en stor del av behovet finns det fortfarande leverantörer som ännu inte tillgängliggjort sin produktdata digitalt.

För att täcka dessa luckor erbjuder Bim. com Connect en tilläggstjänst Index, som automatiserar genereringen av klimatdata genom att varje produkt-LCA görs för varje artikel. Resultatet blir kompletta underlag som stärker både transparens, regelefterlevnad och försäljning.

– Via Bim.com Connect ges tillgång till både en stor mängd produktdata nödvändig vid specifikation och försäljning av produkter samt uppfyllnad av byggprojekt. Men vad som särskiljer tjänsten ytterligare är möjligheten att tillhandahålla klimatdata för varje produkt enligt standard med full spårbarhet, berättar Mattias Steinbichler, VP Business Solutions.

Via tilläggstjänsten i Bim.com Connect, det vill säga Index, uppfylls industrins fulla behov av klimattransparens. Tilläggstjänsten kompletterar varje artikel med livscykeloch miljödata. Exempelvis en aktör kan ha 100 000 artiklar i sin portfölj varav hälften får klimatdata som tillhandahålls av leverantörer via Prodikt. Den andra hälften där leverantörer inte digitaliserat sin data, det är där tilläggstjänsten Index kommer in i bilden och räknar fram produkt-LCA för att möjliggöra full täckning av klimatdata.

SÅ FUNGERAR DET

Komma igång med Bim.com Connect och Index

• Anslut via API

• Få direkt tillgång till validerad produktinformation

• Mer än 600 attribut per SKU

Gå längre med Index

1. Inmatning: Mata in de artiklar som önskar få klimatdata.

2. Matchning och generering.

– Artiklar som kan får en matchning mot validerad produktinformation från Prodikt (här kan hundratals informationspunkter fås per artikel).

– Artiklar som saknar matchning går vidare i processen och en produkt-LCA utförs.

3. Leverans. Data flödar direkt in i era PIM/ ERP- och kundorienterade system för främjande av affärer.

DATAKÄLLOR

De källor som används som underlag för klimatdatan är exempelvis EPD:er, generisk data utvigen från aktörer som Boverket eller produkt-LCAer genererade genom tjänsten. Resultaten som presenteras är fullt spårbara. När leverantörer publicerar eller uppdaterar EPD:er, uppdateras beräkningarna automatiskt i tjänsten.

– En växande andel av branschens aktörer använder redan Index, och i dag finns klimatdata för mer än två miljoner artiklar, säger Mattias Steinbichler. Genom Bim.com Connect får såväl distributörer som andra företag i byggsektorn tillgång till kompletta,

– Aktörer i byggbranschen, inte minst distributörer, som kan tillhandahålla kvalitativ produktdata där klimatdata är en självklar del, står starkare i mötet med framtidens krav, avslutar Mattias Steinbichler, VP Business Solutions.

validerade data – vilket förbättrar både transparens och affärsnytta/möjlig servicenivå.

Genom tilläggstjänsten Index, som är integrerad i Bim.com Connect, automatiseras hela processen för LCA-beräkningar. Index sparar därmed både tid och pengar, samtidigt som kvaliteten på klimatdata blir jämnare och mer tillförlitlig.

STOR EFTERFRÅGAN

– Efterfrågan på LCA-beräkningar drivs både av lagkrav och av klimatambitioner hos branschens aktörer, säger Mattias Steinbichler. Kommuner ställer klimatkrav i upphandlingar och många företag följer Science Based Targets. De aktörer som kan erbjuda klimatdata och annan hållbarhetsinformation får en tydlig konkurrensfördel, avslutar Mattias Steinbichler.

Det bör tilläggas att inte bara distributörerna, deras kunder och slutanvändare drar fördel av tilläggstjänsten Index. Data därifrån förenklar givetvis för de som använder olika verktyg, gör klimatkalkyler och andra LCA:er för exempelvis hela byggprojekt.

BIRKAKVARTEREN

I NACKA

– stadsdelsprojektet som ska leva upp till alla 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030

I Birkastaden möts natur och kultur, skogsstigar och stadsgator. Här omsätts de 17 globala målen till boendemiljö och vardag.

På Västra Sicklaön i Saltsjö-Järla ligger Birkaområdet, vars historia sträcker sig tillbaka till sekelskiftet 1800/1900. Här växte Järla Sjös industri fram och skapade behov av arbetarbostäder, vilket lade grunden för den tidigaste bebyggelsen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

NÄR AVTALET OM tunnelbanans utbyggnad till Nacka slöts stod det klart att tre nya stationer skulle tillkomma, varav en i Järla vid Birkaområdet. Beskedet väckte frågan om ny kollektivtrafiknära bebyggelse och möjligheten att stärka stråken genom området. Samtidigt behövde hänsyn tas till områdets natur- och kulturmiljövärden.

Programförslaget, som befinner sig i samrådsskede, omfattar cirka 900 bostäder, ett vård- och omsorgsboende samt två förskolor. Ambitionen är att bevara och vidareutveckla områdets befintliga värden, bland annat den kulturhistoriskt värdefulla villabebyggelsen

från sekelskiftet. Förutom att leva upp till kommunens hålbarhetsmål bedriver byggherren ROEP Holding – ett joint venture mellan RO Properties och Urban Partners (tidigare Nrep) – ett strategiskt hållbarhetsarbete som omfattar samtliga 17 globala mål i Agenda 2030 – något som få, om ens någon, svensk fastighetsutvecklare tidigare gjort.

ETT OMRÅDE MED TYDLIG KARAKTÄR – OCH STORA

UTMANINGAR

Vägen mot ett genomförbart förslag har varit lång. Under de snart tio år som gått sedan tunnelbaneavtalet skrevs har två tidigare byggherrar försökt driva projektet vidare utan att nå samråd. I ett sista försök vände sig villaägarna till RO Properties och Urban Partners.

Birkaområdet kännetecknas av dramatisk topografi med bergknallar som Birkaberget, tallskog och lummiga ekbackar. Bebyggelsen består av en- och flerfamiljsbyggnader från flera tidsepoker.

– Bakgrunden till att vi började se möjligheter att utveckla området var förstås den kommande utbyggnaden av tunnelbanan och station Järla, som lokaliseras till södra kanten av Birkakvarteren, berättar Peter Barnholdt, projektutvecklare hos RO Properties; ett fastighetsbolag som alltså samarbetar med Urban Partners.

“Det var fantastiskt inspirerande att få kontakt med Urban Partners som visat sig prestera bra och konkreta resultat när det gäller hållbarhet.

/Peter Barnholdt, projektutvecklare, RO Properties

– Det var fantastiskt inspirerande att få kontakt med Urban Partners som visat sig prestera bra och konkreta resultat när det gäller hållbarhet, fortsätter Peter Barnholdt.

Läget mellan Sickla köpkvarter och Nacka Forum, med närhet till skolor och idrottsanläggningar på Järlahöjden, gör området ytterst attraktivt. Med tunnelbanestation Järla kommer restiden till T-centralen att bli 10 minuter. Här finns dessutom Saltsjöbanan och buss till Stockholm och övriga Nacka.

NOGGRANN ANALYS AV NATUR, KULTUR OCH STRUKTUR

En omfattande platsanalys har utförts. Birkakvarteren har inventerats både på kulturhistoria och naturvärden. Arealen natur- och parkmark är 36 000 kvadratmeter och 31 000 av dessa bevaras, liksom ekologiska spridningskorridorer. Värdefulla träd har kartlagts och delats upp i bevarandeklasser. Även djurlivet har inventerats. Förutom att Birkakvarteren har värdefull natur finns fina områden i närheten, exempelvis i form av Ryssbergens naturreservat och Svindersviken i norr, samt Järlasjön och Kyrkviken i söder.

Det fina med bostadsutvecklingsprojektet är att även bebyggelseoch kulturvärden kommer att bevaras i hög utsträckning.

– Birka är ett av Nackas äldsta och mest charmiga områden, och här formar vi en stadsdel som binder ihop Nackas historia med framtiden, säger Armin Bajramovic, projektutvecklare hos Urban Partners.

En grundfråga för initiativtagarna RO Properties och Urban Partners var om det går att tillämpa FN:s alla 17 hållbarhetsmål i stadsdelsutveckling. Svaret är ja. Dessutom adderas företagsspecifika mål. Bilder: Nyréns

I området finns 27 byggnader. Fem av dem är särskilt värdefulla. Alla dessa bevaras, en av dem planeras att flyttas. Villa Samsiö, byggd 1909, ligger centralt belägen och kommer att göras till en plats som är öppen för kultur och gemenskap – viktigt för den sociala hållbarheten. Den historiska gatustrukturen med Birkavägen, Järneksvägen och tre mindre vägar bevaras, medan en ny gågata tillkommer. Den nya bebyggelsen anpassas varsamt till villor, träd och naturmark, för att åstadkomma en miljö med trädgårdskaraktär. Topografin bevaras och nyttiggörs, bland annat så till vida att flera parkeringsgarage placeras i suterräng; ett led i att minimera behov av sprängning.

MYCKET BRETT GREPP PÅ HÅLLBARHETSFRÅGORNA

Det som tidigare nämnts är bara lite ”skummande på ytan” när det gäller hållbarhetsarbetet. RO Properties och Urban Partners har nämligen mycket breda perspektiv på hållbarhet och extremt höga målsättningar. Bostadshusen ska certifieras enligt Svanens miljökrav. Och givetvis kommer EU:s Taxonomi för nyproduktion av byggnader att följas. När det gäller klimatarbetet tillämpas Science Based Targets initiative, för att bidra till att klara Parisavtalets klimatmål. Klimatet är också ett av målen i FN:s Agenda 2030. Och faktum här är att RO Properties och Urban Partners arbetar med alla 17 mål i Agenda 2030,

vilket är en överraskande stark ambition. En preliminär sammanräkning visar att inom projektet Birkakvarteren finns över 100 aktiviteter som i olika grad bidrar till att stödja de 17 målen, exempelvis mötesplatser som kulturhus, marknad och pedagogiska lekstråk. Inspiration har hämtats från projekt UN17 Village i Köpenhamn, ett projekt som Urban Partners stått bakom. Där visades att det är möjligt att arbeta med samtliga mål.

– Även den sociala hållbarheten finns givetvis med, något som annars kan saknas i stadsdelsprojekt, säger Armin Bajramovic. För Birkakvarteren lägger vi stor tyngd på sociala frågor.

– Jag tror inte någon i vår bransch i Sverige har arbetat med alla 17 mål i Agenda 2030. Vi är inte rädda för utmaningar, att ta fasta på alla mål väcker massor av intressanta och inspirerande frågor i tidigt skede i vårt stadsdelsprojekt, säger Peter Barnholdt.

BRETT FÖRANKRINGSARBETE OCH ÖPPEN DIALOG

Nacka kommun har i samarbete med fastighetsutvecklarna och Nyréns arkitektkontor tagit fram ett planprogram som, när detta skrivs, är ute på samråd (detaljplan blir nästa steg). Bland annat visar detta planprogram på möjligheterna att väva samman kommunens och projektets hållbarhetsambitioner.

Fastighetsutvecklarna har i sina förberedande studier och planeringsarbete arrangerat workshops med politiska partier, närboende, intervjuer med villaägare och organisationer som PRO, Järlahusets Vänner, Naturskyddsföreningen, Nacka Hembygdsförening, totalt ett 20-tal föreningar.

– Inte minst mötena med alla politiska partier i Nacka kommun var mycket insiktsgivande och har bidragit till en bättre helhet, menar Peter Barnholdt. Det finns många grupper av intressenter när en stadsdel ska utformas, och dialogerna med dem är viktig.

Under tiden samrådet pågår och även framöver, fortsätter RO Properties och Urban Partners sitt arbete med att involvera intressenter. Allt planarbete sker mycket öppet och transparent för att underlätta att idéer bollas mellan parter. Detta arbetssätt stöder också ambitionen att dela med sig och inspirera andra i fastighetsbranschen.

FAKTA

Birkakvarteren I dag:

• 27 villor och 1 flerfamiljshus

• 5 kulturhistoriskt särskilt värdefulla villor

• 5 kulturhistoriskt värdefulla villor

• 36000 kvm natur- och parkmark

Programförslaget:

• Ca 900 tillkommande bostäder i flerfamiljshus

• 5 bevarade kulturhistoriskt särskilt värdefulla villor varav 1 flyttas inom Birkakvarteren

• 6 villor på fastigheter med möjlighet till utveckling av nya bostäder på initiativ av fastighetsägaren

• 1 vård- och omsorgsboende

• 2 förskolor

• 31 000 kvm natur- och parkmark

FAKTA

Birkakvarteren – mål enligt kommunens planprogram, och där ett femte lagts till av RO Properties och Urban Partners.

1. Bevara och utveckla grönskande platser för växter, djur och människor.

a. Spara och utveckla värdefulla gröna strukturer

b. Prioritera större sammanhängande områden av värdefull natur, viktiga livsmiljöer och spridningssamband

c. Behåll den flerskiktade grönskan som bidrar till trädgårdskaraktären

d. Utveckla natur och tillskapa ny grönska

2. Kulturmiljön ska vara fortsatt avläsbar.

a. Bevara och lyft fram sprickdalslandskapet

b. Bevara gatornas kulturhistoriskt viktiga sträckningar, placering i landskapet och dess karaktär

c. Bevara särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och deras närmiljö

d. Bevara och tillåt att trädmiljöer med åldriga ekar och tallar får ta plats i stadsbilden

3. Koppla ihop Birka med omkringliggande stadsväv.

a. Skapa nya tvärkopplingar

b. Skapa, förbättra och tillgängliggör gena gång- och cykelstråk

c. Koppla samman gång- och cykelstråk med övergripande stråkstrukturer

4. Tillskapa ny urban miljö med trädgårdskaraktär.

a. Bebyggelsestrukturen ska ha en organisk struktur

b. Bebyggelsen ska variera i skala

c. Bebyggelsen ska vara inbäddad i grönska

d. Ny bebyggelse ska ha ett välutformat samspel till den bevarade bebyggelsen

e. Parkeringslösningar som minimerar sprängning

5. De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Samtliga mål. Dessa omsätts i praktiska lösningar

– allt från återbruk och energihushållning till hälsa och inkluderande mötesplatser.

I Vikenskolan har flera produkter använts för akustiktak: Focus E, Master E, Master F, Hygiene Performance Plus A och Super G A.

GOD LJUDMILJÖ

I KLASSRUMMEN

– är att vårda undervisningen och ge våra barn och ungdomar bra start i livet

Kunskap om akustik är minst lika viktig som kunskap om de ljudabsorberande produkterna. God ljudmiljö i utbildningslokaler förbättrar prestationerna hos elever och studenter.

Beakta samtidigt att barn med särskilda behov är speciellt känsliga för buller.

Sänkta ljudnivåer gör också arbetsmiljön för lärare och annan personal bättre.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ECOPHON ÄR ETT innovativt företag med omfattande forskning och utveckling. Produkterna inkluderar tak- och väggabsorbenter, bärverk och tillbehör, men även akustikputs, bafflar, tyg och skärmar. Med andra ord komplett utbud för kompletta lösningar i alla typer av lokaler.

Minst lika viktig som produkterna är kunskapen om akustik. Företagets vinnande formel är därför: akustikkunskap + design = god ljudmiljö

Ecophon har konceptutvecklare inom de tre segmenten undervisningslokaler, kontor och vård. Konceptutvecklarna undervisar om akustik och ger råd, både allmän vägledning och lösningsorienterade förslag för specifika projekt.

– Jag utbildar i akustik och ger råd till kommuner, olika beställare, byggare samt arkitekter och andra konsulter, berättar Ida Cederlund, som är Ecophons konceptutvecklare för skolor. Det är värdefullt att ha kontakter med bland annat lärare och övrig skolpersonal.

Ecophon erbjuder flera produktgrupper som kan vara aktuella för undervisningslokaler. De mest använda produkterna tillhör Master- och Akusto-familjerna. I bild Ängsdalsskolan i Malmö, där Focus A och Master A har använts till taken och Akusto Wall C på väggar.

Utbildning ordnas bland annat i form av föreläsningar. Ibland åker man ut till kund eller annan aktör. Ecophon håller också webbinarier. Showroom finns i Stockholm och Hyllinge (Helsingborg).

– En god ljudmiljö handlar inte enbart om eleverna. Lärare och övrig skolpersonal berörs i högsta grad. Det är en fråga om arbetsmiljö och social hållbarhet, fortsätter Ida Cederlund.

Tänk också på att elever med hörselnedsättning drabbas särskilt av dålig ljudmiljö. Det missgynnar också elever med ett annat modersmål än det som talas i klassrummet.

BREDA KUNDGRUPPER

Ecophons produkter används i allt från förskolor, grundskolor och gymnasier, till vuxenutbildning, högskolor och universitet. Ecophon får förfrågningar både vid nyproduktion, ombyggnad och renoveringar.

Just nu byggs inte så många nya skolor, men desto fler renoveras. Ofta gäller förfrågningarna hur ljudmiljön ska förbättras i befintliga lokaler. Ecophon kan ge råd i alla lägen.

För beställaren eller konsulten som behöver en grundläggande orientering om akustik i undervisningslokaler, rekommenderas företagets guider ”Ecophon Guide för skolor” och ”Impact of noise in education”.

Ecophons rekommendation är att arbeta med heltäckande tak och steg två med väggabsobenter på två icke paralella väggar.

Ecophon tillhandahåller digitala verktyg för arkitekter och andra projektörer, bland annat ett datorprogram som ger indikationer på hur produkterna påverkar slutresultatet.

Om inte åtgärderna hjälper fullt ut exempelvis i en befintlig

lektionssal, kan man kanske gå vidare och fråga vad som orsakar buller och eventuellt organisera undervisningen eller användningen på ett annan sätt.

TRENDSPANINGAR

– När vi är ute hos kommuner och i skolor, gör vi också trendspaningar vad gäller undervisning. Idag förekommer både traditionell katederundervisning och lärande i mer öppna situationer. Givetvis diskuteras också frihet från mobiltelefoner. Framtiden får visa vilken effekt på elevernas prestation som de olika koncepten ger, menar Ida Cederlund.

Kunskap är den röda tråden, inte bara i skolans värld, utan också för Ecophon vad gäller arbetet för god ljudmiljö.

– Våra produkter gör jobbet. Samtidigt är det viktigt att förstå hur de fungerar och varför de behövs, säger Ida Cederlund.

ENGAGERAD HELHETSAKTÖR

Ecophon är en helhetsaktör som är engagerad i allt från produktion, utveckling och forskning, till kunskapsförmedling. Företaget lägger stor vikt vid kundsupport. Strategin är att erbjuda hållbara produkter; hållbara med tanke på miljön och klimatet, samtidigt som produkterna ger betydande bidrag till den sociala hållbarheten.

– God akustisk miljö är av största vikt i skolor och andra undervisningslokaler. Det handlar om bra villkor i undervisningssituationen och att eleverna får förutsättningar att prestera och förbereda sig för framtiden. Barnen är ju vår framtid, avslutar Ida Cederlund.

För mer info ecophon.se

Det kommer EU-regler om tillämpning av livscykel-GWP för byggnader.

BUILDING SUSTAINABILITY 2025

– globala utmaningar och lokala lösningar

SGBC arrangerade för sjunde gången konferensen Building Sustainability. Arrangemanget omfattade en lång rad föredrag och panelsamtal samt utdelning av priser i Sweden Green Building Awards som mottogs av projekt och personer som inspirerar och visar vägen till hållbarhet.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– TEMAT FÖR ÅRETS konferens är globala utmaningar och lokala lösningar, vilket speglar vår samtid, inledde SGBC:s vd Lotta Werner Flyborg. Nu är det en speciell tid

som är osäker, och dessutom med ett nyss avslutat COP30 som inte gav en tydlig färdplan. Det betyder att det är ännu viktigare hur vi agerar, att vi i samhälls-

byggarbranschen agerar snabbt. Konferensens första programpunkt var ett panelsamtal om infrastruktur för klimatet, säkerheten och framtiden – hur får vi ihop

det? Hur åstadkomma hållbarhet integrerat med verksamheterna i vår bransch? Att möta dagens utmaningar utan att tumma på hållbarhetsambitionerna.

– Jag anser att dagens utmaningar och hållbarhetstänk går hand i hand, säger Magnus Persson, vd för Skanska. Att bygga robust för framtiden är att bygga hållbart. Vi måste våga att pröva nytt och skala upp det som är bra. Och använda offentlig upphandling på ett smartare sätt.

Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, höll med och pekade på snabba framgångar. Klimatsmart betong talade man inte om för tio år sedan, idag är den nästan standard. Och elektrifierade entreprenadmaskiner ser vi allt mer av. Men beställarna har fortfarande underskott i att kräva hållbara leveranser. Vi kommer att se en enorm utveckling om byggherrarna beställer rätt. I sammanhanget gav Svante Axelsson beröm till Trafikverket.

Mattias Lundberg, enhetschef långsiktig planering Trafikverket, ansåg att om vi inte tar vara på möjligheterna nu att bygga hållbart, kommer det att kosta mer i framtiden. Han hänvisade bland annat till upphandlingsformer med konkurrenspräglad dialog, och teknik för biodrivmedel i maskiner, asfalt Zero i anläggning, med flera möjligheter. För pionjärprojekt blir det kanske dyrare, men när efterfrågan och volymerna ökar, sjunker priserna.

– Före 2015 hade vi investeringar i avveckling, men nu väntar mycket stora investeringar i utbyggnad, berättade Morgan Pettersson, hållbarhetschef på Fortifikationsverket. Vi har med oss hållbarhet i detta och jag ser faktiskt bara möjligheter.

GRÄNSVÄRDEN FÖR KLIMATPÅVERKAN

Kristina Einarsson, som är expert miljö och klimat på Boverket, gav en lägesrapport över arbetet med energiprestandadirektivet EPBD och införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Det kommer EU-regler om tillämpning av livscykel-GWP för byggnader. Livscykel-GWP är en indikator som kvantifierar en byggnads bidrag till globala uppvärmningspotentialen under hela livscykeln.

Vilka livscykelmoduler ska då ingå? Ett utkast till en delegerad akt (genomförandeförordning)från EU-kommissionen pekar på att nästan alla moduler från byggnadens livscykel (moduler från skede A-C samt D1-D2) ska ingå. Endast B5 (ombyggnad) och B7 (driftens vattenanvändning) är frivilliga. Vilka byggdelar ingår då? I princip hela bygg-

SGBC:s vd Lotta Werner Flyborg inledde konferensen med att presentera årets tema som var globala utmaningar och lokala lösningar.

naden, men gränsdragningen är lite osäker för mindre delar som fästelement och liknande. Teknisk utrustning som är knuten till verksamhetsutövning i byggnaden ingår inte. Även koldioxidinlagring i och på byggnaden ska beaktas för eventuell redovisning i en energideklaration.

Boverket arbetar nu med ett regeringsuppdrag från december 2024, för att ta fram ett regelförslag för hur livscykel-GWP ska beräknas, samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Uppdraget ska redovisas i juni 2026. Reglerna bedöms finnas på plats senast den 1 januari 2028 för byggnader över 1000 kvm och övriga byggnader senast den 1 januari 2030.

Kristina Einarsson berättade också om utvecklingen av Boverkets tillsyn, som behöver bli mer automatiserad. Vidare om EU:s byggproduktförordningar CPR-2011 och CPR-2024, som gäller parallellt. Och att prestandadeklarationen DoP (Declaration of Performance) ersätts av DoPC (Declaration of Performance and Conformity).

PLANTS TRE STEG – SÅ FÅR

BOLAG KONTROLL PÅ SINA

SCOPE 3-UTSLÄPP

Många bolag brottas med manuella processer som gör det både tidskrävande och osäkert att få ordning på koncernens klimatberäkningar.

På Building Sustainability presenterade Plants vd Pelle Tunell hur koncerner kan gå från utspridda PDF:er till en strukturerad, tidseffektiv och transparent klimatrapportering – genom tre steg: välja, nyttja och samla.

I teorin är det enkelt att utföra en klimatberäkning för ett projekt: utgå från mängden av respektive byggprodukt och multiplicera med respektive produkts specifika klimatpåverkan, och gör detta över alla produkter som förekommer i byggnaden. I praktiken är det dock svårt att få tillgång till pålitliga data och att hantera alla nödvändiga data. Ifall det handlar om bolagets klimatpåverkan för hela projektportföljen måste alla projekt/ aktiviteter summeras.

För att få struktur på bolagsrapporteringen går det att dela processen i:

• Välja datapunkter

• Nyttja existerande underlag

• Samla data med en strukturerad process

VÄLJA DATAPUNKTER:

Beträffande klimatredovisning av projekt tillämpar många bolag certifieringar som har liknande krav som de klimatberäkningar som används på bolagsnivå.

Bolag med höga hållbarhetsambitioner väljer ofta att rapportera enligt SBTi, GHGprotokollet eller GRI. Där är det extra viktigt att hitta en strategi som nyttjar existerande dataunderlag. Bland övriga bolag måste de större följa CSRD/ESRS och Taxonomin som även de har höga krav på transparent redovisning. De medelstora och mindre bolagen kanske bara har resurser tillräckliga att följa nödvändiga lagkrav. Dataunderlag finns på olika nivåer, beroende på bolagets storlek och ambition.

Nyttja existerande underlag:

I större nybyggnadsprojekt finns BIMmodell och kostnadskalkyl. I ett medelstort

Tunell, vd för Plant, visade hur Scope

ombyggnadsprojekt finns kanske bara ritningar och kostnadskalkyl, och i ett litet ombyggnadsprojekt enbart planritningar.

ENLIGT GHG-PROTOKOLLET KAN

MAN ANVÄNDA FYRA TYPER AV

KLIMATDATA:

• Produktspecifika material

• Hybridmetod

• Generiska material

• Spend based, baseras på kostnad och antagandet att en viss kostnad ger ett visst utsläpp av CO2

Det finns olika nivåer av prestanda på datahantering; från det bästa till det sämsta: 1. Digitalt system för att hålla koll på projekt, 2. Excel där all klimatdata för projektet samlas successivt under året, 3. Controller samlar PDF:er med klimatberäkningar, 4. PDF:er med klimatberäkningar utspridda i mail hos olika personer.

SAMLA DATA MED STRUKTURERAD PROCESS:

Om respektive projekt och bolaget arbetar strukturerat går det slutligen att erhålla bra klimatredovisningar för hela bolaget, som även täcker Scope 3, och med höga prestanda

om de baseras på produktspecifika data. Prestandan kan sedan variera beroende på andelen generiska klimatdata och variera med det aktuella bolagets ambition.

HUR SAMLAR VI DATA TILL BOLAGSRAPPORTEN?

Pelle Tunell deltog sedan i en paneldiskussion kring frågan: Hur samlar vi klimatpåverkan från alla projekt i bolagsrapporten?

Journalisten Johanna Åfreds från tidningen Byggindustrin berättade att företagen

gärna vill att tidningen ska skriva om spjutspetsprojekt, men hon har varit ute efter en bredare bild över hela branschen och frågade sig hur branschen linjerar med uppsatta mål. Studier av flera hållbarhetsredovisningar visade att uppgiften var svårare än väntat. Företag samlar statistik, men gör sällan sammanställningar. De har ej koll gentemot egna mål eller branschens mål för 2030. Företagen rapporterar in på olika sätt och har formulerat sina mål enligt olika principer, vilket gör det omöjligt att jämföra olika företag,

och därmed svårt att aggregera data över hela branschen.

– Jag tycker det är viktigt att miljön börjar hanteras på samma sätt som ekonomin. Vi måste kräva samma sak av våra miljönyckeltal som ekonomerna kräver av sina underlag, menade Hanna Bodbacka, hållbarhetschef hos Besqab. Alla bolag har mål till 2030, men ingen uppger var de befinner sig just nu.

– Samtidigt är det positivt att kravet på klimatdeklaration har drivit en enorm kompetenshöjning, inflikade Pelle Tunell.

Daniel Gadd, som är vd och medgrundare av Position Green, höll med och ansåg att miljödata inte bara ska ligga hos ett miljöteam i bolaget. Han pekade på kopplingar mellan miljö och ekonomi, exempelvis att minskad energiförbrukning medger minskade kostnader.

VAD DRIVER?

Frågan är vad som ska driva branschen att ta fram absoluta och jämförbara värden på bolagens hela klimatpåverkan för att kunna aggregera data och göra en nationell sammanställning, som kollas av mot branschens klimatmål. Är det branschens själv, EU eller våra politiker med Boverket?

Debattpanelen pekade på flera positiva drivkrafter. Det har visat sig att kontorslokaler i certifierade byggnader är lättare att hyra ut och att NollCO2-byggnader går mycket snabbt att fylla upp. Noterbart är också att LEED- och BREEAM-certifieringar ökar intresset för investerare att köpa kontor i centrala lägen.

Hoppas att förutom myndighetskrav även ekonomin kan driva på, precis som Svante Axelsson berörde i den tidigare paneldiskussionen.

ENERGIKLASS OCH FASTIGHETSVÄRDE

Katja Melnikova från Newsec berättade om den undersökning företaget gjort för att beskriva hur energiklass påverkar fastigheters värde.

Katja Melnikova och Filippa Drakander, båda från Newsec Advisory, hade en presentation med titeln Energieffektiva byggnader –hur påverkar hållbarheten fastighetsvärdet?

De har tagit fram en rapport som är mycket viktig för fastighetsbranschen. Bland annat har en undersökning gjorts för att beskriva hur energiklass påverkar en fastighets värde. Obs att fastighetsvärderingar har använts som underlag, inte köpeskillingen vid transaktioner. Cirka 670 värderingar av kommersiella fastigheter och cirka 360 värderingar av bostadsfastigheter ligger till grund för jämförelsen.

Kommersiella fastigheter med energiklass A eller B värderas i genomsnitt 15 procent högre än motsvarande fastigheter med energiklass F eller G. Bostadsfastigheter med energiklass A, B eller C värderas i genomsnitt

15 procent högre än motsvarande fastigheter med energiklass F eller G. Skillnaden kvarstår även efter att man har kontrollerat för andra värdepåverkande faktorer, såsom fastighetens läge, storlek, värdeår samt hyresnivå för bostadsfastigheter.

Det är inte energiklassen i sig som driver värdet, utan de underliggande ekonomiska värdena. Hög energiklass = lägre driftkostnader = lägre risk för köparen. Dessutom lägre vakans och högre kassaflöde.

När det gäller framtida utveckling blir det mycket intressant att följa statistik över energiklasser och deras inverkan på värderingarna allteftersom EPBD implementeras.

BETYDELSEN AV VATTEN

Klimatförändringarna påverkar vattnet, både i naturen och i städer. Vi hotas av mer översvämningar, men samtidigt av fler perioder med torka. Hänsyn till vattnet måste finnas med i stadsplaneringen, bland mycket annat att försäkra oss om dricksvatten; skydda dricksvattentäkter, men också säkra upp den infrastruktur som krävs för tillgången till de kemikalier som används vid rening av vatten. Och ur slam från rening av vatten och avlopp måste vi ta tillvara näringsämnen, framförallt fosfor.

Anette Seger, som är vd för Ramboll, höll en presentation med titeln Planering av vatten i stadsbilden – nyckel till hållbar omställning.

Vatten tillhör samhällets kritiska infrastrukturer. Bevarandet av våtmarker och andra naturmiljöer, samt skapandet av blågröna lösningar i städer, har bäring på ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Samtidigt så ställer den ökade geopolitiska oron extra säkerhetskrav när det handlar om vatten och dricksvattenförsörjning.

När det gäller negativa klimateffekter är kostnaderna för dem höga och kommer att öka:

• Enbart översvämningar hotar enligt Riksbanken (2020) bostäder med ett samlat värde på mellan 96 och 160 miljarder kronor i Sverige.

• Översvämningarna i Malmö stad 2014 orsakade skador för över 600 miljoner kronor, vilket drabbade både hushåll och bolag.

• Försäkringsärendena efter översvämningarna i Gävle 2021 uppskattas till 1,2 miljarder kronor.

VA-sektorn beräknas behöva investera minst 560 miljarder kronor till 2040, detta bland annat mot bakgrund av dåligt underhållna nät för vatten och avlopp.

– Vatten utgör en samhällskritisk infrastruktur. Idag talar vi mer än någonsin om resiliens, ett tydligt skifte från funktion till

robusthet. Vår infrastruktur ska fungera i olika klimat, under cyberhot och krig, säger

Anette Seger.

Klimatförändringarna påverkar också den biologiska mångfalden. Om vi hotar den kommer bristen på biologisk mångfald att hota oss. Men vi kan ge mer än vi tar från denna mångfald, genom att planera städerna på rätt sätt.

Stadsplanering måste ta höjd för alla utmaningar och dessutom ge plats för blågröna lösningar. Det handlar om att ha gröna ytor och gröna stråk där även vattnet får plats. Dessa ytor ska fungera som buffert och ta hand om översvämningar. Blå-gröna lösningar bidrar till biologisk mångfald, och förbättrar samtidigt mikroklimatet. Till detta bidrar också träd som ger skugga och vindskydd i staden.

Utmaningar i stadsplanering utgörs bland annat av lagar som driver och reglerar, exempelvis:

• EU:s direktiv

• Miljöbalken

• PBL

• Klimatlag

• Nationell strategi klimatanpassning

Det behövs en samverkansmodell för att också ha rådighet över en planeringsprocess med så många intressenter:

• Fastighetsägare

• Kommun

• VA-bolag

• Bank/försäkringsbolag

• Näringsidkare

• Hyresgäster

Anette Seger presenterade en arbetsmodell för att lyckas med samverkan. Denna testas nu i Uppsala kommun, där även försäkringsbolag deltar.

Lyckade innovationer kan skalas upp i stadsplanering. Men det räcker inte med tekniska lösningar. Ekonomin måste också driva på. Säker försörjning av dricksvatten och i slutänden säker avloppsrening är bara några av aspekterna på vatten i staden och

i stadsplaneringen. På många sätt bidrar vatten till tryggheten i och resiliensen hos städerna.

– Jag är rädd att vi glömmer att få till blågröna lösningar när vi förtätar städer, menar Anette Seger. Och tillägger att hon själv brinner för vattenfrågor.

ÅTERSTÄLL VÅTMARKER

Erik Andersson som är naturvårdsspecialist på Statens fastighetsverk talade om

– Statens fastighetsverk har som mål att återväta 200 hektar våtmarker under nästa år, så vi gör det vi har möjlighet till, säger Erik Andersson, naturvårdsspecialist hos Statens Fastighetsverk.

avgång av koldioxid. Detta utgör cirka 20 procent av det nationella utsläppet. Samtidigt är en stor del av markerna inte längre lämpliga för odling.

Det finns flera motiv för att återställa dessa marker till våtmarker. De bidrar till vattenrening och grundvattenbildning. Den biologiska mångfalden är hög och våtmarker har en buffrande förmåga gentemot klimatförändringar.

Att höja vattenståndet i de tidigare utdikade markerna är både ett sätt att minska koldioxidutsläppen och öka andra värden. Återställningen görs främst genom att plugga diken och fylla igen sänkor. Det är viktigt att grundvattennivån ligger cirka 1 dm under markytan. Annars släpps metan ut, som är en stark växthusgas. Forskning pågår för att ta reda på om och hur mycket nytta återvätning ger.

Återställningsprojekt av våtmarker genomförs tack vare jordbruksstöd och annan statlig finansiering. Hittills (2010–2024) har nära 10 000 hektar torrlagda torvmarker återställts.

hur våtmarker kan återställas och få funktion som kolsänka. Han redogjorde för den historiska bakgrunden.

Många våtmarker i Sverige dikades ut under 1800-talet för att vi behövde mer mark att odla på. I början av 1900-talet bör-

jade vi överge dessa (delvis torrlagda) marker, som inte längre behövdes. Därför finns stora områden med dikade marker. Ett problem är att på grund av den lägre vattennivån kommer torven i dessa marker i kontakt med syre och bryts ner, vilket orsakar

– Statens fastighetsverk har som mål att återväta 200 hektar under nästa år, så vi gör det vi har möjlighet till, avslutar Erik Andersson.

Under perioden 2024–2026 planerar SFV att totalt återväta 400 hektar.

Några av utmaningarna nu är att administrationen och juridiken kopplat till att få genomföra åtgärderna tar tid samt att efter-

frågan på företag som utför arbetena är större än tillgången.

Även globalt har våtmarkerna minskat. Sedan 1970 har ungefär 35 procent av världens våtmarker, bland annat i form av mangroveträsk, försvunnit.

SKANSKA

FÖR BIOLOGISK

MÅNGFALD

Bygg- och fastighetsverksamhet påverkar mark, natur och miljö i negativ mening på många olika sätt. Intilliggande stränder och vatten kan försämras. Föroreningar emitteras till luft och vatten under byggtid och under fastighetsdrift. Byggverksamhet kan sprida invasiva arter. De negativa konsekvenserna kan motverkas på i princip fyra olika sätt:

• Undvika att bygga på platsen

• Minimera verkningarna

• Restaurera den aktuella marken

• Göra kompenserande åtgärder på annan plats

Affärsutvecklare Johan Hedve samt hållbarhetsspecialisten och ekologen Tim Schnoor, båda från Skanska, visade projektexempel på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och hur man i samverkan arbetar systematiskt i vissa regioner. Skanskas presentation hade titeln Från handslag till handling – för den biologiska mångfalden.

ÄVEN ARTSKYDD

I bild visades hur Skanska tillsammans med Helsingborgs stad har skapat en våtmark, där man använt massor från ett järnvägsbygge. Att bygga ny natur kan rent av beskrivas som ett anläggningsarbete!

Skanska arbetar också med artskydd. Ett exempel visades på kompenatorisk åtgärd då träd röjdes och björkar gynnades intill en våtmark. Detta var ett projekt med inriktning på mindre hackspett, och genomfördes på en annan plats än det egentliga byggprojektet. Detta slags skapande av nya habitat kräver oftast en samarbetspartner och kontakter med ytterligare markägare.

Ett bra exempel på arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i direkt anslutning till byggprojekt är Green Food’s logistikanläggning på Långeberga utanför Helsingborg. Kunde inte Skanska göra mer än att enbart bygga logistikanläggningen? Omgivningen utgjordes av mer eller mindre enformiga åkrar. En rekognoseringskarta från 1910 visade ett landskap med mycket mångfald, ungefär som om det bestod av ett stort antal mindre parker. Kunde man ta utgångspunkt i detta och dessutom skapa ett samband till det befintliga naturreservatet Bruces skog? Skanskas idé blev att:

• Addera biodiversitet till sitt erbjudande. Skapa habitat för pollinerande insekter och fåglar.

• Minska underhållsbehovet.

• Skapa attraktiva miljöer för både hyresgäster och allmänhet.

Man tog vara på och sparade björkar, lindar, rönnar med mera, och planterade nya buskar och träd, där de allra flesta var inhemska arter. Det slutade med 24 arter och då ser vi bara till vedartade växter. Kanske tar det tio år tills alla typer av växter tar sig ordentligt och djurlivet attraheras hit i full skala.

Johan Hedve säger att man inte har

kompenserat fullt ut för byggets påverkan på plats, men på de begränsade ytorna som fanns gjorde man det bättre än det ursprungliga förslaget. För hyresgästen Green Food, som aktiv part, passade profileringen på biologisk mångfald och hållbarhet mycket bra. Projektet vann pris som årets Logistiketablering 2023.

Skanska har varit med att utveckla två viktiga koncept när det handlar om biologisk mångfald. Det ena är CLIMB (Changing Land use IMpact on Biodiversity) som är ett verktyg för att mäta biologisk mångfald. Det har utvecklats av tio bolag tillsammans och är idag mer eller mindre standard.

Det andra konceptet är Bee-Go (Biodiversity and Ecosystem Services in the Gothenburg Region); ett ”handslag” mellan 25 intressenter i Göteborgsregionen. Alla har signerat en avsiktsförklaring. Alla signatorer ska välja minst 2 av 15 aktivitetsmål att arbeta med under det kommande året. Bland de som ingår i Bee-Go märks Castellum, Mölndalsbostäder, Vasakronan, Framtiden Byggutveckling, Gårdstensbostäder och Volvo Cars.

Handslaget för biologisk mångfald:

• Samlar aktörer med rådighet över biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Göteborgsregionen

• Ökar insatser för att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

• Skapar i samverkan bästa möjliga förutsättningar för måluppfyllnad inom de områden som Handslaget omfattar

• Ökar kännedom, kunskap och engagemang för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

– Genom att sätta klimatfrågan på samma nivå som ekonomin har vi skapat ett nytt Mind Set, säger Johan Lindskog, projekt- och stadsutvecklingschef hos AMF Fastigheter.

• Skapar processer för att dela goda exempel och erbjuda rådgivning mellan parterna i Handslaget

• Skapar förutsättningar för fler företag och arbetstillfällen där biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterade frågor Skanska planerar uppföljare för Stockholmsregionen och för Malmö/Lund. Samma måldokument ska kunna användas för alla regioner.

AMF FASTIGHETER

– MARIEVIK

AMF Fastigheter anslöt sig 2019 till Science Based Targets och har formulerat klimatmål till 2030:

• 100 procent minskning av utsläpp i Scope 1+2

• 100 procent fossilfri energi i fastigheterna

• 67 procent minskning av utsläpp per kvadratmeter i Scope 3

Nyligen adderades även ett mål kopplat till cirkularitet, nämligen att mer än 40 procent av materialen i projekt ska vara återbrukade, återvunna eller förnybara.

För stadsutvecklingsprojektet Marievik är målet 70 procent lägre klimatpåverkan 2030 jämfört med 2020.

AMF Fastigheter äger och utvecklar fastigheter som ger avkastning till omkring fyra miljoner pensionssparare. I grunden är det att skapa denna avkastning som styr verksamheten. Samtidigt måste fastigheterna utvecklas ur klimatperspektiv.

– Det klimatmässigt bästa huset är det som redan är byggt, därför försöker vi alltid så långt det går att bevara det som finns. Om vi behöver bygga nytt eller bygga om måste vi bygga bättre än vi gjort tidigare, med bättre

material och resurssnålhet. Nyckeln är inte att inte bygga alls, för det allra sämsta huset är det som ingen vill använda, säger Johan Lindskog, projekt- och stadsutvecklingschef hos AMF Fastigheter.

Det gäller att få till samarbeten med de som ska hyra och ha verksamhet i huset. Och det gäller också att miljön mellan husen utvecklas och blir attraktiv. Det är innehållet i stadsdelen som skapar värde. Johan Lindskog berättade om utvecklingen inom stadsdelen Marievik i Stockholm. Bland annat här måste fastighetsutvecklingen skapa ekonomisk bärkraft. Dit når man genom att bygga för verksamheterna och för människorna. Samtidigt behövs klimatbudget och klimatledarskap som verktyg för att nå de högt ställda klimatmålen.

– Vi lägger upp arbetet med klimatet på samma sätt som med en ekonomisk budget. Klimatarbetet ska genomsyra varje nivå i ett projekt, ända ner till underentreprenörerna, fortsätter Johan Lindskog.

Som exempel tog han projektet Signalhuset, som ska nå energiklass A och certifieras enligt Miljöbyggnad Guld och NollCO2 för ombyggnad. Inför projektets start ställdes utöver ekonomiska krav även klimatkrav. I upphandlingen gav AMF Fastigheter en ”hemläxa”, nämligen att minska användningen av stål så mycket som möjligt. Tack vare detta erhålls en kraftig reducering i klimatavtryck, från det ursprungliga förslaget till det aktuella.

– Genom att sätta klimatfrågan på samma nivå som ekonomin har vi skapat ett nytt Mind Set, avslutar Johan Lindskog.

FAKTA

VINNARNA I ÅRETS SWEDEN

GREEN BUILDING AWARDS

Till ”Årets person inom hållbart byggande” utsågs Anders Enebjörk, som enligt SGBC:s jury utmärker sig som en av landets mest engagerade och visionära krafter inom hållbart samhällsbyggande. Vinnaren av ”Årets medlem” som var Atrium Ljungberg, uppvisar enligt juryn ett helhetsperspektiv och en stark vilja att utmana det invanda – något som inspirerar branschen till att tänka större, samarbeta bredare samt agera mer långsiktigt.

VINNARNA:

Årets Miljöbyggnad

Campus ACE (Arctic Center of Energy), Skellefteå

Årets Miljöbyggnad iDrift

Hammaren 14 Hus 7, Västerhuset, Skövde

Årets BREEAM-byggnad

Electrolux Group HQ Office Extension, Electrolux Group, Stockholm

Årets NollCO2-projekt

Electrolux Group HQ Office Extension & Brf Gourmet, Electrolux Group, Stockholm

Årets LEED-byggnad/projekt

Lumi, Vasakronan, Uppsala

Utmärkelsen för hållbar infrastruktur Skandiaporten, NCC och Göteborgs hamn, Göteborg

Årets person inom hållbart byggande

Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist, NCC

Årets medlem

Atrium Ljungberg

AI FORMAR FRAMTIDEN för branschens konsulter

Affärsupplägget för arkitekter och teknikkonsulter blir sannolikt annorlunda i en nära framtid. Affärsmodellen hittills som baseras på att sälja timmar kan helt eller delvis ersättas av andra modeller.

AV KJELL-ARNE LARSSON

I LIKHET MED MÅNGA andra branscher är det AI som leder till ett stort skifte i företagens erbjudanden, arbetssätt och affärsupplägg. Och som alltid gäller att de som tar chansen att ställa om och förbättra sina erbjudanden har bästa möjligheterna att klara sig på sikt. Möjligheterna med AI och vilken betydelse det får för möjligt utbud av tjänster och produkter som arkitekter och teknikkonsulter kan erbjuda i framtiden, beskrivs i resultatet från projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet”. Projektet har finansierats av Formas och initierats av Smart Built Environment. Ett trettiotal företag medverkade i projektets workshoppar: arkitektkontor, teknikkonsulter och digitala bolag. De deltagande arkitekternas och konsulternas arbetsgivare representerar nästan hälften av personerna verksamma i dessa expertsektorer.

BREDARE BEGREPP

Det bör nämnas att under projektet vidgades perspektivet till att omfatta mer än just generativ AI. Under tiden som projektet pågick accelererade utvecklingen av AI-agenter; system som kan agera autonomt och utföra komplexa uppgifter genom att kombinera

förmågor, som att generera innehåll, analysera data, fatta beslut och agera. Generativ AI som teknikkategori blev mindre relevant som avgränsning, därför kom det bredare begreppet ”AI” att användas. – Orsaken till att Smart Built Environment initierade projekt var att det fanns en oro i branschen för att generativ AI skulle slå undan fötterna på arkitekternas och teknikkonsulternas affär. Vi ville hjälpa företagen att se och utnyttja möjligheterna genom att hjälpa dem förstå hur AI omformar både värdeerbjudanden och affärsmodeller – och hur de kan agera strategiskt i den förändringen, berättar Petra Svensson Gleisner, projektledare samt arkitekt och grundare av IHOP. Stockholm AB.

GRUNDLÄGGANDE FÖRMÅGOR

Projektet konstaterade att AI har tre grundläggande förmågor som påverkar och kommer att påverka hur byggbranschen arbetar: • Generera. Skapa nytt innehåll, som ljud, text, bild eller ritningar. På den tid det tar att för hand skissa ett förslag, kan AI producera tusentals varianter genom att kombinera koncept på sätt människor kanske aldrig ens skulle överväga.

Konsultleveranser som ser ut att sjunka i värde är bland annat att ta fram design, koncept och skisser.

• Analysera och förutsäga. AI kan analysera stora komplexa dataset som människor inte kan överblicka, identifiera mönster och optimera i realtid.

• Automatisera. AI kan ta över repetitiva väl definierade uppgifter. Från kollisionskontroller till regelefterlevnad till optimering av bygglogistik.

Dagens och morgondagens lösningar medger att vi kan rationalisera en stor del av de arbetsuppgifter som utförs av arkitekter och teknikkonsulter. Exempel på konsultleveranser som ser ut att sjunka i värde:

• Design. Koncept, skisser, förslag.

• Visualiseringar och illustrationer, löpande genom hela processen.

• Utredningar, analyser, optimeringar, sammanställningar m.m.

• Ritningsproduktion. Framförallt repetitiva uppgifter.

• Kvalitetssäkring och granskning. T.ex. gentemot lagar, förordningar och standarder.

SE AFFÄRSMÖJLIGHETERNA!

Ny teknik – oavsett om det är AI eller någon annan teknik – ska inte enbart anammas i sig, utan sättas i sammanhang med varje företags affärsidé och sättet att lägga upp sina erbjudanden. Detta gäller i synnerhet med AI. I resultatet från projektet sägs att ”AI har inget egenvärde utan bör ses som ett verktyg för att uppnå andra mål med tydlig koppling till övergripande affärsstrategi. Tekniken i sig skapar inget affärsvärde utan den måste kombineras med en tydlig strategi för vilka problem företaget vill vara en del av att lösa”.

En stor del av projektet – som genomfördes bland annat i form av workshops – inriktades på AI-drivna affärsmodeller. Viktiga uppgifter för deltagarna var att undersöka hur de framtida affärsmodellerna kan se ut genom att ta fram en rad förslag på AI-drivna modeller. Projektet stödjer verkligen företagen i

utvecklingen av nya affärsmodeller. Sådana kännetecknades av:

• Datadrivna arbetssätt. Processer där insamling, bearbetning och analys av data ligger till grund för beslut, genomförande och uppföljning. Feedbackloopar från resultat till input gör att verktygen kan lära sig och förbättra sig själva.

• Automatisering av kognitivt arbete, det vill säga av arbetsuppgifter som handlar om att lagra, bearbeta och använda information, vilket är typiskt tjänstemanna- och expertarbete.

AI STÖTTAR HÅLLBARHETSARBETET

Projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” har tydliga kopplingar till hållbarhetsarbete. I projektets affärsguide framhålls att ”Hållbarhet är inte längre ett sidospår, utan en kärna i affärsmodeller, innovation och design. Företag som lyckas kombinera digitalisering och hållbarhet, skapar både konkurrensfördelar och samhällsnytta”. – Med AI kan hållbarhet bli en integrerad del av vår kärnaffär, inte ett tillägg vid sidan om. Teknikens förmåga att hantera komplexa frågor och ge kontinuerligt beslutsstöd genom hela designprocessen öppnar för nya sätt att arbeta med arkitektur. Vi går från ”Form följer funktion” till ”Form följer funktion i samspel med hållbarhet”, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef hos Tengbomgruppen och med i projektgruppen för ”Generativ AI: från hot till möjlighet”.

Utvecklingen drivs av lagkrav, grön finansiering och ökade förväntningar från kunder och användare. AI kommer att få stor betydelse för att optimera allt från konstruktionslösningar till fastighetsdrift, och på så sätt hushålla med energi och naturresurser. Den dubbla omställningen: digitalisering och hållbarhet, ofta kallad Twin Transition, accelereras av EU:s taxonomi, som skapar både krav och incitament för att integrera hållbara lösningar i alla led av konsultbranschens tjänsteutbud. Vi kan stå inför en ny fas där klimat- och miljödata, AI och EU:s regelverk integreras. Genom att koppla samman EU:s krav, som till exempel energi och energiprestandadirektivet och ekodesign- och avfallsförordningar med digitala verktyg, kan branschen utveckla design- och byggprocesser som är både klimat- och resurseffektiva. Faktiskt så används AI redan i pilotprojekt för att identifiera klimatpåverkan i tidiga skeden, optimera materialval, förutse energiprestanda och planera renoveringar med lägre utsläpp. AI har potential att koppla samman data från byggnader, transporter och energinät för att skapa mer resilienta och koldioxidsnåla städer.

NÄSTA STEG

Den AI Affärsguide som projektet presenterar stakar ut viktiga skeden för ett arkitekt- eller teknikkonsultföretag som vill transformera sig till ett AI-drivet företag; hur företaget på sin transformationsväg kan gå från att först undersöka sina förutsättningar, via analys och utveckling nå ett steg då strateginriktningen utvärderas.

Projektet Generativ AI – från hot till möjlighet, presenterar en verktygslåda för affärsmodellinnovation, där det beskrivs steg för steg hur företag kan avancera från nuläges affärsmodell till en AI-driven version. Projektet ger därmed ett konkret stöd.

För att lyckas bli AI-driven krävs mer samarbete än idag mellan aktörer, och kanske helt nya konstellationer med exempelvis konsult –specialistkompetens – AI-konsult – kund. Konsulter som idag enbart säljer tjänster, kommer kanske att även sälja AI-baserade produkter.

AI Affärsguide anger också riktningar för vad som – efter att strategiinriktningen har utvärderats – kan vara nästa steg för de som vågar ta steget att omstrukturera sin affärsmodell.

– Företagen behöver våga utmana sin egen affärslogik och bort från timdebitering. De konsulter som lyckas kombinera AI, data och domänkunnande kommer att kunna skapa värden på sätt som både är skalbara och mer lönsamma. Det här är en strategisk omställning

– Med projektet ville vi hjälpa företagen att se och utnyttja möjligheterna och hur de kan agera strategiskt i den förändring AI innebär, berättar Petra Svensson Gleisner, projektledare samt arkitekt och grundare av IHOP. Stockholm AB. Bild: IHOP

som behöver drivas på från styrelse och högsta ledning – och det måste göras på ett sätt som får organisationen med sig, avslutar Petra Svensson Gleisner.

FAKTA

Exempel på framtida profiler för konsulter. Olika strategier ger olika affärsupplägg. Från projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet”:

• Superkonsulten. Erbjuder AI-stödda arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Använder AI-verktyg för att höja kvaliteten och effektivisera med utgångspunkt i befintliga processer. T.ex. generera designförslag, skapa avancerade simuleringar och automatisera repetitiva arbetsuppgifter. Möjlighet att ge insiktsbaserad rådgivning.

• Den vertikala integratören. Gör insteg i en större del av värdekedjan. Ett sätt är att ta ansvar för hela värdekedjan, från förstudie och design till byggnation och driftsättning. Ett annat sätt är att erbjuda lösningar där t.ex. sensorer kombineras med digitala plattformar och konsulttjänster. Möjlighet att erbjuda behovsprediktion, driftoptimering m.m.

Framtidsbilder, visioner från projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet”:

• Digitaliseringen har möjliggjort full processintegration mellan design, produktion och drift, med obrutna dataflöden via plattformslösningar. Med avancerad simulering optimeras och kvalitetssäkras projekt från byggnads- till stadsskala. Digitala tvillingar med digitala produktpass och sensorer möjliggör realtidsoptimering och styrning. Till exempel kan byggnader känna av sin status, optimera energianvändning, signalera behov och föreslå åtgärder. Digitaliseringen är en viktig möjliggörare för att minska utsläppen av växthusgaser.

• På arkitekt- och teknikkonsultföretagen arbetar människor sida vid sida med AI-kollegor, dvs. med specifika AI-agenter. Självlärande och självförbättrande AI-verktyg har tagit över mycket av de traditionella uppgifterna, från analys till ritningsproduktion. Arkitekter och ingenjörer arbetar främst med strategisk rådgivning, processledning och styrning av AI-verktygen. På många kontor utgör utvecklare mer än halva arbetsstyrkan.

• I framtiden tillämpas processintegration mellan design, produktion och drift, där BIM-modellerna sträcker sig från tidigt skede till demontering. Digitala tvillingar används för att testa förändringar, förutspå utfall, planera ombyggnationer och demonteringar, samt optimera lösningar.

• Techhajen. Utvecklar egna AI-verktyg eller digitala plattformar. T.ex. SaaS-lösningar, digitala verktyg för samskapande med kunder och brukare, alternativt plattformslösningar för samverkan, ofta i realtid. Eget ägande av mjukvara innebär att företaget tar steget från att sälja timmar till att sälja produkter.

• Datahamstern. Skapar affärer av data och insikter. Modeller som samlar in unika data, vanligen genom egna verktyg som plattformslösningar eller freemiumverktyg där användarna själva lägger in information. T.ex. databaser för jämförelse mellan olika lösningar, index för hållbarhet och abonnemangsbaserade tjänster för kontinuerlig insiktsförsörjning till kunder.

LÄSTIPS:

• Affärsguide till AI i websideformat, aiaffarsguide.se

• Havenvid, M. & Linné, Å. (2025) Organisera för digital transformation – ett ekosystemperspektiv. Smart Built Environment.

• Löwstedt, M. & Sundqvist, V. (2022) Digitaliseringsdrivna värden och affärsmodeller i samhällsbyggarsektorns ekosystem: En detaljerad framtidsspaning. Smart Built Environment.

• Ångström, R.C. (2023) Dancing with the Dynamic Machine. Stockholm School of Economics.

Vår uppgift som arkitekter är att hitta lösningar som stöttar företagen i deras utveckling, säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för affärsområde industri på FOJAB. Bild: Fojab

INDUSTRIARKITEKTUR OCH ÅTERBRUK

som ger företag försprång

Industribyggnader är inte längre bara skal runt en process – de är strategiska verktyg som driver både affär och hållbarhet framåt. Hos FOJAB handlar industriarkitektur om att skapa smarta, säkra och flexibla anläggningar som stöttar verksamheten och växer med den – ofta med återbruk och resurshushållning i fokus.

PANDEMI, KRIG, TEKNIKSKIFTE och förändrade handelsmönster har ritat om kartan för världens produktion. Samtidigt står många av Sveriges anläggningar inför stora investeringar, inte minst inom infrastruktur och VA-sektorn. Här står FOJAB redo att bistå företag som behöver bygga nytt, bygga till eller bygga om.

– Vi har lång erfarenhet från många typer av industriprojekt – allt från verkstadsindustri till högteknologiska laboratorier, VA-verk och infrastrukturanläggningar, säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för affärsområde industri på FOJAB.

EFFEKTIVA OCH HÅLLBARA LÖSNINGAR

FOJABs arbetssätt bygger på att förstå kundens process och skapa effektiva lösningar som minskar klimatpåverkan. Ju tidigare arkitekterna kommer in i projektet, desto större skillnad kan de göra – både för ekonomi, yta och klimatavtryck.

– När vi optimerar byggnaden utifrån process, logistik och arbetsmiljö får kunden en mer hållbar anläggning – ofta mindre till ytan och med lägre klimatpåverkan, förklarar Anders Lundin.

En central del i FOJABs filosofi är att bygga vidare på det som redan finns. Att analysera befintliga byggnader, se potential och pla-

nera för återbruk och successiv utbyggnad är nyckeln till långsiktig hållbarhet.

– Vi vill gärna undvika att bygga nytt i onödan. Kan befintliga byggnader användas för nya funktioner är mycket vunnet – både ekonomiskt och klimatmässigt, säger Anders.

MÄNNISKOR, SÄKERHET OCH MILJÖ

För FOJAB handlar hållbarhet också om arbetsmiljö, säkerhet och gestaltning. Genomtänkta ytor för personal, matsalar, kontor och sociala zoner bidrar till trivsel och stärker företagens attraktionskraft. Samtidigt ökar kraven på säkerhetslösningar – med skalskydd, slussar och skyddszoner som integreras redan i designen.

– Att skapa attraktiva och trygga arbetsmiljöer är också ett sätt att behålla kompetens. En liten investering i gestaltning och grönska ger mycket tillbaka, säger Anders.

FOJAB vill att fler beställare vågar satsa på återbrukade material.

– Det kräver mer planering och nya arbetssätt, men vi måste igenom det för att ta nästa steg mot verkligt hållbart byggande. Vi har gjort det förr och kan guida kunderna genom hela processen, avslutar Anders Lundin.

CIRKULÄRT FOKUS

får allt större roll i Svenska kyrkan

Cirkularitet och återbruk får en allt större roll inom Svenska kyrkans fastighetsförvaltning.

I Luleå stift ansvarar Kristoffer Falknäs för att stärka arbetssätten och skapa rutiner som gör hållbara val möjliga i vardagen.

Kristoffer Falknäs projektledare för cirkulär fastighetsförvaltning, med ansvar för att omsätta riktlinjerna i dagligt arbete och utvecklingsprojekt.

SVENSKA KYRKAN arbetar utifrån en klimatfärdplan där återbruk och cirkularitet är centrala mål. Inom Luleå stift är Kristoffer Falknäs projektledare för cirkulär fastighetsförvaltning, med ansvar för att omsätta riktlinjerna i dagligt arbete och utvecklingsprojekt. Han stödjer stiftets verksamheter i praktiska frågor och ser till att det finns verktyg som går att använda i den lokala förvaltningen.

– Här är min roll att översätta det till användbara verktyg för våra församlingar och pastorat, säger han.

Arbetet omfattar rutiner för återbruk, strukturer för resursminimering och ramavtal som gör det möjligt att ställa krav på leverantörer. Ett exempel är installationen av bergvärme i Bureå, där upphandlingen genomfördes med krav på ett mer miljövänligt bränsle än diesel vid borrningen.

– I nuläget är vi inkännande. Det är en läroprocess där vi tar del av etablerade certifieringar, hållbara entreprenadprojekt och ny teknik, säger Kristoffer Falknäs.

Svenska kyrkans fastighetsbestånd är omfattande och består av omkring fyra miljoner kvadratmeter fördelade på cirka 20 000 byggnader. Drygt 3 700 av dessa är kyrkor, och merparten omfattas av kulturmiljölagen. Det innebär att förändringar kräver tillstånd och att traditionella energieffektiviseringsåtgärder inte alltid är möjliga.

– Vi kan inte jobba med energieffektivisering och/eller välja hållbarare material på samma sätt som i traditionella byggnader. I det övriga fastighetsbeståndet är det enklare ur den aspekten, säger Kristoffer Falknäs.

Nätverkande är en naturlig del av uppdraget. Genom plattformar som CCBuild deltar stiftet i en bredare kunskapsdelning kring cirkulära arbetssätt, frivilliga standarder och metoder för återbruk.

– Svenska kyrkan är en del av och en viktig aktör i samhället och ska självklart synas i dessa sammanhang. Framför allt får vi lyssna på allt fantastiskt som pågår men även chansen att berätta om det vi gör, säger Kristoffer Falknäs.

Han kommer själv från installationsbranschen och beskriver ett skifte både i arbetskultur och drivkrafter.

– Svenska kyrkan har helt klart andra värderingar. Det finns ett genuint intresse i att verkligen göra skillnad, säger han.

Framåt vill han se en tydlig positionering.

– Svenska kyrkan ska vara en ansvarsfull samhällsaktör även inom fastighetsförvaltning. Vi vill vara en inspiratör som visar att det går om man verkligen vill!

Ny kompetensstandard för

FÖNSTERRENOVERING

– fokus på hållbarhet och återbruk

Glasbranschföreningen lanserar nu en ny kompetensstandard för fönsterrenovering och uppdaterar samtidigt tre befintliga standarder med riktlinjer som stärker både återbruk och återvinning. Initiativet ska möta branschens ökande kompetensbehov och samtidigt driva utvecklingen mot ett mer hållbart byggande.

GLASBRANSCHEN STÅR inför stora utmaningar. Få gymnasieelever väljer glasinriktningen, utbudet av yh-utbildningar är begränsat och många erfarna yrkesutövare går i pension inom några år. Därför startade Glasbranschföreningen 2024 ett omfattande arbete med yrkesprofilering och framtagning av kompetensstandarder. Nu fortsätter satsningen med en ny standard för fönsterrenovering.

– Vi ser att uppdragen inom fönsterrenovering ökar kraftigt. Idag finns ingen gymnasie- eller komvuxutbildning inom området, men med den här standarden kan våra medlemsföretag äntligen anställa lärlingar och säkerställa rätt kompetens, säger Joakim Länder, ansvarig yrkesutbildning på Glasbranschföreningen.

Den nya kompetensstandarden tydliggör

vilka färdigheter yrkesutövare behöver för att utföra renoveringar på ett professionellt, säkert och långsiktigt sätt. Fokus ligger på kvalitet, arbetsmiljö och cirkulära arbetssätt.

Standardens innehåll omfattar bland annat:

• Bedömning av fönstrets skick och renoveringsbehov

• Demontering och märkning av fönster och komponenter

• Arbetsmiljörisker och säkerhetsrutiner

• Miljömedvetet arbete med fokus på avfallsminimering och optimerad återvinning

Eftersom efterfrågan på hållbara renoveringsmetoder ökar kraftigt är riktlinjerna viktiga för både branschen och beställarna.

Tre befintliga standarder uppdateras

Under 2024 tog Glasbranschföreningen fram tre kompetensstandarder. Nu innehåller

de även ett nytt avsnitt om återbruk och återvinning. Genom att beskriva hur glas kan återanvändas och återvinnas på ett säkert och effektivt sätt skapas ett enhetligt cirkulärt arbetssätt i hela branschen.

OCN-metoden säkrar kvaliteten

Tillsammans med Nordiskt

Valideringsforum har Glasbranschföreningen använt OCN-metoden för att strukturera kompetenskraven. Därmed får företagen en tydlig, validerad ram för kompetensutveckling, samtidigt som elever och lärlingar kan se exakt vilka kunskaper som krävs för att lyckas i yrket.

Glasbranschföreningen har tagit fram kompetensstandarderna på uppdrag av Glasmästeribranschens Lärlingsnämnd, där både Byggnads och Glasbranschföreningen ingår.

Uppsidan

I framtidens Uppsala delar och förlänger vi livet på det vi redan har.

I föränderlig tid, där klimatutmaningar, regelbörda och kompetensgap visar Uppsidan hur cirkulär stadsutveckling kan bli verklighet. Innovationsprojektet använder återbruk som ett träningsläger för lärande, med syftet att framtidssäkra resan, från linjär till cirkulär samhällsbyggnad.

Syftet och målet med satsningen är att designa affärs- och samhällsnytta som bidrar till en attraktiv och motståndskraftig vardag, i och mellan husen. Under tre år agerar UPPSIDAN som katalysator som stöttar och faciliterar en rik flora av cirkulära produkter och tjänster, i arbetsmarknadsregionen. Att bygga kultur, samsyn och riktning kring hur vi tillsammans förändrar status quo och bygger incitamenten för näringsliv och offentlig sektor, det är att ställa om.

Testbädden Verket – en arena för lösningar

Uppsidans testbädd VERKET är ett designlabb för affärs- och samhällsnytta. En lokal uppsida där vi via cirkulära processer, flöden, produkter och tjänster i arbetsmarknadsregionen, faciliterar och accelererar marknadsmässig omställning på resan från linjär till cirkulär stadsbyggnad. Uppsidans huvudprojektledare Janica Wiklander beskriver det så här:

“ Verket, är en arena där cirkulära idéer blir verklighet. Här utvecklas och testas lösningar för återbrukade byggprodukter, delningstjänster och samverkansplattformar där offentlig sektor, näringsliv och akademi möts - vilket knyter ihop arbetsmarknadsregionen och stärker cirkulära flöden. Verket är därmed inte bara en idéverkstad, utan en marknadsnära innovationsarena där vi omvandlar regelbörda till samhälls och affärsnytta.”

Janica pratar om vikten av att arbeta med spekulativ design för att förstå: Hur är det när vi är där?

“ I framtidens Uppsala ser vi värdet i att dela och förlänga livet på det som redan finns. Det handlar inte bara om nya material, utan om att tänka om kring hela byggprocessen,

VERKET

UPPSIDANs testbädd för cirkulär stadsbyggnad

hur vi planerar, producerar och använder våra resurser.” Men även kompetens är nyckeln till omställning fortsätter Janica:

”Kultur, kultur, kultur… vår vana att hålla fast vid ‘status quo’ sitter djupt. För att ställa om krävs nyfikenhet, mod och uthållighet, men också goda exempel.”

Kompetensdimensionen omfattar utbildningar och praktikytor inom återbruk, nya yrkesroller och samarbete mellan akademi, hantverk och industri, samt digital kunskap kopplat till inventering och datahantering. Det stärker regionens arbetsmarknad och gör Uppsala till en attraktiv plats för framtidens cirkulära affärsmodeller.

Uppsidan stöttar offentlig och privat sektor att tillsammans bidra till Uppsalas fyra prioriterade mål, genom att:

• Stärka ekonomi och välfärd – via cirkulära affärsmodeller och marknadslösningar.

• Ett växande näringsliv – med fokus på affärs och näringslivsutveckling, kompetensförsörjning och utveckling inom cirkulärt stadsbyggnad.

• Klimatomställning i praktiken – med återbruk som en enskild miljöåtgärd samt som träningsläger för lärande för cirkulära processer och flöden, som ett kraftfullt framtidssäkring.

• Tryggare vardag och jämlika livsvillkor – genom utveckling av produkter och tjänster för delning och cirkulär ekonomi minskar vi socioekonomiska och demografiska klyftor.

UPPSIDAN – av att dela

Projektet är ett treårigt innovationsinitiativ, delfinansierat Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), och Uppsala kommun i samverkan med Uppsala Klimatprotokoll. Läs mer på uppsala.se/uppsidan och följ oss på LinkedIn.

ENERGISMEDEN RE-EKO

gör återbruk till verklighet i Gävle

Med projektet Gävle Återbygg

tar EnergiSmeden Re-eko nästa steg i arbetet för ett mer cirkulärt byggande. Målet: att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen – på riktigt.

BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, samtidigt som stora mängder fungerande byggmaterial slängs varje dag. Det är bakgrunden till projektet Gävle Återbygg, som drivs av EnergiSmeden Re-eko tillsammans med flera aktörer inom bygg, fastighet och akademi. Projektet, som drivs med stöd från Vinnova, växte fram ur arbetsgruppen Återbruk av byggmaterial inom Gävle Klimatavtal.

– Vi såg samma behov: att gå från ord till handling och skapa en modell där återbruk blir en naturlig del av byggprocessen, säger Johan Sonne, delägare i EnergiSmeden Re-eko.

Projektet pågår mellan 2025 och 2027 och har två huvudmål: att etablera en återbruksdepå i Gävle och att utveckla arbetsmetoder som gör återbruk storskaligt och systematiskt.

– EnergiSmeden Re-eko är projektägare och ansvarar för depåns etablering, drift och tjänster – från inventering och demontering till logistik, lager och försäljning. Vårt mål är att bygga en modell som fungerar i vardagen, inte bara som en testverksamhet.

När Johan Sonne säger att ”återbruk ska bli av på riktigt” handlar det om helheten.

– Många pratar om återbruk men fastnar i visioner. Vi tar ett helhetsgrepp och ser till att varje del fungerar – från inventering och demontering till försäljning och rådgivning. Det är den samlade kompetensen som gör att återbruk verkligen blir av.

Den nya depån i Gävle blir ett fysiskt nav för byggmaterial som annars hade gått till spillo.

– Här kan både företag och privatpersoner lämna in material, handla återbrukat och få hjälp med logistik och kvalitetssäkring. Vi tar med oss erfarenheterna från Dala Återbyggdepå i Borlänge, där vi redan i dag tar emot och säljer byggvaror. Vår vision är att det ska vara lika

självklart att köpa återbruk som nytt.

EnergiSmeden Re-eko arbetar utifrån en tydlig återbrukskedja – från planering till försäljning. Allt börjar med återbrukskoordinering, där de tidigt i projektet sätter mål, samordnar resurser och skapar strukturer för hur återbruket ska genomföras. Målet är att integrera återbruk redan i projekteringen – som en naturlig del av byggprocessen.

– Vi medverkar tidigt i projekten. Vi gör inventering, demontering och rekonditionering av materialen. Varje produkt kontrolleras och dokumenteras för att säkra funktion och spårbarhet. Det är så vi får återbruk att fungera på riktigt.

Och allt räknas, inte bara dörrar och fönster.

– Vi ser stor potential i ventilationsdetaljer, el, VVS och undertak. Det kräver teknisk kunskap, men mycket går att använda igen om det hanteras rätt.

Samarbete är avgörande för att lyckas, menar han.

– Återbruk kan inte drivas av en enskild aktör, det måste ske tillsammans. Gävle Klimatavtal har redan lagt grunden för samverkan, och vi ser hur engagemanget gör skillnad. Återbruk ger lägre materialkostnader och mindre avfall, men också nya jobb. I Borlänge har vi anställt unga som söker sina första arbeten, och det har varit väldigt lyckat. Etableringen i Gävle blir ett naturligt nästa steg.

– Vi tar med oss kunskapen från Dalarna och bygger vidare i större skala. Vår ambition är att bli den självklara partnern för aktörer som vill ställa om till cirkulärt byggande – och bidra till att återbruk blir standard i branschen, avslutar Johan Sonne.

BASTA kommer hjälpa tillverkaren att presentera sin EPD-data tillsammans med angiven artikelinformation, för att visa klimatdata på artikelnivå – redo att hämtas direkt in till egna eller andras system genom BASTA:s artikelkort och API. Att visa klimatdata på detta sätt förenklar för alla som vill använda data för beräkningar.

STÖRSTA UPPGRADERINGEN

i BASTA:s historia

Varje år arrangeras BASTA-dagen då nyheter och aktuella uppdateringar av BASTA-systemet presenteras. Som föredragshållare bjuds dessutom användare och samarbetspartners in. Några av årets ämnen var utfasning av kemikalier, digitalisering och digitalisering.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PEHR HÅRD, vd för BASTA-systemet, berättade inledningsvis om systemets utveckling hittills och redogjorde för aktuella förbättringar som lanseras 3 november.

BASTA inleddes som ett projekt 2004. År 2007 bildades bolaget av IVL och Byggföretagen, de parter som fortfarande äger BASTA-systemet. Systemet har utvecklats återkommande, med exempelvis API 2016 och möjlighet att lägga in klimatdata 2018. Året därpå kom nya loggboken.

Under senare år har mycket stora förbättringar gjorts genom att inrätta Företagssidor (en för varje anslutet företag) och Artikelsidor, där varje artikel har en sida med all BASTA-information, dessutom koppling till eBVD:er och EPD:er. Att varje artikel därigenom har en egen URL gör det lätt att länka till artikelsidan.

Artikelsidorna har information om kriterieuppfyllnad:

• Miljö- och hälsofarligt

• Cirkularitet

• Förnybarhet

• Miljöeffekter – EPD

• Emissioner & tester

Samt relation till andra kravställare: EU Taxonomin, Miljöbyggnad, BREEAM-SE, Trafikverket och Kemikalieinspektionen.

Nytt är att varje anslutet företag får en QR-kod som kan användas i företagets kommunikationsmaterial och leder läsaren till Företagssidan. På motsvarande sätt får varje artikel en QR-kod som kan sättas exempelvis på demoexemplar av artiklar, på artiklar i lager/butik. Denna QR-kod leder direkt till Artikelsidan.

Nu har BASTA utvecklat generation 36

av systemet. I tidigare generationer var det obligatoriskt att redovisa Hälso- och miljöfarlighet. Från och med generation 36 likställs alla kriterieområdena inom hållbarhet:

• Hälso- och miljöfarlighet

• Cirkularitet

• Förnybarhet

• Miljöeffekter – EPD

• Emissioner & tester

Tillverkare kan då fritt välja vilket/vilka kriterieområden man vill registrera information inom. Det enda som blir obligatoriskt är att registrera Artikelidentifierare (GTIN eller motsvarande id). Vidare så byggs området ”Artikelinformation” ut med nya funktionaliteter så som bildstöd.

Det är fortsatt i kriterieområdet ”Hälsooch miljöfarlighet” som betyg sätts, i form av BASTA (heter ALFA i fortsättningen), BETA

– Nya generationen av BASTA erbjuder ett mer pedagogiskt och lättarbetat system, med de största förbättringarna som någonsin gjorts av databasen och verktyget, berättar Pehr Hård, vd för BASTA. Bild: Christin Philipson

eller DEKLARERAD, men företaget måste alltså – för sin artikel – inte visa data för Hälso- och miljöfarligt, så länge någon av de övriga fyra finns med.

– Detta är den största förändringen sedan BASTA grundades, berättar Pehr Hård. Förändringen ger ökad flexibilitet för alla anslutna företag som vill dela sin hållbarhetsinformation digitalt och öppet. I dagsläget finns fler än 200 000 artiklar registrerade i systemet och genom att ge tillverkare ökad flexibilitet hoppas vi att antalet artiklar ska öka avsevärt.

Systemet tillhandahåller nu också en uppdaterad mall som gör det mycket lättare att importera artiklar till BASTA.

Kriterieområdet Miljöeffekter – EPD har utökats så att mer information kan lämnas:

• Produktspecifik eller generisk EPD

• Funktionell enhet

• Mängd artikel kopplat till funktionell enhet

• Webbadress till publicerad och verifierad EPD

• Giltighetstid

• Utökas med nya fält: GWP-total, GWPfossil, GWP-biogenic, GWP-luluc, GWP-GHG

• Koppling till generisk data hos Boverket

Målet med denna utökning är att data ska kunna användas vid materialval och för beräkningar av en byggnads klimatpåverkan (i en byggnads-LCA).

BASTA:s uppdaterade kriterier träder i kraft 15 januari nästa år men de flesta uppdaterade funktionerna erbjuds redan 3 november.

– BASTA har varit en bra grund för att utveckla nya funktioner och närmast ska BASTA tas vidare för att användas som underlag för produktpass, avslutar Pehr Hård, vd för BASTA-systemet.

I dagarna avslutas projektet ”Byggsektorns digitala produktpass”, som leds av IVL och finansieras av Smart Build Environment.

Förändringar i EU:s regelverk om kemikalier

Erik Gravenfors som är strategisk rådgivare hos Kemikalieinspektionen berättade översiktligt vad som är på gång inom kemikalielagstiftning och hur kopplingen till byggsektorn ser ut.

Erik Gravenfors som är strategisk rådgivare hos Kemikalieinspektionen gav en översikt på vad som är på gång inom kemikalielagstiftningen. Bild: Lieselotte van der Meijs

Gällande EU:s marknadsstrategi görs åtgärder för att stärka den inre marknaden. Marknadskontrollen måste skärpas, bakgrunden är att genom e-handeln kommer det hit produkter som inte är CE-märkta, de ska givetvis inte finnas inom EU. Bland åtgärder kan för övrigt nämnas kommande krav på

I BASTA-systemet finns fem kraftfulla verktyg. Bild: IVL

digitala produktpass. På flera områden (bl.a. hållbarhetsrapportering) görs förenklingar för små och medelstora företag.

I juli publicerades Chemical Industry Action Plan, som bland annat pekar på betydelsen av att behålla kemiindustri inom EU, eftersom det är en kritisk och nödvändig basproduktion för vidareförädling och annan industri. Vad gäller miljökrav på kemikalier täcks det mesta av CLP- och REACH-förordningarna. Det kan nämnas att en pågående revidering av REACH är försenad på grund av att konsekvensanalysen inte höll måttet.

PFAS

Något som påverkar byggindustrin –tillsammans med en rad andra branscher – är kommande regleringar om PFAS, en ämnesgrupp som ofta benämns ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner oerhört långsamt och därför blir kvar i naturen. Gruppen består av mer än 10 000 kemiska föreningar som alla är industriellt framställda.

Vissa PFAS är misstänkt cancerframkallande, kan orsaka fosterskador samt ge skador på immunförsvar och inre organ. Andra kan vara hormonstörande och orsaka allvarliga skador i miljön.

Det förslag om en PFAS-begränsning som EU har tagit fram, går ut på att lagstifta om

hela gruppen PFAS samtidigt, och inte –som tidigare har skett – förbjuda ett ämne i taget. Den 3 000 sidor långa rapporten om förslaget finns utgivet i kortform med titeln ”What you need to know about the updated PFAS restriction dossier”.

En orientering om PFAS vad gäller byggbranschen ges i publikationen ”Building a better world – Eliminating unnecessary PFAS in building materials” som är utgiven av Green Science Policy Institute. PFAS kan finnas bland annat i målarfärg, tejper, golvprodukter, tätningsmaterial, rörinstallationsmaterial, fönster, kablar, solpaneler samt lager och vibrationsdämpare till broar och hus.

EU:s regelverk för begränsning av PFAS väntas antingen innebära användningsspecifika tidsbegränsade undantag, eller tidsobegränsade undantag tillsammans med riskreducerande åtgärder med liknande effekt. EU:s kemikaliemyndighet ECHA:s tidplan siktar på överlämning av förslag till kommissionen i slutet av 2026.

TRAFIKVERKETS ANVÄNDER FÖRBUDSLISTA

Lina Ejenstam, som är sakkunnig farliga ämnen och giftfri miljö, på Trafikverket berättade om utfasning av farliga ämnen och hur Trafikverket ställer sina krav. Hon nämnde inledningsvis att

– Vi hjälper till att granska kemiska produkter åt våra entreprenörer, och uppger vilken grupp produkterna tillhör, berättar Lina Ejenstam, sakkunnig farliga ämnen och giftfri miljö, på Trafikverket.

Trafikverkets stora byggprojekt givetvis kräver mycket stora mängder material och kemikalier. Trafikverket har satt upp en målbild och utifrån den strategiska mål, med visioner för ”Smidigt”, ”Tryggt” och ”Grönt”. Under ”Grönt” finns ett mål att upphöra med användningen av särskilt farliga ämnen. Krav och kriterier gäller både egen verksamhet och upphandlade entreprenader. Kraven utgår

Kemiska produkter

Grupp E

Information om innehåll saknas

Material och varor

Trafikverket grupperar kemiska ämnen, där A motsvarar BASTA (numera ALFA) och B motsvarar BETA.

från två nivåer av kriterier som är harmoniserade med BASTA:s nivåer ALFA (tidigare BASTA) och BETA. Trafikverket har också en förbudslista, för särskilt utpekade ämnen där det finns alternativ.

GRUPPERING

Kemiska produkter grupperas i A (motsvarande ALFA), B (motsvarande BETA), C (utfasningsämnen), D (förbudslista) och E (information om innehåll saknas). Om en entreprenör vill använda ett ämne i grupp C, måste det visas att det saknas alternativ som uppfyller A eller B. Ämnen i grupp E är svåra att hantera, eftersom det inte finns lagkrav för att begära in fullständig information. – Vi hjälper till att granska kemiska produkter åt våra entreprenörer, och uppger vilken grupp produkterna tillhör, och om det finns bättre alternativ vi känner till förmedlar vi det också, berättar Lina Ejenstam. Kraven på kemiska ämnen och produkter utvecklas, exempelvis vad gäller PFAS genom det arbete som görs i BASTA:s vetenskapliga råd, där Trafikverket ingår. Och gällande förbudslistan uppdateras den utifrån Trafikverkets egna erfarenheter. Kreosot som har använts för att impregnera sliprar kommer eventuellt att förbjudas av EU. Vid nybyggnation av järnvägar prioriteras betongsliprar. För träsliprar finns alternativet med RVP-repellant, då sliprarna impregneras

med en kopparlösning, därefter behandling med mineral- eller vegetabilisk olja. Kreosot finns på Trafikverkets förbudslista, men tas bort därifrån om det lagstiftas bort.

SENASTE INOM LAGSTIFTNING OCH KRAVSTÄLLNING

Carina Loh Lindholm, vd på CCBuild, och Åsa Romson, expert på IVL, berättade om cirkularitet och ekodesigndirektivet, vad som är nytt i lagstiftningen. Sara Elfving som är utredare på Boverket presenterade Byggproduktförordningen och vad den innebär. Daniel Wisarve, ansvarig digitala affärer på Sveriges Fria Bygghandlare, berättade om hantering och användning av digitala hållbarhetsdata. Yvette Lennartsson som är säkerhets-, hälso- och miljökoordinator hos Pipelife, presenterade företagets hållbarhetsarbete och hur man jobbar med BASTA. Medan Raul Carlsson, senior forskare från RISE, och Cecilia Groth, expert från IVL, tog upp vad som är aktuellt med digitala produktpass. Lotta Kjellén, Pär Wiklund och Katarina Edlund, från Saint-Gobain berättade hur BASTA används internt och externt av företaget.

KAN TAKMATERIAL VARA GIFTIGA?

Alexandra Müller, biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet, är forskare i VA-teknik, i huvudsak gällande dag-

Källa: Trafikverket

vattenkvalitet; och knuten till Dag&Nät och DRIZZLE Centrum för dagvattenhantering vid LTU. Hon berättade om kemiska analyser av och toxicitetstester i avrinningsvatten från exteriöra byggnadsmaterial.

Bakgrunden är att byggnadsmaterial är en stor källa till föroreningar i dagvatten, där emellertid trafik svarar för ett minst lika stort bidrag. Många dagvattenföroreningar har visat sig ha negativa effekter på vattenlevande organismer.

Underlaget till Alexandras presentation kommer från pilotskaleförsök med olika byggnadsmaterial på små pilottak som finns på universitetets campus. Det finns tak belagda med:

• Takduk i PVC

• Takshingel av bitumen

• Takpapp av bitumen

• Kopparplåt

• Zinkplåt

• Galvaniserat stål (varmförzinkat)

• Corténstål

• Ytbelagd och korrugerad plåtprofil

• Ytbelagd/lackad zinkplåt

• Rostfri plåt (kontrollmaterial)

Avrinningsvatten samlades upp från respektive tak vid regn och snösmältning. Analyser visade att mer än 90 procent av metallerna var i löst form, vilket är illavarslande eftersom de då är mobila och mer biotillgängliga, dvs. lättare kan tas upp

COREMS ÅTERBRUKSMETODIK visar både affärs- och miljönytta

Fastighetsbolaget Corem har gjort cirkularitet och återbruk till en central del av sitt hållbarhetsarbete. Genom tydliga metoder, lokala samarbeten och krav på leverantörer visar bolaget hur resurser kan användas smartare – och skapa både miljö- och affärsnytta.

COREM ÄGER, förvaltar och utvecklar kommersiella fastigheter i attraktiva lägen. Med en stark lokal närvaro och långsiktigt hållbar förvaltning som grund har bolaget de senaste åren alltmer fokuserat på cirkularitet.

– Målet är ett minskat resursnyttjande och minskade avfallsmängder, vilket leder till lägre klimatpåverkan i Corems verksamhet, säger Helena Funck, hållbarhetschef på Corem.

För att omsätta orden i handling har Corem tagit fram en metodik man kallar cirkulär lokalanpassning. Den utgår från avfallshierarkin och innehåller en verktygslåda som stöttar organisationen i att fatta medvetna beslut som minskar klimatpåverkan.

– Det innebär att vi redan i uthyrningsarbetet och den tidiga projektprocessen, tillsammans med kund, arkitekt och övriga involverade, har en tydligare bild av vad som påverkar och med det möjlighet att förebygga och minimera klimatpåverkan. Till exempel lösningar som gör att vi kan bibehålla planlösning och rumsfunktioner, och metoder att klimatberäkna olika åtgärder, säger Martin Hansson, projektledare hållbarhet.

I starten av Corems arbete med att öka sitt återbruk genomfördes flera projekt med interna återbrukskontor där ambitionen var en så hög andel återbruk som möjligt i alla delar, inklusive inredning och möbler. De bidrog till förståelse för vad som driver klimatpåverkan och de fina resultaten la grunden till en mer komplett metodik för återbruk i samband med lokalanpassningar

Vid både nybyggnation och ombyggnation försöker Corem bevara och återbruka så mycket material som möjligt. Det kan i bästa fall ske direkt inom projektet eller mellan olika fastigheter inom organisationen, men samarbeten med återbrukshubbar och

leverantörers egna återtagningssystem ger ökad effekt.

Genom samarbete med hyresgäst och återbruksaktör har Corem i projekt i Stockholm kunnat demontera bland annat glaspartier, dörrportaler, undertak och textilmattor för återbruk hos andra aktörer. Det har både reducerat utsläpp och minskat avfallsmängden. Det kvarstår dock en del utmaningar för mer storskaligt återbruk. Exempelvis tillverkas många produkter fortfarande utan hänsyn till cirkulära flöden, och det saknas storskaliga digitala marknadsplatser för återbruk.

– Idag bevarar, återbrukar och återvinner vi där det är möjligt, men den stora förändringen sker framåt när cirkulära lösningar blir standard, säger Martin Hansson. Ekonomiskt ser Corem positiva effekter. Återbruk kan minska kostnaderna ur flera aspekter, även när material får nytt liv genom rekonditionering eller återtillverkning med förnyad garanti. Med stöd av nya affärs-

modeller framöver möjliggörs ökad systematik av återbruk.

Den lokala förvaltningen spelar också en viktig roll. Närhet till fastigheterna gör det möjligt att skapa samarbeten med entreprenörer, återbrukshubbar och kunder.

Framåt ser Corem att cirkularitet kommer få en allt större betydelse för hela branschen.

– Nya affärsmöjligheter och fler samarbeten kommer att växa fram. Leverantörerna utmanas, och det driver utvecklingen mot mer cirkulära och hållbara lösningar, säger Martin Hansson.

– Det finns inte en enskild lösning – men genom att arbeta brett och kombinera olika verktyg kan vi som bransch skapa hållbara fastigheter för framtiden, avslutar Helena Funck.

Alexandra Müller, biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet, berättade om kemiska analyser och toxicitetstester på avrinningsvatten från exteriöra byggnadsmaterial. Bild: Katarina Grankvist

av organismer. Höga koncentrationer i avrinningsvattnet representerades av koppar från kopparplåt, samt zink från zinkplåt och zink från galvaniserat stål. Dessa tre värden var betydligt högre än alla andra. Provtagning har gjorts sedan 2017 och det har inte visats någon minskning i koncentration av metaller över tid.

Det förekom även organiska föreningar, de mest frekventa var diisononylftalat från PVC-material och nonylfenol från PVC och från bitumenbaserad takpapp.

Labbundersökningar gjordes också av urlakning av biocider och metaller från bitumenprodukter, färger och impregnerat trä. Den vanligaste biociden som urlakades var diuron. Färger för träfasader och färger för betongytor hade högst biocidurlakning. Anmärkningsvärt så var vissa biocider inte upptagna på varornas produktspecifikationer.

Även toxicitetstester utfördes på utvalda material från pilotskaleförsöken:

• Takduk i PVC

• Takpapp av bitumen

• Kopparplåt

• Zinkplåt

• Galvaniserat stål (varmförzinkat)

• Rostfri plåt (kontrollmaterial)

Testorganismer var en grönalg, ett kräftdjur och ägg från en fisk. Kopparplåt, zinkplåt och galvaniserat stål hade stark toxisk effekt på grönalgen Pseudokirchneriella sub-

capitata. Rostfritt stål och ett PVC-material hade viss tillväxthämmande effekt.

Kopparplåt hade stark akut toxisk effekt på kräftdjuret (hinnkräftan) Daphnia magna. Även kronisk toxicitet undersöktes, och där visade sig ett PVC-material ha den största reproduktionshämmande effekten.

Akut toxicitet undersöktes även på ägg av zebrafisk Danio rerio. Räkning gjordes av hur stor andel av äggen som dog inom 24 och 48 timmar. Samtliga prover från kopparplåt uppvisade hög toxicitet. Även ett PVC-material och zinkplåt visade toxiska effekter mot fiskäggen.

– Toxiska effekter observerades därmed på alla tre testorganismer. Avrinning från kopparplåt hade stark toxisk effekt. De tre prov som inte bedömdes ha någon akuttoxisk effekt på kräftdjuret, nämligen de två PVC-materialen och takpapp, uppvisade reproduktionshämmande effekter. Avrinning från vissa byggnadsmaterial riskerar att orsaka negativa effekter i sjöar och vattendrag, säger Alexandra Müller.

Generellt var det dock låg toxisk effekt från de flesta undersökta materialen. Nya material innebär att nya studier krävs. Tänk också på att spädningseffekter i dagvatten och recipienter, samt andra faktorer kan påverka toxiciteten i verkligheten. Även cocktaileffekter med samtidiga effekter av flera ämnen kan förekomma.

RENING NÄRA

KÄLLAN

Det har visat sig att rening nära källan minskar dagvattens toxiska effekter i sjöar och vattendrag. För Nationalmuseum med 4 000 kvadratmeter koppartak och 800 kvadratmeter parkyta används zeolitfiltersystem. Uppföljning under 16 månader visade hög reningsgrad för koppar, upp till 82 procent. Reningsgraden kan ökas ytterligare genom längre uppehållstid i filtret. – Trots relativt hög reningsgrad är dock kopparkoncentrationerna ut ur filtret avsevärt högre än kopparkoncentrationerna i avrinning från andra takmaterial, avslutade Alexandra Müller.

Återbrukade limträbalkar från en demonterad ishall i Kortedala. Samtliga bilder: Framtiden Byggutveckling

Skapar morgondagens

FLÖDEN FÖR ÅTERBRUK

Framtidenkoncernen är Sveriges största allmännytta och en av landets största fastighetsaktörer. På uppdrag av Göteborgs Stad är man strategiansvarig för hållbart byggande i Göteborg och mitt i den cirkulära processen finns återbruk som en viktig nyckel. Just nu ligger fullt fokus på att skapa morgondagens flöden. ”Det måste gå att köpa både återbrukat och klimatförbättrat, nytt material på samma ställe”, säger Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef för Ekologisk hållbarhet.

FRAMTIDENKONCERNEN ligger redan idag i framkant och nu växlar man upp arbetet ytterligare. Ska ett av stadens mest ambitiösa klimatmål nås, att minska klimatpåverkan från alla byggprojekt med 90 procent mellan 2020 och 2030, måste man skapa morgondagens effektiva flöden för återbruk i byggbranschen.

– Vi kan inte fortsätta bygga upp gårdagens lösningar. I morgondagens projekt ska återbruk vara förstahandsvalet och då måste vi skapa rätt förutsättningar, säger Nina Jacobsson Stålheim.

FINA PROJEKT VISAR VÄGEN

Redan idag är återbruksinventering i princip standard i alla projekt och återbruk efterfrågas i både nybyggnationer och ombyggnader. Ett av koncernens pionjärprojekt är Kvarteret Återbruket, där cirka 70 hyreslägenheter byggs med både återbrukade stommar och betongbjälklag, något som aldrig tidigare genomförts i ett ordinarie bostadsprojekt. Ett annat exempel är Familjebostäders ROT-projekt i Änggården, där återbruk och bevarande halverat klimatpåverkan. Men trots framgångarna man nått

hittills finns det hinder på vägen framåt. Återbruks-marknaden är fortfarande småskalig och i många fall ineffektiv. Det är svårt, både att hitta avsättning för material som tas tillvara och att få tag på återbrukat material i rätt tid och i rätt mängd.

– Vi ser att lösningen är att återbruket måste in i de ordinarie flödena, till de stora återförsäljarna och grossisterna. Det måste gå att köpa både återbrukat och klimatförbättrat, nytt material på samma ställe.

Tillsammans med RISE och initiativet Handslaget för cirkulärt byggande i Göteborg driver Framtiden nu ett omfattande arbete för att bana väg för nya lösningar på marknaden. Exempelvis har en handlingsplan tagits fram för 18 prioriterade produkt- och materialslag, allt från fönster och betongelement till kabelstegar.

– Vi har till exempel en dialog med Ahlsell om att ta tillbaka kabelstegar, berättar Nina Jacobsson Stålheim. Det låter enkelt, men det viktiga är att skapa systematik och naturliga flöden. Att återbruk blir en naturlig del i de logistiksystem som redan finns.

Just nu ligger fokus på att samlas kring de produkter som går att kravställa redan

idag. Tillsammans med över 50 fastighetsägare skapas en gemensam kraft för att kunna ställa konkreta och standardiserade krav och därmed ge marknaden tydliga incitament att skala upp.

– Vi tror på en ny modell där tillverkare, återförsäljare och ackrediterade serviceaktörer samarbetar. Då kan återbrukade produkter uppgraderas, kvalitetssäkras och säljas med garanti, säger Nina Jacobsson Stålheim.

FRAMTIDENS FÖRSÄLJNING

När återbruk integreras i de vanliga inköpskanalerna kommer volymerna kunna växa och klimatpåverkan minska på riktigt.

– Det här är framtidens försäljningsportfölj. De aktörer som inte kliver på tåget nu riskerar att tappa marknadsandelar. Vi är övertygade om att vi snart når en tipping point, där återbruk inte bara är en hållbarhetsfråga utan en självklar affärsmöjlighet, avslutar Nina Jacobsson Stålheim.

Många kom till invigningen av Sola byggåterbruk, som ägde rum 2024. Bild: Karlstad kommun

KARLSTAD SPARAR MILJONER PÅ ÅTERBRUK

Tolv miljoner kronor har Karlstad kommun sparat genom att återbruka möbler och byggvaror i kommunen sedan de nyöppnade i november 2024. Till detta kommer den stora klimatbesparing som återbruket innebär. Framgångssagan har gett genklang ända ut i Europa.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET ÄR SÅ HÄFTIGT, säger Sofia Falk, avdelningschef på serviceavdelningen

Sola byggåterbruk öppnades första gången 2020 i Karlstad, då i liten skala. Fastighetsavdelningen i Karlstad kommun hade då en lagerlokal där de förvarade storköksartiklar och möbler. Från Arbetsmarknads- och socialförvaltningen AFS kom idén att starta någon sorts arbetsmarknadsåtgärd på återbrukstema. Sola byggåterbruks

första butik hade 300 kvadratmeter stora lokaler där de tog emot och sålde återbrukat byggmaterial till allmänheten. I januari 2024 tog Teknik och fastighetsförvaltningen över ansvaret för verksamheten och i samband med detta flyttade återbruket till mycket större lokaler. Nu har man totalt 1 900 kvadratmeter till sitt förfogande. – Så det har skett en stor förändring. Vi har nu jättestora och fina lokaler, säger Nebojsa

Petrovic arbetsledare på Sola byggåterbruk. Byggåterbruket som fortsatt säljer material som samlats in från bland annat återvinningscentralen vid Våxnäs och i samarbete med Karlstad Energi tar upp nästan hälften av de nya lokalerna. Men i samband med nyöppningen tillkom ytterligare ett ben i verksamheten: nu finns även ett internt möbelåterbruk för kommunens verksamheter där alla avdelningar kan lämna

överblivna möbler och även hämta dem – gratis!

I möbelåterbruket har man bland annat samlat möbler från kommunens många olika förråd.

– Möblerna fanns redan och nu ska vi ta hand om dem och ge dem en andra chans, säger Sofia Falk.

Ett möbelprojekt på Karlstad kommuns inköpsavdelning har tidigare tydliggjort att Karlstad kommun köpte möbler för mellan 35 och 64 miljoner kronor per år de fem senaste åren.

– Möbelåterbruket är första delen i att styra upp detta – och minska nyinköp, säger Sofia Falk.

Och nu har man alltså siffror på hur värdefullt det varit för kommunen att återbruka. Det interna möbelåterbruket har sparat in ungefär 5 miljoner.

– De här fem miljonerna är ju skattepengar som kan gå till mycket bättre saker!, säger Sofia Falk.

Byggåterbruket har också fortsatt leverera - det har genererat ungefär sju miljoner sedan nyöppningen.

Att flytta till den nya större lokalen har gett verksamheten mycket bättre förutsättningar.

– Nu behöver vi inte stapla alla grejer på och framför och bakom varandra, utan kan visa upp allt på ett mycket bättre sätt. Det är jättelyxigt! Säger Sofia Falk.

Nyligen lyftes byggåterbruket som ett av tolv goda exempel i den EU-finansierade rapporten CIRCOFIN – Circular Construction Financing.

– Det är hedrande att vårt arbete får internationell uppmärksamhet, säger Sofia Falk. Verksamheten får 3,5 miljoner per år i kommunalt stöd, bland annat för att betala hyran. Fyra fast anställda jobbar i verksamheten, men de kan inte klara sig utan deltagare via arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

– Vi har räknat med att vi ska kunna ha upp till tio sådana deltagare och att de ska ha två handledarresurser tillgängliga för återbruket. Det här samarbetet är en förutsättning för verksamheten, säger Sofia Falk. Och att få en arbetsmarknadsåtgärd på Sola byggåterbruk har blivit väldigt populärt. Målet är att det ska vara så likt en

”riktig” anställning som möjligt.

– Att landar hos oss är det sista steget innan en riktig anställning, så detta är bra träning. Här blir det mer skarpt, du ska ta hand om kunder och jobba på rekond-sidan, säger Nebojsa Petrovic.

SÅ FUNKAR SOLA BYGG- OCH MÖBELÅTERBRUK

Materialet till byggåterbruket kommer från företag, kommunens verksamheter och från privatpersoner. Alla får handla där.

Materialet i möbelåterbruket kommer från kommunens verksamheter och cirkulerar endast internt i kommunen. Alla byggvaror och möbler rengörs, funktionstestas och får enklare reparationer – till exempel limning eller justering av höj- och sänkbara bord.

Priserna i byggåterbruket sätts utifrån en framtagen prismatris, för att priserna ska bli så lika som möjligt. Kommunen kan inte heller göra reklam för sin försäljning.

Allt som kommer till Sola bygg- och möbelåterbruk registreras i återbruksdatabasen Palats, som möjliggör kontinuerlig uppföljning av verksamheten.

HAR DEN BÄSTA BYGGNADEN

REDAN LEVT FLERA LIV?

I en tid då klimatmål, EU-taxonomi och resurseffektivitet styr fastighetsbranschens spelplan blir frågan om vad som är en bra byggnad alltmer komplex. Det räcker inte att en fastighet är attraktiv här och nu. Den måste också stå sig över tid, tekniskt såväl ekonomiskt som klimatmässigt.

Arkitektur

en

Ett synligt exempel på återbruk i Vasakronans Lumi är det flätade mönstret av plåt på hisstornet. Plåten är återanvänd och kommer från det ursprungliga husets fläktrumsväggar. Bild: baraBild

LINK ARKITEKTUR, LTH, VASAKRONAN

TEXTEN ÄR SKRIVEN AV PER OLSSON, PROJEKTLEDARE SDGB

I VINNOVA-PROJEKTET ”Cirkulär och värdeskapande fastighetsutveckling för en resurseffektiv bygg- och fastighetsbransch över tid” har LINK Arkitektur, LTH och Vasakronan arbetat med frågeställningar kring hur byggnader kan bevaras och rivning undvikas. I studien framkommer att framtidssäkra investeringar är fastigheter som redan har transformerats – och kan fortsätta att anpassas. Dessa byggnader har ofta en genomtänkt struktur, generösa våningshöjder, goda ljusförhållanden, generella planlösningar och en stomkonstruktion som håller över tid. Minst lika avgörande är att platsen runtomkring har förblivit attraktiv och utvecklats med flöden av människor, kommunikationer, trygghet och närhet till arbete, service och kultur.

GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN

Hur kan fastighetsutvecklare förebygga uppkomsten av avfall genom att t.ex. säkerställa att det som byggs inte rivs utan anpassas och utvecklas när stad, behov och funktionskrav ändras? Och hur blir det när nya byggnader endast får uppföras om de kan transformeras?

Traditionell fastighetsutveckling i kombination med ett cirkulärt ramverk är vägen till cirkulär fastighetsutveckling. Med fyra fokusområden vävs miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samman och placerar cirkularitet som en central och integrerad del av utvecklingsprocessen i alla skalor, från stadsdel till byggnad:

1. Resurseffektivitet – nyttja material, energi och mark på ett sätt som minimerar avfall och spill samt stärker nyttan i ett större system

2. Teknisk livslängd – säkerställ att alla byggnadskomponenter är byggda för att hålla, kunna underhållas och anpassas över tid

3. Ekonomisk livslängd – skapa byggnader som är attraktiva, lönsamma och relevanta lika länge som de är tekniskt fungerande

4. Demontering och transformation – planera för framtida förändring, så att byggnader kan byggas om, delas upp, flyttas eller återbrukas

Med detta perspektiv i tidiga skeden kan fastighetsutveckling bidra till att byggnader och miljöer blir mer resurseffektiva, livskraftiga och resilienta.

NÅGRA CENTRALA INSIKTER

I Cirkulär fastighetsutveckling har litteraturstudier, omvärldsanalys och en workshopserie med representanter från akademi, arkitektur och fastighetsutvecklingsbranschen lett fram till några centrala insikter:

• En byggnad kan vara tekniskt välfungerande i många decennier, men om den inte också är ekonomiskt lönsam på lång sikt ökar risken för rivning.

• Byggnadsvärdet är starkt påverkat av sitt sammanhang. För att framtidssäkra en fastighetsinvestering behövs ett stadsbyggnadsperspektiv i alla projekt.

• Fastighetsutvecklare med långsiktigt ägande har en affärsmodell där värdet av livslängd, flexibilitet och resurseffektivitet blir tydligt.

Digitalt rapportsläpp

30/1 kl. 12:00

Cirkulär fastighetsutveckling

Ta del av slutsatser, konkreta exempel och ett första utkast till en cirkularitetskompass – med fokus på hur fastighetsutvecklare kan integrera cirkulära principer redan i de tidiga skedena.

Läs mer och anmäl dig

för en resurseffektiv byggoch fastighetsbransch över tid

Vinnova-projektet Cirkulär och värdeskapande fastighetsutveckling

KFAST VISAR VÄGEN

för cirkulärt byggande

i Eskilstuna

Med en tydlig klimatstrategi, en egen återbruksdepå och digitala system för spårbarhet

tar Kfast stora steg mot en mer cirkulär bygg- och fastighetsförvaltning.

– Vi ser konkreta resultat i både minskade utsläpp och lägre kostnader, säger miljösamordnare Anna Bergman.

KFAST, ESKILSTUNA Kommunfastigheter

AB, har länge arbetat systematiskt med hållbarhet. Hållbarhetsmålen är en del av affärsplanen och följs upp årligen. Bolaget styrs av tydliga ägardirektiv och samarbetar nära med Eskilstuna kommun och övriga bolag i koncernen

– Vi har även ett gemensamt klimatarbete med olika fokusområden inom klimat med representanter både från förvaltningar och bolag. Vi arbetar efter flera strategiska mål, varav ett är Klimatsmart, berättar Anna Bergman, miljösamordnare och återbruksprojektledare på Kfast.

En central del är Kfasts miljö- och energiledningssystem enligt ISO 14001 som kompletteras med STEMFS energicertifikat som används aktivt i det dagliga arbetet.

– Interna revisioner genomförs och nyckeltal följs upp löpande. Det gör att vi kan se trender, identifiera förbättringar och prioritera rätt insatser. Det skapar också lärande i organisationen och nya samarbetsprojekt, säger Anna Bergman.

Sedan 2024 har Kfast en egen återbruksdepå i Vilsta – en central pusselbit i företagets cirkulära arbete som även omfattar alla kommunala lokaler. Här lagras, rengörs och registreras material från byggprojekt i det digitala systemet CCBuild.

Anna Bergman, miljösamordnare och återbruksprojektledare på Kfast.

– En depå är en förutsättning för ett fungerande återbruk. Vi kan kontrollera kvalitet, dokumentera varor och skapa ordning och spårbarhet. Det gör att materialen faktiskt kommer till nytta igen, säger hon.

Kfast har också tagit fram en intern rutin för hantering av återbruksmaterial. Vitvaror, dörrar, fönster, armaturer och golv hör till de vanligaste produkterna som återanvänds. Allt som tas in märks upp och registreras, och när något installeras i en bostad eller lokal förs det in i fastighetssystemet som återbrukat.

– Det digitala systemet är avgörande. Utan det skulle arbetet kräva betydligt fler resurser. Vi får siffror på både sparade koldioxidutsläpp, avfallsmängd och ekonomi, vilket gör resultaten mätbara, säger Anna Bergman.

Återbruket är en viktig del av Kfasts klimatmål och i de speciella klimatfärdplaner som finns framtagna för områdena för bygg, anläggning och transporter.

Målet är att vara klimatpositiva till 2045. Samtidigt pågår nya initiativ, bland annat ett samarbete med kommunen kring återbruk av möbler. Ytterligare utväxling på återbruksarbetet kommer även ske då de nu, under en treårsperiod, ingått i ett större EU-projekt med Åland kring utvecklat byggmaterialåterbruk.

Framåt tror Anna Bergman att branschen behöver enklare regelverk, fler digitala verktyg och större samverkan över kommungränser.

– Det behövs mer kunskap, större mod att återbruka och tydliga exempel som visar att det fungerar. Intresset växer snabbt, och det ger hopp – både för branschen och för klimatet, avslutar hon.

Professor Angelika Mettke framför stadsvillor i Sachsendorf-distriktet i Cottbus i Tyskland, som byggts av prefabricerad betong från ett intilliggande höghus. Bild: Martina Strand Nyhlin

PRISAD PROFESSOR:

”Det finns inga tekniska hinder för att återbruka betongelement”

Redan på DDR-tiden undersökte professor och teknologie doktor Angelika Mettke från Tyskland om det går bra att återvinna betongelement. Hennes ständiga forskningsresultat: Det går väldigt bra. Nyligen fick hon ta emot Swedish Concrete Award från Svenska Betongföreningen.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET FINNS INGA tekniska hinder för att återbruka betongelement. Hindren finns bara i människors huvud, säger hon.

Professor Mettke besökte Sverige i slutet av oktober för att ta emot Betongföreningens pris. Ett pris hon blev mycket förvånad och glad över. Och prisutdelarna också.

– Vi på Svenska Betongföreningen är mycket glada över att ha delat ut Swedish Concrete Award till Prof. Dr.- Ing. habil. Angelika Mettke. Att återanvända betongelement ger både minskade koldioxidutsläpp och kostnadsbesparingar. En viktig pusselbit i ett hållbart

samhällsbyggande över tid, säger Richard McCarthy, vd för Svenska Betongföreningen.

Sedan 80-talet har Professor Angelika Mettke studerat återbruk av betong. Länge var hon ganska ensam om att intressera sig för området.

Tanken att återbruka väcktes när hon märkte att fullständigt fungerande, ganska nya fastigheter kunde rivas och förstöras, till exempel om de stod i vägen för en ny motorväg.

– Vi hade inga resurser och inget material i DDR, ändå gick

Till vänster hustypen som demonterats och till höger de stadsvillor som byggdes i Sachsendorf-distriktet i Cottbus i Tyskland. Bild: Martina Strand Nyhlin

materialet bara till spillo. Det var oacceptabelt, tyckte jag, säger hon.

Genom gott nätverkande lyckades hon få fastighetsägare och entreprenörer att testa att bygga med återbruk. Hon undersökte alla möjliga aspekter på de återbrukade elementen: tryckhållfasthet, bärförmåga, strukturella fysiska parametrar och estetik och kom fram till att det gick väldigt bra att bygga med återbrukat material.

– Dessutom blev det billigare och utsläppen är ofta upp till 97 procent mindre än om man använder nya, säger hon.

I slutet av 90-talet kunde Professor Mettke utöka sitt forskningsteam och just nu har hon två assistenter som en följd av det pågående betongåterbruksprojektet inom EU – ReCreate – där även KTH i Sverige är med. 2016 fick hon det tyska miljöpriset.

Genom åren har hon visat att alla typer av betongelement går att återanvända och bidragit till att många återbruksprojekt blivit till. I sin omedelbara närhet har hon till exempel bidragit till ett projekt i Sachsendorf-distriktet i Cottbus, där ett elvavåningshus demonterades och blev till fem stadsvillor på samma tomt. I staden Kolkwitz byggdes 2009 en klubblokal av återbrukade betongelement. Samma klubblokal ska i maj nästa år byggas ut med fler återbrukade betongelement. Dessutom ska en

(vd). Bild: Jon Buscall

biljettkiosk byggas med samma metod på idrottsplatsen.

– När man tapetserat och satt på fasad kan ingen se att betongelementen är återbrukade, säger Angelika Mettke.

Många fortsätter att jobba med återbruk av betongelement som pilotprojekt. Det tycker Angelika Mettke är onödigt.

– Vi vet att det funkar. Nu är det logistiken, avfallsregler och affärsmodellerna och liknande ämnen vi måste reda ut, avslutar hon.

Whites vinnande förslag för nya Arenakvarteret i Göteborg är ett samarbete med Arup, Allies&Morrison, Stadiadesign och Sweco. Bild: White arkitekter

CIRKULÄR ARKITEKTUR

utmanar kreativitet och nya samarbeten

För White är cirkulär arkitektur avgörande för att minska påverkan på klimat och miljö, men också en möjlighet att bevara värden och utmana såväl kreativiteten som arbetssätt.

CIRKULÄR ARKITEKTUR är en ledstjärna i många av Whites projekt. Om- och tillbyggnaden av kontorshuset Lumi i Uppsala resulterade i ett av landets främsta återbruksprojekt och ett halverat klimatavtryck. Vid renoveringarna av Psykiatrins kvarter i Borås och Malmö nya Domstol har tusentals möbler bevarats och fått nytt liv, och när Botaniska Trädgården i Lund får nya växthus har de gamla fönstren återanvänts i andra projekt.

– Erfarenheten visar att man måste våga utmana invanda arbetssätt och tänka i nya banor för att nå framgång, säger Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter. En tydlig vision, styrning mot ett gemensamt mål och ett starkt engagemang är avgörande. Dessutom kan fler aktörer behöva involveras tidigt i processen.

White har med sin bredd av kompetenser inom hållbarhet, arkitektur och byggnadsvård möjlighet att ta ett helhetsgrepp i projekten, från inventeringar och strategier till samordning av demontering, projektering och byggnation.

– I nybyggnad är det ofta klimatmålen

som sätter ramen säger Maria Glädt, hållbarhetssamordnare på White med lång erfarenhet. Genom att succesivt utföra klimatkalkyler kan man optimera materialval och utvärdera de mest hållbara lösningarna från fall till fall. Återbruk är ofta det miljömässigt bästa alternativet, men nya produkter med åter-

vunnen råvara kan vara ett väl så bra val och enklare att hantera.

White har nyligen vunnit den prestigefyllda tävlingen att utforma Göteborgs nya Arenakvarter. Ett kluster av nya byggnader kommer att ersätta till exempel Scandinavium och bidra till ett nytt, grönt stadsrum för invånare och besökare. Projektet har väldigt höga hållbarhetsmål.

– Hållbarhet och kulturmiljö har varit tongivande i vårt förslag. Idén är att kunna återbruka material från nuvarande byggnader, särskilt tegel, plåt och byggdelar med kulturhistoriska värden. säger Maria Glädt, som ingått i tävlingsteamet.

– Det ska bli spännande att se hur långt vi kan nå och jag hoppas att projektet kan bidra till lärdomar och innovativa lösningar som kan utveckla cirkulärt byggande för branschen som helhet.

Mycket impregnerat trä skulle kunna återbrukas och återvinnas i stället för att brännas upp. Bild: Camilla Nilsson.

Ett

steg framåt för att ÅTERBRUKA MER TRÄ

I stället för att slänga allt impregnerat trä i containern för farligt avfall har avfallspersonalen i ”Nackametoden” lyckats hitta vägar att med enkla åtgärder sortera ut det som går att återbruka.

Nu har metoden testats av ytterligare åtta kommuner i landet.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET GÅR ATT sortera ut mer icke-farligt trä än vad som tidigare gjorts, vi har helt klart tagit ett steg framåt, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige.

Sedan mitten av 1800-talet har olika impregneringsmedel använts för att skydda trä, många har haft miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Men nyare kopparbaserade medel är mindre skadliga och studier visar att modern tryckimpregnering inte ska klassas som farligt avfall.

– Det vore bättre att det går till återbruk, eller tas om hand för energiåtervinning på anläggningar för icke-farligt avfall, så att anläggningarna för farligt avfall kan ägna sig åt det farliga avfall som verkligen måste hanteras där, säger Camilla Nilsson.

Men idag sorteras nästan allt impregnerat virke som farligt avfall på landets återvinningscentraler.

På Nackas återvinningscentral har personalen emellertid i flera år arbetat med att sortera impregnerat trä i farligt och icke-farligt med hjälp av visuella tecken. Det har till exempel handlat om att sortera i

skruvat eller spikat trä, utifrån färger, strukturer och stämplar, eftersom dessa kan ge en indikation på när trät är tillverkat. Trät har sedan sålts på Bygg-Olé i Nacka.

Genom projektet med de åtta testkommunerna ville Avfall Sverige få en bekräftelse att de inte bara var Nacka, som kunde lyckas med den här typen av sorteringen. Och testet bekräftade att metoden fungerar. När det trä som sorterats som icke-farligt avfall testades på farliga ämnen visade det endast på mindre felsorteringar.

Däremot var sorteringen väldigt krävande ur arbetsmiljöperspektiv.

– Personalen hällde ut en container med trä, böjde sig upp och ner och sorterade en planka i taget. Rent arbetsmiljömässigt håller inte den rutinen, säger Camilla Nilsson.

Att privatpersoner själva skulle kunna följa instruktionen och göra sorteringen ses för komplicerat och kommer inte heller att fungera.

Men med maskinell sortering, AI-kameror eller särskilt utbildad personal med XRFskanner skulle metoderna kunna tas vidare.

Camilla Nilsson, Rådgivare för återvinningscentraler, återbruk på återvinningscentraler, insamling av farligt avfall, elavfall, Avfall Sverige. Bild: Andreas Offesson

Även privatpersoner skulle kunna bidra på något sätt i framtiden.

– Man kan tänka sig att de gör ett av stegen, till exempel lägger allt trä som köpts efter ett visst årtal i icke-farligt avfall, säger Camilla Nilsson.

Nu måste dock mottagarna för det icke-farliga träavfallet också bearbetas.

– Det gäller att anläggningarna för energiåtervinning som tar emot icke-farligt avfall accepterar att ta emot det här utsorterade träet och att till exempel återbruksförmedlare eller byggföretag också är med på detta, säger Camilla Nilsson.

KRAFTEN I ÅTERBRUKSKLUSTER

En ny era av organiserat återbruk växer fram när Palats kopplar samman organisationer i kluster som får cirkulationen att ta fart på riktigt. Göteborgs Stad och Göteborgsregionen är först ut, i november lanserades en gemensam marknadsplats för återbrukade möbler.

DET SKER ETT SKIFTE i svenskt återbruk just nu. Under lång tid har offentliga och privata aktörer försökt ta tillvara material och möbler internt, men arbetet har ofta varit osystematiskt. Förråd har fyllts med fullt fungerande inventarier samtidigt som nya produkter köpts in. När behovet av högre resurseffektivitet nu ökar i kommuner, regioner och fastighetsbolag, växer kraven på att återbruk ska fungera i praktiken.

Det är här Palats kliver fram som den samlade infrastrukturen. I dag används tjänsten av drygt 130 organisationer, från allmännyttan och stora fastighetsägare till kommuner, universitet och industriföretag. Tillsammans cirkulerar de enorma mängder material: möbler, lekplatsutrustning, byggmaterial och inventarier av alla slag.

– Återbruk sker i de flesta förvaltningar, men ofta semistrukturerat. Vi ser nu att fler organisationer prioriterar sina interna processer och får betydligt bättre kontroll på sina resurser, säger Ellen Gellerbrant, COO på Palats.

– När det interna återbruket fungerar systematiskt och den cirkulära logistiken är etablerad i organisationen, öppnas dörren för att på allvar kunna börja cirkulera material mellan olika aktörer - på riktigt. Och här är vi nu, säger Ellen Gellerbrant.

Palats lanserade Sveriges första återbrukskluster i november och Göteborgs Stad och Göteborgsregionen var först ut att ansluta sig. Bara 30 minuter efter att marknadsplatsen öppnade bokades den första artikeln över organisationsgränsen.

Klusterlösningen bygger på nya tekniska funktioner i Palats, där både annonsörer, målgrupper och exponeringsregler kan styras med precision.

– För Göteborgs Stad visas artiklar internt

– De som kliver på nu har allt att vinna. Det finns extremt mycket fungerande material i Sverige, och vår uppgift är att synliggöra det och att göra cirkulationen självklar, säger Ellen Gellerbrant, COO på Palats.

i 30 dagar innan de automatiskt görs tillgängliga för stadens samarbetsorganisationer. Det säkerställer både ett internt nollvärde och att varor i första hand cirkuleras internt, säger Ellen Gellerbrant.

Vi har lagt stor tankekraft på hur varukorg och kassan bör fungera, berättar Adam Andreasson, CPO på Palats.

– Det var viktigt att separera vem som hanterar en annons från vem som får boka den. Och samtidigt måste beställningen kännas lika enkel som i vilken e-handel som helst. Att kluster nu fungerar i praktiken öppnar upp för mindre aktörer att koppla upp sig mot stora volymer, och att större organisationer får fler mottagare när deras egna förråd är fulla.

Visionen är att samtliga kranskommuner runt Göteborg ansluter sig till klustret. Redan här bör vi kunna se en stor effekt på behov av nyinköp och en stor minskning av avfall.

– De som kliver på nu har allt att vinna. Det finns extremt mycket fungerande material i Sverige, och vår uppgift är att synliggöra det och att göra cirkulationen självklar, säger Ellen Gellerbrant.

Byggprodukterna som passar för STORSKALIGT ÅTERBRUK

Göteborgs fastighetsaktörer och Business Region Göteborg har analyserat vad som krävs för att nå till en marknad med storskaligt återbruk inom bygg.

– Vi har identifierat de produkter som våra fastighetsägare tror har potential för en storskalig återbruksmarknad, säger Susan Runsten, processledare på Business Region Göteborg.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

BUSINESS REGION GÖTEBORG har tillsammans med Göteborgs stad, gett RISE Research Institutes of Sweden i uppdrag att ta fram analysen. Fastighetsaktörerna som varit delaktiga i projektet ingår i Göteborgs handslag för cirkulärt byggande.

– Vi har femtio fastighetsägare som vill skala upp återbruket och såg ett behov av att förstå vilka produkter som lämpar sig för vad och hur vi kan driva utvecklingen framåt, säger Susan Runsten.

Sättet återbruk kan cirkulera på delas in i fyra kategorier: intern cirkulering, direkt cirkulering mellan fastighetsägare, produkter som lämpar sig för återbrukshubbar och butiker, samt produkter som kan tas tillbaka av tillverkare och säljas igen.

– Analysen fokuserar främst på de två senare, eftersom de är mest relevanta för storskalighet, säger Susan Runsten.

18 produktkategorier kunde alltså pekas ut som extra passande för storskaligt återbruk, varav nio bedöms ha störst potential just nu

och där endast mindre hinder bör undanröjas för att de ska kunna börja cirkulera i högre grad. Det är textilgolv, bärande stål, akustikplattor, standardiserade innerdörrar och kabelstegar. Även badrumsporslin, tegel, armaturer – både LED och äldre – och HD/F-bjälklag anses vara mycket lämpliga.

Andra material som också anses möjliga, men med större utmaningar, är radiatorer, ventilationskanaler och ventilationsaggregat, betong- och tegelpannor, limträ, fönster, klimatskalsdörrar och portar, plåt och stålreglar.

RISE har även fått skissa på hur återbruket bör utvecklas på ett till tre års sikt och även på längre sikt. De efterlyser bland annat i ett första steg skarpare upphandlingskrav på minskade koldioxidutsläpp per kvadratmeter och fler och mer aktiva återbruksaktörer inom varje materialkategori.

Att cirkulera material måste bli ett bättre alternativ än lämna material till avfall. En större del av marknaden måste också bestå av återbrukat material. På längre sikt ska återbruk bli det naturliga valet, med hög efterfrågan, etablerade återbrukskanaler och

fler aktörer. Det ska helt enkelt vara mest logiskt att återbruka.

– Tidigare har det varit svårt att säga vad en fungerande återbruksmarknad egentligen, men det här är ett sätt att försöka definiera det, säger Susan Runsten.

FAKTA

Storskaligt återbruk

– så gjordes bedömningen

Forskare på RISE analyserade de 18 byggmaterialen genom att titta på ekonomisk lönsamhet, efterfrågan och teknisk genomförbarhet. I skärningspunkten mellan de tre faktorerna fanns material med bästa potentialen. Materialen delades in i grupper med "stor potential", "större potential” och "störst potential” eftersom inget av de 18 materialen ansågs ha låg återbrukspotential.

NG METALL TRYGG PARTNER

för cirkulär elektronik

Hållbarhet och cirkularitet kring elektronik handlar inte bara om återvinning och återbruk. Minst lika viktigt är säkerhetsfrågorna, att man kan lita på att gammal data inte får fötter och hamnar i orätta händer.

– MÅNGA KANSKE inte vågar lämna ifrån sig gammal it-utrustning av rädsla för att information ska komma i orätta händer och så blir datorer och telefoner liggande i något förråd istället för att återvinnas och återbrukas, säger Mattias Kovacs, försäljningschef vid NG Metall AB.

– På grund av rädsla blir vi därför ofta inte så cirkulära som vi skulle kunna vara. Men man kan känna sig trygg med våra processer, att vi på ett tryggt och säkert sätt tar hand om allt från rådgivning och utbildning till logistik, hantering, försäljning av produkter och returmaterial.

NG Metall arbetar främst mot producentansvar, företag och organisationer och hanterar såväl elektronikåtervinning som återbruk. Företaget har en central mottagningsanläggning i Katrineholm och därtill effektiva logistiklösningar som täcker stora delar av landet. Företaget är behandlare till El-Kretsen som hjälper producenter att uppfylla sitt producentansvar genom att erbjuda ett rikstäckande insamlingssystem.

När det gäller elektronik verkar NG Metall sedan 1990-talet med återvinning, sekretesshantering och återbruk under ett och samma tak.

– Vi hjälper företag och organisationer att hantera elektroniskt avfall. Vår hantering av elektronikavfall inkluderar sortering och avlägsnande av exempelvis farligt avfall och batterier. En maskinell process storleksreducerar och sorterar materialet i olika fraktioner inför vidare förädling och återvinning av metaller som järn, aluminium, kopparbärande material och plast. På så sätt minskar vi behovet av gruvbrytning. Vid återbruk raderas all information enligt hög branschstandard med hjälp av Blancco inför återbruk av it-utrustning.

– En av våra tjänster, utöver att på ett tryggt sätt radera data, är att destruera och återvinna även våra kunders topphemliga prototyper och produkter, så att inte heller dessa kommer i orätta händer.

– Vi tummar aldrig på säkerheten, då HMS frågor alltid står högst på vår agenda. Alla våra möten startas med säkerhetssamtal och NG

vill vara pionjärer med full regelefterlevnad, säger Mattias Kovacs.

NG Metall är certifierat enligt CENELEC, den europeiska standarden för elektronik, och certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 samt kring informationssäkerhet ISO 27001. Processer och metoder uppfyller de krav som ställs av svensk miljölagstiftning och EU:s WEEE-direktiv. NG Metall erbjuder också ett eget Hållbarhetscertifikat som kunderna får som trygghetsbevis till sina kunder

NG Metall AB ingår sedan två år i den norska ledande återvinningskoncernen NG Group (Norsk Gjenvinning).

Han bygger väggar av skräp i ARKDESPROJEKT

Vi måste också lära oss att återbruka det trasiga, skavda och fula om vi ska bygga mer hållbart. Det tror inredningsarkitekten Finn Ahlgren.

– När ett material är ”för fult” och andra säger ”det här kan man inte återanvända”, då går alla mina sinnen i gång, säger han.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

I FORSKNINGSPROJEKTET RePurpose får Finn Ahlgren nu testa att renovera och omvandla med överblivna gipsplattor och glasväggar i en fastighet i Alvik.

Ahlgren har tidigare gjort sig känd för att återbruka laminerad spånskiva – ett av de minst värderade materialen i byggbranschen. Han kallar hantverket ”råsnickeri” och har gett ut en bok som uppmuntrar hemmabyggare att skapa nytt av kasserade träbitar. För sina fantasifulla och skönhetsutmanande idéer utsågs han till Årets inspiratör 2024 av ELLE Deco Design Awards. Men hans mål har varit att ta sitt ”fula” återbruk in i den storskaliga byggsektorn.

– Om jag återbrukar mina träbitar själv kan jag bara rädda en begränsad mängd material. Ett större hus och ett team gör att man kan skala upp, säger han.

RE:Purpose drivs av Arkdes i samarbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Fastighetsägarna. Tre tvärdisciplinära team utforskar olika vägar mot en mer hållbar bygg- och fastighetsbransch. Umeåteamet Framtidsminnen arbetar på Umeås campusområde och Team Nya värden i det gamla i Gamlestaden i Göteborg. I Finn Ahlgrens team ingår även Fredriksson arkitektkontor och Wingårdhs.

De tar sig nu an Vasakronans kontorslokaler i Alvik. Alviks strand var från början tänkt att rivas för att ge plats för bostäder. Nu undersöker man ett scenario där man i stället gör om kontor till bostäder.

– De andra i mitt team ritar mer konkret på omvandlingen av husen. Jag har gått in på detaljnivå och återanvänder material här som annars skulle slängas, säger han.

Främst arbetar han med gips, ett material som liksom laminerat trä saknar ekonomiskt värde idag.

Finn Ahlgren jobbar med att bygga väggar av gipsbitar. Han vill utmana vår syn på vad som funkar att återbruka. Bild: Finn Ahlgren

– Jag bygger innerväggar och förhåller mig till brand- och ljudkrav och till gipsmonteringens logik. Allt ska vara demonterbart, säger han.

Väggarna blir därför inte bara släta och blanka. Han pusslar med små bitar, ibland spacklar han över, ibland låter han skarvarna synas.

–Om jag putsar över det återbrukade så att det ser nytt ut, driver jag bara på inredningshetsen, säger han.

Han har också experimenterat med innerväggar av kasserat glas.

– Glaspartier är typiska i kontor men ovanliga i lägenheter. Men med nya byggregler där inte alla rum kräver fönster kan glas bli ett sätt att lösa ljusfrågan.

Det som tas fram i projektet kommer inte nödvändigtvis byggas i verkligheten, men ger ändå viktig kunskap.

– Många kontor behövs inte längre. Någon form av omvandling kommer oavsett, och då är det bra om den är grön, avslutar Finn Ahlgren.

REMONDIS visar vägen för återvinning av solpaneler

Under påskveckan 2025 skrevs ett nytt kapitel i svensk återvinning när det första lasset med uttjänta solcellspaneler lämnade REMONDIS anläggning i Hovmantorp för vidare materialåtervinning.

Destinationen är Eindhoven i Nederländerna, där REMONDIS-koncernen driver MIREC, en av Europas mest avancerade anläggningar för återvinning av solpaneler.

Högteknologisk återvinning i hjärtat av Europa

Vid anläggningen återvinns solcellspaneler enligt EU:s elavfallsdirektiv, som kräver minst 80 % materialåtervinningsgrad. Glas är det material som dominerar återvinningsprocessen, men också metallkomponenterna tas noggrant tillvara. Utmaningen som återstår är att utveckla en effektiv och kostnadsmässig återvinning av kisel. Initiativet har stöd av producentansvarsorganisationen El-Kretsen och är ett viktigt resultat av forskningsprojektet CircSolar, där näringsliv, forskare och myndigheter samarbetar för att optimera solcellspanelernas livscykel.

“Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tekniken redan finns.”

Framtidens kretslopp byggs i Hovmantorp

– Hos oss på REMONDIS ser vi fram emot att starta återvinning även i Hovmantorp så snart volymerna tillåter det, säger Per Sundbom, Head of Business Area WEEE på REMONDIS. Vi ser också att återbruk av hela paneler kommer att bli en aktuell lösning. Redan nu har vi etablerat kanaler för detta, men än så länge saknas de ekonomiska förutsättningarna för att det ska kunna ske i större skala.

Tekniken är redo

– Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tek niken redan finns, säger Sundbom. Nu handlar det om att skala upp insatsen och säkerställa hållbara lösningar för framtidens ökande volymer. Den här utvecklingen går hand i hand med regeringens ambitioner i Tidöavtalet, som betonar behovet av att utveckla effektiva återvinningsmetoder för solcellspaneler. REMONDIS initiativ i Eindhoven blir därmed en viktig pusselbit i det gröna samhällsbygget, som både Sverige och Europa strävar efter att uppnå.

Solpaneler är bara början Solcellspaneler är bara en del av REMONDIS breda arbete med hållbar innovation. Företaget driver flera specialiserade återvinningsanläggningar för WEEE (elektronik), batterier och vitvaror där varje komponent tas om hand på ett miljövänligt sätt. Genom att kontinuerligt utveckla nya tekniker och metoder strävar REMONDIS efter att höja återvinningsgraden och bidra till en verkligt cirkulär ekonomi.

Design för återvinning

– Vi är i dialog med flera producenter för att designa produkter med återvinning i åtanke redan från början, säger Sundbom. Genom att samarbeta i produktdesignfasen kan vi tillsammans höja återvinningsgraden mot målet att nå 100 %.

Solcellsåtervinning är tveklöst en viktig framtidsfråga. Även om volymerna i Sverige ännu är små, råder det stark optimism och stor potential i att skapa ett fungerande kretslopp för solpaneler.

Nästa steg

Även framtidens “take-back-system”, där produkter lämnas tillbaka för återvinning och återanvändning, finns på REMONDIS agenda.

– Vi är redo att investera i system som möjliggör ett effektivt återtagande av produkter. Detta är en viktig pusselbit för att skapa verklig cirkulär ekonomi, avslutar Sundbom.

Barbro Brattström, Skanska, tog emot priset i kategorin Best Practice in Innovation or Recycling, Marine or Manufactured Aggregates för projektet “Circular aggregates of recycled concrete”.

SKANSKA VINNER EUROPEISKT HÅLLBARHETSPRIS

för innovation inom cirkulära ballastmaterial

Skanska har vunnit ett av Europas mest prestigefyllda hållbarhetspriser. Vid Sustainable Development Awards, som arrangeras av Aggregates Europe vart tredje år, tog företaget hem kategorin Best Practice in Innovation or Recycling, Marine or Manufactured Aggregates. Priset går till projektet Circular aggregates of recycled concrete – en banbrytande satsning som visar hur rivningsbetong kan bli nya högkvalitativa ballastmaterial.

I ÅRETS TÄVLING deltog 66 bidrag från 16 länder, vilket innebär rekordnivåer för arrangören.

CIRKULÄRA BALLASTMATERIAL SOM MINSKAR KLIMATPÅVERKAN

Skanskas projekt visar hur återvunnen betong kan ersätta jungfruligt bergmaterial i stor skala. Genom att använda cirkulära material

minskar företaget avfall, transporter och koldioxidutsläpp – samtidigt som kvaliteten behålls.

– Det här projektet visar att framtidens byggande kan se helt annorlunda ut. Genom att använda återvunnen betong minskar vi både avfallsmängderna och behovet av jungfruligt bergmaterial. Att vi får ett europeiskt erkännande är ett starkt kvitto på att cirkulära materialflöden fungerar i praktiken, säger

Barbro Brattström, Skanska Industrial Solutions.

Projektet har testats i flera referensobjekt, bland annat Kaj 16 i Göteborg och en skateboardpark i Frihamnen. Resultaten visar tydligt hur återvunna massor kan ersätta stora volymer nytt material utan att kompromissa med prestanda.

SBMI HYLLAR BRANSCHENS UTVECKLING

Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) nominerade tre svenska bidrag till årets tävling. Därför gläds man åt att Skanska tar hem en av huvudkategorierna.

– Omställningen går snabbt nu. Därför är det viktigare än någonsin att lyfta fram företag som driver utvecklingen framåt. Vi gratulerar Skanska varmt till en välförtjänt seger, säger Mårten Sohlman, vd på SBMI.

SWEROCK PRISAS FÖR VÄRLDSLEDANDE EPD-VERKTYG

Under samma gala fick även Swerock uppmärksamhet för sitt EPDverktyg Plantsmith, utvecklat tillsammans med Chalmers. Verktyget bygger på 32 års forskning och gör det möjligt att enkelt ta fram miljövarudeklarationer för både hela täkter och specifika produkter. Plantsmith betraktas idag som världsledande inom ballastindustrin.

INTERNATIONELLT GENOMSLAG FÖR HÅLLBARA

SATSNINGAR

Årets Sustainable Development Awards omfattade tio kategorier som lyfte allt från innovation och återvinning till biodiversitet och arbetsmiljö. Bland vinnarna fanns aktörer från Spanien, Portugal, Tyskland, Italien, Frankrike och Sverige – tydliga bevis på att hållbar utveckling driver industrin framåt i hela Europa.

Flexibel förvaring av verktyg och materiel

- hyr en standardcontainer eller en isolerad container till din byggarbetsplats

www.eurogolvterrazzo.se

Återbrukad terrazzo

Sätt hållbarhet i förarsätet med Novoplast!

Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall.

Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.

www.novoplast.se

Besök www.novoplast.se för mer information.

På tionde våningen finns spa-avdelningen med pool, jacuzzi, bastu och relax. Utsikten över Östersjön och Trelleborgs hamn är slående. Bild: Robert Cardell

HÅLLBAR HOTELL- OCH KONTORSBYGGNAD stärker Trelleborgs identitet

Varje år passerar 1,8 miljoner passagerare Trelleborgs hamn, företagsmarknaden utökar och nya stadsdelar växer fram i ”palmernas stad”. Med det nya hotell-, konferens- och kontorsbyggnaden i kvarteret Herkules, mitt emot hamnen, skapas en ny mötesplats som symboliserar framtiden.

AV KIM HALL

DET ÄR INTE UTAN att den 16 våningar höga byggnaden väcker uppmärksamhet. I byggnadens cirka 10 500 kvadratmeter uthyrningsbara yta flyttar Willow Hotel in under våren 2026, tillsammans med kommunens personal, som får cirka 2 300 kvadratmeter kontorsyta på de fyra nedersta planen.

Ovanför konferensavdelningen med sessionssal finns 111 hotellrum, där vissa rum har helglasad utsikt över hamnen och Östersjön.

På tionde våningen kan hotellets gäster och allmänheten njuta av utsikten från dubbelterrassen och besöka spaavdelningen med pool, jacuzzi, bastu och relax. På takterrassen, på våning 14, finns en skybar med glasat burspråk med panoramautsikt.

Byggnaden miljöcertifieras enligt Miljö-byggnad Silver, med nivå Guld för energianvändning. Byggnaden blir en symbol för Trelleborgs utveckling och stärker stadens identitet som kuststad.

– Vi miljöcertifierar byggnaden för långsiktig förvaltning. Vi satsar på energismarta lösningar genom att använda oss av energieffektiva tekniska lösningar som bland annat reglerar belysningen, värmen och ventilationen utan att göra avkall på komforten. Vi har solceller på taket och överskottsvärmen från spaanläggningen används i andra delar av huset. I valet av material går vi efter Sunda Hus rekommendationer. Bra isolering och användningen av natursten, som både är vackert att titta på och som håller över tid, är också delar i vår hållbarhetssatsning. Huset är byggt för framtiden, säger Robert Cardell, projektutvecklare på Hemsö Fastighets AB.

Den särpräglade arkitektoniska utformningen är framtagen av Jais Landén Krantz Arkitekter i Lund och Byggnadsfirman Otto Magnusson är totalentreprenör medan Hemsö Fastighets AB är byggherre och förvaltare.

– Man har använt mycket påkostat och genomtänkt material i inredningen. Nu är vi i slutskedet med driftsättningen och alla avslut inför slutbesiktningen. Vi har fyllt poolen och jacuzzin med vatten och sett att de är täta. Överlämningen är i slutet av januari, säger Tommy Löfqvist, tillförordnad arbetschef på Byggnadsfirman Otto Magnusson.

Konstruktionen i byggnaden består i huvudsak av HDF-bjälklag med stål, prefabricerade betongväggar i hissutrymmet och blandad fasad med kopparplåtskivor och fasadskivor samt aluminiumglasfasader från golv till tak i vissa hotellrum.

Det kulturhistoriska Thelinska magasinet från 1800-talet totalrenoveras och integreras i projektet med café- och konferensverksamhet.

Dessutom har man byggt samman den intilliggande bankbyggnaden från 1960-talet.

Den särpräglade arkitektoniska utformningen i den 16 våningar höga hotell-, konferens, och kontorsbyggnaden mitt emot Trelleborgs hamn, sticker ut och är exempel på framtidens hållbara byggnadsteknik. Bild: Robert Cardell

FAKTA

Nybyggnad kontorshus, hotell och konferensanläggning i Trelleborg

Tidplan: juni 2023–januari 2026

Byggherre: Hemsö Fastighets AB

Totalentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson AB

Bruksgatan 7A, 241 39 Eslöv 0706-53 80 54 • Alexander.jacobsson@smidmek.com www.smidmek.com

Arkitekt: Jais Landén Krantz Arkitekter AB

Byggkostnad: 350-400 Mkr

Sommaren 2026 ska hela byggnaden stå färdig, hotellet och restaurangen planeras öppna under våren samma år. Bild: Kaminsky och Bobak Studio

HÅLLBAR OMVANDLING

med nya årsringar vid Fridhemsplan

Mitt på Drottningholmsvägen i Stockholm växer en spännande fastighetsomvandling fram. I projektet Väktaren 35 kombineras bevarande, återbruk och moderna tillägg – under ledning av Alecta Fastigheter som byggherre och MVB Öst som totalentreprenör.

AV ELIN BISANDER

NÄR ALECTA FASTIGHETER tog sig an fastigheten Väktaren 35 vid Fridhemsplan var utgångspunkten att utveckla en byggnad med historia. Fastigheten, uppförd på 1960-talet, är en välkänd del av stadsbilden.

– Olika årsringar ger en plats sin identitet, karaktär och själ. Väktaren 35 har en tydlig 60-talskaraktär, och tittar man noga på fasadens plattsättning ser man ett otroligt fint mönster. Vi har valt att bevara och rusta upp fasaden och med varsam hand tillföra en ny årsring genom påbyggnaden, säger Helena Ågren, projektansvarig på Alecta Fastigheter.

För henne och projektgruppen handlar det om att låta platsens historia och framtid samspela.

– Den långsiktiga visionen är att Fridhemsplan ska gå från en plats som mestadels passeras till en plats som människor vill vara en del av. Från transport till möten och gemenskap, säger hon.

Projektet omfattar både renovering och påbyggnad samt nya funktioner som hotell, restaurang, kontor och handel. Det ställer krav på

att väga bevarande mot förnyelse – en balans som Alecta Fastigheter hanterar genom sin modell BÅT: bevara, återbruka och tillägga.

– Fasaden var till exempel från början utdömd, men efter flera undersökningar kunde vi konstatera att den gick att tvätta och laga. Det minskar klimatavtrycket och stärker byggnadens identitet. Ett annat exempel är koppar från taket som återanvänts som sockellister i kontorsdelen, säger Helena Ågren.

De delar som behövt tillföras har byggts med hållbara materialval i fokus. Påbyggnaden har en stomme i trä, och stor omsorg har lagts på att säkerställa att äldre material inte innehåller skadliga ämnen.

– Vi har sanerat material där det funnits risk för farliga ämnen och utgått från försiktighetsprincipen. Samtidigt har vi behövt byta ut fönster för att klara ljudkraven för hotellverksamheten. Det handlar hela tiden om att hitta rätt balans mellan bevarande och funktion, säger hon.

För totalentreprenören MVB Öst innebär uppdraget ett helhetsansvar från projektering till färdigställande.

Vi bygger mer än du anar.

På MVB bygger vi nytt, bygger om och bygger till. Ibland bygger vi även på en fastighet för att skapa något ännu mer. Som på Miss Q (Väktaren 35) i Stockholm där vi adderar två våningar för kontor, hotell, restaurang och takterrass med panoramavy.

Oavsett om du vill bygga nytt, bygga om, bygga till eller på. Och oavsett om du representerar ett privat företag eller en offentlig verksamhet, hjälper vi dig att hitta hållbara lösningar och förverkliga era byggbehov.

Ska vi bygga något tillsammans?

Secret garden är en del av hotellet som är öppen för alla. Bild: Kaminsky och Bobak Studio

– Det innebär ett stort ansvar i både projekteringsskedet och produktionsskedet för att säkerställa en god kvalitet som uppfyller de högt ställda krav som finns från både beställare och myndigheter. Detta uppfylls genom MVBs väl utformade rutiner och duktiga medarbetare. En god samverkan med beställaren och dess projektorganisation har varit en viktig pusselbit till ett lyckat projekt, säger Henrik Sunesson Bergsman, Arbetschef på MVB Öst.

Att bygga om en befintlig fastighet är en komplex process.

– De tekniska utmaningarna ligger i att verksamhetsförändra en befintlig fastighet till något nytt med nya behov. Man måste hitta lösningar och kompromissa utan att försämra, utan snarare förbättra. Det är skillnad mot nyproduktion, som är lättare att projektera. I ombyggnation måste man hantera äldre standarder, avvikande mått och platsbrist för dagens teknikbehov, säger han.

Utöver det tekniska arbetet har saneringen varit en omfattande del av projektet.

– Det har knappt funnits en enda yta i byggnaden som inte behövt saneras. Vi har stött på asbest, PCB och andra miljöfarliga ämnen som måste tas bort innan arbetet kan fortsätta. Det gör att produktionen inte kan starta förrän ytan är helt säkerställd som giftfri, säger Henrik Sunesson Bergsman.

Den centrala placeringen på Drottningholmsvägen har också inneburit stora logistiska utmaningar.

– Att bygga mitt i ett av Stockholms mest trafikerade områden kräver god planering. Vi måste ta hänsyn till tunnelbanan under fastigheten, busstationerna, gångtrafikanterna och de boende i området. Under projektets gång har flera andra byggprojekt pågått i direkt anslutning, och vi har samarbetat mellan projekten för att underlätta för varandra, säger han.

Tidsplanen sträcker sig till sommaren 2026, då hela byggnaden ska stå färdig, hotellet och restaurangen planeras att öppna under våren samma år.

– Det är avgörande att alla förstår att slutskedet kräver sin tid. Provningar, injusteringar och besiktningar måste få utrymme, och därför behöver byggnationen vara färdigställd i god tid innan. Tydliga tidplaner och slutskedesplaner är nödvändiga för att nå målet, säger Henrik Sunesson Bergsman.

Fastigheten har också fått ett nytt namn – Miss Q – som en hyllning till både platsen och dess historia.

– Fastigheten står stolt på Drottningholmsvägen. Huset byggdes på 1960-talet, då världen ställde frågor, bröt normer och skapade nytt som aldrig förr. Queen på Kungsholmen – ett namn som ger personlighet åt en plats full av karaktär, säger Helena Ågren.

Henrik Sunesson Bergman berättar att god samverkan är avgörande för att projektet ska flyta på bra.

– Projektet utförs i samverkan mellan Alecta och MVB där parterna hjälps åt att ta fram de bästa lösningarna och stödjer varandra i svåra och tidskritiska moment. Det är en nyckel till framgång i den här typen av uppdrag, säger han.

En av de många aktörer som bidrar till helheten är Power Heat Sprinkler, som ansvarar för byggnadens sprinklersystem.

– För sprinkler gäller ett totalskydd för hela byggnaden. Eftersom det är ett krav i projektet är det en mycket viktig del – annars hade det inte blivit något projekt i den form det har idag, säger Marcus Vallin, projektledare på Power Heat Sprinkler.

Han berättar att Väktaren 35 är företagets hittills största uppdrag.

– Det här är Power Heat Sprinklers största projekt sedan vår uppstart, och vi är väldigt stolta över att få vara en del av det, säger han.

För Helena Ågren handlar arbetet ytterst om att skapa en byggnad som både berättar något om sin tid och möter framtidens behov.

– Att balansera renovering, påbyggnad och nya funktioner med bevarande och förnyelse har varit en utmaning. Jag tror att utmaningar hanteras bäst genom att odla en projektkultur där vi vågar utmana och ifrågasätta både experter och oss själva – på så sätt kan vi ta fram det bästa av en plats, avslutar hon.

FAKTA

Väktaren 35, påbyggnad av hotell och kontor i Stockholm

Tidsplan: mars 2024–juli 2026

Byggherre: Alecta Tjänstepension Ömsesidigt

Totalentreprenör: MVB Öst AB

Arkitekt: Häggström Arkitektur AB

Kostnad: 300-500 Mkr

Projektet Väktaren 35 omfattar både renovering och påbyggnad samt nya funktioner som hotell, restaurang, kontor och handel. Bild: Kaminsky och Bobak Studio • Plattsättning och avjämning • Stomkomplettering/Gipsentreprenader • Rumskomplettering/Inredningssnickerier

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Birkaskolans fasad och tak linjerar, vilket var lite utmanande i byggprocessen. Bild: Birkaskolan

MONTESSORISKOLAN har

fått nya lokaler på Ekerö

Montessoriskolan på Ekerö har länge velat kunna samla sina elever från F-9 under samma tak. Sedan i höst håller de till i nybyggda Birkaskolan, vars arkitektur hämtat inspiration från den kringliggande naturen.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

NYA BIRKASKOLAN har entréplan med stora fönsterpartier mot skolgården som ska ge en känsla av att det yttre smälter ihop med det inre. På gården byggs ett orangeri, ett extra rum där barn, lärare och pedagoger ska kunna odla och vistas under årets alla årstider.

– Den här skolan är verkligen inte bara en fyrkantig låda. Arkitekturen har gett oss vissa utmaningar – men så blev det väldigt bra och väldigt fint till slut också, säger Håkan Öfverström, projektchef hos totalentreprenören Lindesbergs bygg.

Byggherren Nystad utvecklar samhällsfastigheter med målet att husen ska leva i 100 år. Därför lägger de stort fokus på att skapa långsiktigt hållbara byggnader med god kvalitet och arkitektur som är utformad för verksamheten men också med flexibilitet för framtiden.

– Ett sätt att säkerställa hållbarheten utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv är att certifiera byggnaderna enligt Miljöbyggnad Guld, säger Elias Ulvskog, affärsutvecklare på Nystad. Nya Birkaskolan byggs med utfackningsväggar och fasad av trä

Vilket takarbete du än behöver

Oavsett om du behöver hjälp med tätskikt, plåtslageri, tegeltak, totalentreprenader, nyproduktioner eller servicejobb, så är vi här för att hjälpa dig. Vår erfarenhet och kompetens garanterar att ditt projekt blir genomfört med högsta kvalitet och noggrannhet.

som ger lägre klimatavtryck. Nystad satte tidigt en målsättning att nå en guldcertifiering och denna erhölls under sommaren.

– Några indikatorer som är viktiga är värmeeffektbehov, energianvändning, materialval enligt byggvarubedömning, säger Elias Ulvskog.

Liljewall arkitekter har ritat byggnaden. Deras mål var att skapa en trygg, mänsklig och sammanhållande byggnad som vågar bära en egen karaktär men samtidigt visar stor hänsyn till topografin och den småskaliga omgivningen.

– Genom en tydligt avläsbar volym, en enhetlig röd kulör och robusta material som trä, plåt och glas skapade vi en arkitektur som knyter an till platsens historia och träder fram i en medveten men behaglig kontrast mot den omgivande grönskan. Sammantaget har vi skapat en skola som medvetet skiljer sig från sin omgivning men ändå upplevs naturlig, lågmäld och självklar i sitt landskap, säger

Jonas Hermansson, arkitekt på Liljewall.

Fasaden följer upp i falsarna på plåttaket, så att allt linjerar, arkitekturen var en spännande utmaning för entreprenören Haninge Tak & Plåt.

– Vi har jobbat med andra mått än vad som är standard, stående falsar i stället för liggande och en specialutformad fotränna. Men det blev en superbra produkt, säger Mikael Kindström på Haninge Tak & Plåt.

På platsen stod tidigare en annan skola, som nu fått möjlighet att flytta till nya lokaler. Skolan revs, men materialet har återbrukats på skolgården och sålts vidare.

Elias Ulvskog är extra stolt över att Nystad har lyckats planera och genomföra projektet samtidigt som den gamla skolan fanns kvar på fastigheten.

– Det resulterade i att Birkaskolan har kunnat flytta in i sina nya lokaler två år tidigare än vad som annars hade varit möjligt, säger han.

FAKTA

Birkaskolan, nybyggnad, grundskola, Ekerö

Byggtid: mars 2024–oktober 2025

Byggherre: Nystad Ekerö Skolfastigheter AB

Totalentreprenör: Lindesbergs bygg AB

Arkitekt: Liljewall Arkitekter AB

Kontraktsumma: 150 Mkr

HÅLLBAR SKOLA

I TVÅ PLAN

En ny F–6-skola och förskola växer fram i Ängelholms kommun. Projektet kombinerar höga miljöambitioner med praktiska lösningar som ska avlasta dagens trångboddhet och skapa en modern, trygg skolmiljö.

AV ELIN BISANDER

I MUNKA LJUNGBY i Ängelholms kommun byggs nu en ny grundskola och förskola. Projektet omfattar cirka 7 000 kvadratmeter i två plan och uppförs i anslutning till den befintliga idrottsanläggningen, vilket gör att eleverna får nära tillgång till idrottslokalerna. Byggherre är AB Ängelholmslokaler och Peab AB ansvarar för totalentreprenaden.

Bakgrunden till satsningen är att den nuvarande F–9-skolan har blivit för trång och att paviljonger länge fungerat som tillfällig lösning. Den nya skolan är tänkt att ersätta dessa och ge en mer hållbar struktur framåt.

Placeringen i den östra delen av orten är vald för att skapa en sammanhållen skolmiljö med närhet till idrott, grönområden och befintliga aktiviteter. Den angränsande idrottsanläggningen blir en naturlig del av skolans användning.

Projektet certifieras enligt Miljöbyggnad Silver med höga ambitioner inom både energi och klimat.

– Parametrarna klimatpåverkan, energianvändning och solvärmelast ligger på guld, säger Daniel Fredin, byggprojektledare på AB Ängelholmslokaler.

Han har varit involverad från start i projekteringen, upphandlingen och nu i byggskedet.

Energieffektivitet har varit ett huvudkrav och mycket trä i stommen har varit en viktig utgångspunkt i byggnadens konstruktion.

Utöver skolan uppförs utemiljöer och parkeringsytor för både bilar och bussar. Interiört har funktioner och kvaliteter valts för att stödja både arbetsro och trygghet. Skorna tar elever och lärare av sig när de kommer in i skolan.

– Vi har valt en skofri skola, en stor central del som fungerar som ett hjärta i skolan och vi har lagt mycket fokus på akustiken, säger Daniel Fredin.

Samarbetet med Peab beskrivs som stabilt och tydligt. Entreprenaden är upphandlad som generalentreprenad med totalentreprenad som form, vilket innebär att Peab ansvarar för detaljprojekteringen. Byggstarten skedde i början av 2025 och tidsplanen hålls. Inflyttningen är planerad till sommaren 2026. På längre sikt hoppas man att den nya skolan ska ge både avlastning och förbättrad trafiksituation kring området.

– Att få en ny skola i Munka Ljungby betyder mycket, den kommer att avlasta den så trångbodda skolan som finns i byn idag och även få bort en hel del trafikbekymmer som finns vid den befintliga skolan då den inte klarar av all trafik som uppstår vid lämning på morgnarna, avslutar Daniel Fredin.

FAKTA

Munka Ljungby skola F-6, nybyggnad av grundskola och förskola i Ängelholm för cirka 590 elever.

Tidsplan: februari 2025–juli 2026

Byggherre: AB Ängelholmslokaler

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Karin Petterssons Arkitektbyrå AB

Kostnad: 150-200 Mkr

Framför kontorshuset iordningställer kommunen ett torg. I bakgrunden dessutom gångbro som förbinder östra och västra delen av Arenastaden.

SKANDIAFASTIGHETER

förstärker i den alltmer heta Arenastaden

Arenastaden har blivit mycket attraktiv med Strawberry Arena och Mall of Scandinavia som dragplåster. Flera stora företag har förlagt sitt huvudkontor till området. Nu har Skandia

Fastigheter färdigställt en byggnad som attraherar ytterligare kontorshyresgäster till stadsdelen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KOMMUNIKATIONSLÄGET är utmärkt med närhet till flera busslinjer, tvärbanan och Solna pendeltågsstation. Den kommande gula linjen på tunnelbanan kommer också att få en station här. Biltrafikanter har nära till E4 och E18.

Arenastaden som begrepp har fått ökad geografisk utsträckning. Tidigare räknades enbart området väster om järnvägen, men nu även öster om denna. Där i sluttningen till Ballongbergets bostads-

område, har Skandia Fastigheter uppfört sitt senaste kontorshus. – Läget är utmärkt, särskilt när en ny bro över järnvägen blir färdigställd, som förbinder de östra och västra delarna. Vårt nya kontorshus ligger med närhet till natur, samtidigt blir det tillgång till de tätbebyggda delarna med Mall of Scandinavia och arenan, säger Liselotte Orest, projektchef hos Skandia Fastigheter. Företagets nya kontorshus heter Ballongflygaren, och namnet

kommer av det ballongkompani som fanns här 1902–37 och ingick i Fälttelegrafkåren i Frösunda.

Ballongflygaren har 12 våningar inklusive källarvåning, och ligger i suterräng. Källarplanet innehåller parkeringsgarage, cykelrum, omklädningsrum och teknikutrymmen. Huset har två entréer, där huvudentrén ligger på plan 3. Utanför denna ska kommunen göra iordning ett torg. På detta entréplan finns foajé, kafé samt kontorslokaler. Kontorslokaler finns på alla plan, utom källarplanet.

Huset trappas av uppåt till plan 12, och har två takterrasser och ett mindre sedumtak.

BREEAM EXCELLENT

Plattan är platsgjuten, medan våningarna mest utgörs av prefab betong, exempelvis trapphusen och HDF-bjälklagen. Ytterväggarna består av sandwich-element med betong-isolering-betong-tegel. Elementen har halva tegelstenar, vilket sparar material, men på ett sätt som inte påverkar utseendet.

– Huskonstruktionens U-värden är låga, mycket tack vare sandwich-elementen. Vi har dessutom provtryckt hela huset för att testa tätheten, vilket är ovanligt, berättar Azad Isa, entreprenadingenjör hos AF Bygg Öst. Byggnaden använder fjärrvärme och fjärrkyla. Värme återvinns i FTX med roterande värmeväxlare.

– Byggnaden kommer att ha bra energiprestanda under drifts-

LYCKAT ÅTERBRUK

i S-huset i Västerås

Omvandlingen av Mälardalens universitets

”S-huset” är i full gång. Här står cirkularitet i fokus och projektet ska uppnå Miljöbyggnad Guld. – Vi lär oss enormt mycket av det här projektet och alla inblandade är så otroligt engagerade, säger Mehri Mir, hållbarhetsstrateg på Hemsö. AV MARTINA STRAND NYHLIN

S-HUSET ÄR RITAT av Nyréns Arkitektkontor och färdigställdes år 1994. Byggnadens tre våningsplan har tidigare fungerat som läromiljö, men ska nu bli kontor och eventytor för Mälardalens Universitet (MDU). MDU jobbar redan mycket med hållbarhet på olika sätt och när Hemsö satte i gång projektet med Mälardalens universitet var grundtanken att få till ett så cirkulärt projekt som möjligt. – Vi satte oss ner och tog fram något vi kallar ”Hemsös 50/50 modell för cirkularitet” där vi tog ett helhetsgrepp. Det handlade inte bara om återbruk, utan även avfall, biodiversitet, vatten, klimatpåverkan, ett större perspektiv helt enkelt, säger Mehri Mir. Projektet som genomförs som samverkansprojekt satte ambitionsnivåer för varje område.

Demontering av gips i S-huset. Bild: Hemsö

– När vi gick in i upphandling och NCC fick projektet så kunde vi konkretisera ambitionerna. Listan gör också att projektet kan följa allt kontinuerligt hela tiden i projektet, så vi att vi ser effekten av våra åtgärder direkt i beräkningarna, säger Mehri Mir. Elin Grönberg är arkitekt på Carlstedt arkitekter och jobbar nu dagligen med projektet som nu är i full gång och genomförs i delleveranser.

– Än så länge har vi färdigställt ett provrum och kommit väldigt långt på översta planet. Vi startar ovanifrån och jobbar oss ner, säger hon.

En stor del av projektet handlar om att bevara det som går, till exempel befintliga glaspartier och dörrar interiört och en stor andel fönster i fasad.

– Vi har lagt till en glaskassett på fönstren, vilket blev fantastiskt bra. Det syns inte ens att vi gjort en åtgärd, säger Elin Grönberg.

Dörrarna har uppdaterats med en extra skiva i MDF.

– För att komma upp i tyngd på dörrbladet för akustik, säger Elin Grönbeg.

Det kan vara svårt att hitta de mängder återbrukat material som behövs när man bygger om stora samhällsfastigheter.

– Men vi ser att det går att återbruka stora mängder av det befintliga som finns i byggnaden, antingen på plats eller i andra delar av fastigheten, säger Mehri Mir.

Arbetet med att nå Miljöbyggnad Guld enligt ombyggnationsmanualen pågår enligt plan.

– Utmaningen vi har är hur man värderar renoverade och återbrukade produkter jämfört med nya produkter för att få nå guldnivå på vissa parametrar. Men det kommer lösa sig framåt, säger Mehri Mir.

FAKTA

Gustavsborg, ombyggnad av universitet i Västerås

Byggtid:januari 2025–juni 2026

Byggherre: Hemsö AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Carlstedt Arkitekter AB

Kostnad: ca 150 Mkr

NY SKOLA mitt i byn Alstrum

Vallagärdets skola i Alstrum, en mil norr om Karlstad, som är den äldsta skolan i Karlstad, har nu rivits för att ge plats åt en ny tidsenlig skola som kommer innehålla en F-9 skola, förskola och en fullstor idrottshall.

AV MARIE LOUISE AARÖE

KARLSTAD GENOMGÅR en betydande tillväxt med många olika projekt på gång och dokumenterar både idéer och projekt under ”Karlstad växer” på webben. Den befintliga skolan i Alstrum var dels gammal och otidsenlig men dessutom var behovet stort för fler skolplatser.

– Under 2024 rev vi den gamla skolan och då vi arbetar med återbruk har vi sparat och tar med oss många produkter från den gamla skolan till andra projekt i kommunen, berättar Daniel Carlsson, projektledare på Karlstads kommun. I första vändan handlade det om både högt och lågt, fullt användbara installationer samt möbler. Nästa steg var byggåterbruk som vi har sålt till allmänheten.

ENERGIMÄSSIGT POSITIVT

– Vi bygger lite annorlunda genom att idrottshallen ligger inbyggd inne i skolan, vilket energimässigt har stor betydelse då idrottshallen bara har en yttervägg.

Det betyder att vi sparar uppvärmningskostnader och innebär också att det är den första idrottshallen som blir miljöcertifierad med miljöbyggnad Silver. Det var vi tillsammans med arkitekten som vi kom fram till denna lösning,

Vallagärdets skola i Alstrum byggs på en plats där Karlstads äldsta skola tidigare låg. Det är en F-9 skola med en fullstor idrottshall inbyggd i skolan. Följden är låg energiförbrukning och därmed den första Silvercertifierade idrottshallen i Sverige.

berättar Daniel Carlsson. Det är en ny idé och medför att idrottshallen blir mer tillgänglig och uppmuntrar då också till rörelse och spontanidrott.

Då det är svårt att sia om framtiden, dels hur befolkningsmängden kommer att se ut men även var i kommunen man kommer att vilja bosätta sig, tror man att Alstrum är ett intressant område både nu och i framtiden. Därförär skolan byggd för att vara flexibel med framtida utbyggningsmöjligheter. Förskolan ska kunna byggas om till skola för att då bygga en helt ny förskola. Den tidigare lilla gymnastiksalen blir nu en fullstor idrottshall med en mindre läktare och kommer att kunna utnyttjas för flera olika ändamål.

– Då skolplatsen är gammal ligger den idag mitt i byn. En kompakt skola med en total yta på 6 500 kvadratmeter. Skolan byggs i två plan där plan ett byggs i två nivåer och här kommer förskolan ha plats för 72 barn samt kök och idrottshall. På plan två blir det skolverksamhet med plats för 175 elever. Utemiljön kommer att bli helt ny och nya parkeringsytor kommer också att iordningställas för personal och besökare. Skolan kommer att stå klar i maj 2026, berättar Daniel Carlsson.

KARLSTADSFÖRETAG BYGGER

– Vi bygger skolan som en totalentreprenad, berättar Johan Larsson, projektledare på det tre år gamla byggföretaget Kvarnverket. I upphandlingen var det vissa krav på materialval. När det exempelvis gäller stommen var målet att använda så lite stål som möjligt. Det har vi uppfyllt och vi har även genomgående använt grön betong, sammantaget med så lite CO2 påverkan i materialen som möjligt. Även en stor del av stommen är i trä. Enligt upphandlingskraven kommer vi att installera så många solceller som möjligt. Då vi bygger enligt miljöbyggnad Silver ställer det stora krav på allt som vi bygger in i fastigheten då alla olika material ska dokumenteras i byggvarubedömningen.

– Det är ett mycket roligt projekt, dels att bygga en miljömässig skola, förskola och idrottshall under samma tak, och dessutom ett mycket fint projekt att arbeta med och för oss att ha som ett bra referensprojekt, då vi är ett relativt nystartat företag, avslutar Johan Larsson.

Byggherre: Karlstads kommun

Totalentreprenad: Kvarnverket AB

Arkitekt: SWECO Sverige AB

Nytt kapitel för SCANDIC KARLSKRONA

– CapMan avslutade byggprojektet

Med 74 nya hotellrum, gym, pool och en takbar med utsikt över skärgården har Scandic Karlskrona tagit ett kliv upp som destination. Bakom projektet står CapMan Hotels II, som tog över fastigheten under slutfasen av byggnationen.

AV ELIN BISANDER

PROJEKTET SCANDIC HOTEL Axel 1, omfattar både en ny flygel och tillbyggnad på befintlig struktur. Totalt har hotellet nu 255 rum efter att Scandic även renoverat de tidigare rummen.

– Syftet med satsningen har varit att skapa ett regionalt destinationshotell som kan möta den starka efterfrågan på övernattningar i Karlskrona, inte minst under sommaren, säger Robin Stenlund, Investment Director och Portfolio Manager på CapMan, med huvudfokus inom hotellfastighetsfonden CapMan Hotels II.

CapMan förvärvade Scandic Karlskrona som del av övertagandet av Midstars portfölj med 28 hotellfastigheter. Vid övertagandet befann sig projektet i slutskede.

– Att kliva in i ett pågående projekt med etablerad organisation innebär alltid komplexitet. Det kräver struktur, transparens och effektiv samordning. Tack vare Midstars välplanerade överlämning, ett professionellt projektteam och Scandics starka engagemang kunde projektet färdigställas utan störningar, säger Robin Stenlund.

Vid övertagandet tog CapMan rollen som byggherre och ansvarade för att säkerställa kontinuitet och kvalitet i färdigställandet. Samarbetet mellan CapMan, Scandic och entreprenörerna beskrivs som nära och effektivt.

– Vi har en lång och omfattande relation med Scandic, och efter förvärvet har vi totalt 28 hotell tillsammans. Det finns ett starkt ömsesidigt förtroende, vilket bidrog till att projektet kunde genomföras enligt plan, säger Robin Stenlund. Hotellet stod färdigt i juni 2025.

– Karlskrona har ett växande näringsliv och en stark position som sommarstad. Scandic Karlskrona stärker stadens attraktionskraft ytterligare, både för privatresenärer och affärsgäster.

Även om projektet var näst intill färdigställt vid CapMans över-

Scandic Karlskronas takbar med utsikt över skärgården. Bild: Scandic Hotels Group AB

tagande, tar bolaget med sig viktiga lärdomar inför kommande satsningar.

– Projektet tydliggjorde vikten av en välplanerad överlämningsprocess och nära samverkan mellan investerare, operatör och projektorganisation. Det stärker vår förmåga att hantera komplexa projekt och säkerställa kontinuitet även vid ägarförändringar, säger Robin Stenlund och avslutar:

– Vi ser fortsatt positivt på utvecklingen inom nordisk besöksnäring. Vår strategi är att arbeta nära operatörerna och genomföra initiativ som stärker våra fastigheters konkurrenskraft över tid.

FAKTA

Scandic Hotel Axel 1, om- och tillbyggnad av hotell i Karlskrona

Tidsplan: mars 2024–juni 2025

Byggherre: Capman AB

Totalentreprenör: JSB Construction AB

Arkitekt: Projektbyggaren Teknik Syd AB

STENTROLLEN VAKAR ÖVER

Råbys nya äldreboende

I dag är mer än en halv miljon svenskar över

80 år och behovet av äldreboenden är stort.

Nu i december kommer de första boende flytta in på nya Stenkumla äldreboende

i Råby i Västerås.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET ÄR ALLTID extra fint att få vara med och utveckla viktiga projekt som det här, säger Amelie Winberg, presschef på NCC, som varit totalentreprenörer i projektet.

Projektet har genomförts i samverkan med Hemsö och Västerås stad. NCC började produktionen i januari 2024 efter att ha avslutat projekteringsfasen och färdigställt bygghandlingarna. Det nya äldreboendet består av en huskropp i L-formation med fyra våningar och entré, lobby, personal- och installationsutrymmen på entréplan.

Projektet kommer certifieras i Miljöbyggnad Guld för energi-

Äldreboendet har tillhörande trädgård med paviljong. Bild: NCC

användningen i drift och Miljöbyggnad Silver för resten av byggnaden.

– Det som gjort detta möjligt är bland annat lågspolande kranar för minskad vattenförbrukning, väl isolerade ytterväggar och tak samt solavskärmning. Och solceller på taket kommer driva hela fastighetselen, säger Amelie Winberg.

Fastigheten har utformats med högt ställda krav på energieffektivitet, god inomhusmiljö och sunda materialval. Byggnadens stomme har byggts med klimatförbättrad betong.

Stenkumla äldreboende omfattar 60 lägenheter, gemensamhetsytor, personalutrymmen samt trädgård med paviljong. En byggnad för reservkraft och förråd har också ingått i uppdraget. Varje lägenhet är ungefär 33 kvadratmeter och innehåller pentry, höj- och sänkbart handfat och WC. Att lägenheterna är så små har inneburit vissa utmaningar.

– Vi har fått flytta runt materialet för att alla ska kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger Amelie Winberg.

När projektet startade upp var det varken via ett klippt band eller ett första spadtag. I stället målade projektaktörerna stentroll eftersom legenden säger att en kraftfull jätte bott i Råbyskogen i anslutning till Stenkumla sedan bronsåldern.

– I den nordiska mytologin hedrade man dessa jättar som hade mäktiga krafter och symboliserade naturens styrka och skönhet, och dessa magiska stentroll har nu placerats ut i trädgården runt äldreboendet för att vara dess väktare och beskyddare och sprida kärlek till projektet, säger Amelie Winberg.

NCC tycker att alla involverade har varit väldigt engagerade och att de har haft ett bra samarbete med kunden från start.

– Ett speciellt projekt där vi haft en väldigt fin sammanhållning och en positiv energi, säger Amelie Winberg.

FAKTA

Stenkumla, nybyggnad, äldreboende, Västerås

Byggtid: februari 2024-november 2025

Byggherre: Hemsö Klockarkärleken AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Vertigo Arkitekter AB

Projektet med Söderhallarna omfattar både invändig och utvändig renovering samt en påbyggnad av fastigheten. Bild: Atrium Ljungberg

En ny epok för SÖDERHALLARNA

När en av Södermalms mest välkända mötesplatser nu står inför sin största omvandling sedan invigningen 1992 öppnas möjligheten att ge området en tydligare roll i stadslivet. Ambitionen är att skapa en mer sammanhängande miljö för mat, kultur och kreativa verksamheter – samtidigt som fastighetens kulturhistoriska värden bevaras.

AV ELIN BISANDER

SÖDERHALLARNA INVIGDES 1992 och har sedan dess fungerat som en central plats för kontor, service och handel med tydlig inriktning på mat. Det strategiska läget vid Medborgarplatsen har gjort området till en uppskattad handelsnod och en vardaglig mötesplats med stort värde för boende på Södermalm och för många

stockholmare. I byggnaderna finns också ett stort antal arbetsplatser.

Huset präglas av arkitekten Bo Kjessels starka intresse för asiatisk formkultur, något som återkommer i oväntade kombinationer av färger, linjer och detaljer.

Sedan 2018 är Söderhallarna blåklassad av Stockholms

Stadsmuseum, detta för att arkitekturen är så intressant att utseendet inte får förändras speciellt mycket vare sig på insidan eller utsidan. Söderhallarna består alltjämt av två sammanlänkade huskroppar från uppförandetiden: Björkhallshuset och Saluhallshuset. De delar entréer och flera interna passager, vilket gör att byggnaderna fungerar i symbios. Atrium Ljungberg, som redan ägde Björkhallshuset, förvärvade 2017 även Saluhallshuset av Stockholms stad. I samband med detta startade ett större visionsarbete kring hur anläggningen som helhet kunde utvecklas, moderniseras och ges ett innehåll som bättre svarar mot dagens behov och framtidens möjligheter.

Planerna innebär att hela fastigheten ska rustas upp och utvecklas för att skapa en mötesplats med mat som kärna, där hållbarhet, kultur och kreativitet får stort utrymme. Samtidigt ska fastigheten erbjuda moderna kontorsmiljöer som lockar kreativa verksamheter. Ambitionen är att Söderhallarna ska bli en självklar destination för kulinariska och kulturella upplevelser, kombinerat med arbetsplatser som bygger vidare på områdets innovativa profil.

Genom varsamma om- och tillbyggnader ska fastigheten också knytas närmare de omkringliggande stadsrummen.

Syftet är att skapa mer naturliga flöden, öka tryggheten runt Medborgarplatsen och tillföra nya funktioner och upplevelser i husen. Dessa tillägg ska komplettera den nuvarande strukturen och stärka helheten, samtidigt som den ursprungliga karaktären respekteras.

Söderhallarna har länge haft en självklar roll som nav på Södermalm tack vare mixen av arbetsplatser, restauranger, handel, biograf och saluhall. Fastigheten omfattar omkring 42 000 BTA och klassificerades 2018 enligt den högsta kulturbevarande nivån. Det innebär ett starkt skydd av den postmodernistiska arkitekturen både invändigt och utvändigt.

Planerna innebär att hela fastigheten ska rustas upp och utvecklas för att skapa en mötesplats med mat som kärna, där hållbarhet, kultur och kreativitet får stort utrymme.

Atrium Ljungberg i samverkan med Zengun AB genomför projektet som omfattar både invändig och utvändig renovering samt en påbyggnad av fastigheten.

Projektet har högt satta hållbarhetsmål och ska miljöcertifieras enligt BREEAM SE Bespoke på nivån Very Good.

Söderhallarna Fatburen 1, Utveckling av Söderhallarna på Medborgarplatsen, Stockholm

Tidsplan: februari 2024–slutet av 2026

Byggherre: Atrium Ljungberg AB Totalentreprenör: Zengun AB Arkitekt: DinellJohansson AB

Förskolan Skytteln är mycket efterlängtad i Kungsängen där det byggts många nya lägenheter de senaste 20 åren. Bild: Uppsala kommun skolfastigheter

EFTERLÄNGTAD FÖRSKOLA har öppnat i Kungsängen

I utbyggnadsstadsdelen Kungsängen i Uppsala har det länge funnits behov av fler förskoleplatser. Nu har Uppsala kommun skolfastigheter färdigställt en förskola på en tomt som de tilldelades redan 2016.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET HÄR PROJEKTET har hållit på i många år, men det blir en väldigt fin förskola, säger Fredrik Ahlgren, nyproduktionschef på Uppsala kommun Skolfastigheter.

I Kungsängen har det byggts nya lägenheter under en 20-årsperiod, men behovet av förskoleplatser har inte följt med. Platsen där Skytteln förskola byggts är en gammal brädgård och att det dröjt så innan förskolan kunde börja byggas beror bland annat på att marken först behövde saneras och sedan pålas.

– Projektet stannade lite i maskineriet kommunalt för att det blev väldigt dyrt, men när vi kunde utöka antalet förskoleplatser med åtta kunde vi börja bygga, säger Fredrik Ahlgren.

Bygghandlingen togs fram 2021 och nu är verksamheten i gång. Förskolan som byggts i två våningar är certifierad i Miljöbyggnad Silver och har solceller på taket. Men eftersom den projekterades för så länge sedan är inte lika klimatoptimerad som det som planeras i dag i Uppsala. Den har håldäck i betong och träväggar. Så hade man inte planerat i dag.

– Det har hänt så mycket inom hållbart byggande bara de senaste två–tre åren, nu bygger vi till största delen i trä och även mer yteffektivt, säger Fredrik Ahlgren.

Men i gengäld kommer Skytteln förskola kommer att bli lite rymligare än de som projekteras idag.

– Det medför vissa kvaliteter, men blir ju mindre kostnadseffektivt, vilket märks i hyran som verksamheten får, säger Fredrik Ahlgren.

JSB Construction AB heter generalentreprenören som byggt förskolan åt Uppsala kommunfastigheter. De är en allbyggare som redan hade byggt många förskolor. Miljöbyggnad Silver är de också väldigt bekanta med. En av utmaningarna vid bygget av förskolan Skytteln har varit pålningen, men JSB Construction har erfarenhet av avancerade grundläggningar.

– Den berömda ”uppsalaleran” är inte något nytt för oss. Så där nära Fyrisån är det extra lerig mark vilket alltid är en utmaning, säger Daniel Hemström, projektchef på JSB Construktion.

Projektet är väldigt detaljrikt, till exempel har det en speciellt utformad fasad med speciell panel och fasadutsmyckningar med väldigt många detaljer.

Dessutom har Uppsala kommun skolfastigheter satsat på en fantastisk utemiljö som varit rolig att bygga, tycker Daniel Hemström.

– Skolgården känns väldigt anpassad för barn där man exempelvis gjort små körvägar och trafikskyltar i lekmiljön. Den är verkligen lekfullt utformad, säger han.

FAKTA

Skytteln förskola, nybyggnad, förskola, Uppsala

Byggtid: oktober 2019– september 2025

Byggherre: Uppsala kommun skolfastigheter AB

Generalentreprenör: JSB Construction AB Arkitekt: SWECO Sverige AB Kostnad: 64 Mkr

Vi är experter på

hållbar

förvaring!

Stolt leverantör till projektet Skyttelns förskola.

Välj inredning som håller över tid - gjord på bra material.

Vi arbetar strategiskt med ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Vi producerar svensktillverkade möbler av material som håller över generationer.

Välkomna till vår hemsida!

Realy Bostad skapar hyresrätter där människor ska trivas och vilja bo länge. Det påverkar allt från strukturen i planlösningarna till materialval och färgsättning. Bilder: Realy Bostad

NYPRODUKTION

som prioriterar funktion och hållbarhet

Tornérparken i Jakobsberg, Järfälla, har haft en stadig utveckling sedan byggstart, med en process som präglats av tydlig planering och fungerande samarbete.

AV ELIN BISANDER

REALY BOSTAD ÄR byggherre för projektet som startades i januari i år och beräknas stå klart i december 2026. Hannes Malm, CEO på Realy Bostad AB, beskriver projektet som både lärorikt och effektivt.

– Projektet har utvecklats väldigt bra med en trygg och stabil framdrift. Samarbetet med vår nya byggentreprenör fungerar smidigt, och den effektiva logistiken med hög precision i just-in-time-leveranserna har varit lärorik, säger han.

Ambitionen är att skapa hyresrätter där människor trivs och vill bo länge. Det påverkar allt från strukturen i planlösningarna till materialval och färgsättning.

– I stor utsträckning utgår vi i från hur vi själva vill bo. Det innebär genomtänkta materialval, lugna kulörer, bra förvaring och planlösningar som gör det enkelt att leva ett socialt och funktionellt vardagsliv. Vi vill att lägenheterna ska kännas både hållbara och hemtrevliga över tid, säger Hannes Malm.

Social hållbarhet har varit en central del av projektutformningen. Innergården planeras som en naturlig mötesplats, samtidigt som en gemensamhetslokal skapar förutsättningar för aktiviteter och evenemang.

– Mycket fokus har lagts på ytor som skapar naturliga möten. Gemensamhetslokalen kan användas för allt från föreningsaktiviteter till firanden, och innergården bjuder in till vardaglig samvaro. Det här är viktiga komponenter för att stärka gemenskap och trygghet, säger Hannes Malm.

Hållbarhetsarbetet fortsätter även i materialvalen och de tekniska systemen. Köken får stenkompositbänkar och askgolv läggs för att skapa en öppen, tidlös och ljus miljö.

– Vi väljer material som håller länge och använder IMD för el och vatten, vilket gör boende mer medvetna om sin egen förbrukning och hjälper till att minska den totala klimatpåverkan, säger han.

Energilösningarna omfattar fjärrvärme, solceller och ett FTX-system som återvinner värme ur frånluften.

– Arbetet med energi är brett, och spillvattenåtervinningen tillvaratar energi i avloppsvattnet. Sammantaget minskar det både energibehovet och klimatavtrycket, säger han.

Lokala samarbeten har haft en stor roll i projektet.

– Att samarbeta lokalt ger både kvalitet och närhet och är alltid givande där det är möjligt. Aktörer som känner området bidrar med lokalkunskap, korta beslutsvägar och högt engagemang, vilket märks i slutresultatet, säger Hannes Malm.

När han blickar framåt ser han Tornérparken som ett projekt som pekar tydligt mot företagets riktning.

– Tornérparken är ett tydligt exempel på hur moderna hyresrätter kan kombinera kvalitet, hållbarhet och långsiktighet. Vi hoppas att projektet ska visa vägen för hur man kan skapa bostäder som både är resurseffektiva och riktigt trevliga att bo i.

FAKTA

Tornérparken Jakobsberg 11:22, Nybyggnad av flerbostadshus i Järfälla

Tidsplan: januari 2025–december 2026

Byggherre: Realy Bostad AB

Totalentreprenör: Hanssons Hus Entreprenad AB

Kostnad: 250-350 Mkr

Bli en del av vårt framgångsrika byggteam!

Är du passionerad inom byggbranschen och söker en arbetsplats där du kan växa och utvecklas? Som ett väletablerat byggföretag med stor erfarenhet söker vi nu nya talanger som vill vara med och forma framtiden tillsammans med oss.

Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö där kvalitet, säkerhet och hållbarhet alltid sätts i första rummet. Hos oss får du chansen att arbeta med spännande projekt inom nybyggnation och vara en del av ett dedikerat team. Om du är redo att ta nästa steg i din karriär och vill bidra till vår vision av byggande, ser vi fram emot din ansökan!

BEVARANDE OCH ÅTERBRUK

i fokus när Luleå

får

ny gymnasieskola

Från sjukhus – till socialförvaltningshus – till skola. Katter har nio liv sägs det, men Förvaltningshuset i Luleå får nu sitt tredje, när det byggs om till Luleås nya gymnasieskola.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

BEVARANDE OCH ÅTERBRUK har stått i fokus för arkitekterna från Detail Group.

– I skolprojekt är man ofta varsam med byggnaderna som ofta har fina kvaliteter och på grund av ekonomin, det är ju skattebetalarnas pengar. Men det här projektet är på en helt annan nivå, säger Anna Curtius, uppdragsansvarig arkitekt på Detail Group.

Detail Group vann upphandlingen av den nya gymnasieskolan bland annat för att de gjort en hel del skolombyggnationer förut. Inför uppdraget hade inget direkt sagts om återbruk.

– Men vi föreslog det ganska direkt och beställaren Luleå kommun var väldigt positiv, säger Anna Curtius.

Fastigheten som ska omvandlas till skola började alltså sitt liv som sjukhus och byggdes sedan om till socialförvaltningens lokaler. Eftersom Luleå valt att samla stadens alla gymnasieskolor i ett centralt ”campus” passade det bra att även inlemma den här fastigheten som redan ligger på samma tomt som en av gymnasieskolorna.

Fastigheten är stor: 11 000 kvadratmeter.

–Vi fattade tidigt att vi måste levla upp vårt återbruksarbete, säger Eira Jacobsson, också arkitekt på Detail group.

De tog fram en återbruksplan och valde att inventera i verktyget Palats. I inventeringarna noterade de bland annat fina glaspartier, dörrar och undertak som bara var drygt tio år gamla. WC-porslinet var också i mycket bra skick och kommer att användas i den nya skolan.

– Mycket hade inte slitits alls under tiden som socialförvaltning, säger Eira Jacobsson.

Undertaksplattorna demonterades ner försiktigt och ska återbrukas.

– Demonterarna fick noggranna instruktioner om att ha vita handskar vid demonteringen och om hur de skulle förvara plattorna, säger Anna Curtius.

Vissa andra material har varit svårare att återbruka. En del plastmattor var för gamla för att ens materialåtervinnas och några dörrar höll inte måtten för ljudkraven. Men en del av det som inte har kunnat återbrukas i projektet har tagits om hand av kommunen för återbruk.

Nu är det full fart i projektet för att färdigställa inför nästa års skolstart.

Detail Group är nöjda med att ha utvecklat sina processer inom återbruk.

Exteriören på skolan kommer att lämnas i princip oförändrad. Bild: Detail Group Upp till 47% lägre

DETAIL GROUP

ARKITEKTER & INGENJÖRER

“ Vi skapar idéer, löser problem och bygger samhällen där människor bor, arbetar, lever och samverkar ”

Våra LEC-produkter (Lower Embodied Carbon) representerar en ny generation byggmaterial som uppfyller dagens och morgondagens krav på att minska koldioxidavtrycket från byggnader. AST® LEC är ett sortiment av sandwichelement med ett betydligt lägre koldioxidavtryck, som minskar med upp till 47% beroende på panelens tjocklek och i förhållande till AST® standardprodukter. .

www.parocpanels.se https://www.parocpanels.com/se/sv/campaigns/lower-embodied-carbon/

OneMeds nya logistikanläggning får en yta på 45 000 kvadratmeter och blir därmed en av regionens största anläggningar i sitt slag. Bild: Castellum

ONEMED BLIR FÖRST UT

i framtidens logistiknav när Halvorsäng logistikpark tar form

I november 2024 togs det första spadtaget till OneMeds nya logistikcenter på Halvorsäng i Göteborg.

Den 45 000 kvadratmeter stora anläggningen, som ska stå klar sommaren 2026, blir en av regionens största logistikenheter och markerar samtidigt starten för utvecklingen av Halvorsäng Logistikpark.

Området, som Castellum och Göteborgs Hamn driver tillsammans, omfattar totalt 270 000 kvadratmeter logistikmark och är strategiskt placerat i direkt anslutning till Göteborgs hamn.

ONEMEDS SATSNING är central för företagets fortsatta expansion och för att stärka leveranssäkerheten till svensk hälso- och sjukvård. Det nya logistikcentret byggs med höga krav på robusthet och beredskap, bland annat genom reservkraft som säkerställer drift även vid långvariga strömavbrott. För Castellum markerar projektet startskottet för en modern logistikpark som kombinerar hållbarhet, närhet till hamnen och effektiva transportflöden. Planen är att uppföra sex byggnader mellan 13 000 och 35 000 kvadratmeter, samtliga miljöcertifierade och energisnåla.

– OneMeds byggnad uppförs enligt Miljöbyggnad 4.0 och kompletteras med en solcellsanläggning som beräknas producera 3 GWh solenergi per år. Projektet fortlöper enligt tidsplan och är uppdelat i fem etapper. Högdelen, där kontoret ska ligga, är redan i princip färdig. Stommen till nästa etapp är rest och bjälklag är på plats. Trots det utsatta läget nära kusten har byggteamet hittills haft gynnsamt väder, berättar platschefen Alexander Torstensson på Johansson & Rehn Byggnads.

Samtidigt växer den större visionen för Halvorsäng. Målet är att skapa ett nav för framtidens eldrivna logistik. Här integreras solceller, batterilagring, laddinfrastruktur och smart energistyrning

i samarbete med Buddy Energy. Den uthyrningsbara ytan uppgår till 145 000 kvadratmeter när området är fullt utbyggt, och ambitionen är att certifiera området enligt Miljöbyggnad 4.0 Guld. Totalt ska klimatpåverkan minska med 40 procent jämfört med en referensbyggnad.

Genom Buddy Energys lösning kopplas lokal energiproduktion till batterilagring och styrs i realtid. Systemet gör det möjligt att kapa effekttoppar, avlasta elnätet och skapa ekonomiska fördelar för både fastighetsägare och hyresgäster. Enligt Buddy Energys vd Per-Henrik Persson visar Halvorsäng hur framtida logistikfastigheter bör byggas för att skapa långsiktigt robusta energisystem.

OneMed blir den första hyresgästen i området. För företaget innebär etableringen både en modern, framtidssäkrad anläggning och ett viktigt steg för att stärka företagets hållbarhetsprofil.

– Halvorsäng ger oss förutsättningar att kombinera kapacitet, klimatansvar och leveranssäkerhet, säger Mikael Eisner, Transport & Distribution Manager på OneMed.

Med OneMed som första aktör och en tydlig strategi för elektrifiering, säkerhet och hållbarhet tar Halvorsäng Logistikpark form som Göteborgs nya logistiknav för framtiden.

ingenjörsbyrån inom

Ingenjörsbyrån

Andersson & Hultmark AB

Vi har varit miljösamordnare samt projekterat rör och ventilation i projektet Halvorsäng.

Kretsloppsparken ska byggas av återbrukat material så långt det går. Bild: Kaminsky Arkitektur

Att uppmuntra ÅTERBRUK MED ÅTERBRUK

I Högsbo i Göteborg växer en ny kretsloppspark fram, som ska bli tre gånger så stor som den återvinningscentral den ersätter. Kretsloppsparken ska byggas av återbrukat material så långt det går och visar vägen för en mer cirkulär byggbransch. Projektet drivs av Higab, på uppdrag av förvaltningen Kretslopp och vatten, och ska stå klart 2027. AV PERNILLA KRANTZ

UNDER DE senaste tio åren har avfallsmängderna på återvinningscentralerna i Göteborg mer än fördubblats och Högsbo återvinningscentral har flest besökare av alla. Den nya kretsloppsparken kommer att öka tillgängligheten och samtidigt stimulera till ökat återbruk. På flera sätt. Den nya kretsloppsparken omfattar 7 300 kvadratmeter fördelade på fem byggnader, där själva återvinningscentralen kommer att vara inbyggd med ljuddämpande material för att inte störa omgivningen. Förutom traditionell återvinning kombineras anläggningen med café, verkstad, insamling och en butik för återbrukade produkter.

JAKTEN PÅ MATERIAL

För projektledaren Christian Motter och Higab innebär satsningen ett nytt hållbart grepp.

– Higab behöver satsa på miljö på ett nytt sätt och det här projektet

blir en typ av pilotprojekt. Men att bygga med återbrukat material så långt det går kan vi inte göra själva, det kräver både ett brett kontaktnät och engagerade samarbetspartner.

Och engagemang finns. Redan tidigt gick Higab ut med en efterlysning av material och produkter. I ett pressmeddelande sökte man efter allt från 4 000 kvadratmeter träpanel och 800 kvadratmeter tegel till bjälklag, pelare och balkar. Responsen blev god, men materialjakten pågår fortfarande. Konsulter och entreprenörer följer rivningsprojekt och håller ständig koll på var det finns material att hämta och vilka leverantörer som arbetar cirkulärt. Ett exempel är Stena Stål, som numera också säljer begagnade stålprofiler, kompletta med kontroll och garanti.

– Stål och betong är de stora klimatbovarna. När vi lyckas hitta begagnat stål gör det enorm skillnad, konstaterar Christian Motter.

Redan i systemhandlingsskedet satte Higab ett tufft mål; att halvera projektets koldioxidutsläpp jämfört med traditionell nyproduktion. Beräkningarna visade att ett konventionellt utförande skulle generera cirka 550 kilo CO₂ per kvadratmeter.

– Nu, ett år senare, har vi minskat utsläppen med 49 procent. Men det är nu det blir svårt. De tunga posterna som stål och betong är avklarade. De sista procenten kräver betydligt mer arbete, förklarar Christian Motter.

SEDUMTAK OCH KOPPAR

Idag står stommen klar och arbetet har gått vidare med installationer, innerväggar och isolering. I den stora hallen läggs i skrivande stund taket, övriga byggnader muras med återbrukat tegel eller kläs med återvunnen plåt. Ett annat exempel på återbrukat material är ett sedumtak som projektet lyckats rädda från ett annat bygge. Även delar av koppartaket från Ostindiska Huset i Göteborg, som Higab renoverar just nu, har tagits till vara. Koppar har plockats ner och

flätats till dekorativa skivor som kommer användas både som fondväggar och att klä disken i butiken med.

Att bygga en kretsloppspark med så hög grad av återbruk är en komplex process, men också en möjlighet att visa vad som faktiskt är möjligt när viljan finns.

– Vi är många som brinner för det här och vi ser redan vilken skillnad det gör, avslutar Christian Motter.

FAKTA

Nybyggnation av kretsloppspark i Högsbo

Byggtid: 2023-2027

Byggherre: Higab på uppdrag av Kretslopp och vatten

Byggentreprenör: Skeppsviken är totalentreprenör

Arkitekt: Kaminsky Arkitektur

Kostnad: 312 Mkr

Epsilon Byggkonsult AB

Box 14166, 400 20 Göteborg

Tel: 031-400 380

www.epsilon-byggkonsult.se

Doktoranden består av två huskroppar på sex våningar. Husen binds samman av en innergård på ett gårdsbjälklag.

KLÖVERNS FÖRSTA BOSTADSBYGGE KLART

– sista etappen i östra delen av Ursvik

I början av sommaren stod Doktoranden i östra Ursvik klar. Därmed kom sista pusselbiten på plats bland bostäderna som har uppförts i denna populära stadsdel.

AV KJELL-ARNE LARSSON

FÖR KLÖVERN ÄR Doktoranden en milstolpe. Det är företagets första färdigställda bostadsprojekt, ett i raden av projekt som dras igång. Som tvåa bland färdigställda bostäder kom Eddahuset i centrala Uppsala.

FIN TOPOGRAFI I URSVIK

Doktoranden består av två huskroppar i suterräng, precis som flera av grannhusen.

– Nya bebyggelsen är väl anpassad till områdets naturliga topografi. Gården mellan våra hus ansluter till parkmark och vidare till gångstråk i området, berättar Henrik Melin, som är Klöverns projektledare och fastighetsutvecklare.

Doktorandens gård har planterats med växter som är väl anpassade till det svenska klimatet med ambition att skapa en varierande gårdsmiljö. Klövern kommer vidare att låta göra naturvärdesinventering i samtliga sina projekt.

Arbete med biologisk mångfald ingår – tillsammans med en rad kriterier – i certifieringssystemet Svanen, som har tillämpats för Doktoranden.

– Planen att Svanen-märka fanns med från början i projektet när det kom att ingå i Klövern. I övrigt är vår standard att certifiera alla nyproduktioner med BREEAM-SE nivå Excellent, fortsätter Henrik Melin.

KLIMATKRAV

Klövern ställde krav på byggentreprenören Devoco att klara en högsta klimatpåverkan av 290 kg CO2e/kvm BTA (A1-A5). Företaget lyckades tack vare flera grepp att få ner påverkan till cirka 280 kg CO2e/kvm. Klövern har som övergripande mål att minska utsläppen med 20 procent årligen fram till 2030, i sina nyproduktioner.

– Vi är nöjda och stolta över Doktoranden, både som projekt och för att vi har skapat tillskott av bostäder. Det känns bra att varit med

och slutfört sista etappen i östra Ursvik, avslutar Henrik Melin.

Doktoranden består av två huskroppar på sex våningar. Husen binds samman av en gemensam innergård. Under husen och gårdsbjälklaget finns parkeringsgarage, teknikrum och cykelrum. Överbyggnaden omfattar 75 enrumslägenheter och 18 tvårumslägenheter med repeterande planlösning.

– Det har inneburit en hållbar byggproduktion som är effektiv och kapar kostnader, säger Mikael Svensson, affärschef hos totalentreprenören Devoco.

Stommen är utförd i betong, med HDF-bjälklag och massiva lägenhetsskiljande betongväggar. Även dessa väggar är prefab. Ytterväggarna utgörs av halv-sandwich element. Bottenvåningen är klädd med klinker, medan resten av våningarna är putsade. Genom prefabricerade lösningar och noggrann projektering har klimatpåverkan kunnat minimeras. Fokus har legat på att använda produkter med dokumenterade miljöprestanda i form av EPD:er, skapa resurseffektiva konstruktioner och välja material som uppfyller Svanens kriterier.

– Vi har lång erfarenhet av att minska klimatpåverkan och ta fram klimatdeklarationer, med egen personal som arbetar specifikt med dessa frågor. Klimatkalkyler gjordes återkommande under projektet

VI JOBBAR FÖR

HÅLLBART BYGGANDE

Stolt partner till projektet

Doktoranden i Stockholm Läs mer Klövern

och till slut redovisades en som till 75 procent var baserad på specifika EPD:er. Vi är stolta över vårt klimatarbete, både för Doktoranden och tidigare projekt, fortsätter Mikael Svensson.

Devoco har också erfarenhet sedan tidigare av Svanen-certifiering, med väl inarbetade rutiner bland annat för kontroll av inköp mot gällande kriterier. Företaget har egen diplomerad Svanen-samordnare. Certifieringen låg faktiskt klar redan inom en vecka efter byggets färdigställande.

– Sedan blev Doktoranden vårt första klara projekt i östra halvan av Sverige, och ett projekt vi är glada att nu ha på vår referenslista, avslutar Mikael Svensson från Devoco.

Företaget hette tidigare Bergman & Höök, och har haft mest verksamhet i Göteborg och längs Västkusten.

FAKTA

Doktoranden, nybyggnad av bostäder, Sundbyberg Byggtid: januari 2024–juni 2025 Byggherre: Klövern AB Byggentreprenör: Devoco Arkitekt: QPG Arkitektur AB

HSB Norrs vision med Mariehöjd 8 har varit att skapa trygga, trivsamma hem för människor i olika livssituationer. Bild: Peab Sverige AB

HÅLLBART BOSTADSPROJEKT

växer fram i Umeå

Mariehöjd 8 växer nu fram i Umeå, ett bostadsprojekt där hållbarhet, funktion och långsiktiga kvaliteter står i fokus. Här planeras lösningar som ska hålla över tid – både tekniskt och socialt.

AV ELIN BISANDER

HSB NORRS åttonde etapp i Mariehöjd börjar ta form – ett projekt där hållbarhet, gemenskap och långsiktighet vävs samman till ett boende för framtiden.

– Visionen har varit att skapa trygga, trivsamma hem för människor i olika livssituationer, berättar Jenny Axberg, affärsområdeschef för fastighetsutveckling på HSB Norr.

– Många som redan bor i området vill stanna men behöver mer plats. Därför erbjuder vi nu större lägenheter med två badrum och egen tvättstuga, säger hon.

För Peab har arbetet med Brf Mariehöjd 8 handlat lika mycket om hantverk som om lagarbete. Som totalentreprenör har företaget

genomfört hela bygget med egen personal – från grundläggning och platsgjuten stomme till murad fasad och färdiga ytskikt.

– Att vi gjort allt på plats själva med egen personal har gett oss full kontroll över processen och en hög produktivitet. Det är en styrka att ha den kompetensen i företaget, säger Johan Malm, platschef på Peab Sverige AB.

Byggnaden är preliminärt certifierad enligt Miljöbyggnad Silver och har utrustats med solceller för att minska behovet av köpt energi. För att minska klimatpåverkan har grön betong med alternativa bindemedel använts, vilket sänker koldioxidutsläppen betydligt.

Samtidigt har projektet skapat praktikplatser som en del

Bygget ligger mitt i ett bostadsområde vilket gjort att logistiken krävt noggrann planering. Bild: Peab Sverige AB

av HSB Norrs satsning på social hållbarhet.

Eftersom bygget ligger mitt i ett bostadsområde har logistiken krävt noggrann planering. Transporter, materialflöden och säkerhet har behövt samordnas in i minsta detalj.

– Vi hade dessutom två alternativa planlösningar att ta höjd för i projekteringen, beroende på om huset skulle bli hyresrätter eller bostadsrätter. Det ställde stora krav på kommunikation mellan alla parter, berättar Johan Malm.

En viktig erfarenhet från projektet är vikten av de mjuka värdena.

– Ett bra arbetsklimat och en öppen feedbackkultur påverkar hela resultatet. Vi har haft en otroligt bra stämning i gruppen, och det är något vi tar med oss till nästa projekt, säger Johan Malm.

Trots ett utmanande marknadsläge med höga räntor har projektet drivits vidare med fokus på kvalitet och långsiktighet.

– Vi bygger inte för stunden utan för generationer framåt. Energieffektivitet, hållbara material och goda gemensamhetsytor gör Mariehöjd 8 till ett boende som står sig över tid, säger Jenny Axberg.

Målet är att skapa ett föredöme för framtidens bostadsbyggande i Umeå – där miljö, trivsel och kvalitet möts i varje detalj.

FAKTA

Mariehöjd 8 Skärvstenen 3, nybyggnad av flerbostadshus i Umeå

Tidsplan: januari 2024–september 2025

Beställare: HSB Norr ek för

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Arkinova Arkitekter KB Kostnad: 130 Mkr

Vi får jobbet gjort sedan 1964 – med stans bästa chaufförer.

Lärlingsgatan 27 K, 904 22 Umeå 090-330 00 • marcus.oskarsson@umespol.se www.umespol.se

Lärlingsgatan 25 A, 904 22 Umeå 090-14 15 70 • lars@lmu.se

Tel: 090-77 93 00, Mobil: 070-689 22 34

E-post: rikard@halteknik.se

ÅTERBRUKAD FASAD

BERÄTTAR MALMÖS HISTORIA

– Amphitrite formar framtidens lärandemiljö

När Malmö får sin nya universitetsbyggnad Amphitrite blir fasaden en berättelse i sig. Den levande ytan med återbrukat material förankrar byggnaden i platsens industriella historia och blickar samtidigt framåt mot framtidens lärandemiljö.

AMPHITRITE, som ska stå klar i slutet av 2027, blir en flexibel och inkluderande byggnad med tydliga referenser till områdets hamnoch industrihistoria.

Byggnaden integrerar delar av den historiska magasinsbyggnaden och präglas av öppna, generösa entréer. Det runda atriet binder samman byggnadens alla delar. Med sitt välkomnande uttryck, levande bottenvåning och närhet till vattnet blir byggnaden en inbjudande mötesplats på Universitetsholmen för studenter, medarbetare och Malmöbor.

Fasaden är en central del av byggnadens hållbarhetskoncept,

där återbruk och cirkulära materialval genomsyrar både stomme, golv och inredning. Den roströda fasaden går i linje med många av de andra byggnaderna i området. Här finns återbrukat tegel samt krossade delar av terrazzotrappor och kalkstensgolv från den gamla byggnaden ingjutna. Den taktila kompositionen skapar ett varmt och harmoniskt intryck på avstånd och på nära håll träder de unika och livfulla detaljerna fram.

EN BERÄTTELSE I ÅTERBRUKADE MATERIAL

– Fasaden är ofta det första intryck människor får av en byggnad,

och på en central och viktig plats som Universitetsholmen är den särskilt viktig. Vi har lagt mycket engagemang på att fånga husets karaktär och ambitioner i fasaden. Arbetet med fasaden har i sin tur präglats av lärande, lekfullhet och nyfikenhet, egenskaper vi hoppas kommer prägla verksamheten inne i byggnaden. Resultatet blir ett nytt, karakteristiskt och väldigt fint inslag i Malmös centrala stadsbild, säger Ulrika Hallengren, vd på Wihlborgs.

– Byggnaden hämtar inspiration från det industriella arvet på Universitetsholmen, där tydliga konstruktiva element i den gamla fasaden omtolkas i den nya arkitekturen. Den platsspecifika fasaden har krävt ett samarbete med stort förtroende för processen och en gemensam vilja att förverkliga den arkitektoniska visionen. Alla parter har varit involverade från start och de olika perspektiven har blivit en naturlig del av lösningen. Resultatet är en arkitektur som berättar om platsens historia och blickar mot framtiden, säger Ola Jonsson, ansvarig arkitekt och partner på C.F. Møller Architects.

– Det återbrukade fasadmaterialet är mer än ett materialval, det är ett synligt ställningstagande för miljön. Att bygga med ett litet klimatavtryck i ett så stort projekt är en utmaning, och vi är glada att Wihlborgs har antagit den. Fasaden är ett tydligt exempel på hur man i projektet har hittat nya vägar för att nå sina hållbarhetsmål som harmonierar med universitetets ambitioner på området, säger

Anna Bruun Månsson, hållbarhetsutvecklare på Malmö universitet. – Malmö universitet är ett modernt lärosäte som också vilar på akademiska traditioner. Här får stadens, platsens och lärosätets historia leva vidare tack vare att delar av den gamla byggnaden sparas och material återbrukas. Amphitrite kommer bidra till utvecklingen av vår plats, gemenskap och identitet som ett öppet lärosäte med kunskap och samhälle i fokus, säger rektor Mia Rönnmar på Malmö universitet.

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET PÅ UNIVERSITETSHOLMEN

Fasadens design är ett resultat av en noggrann process där olika versioner av idén och tekniska lösningar har testats. Slutresultatet finns nu i form av en mock-up, en fullskalig prototyp, på byggarbetsplatsen – synlig även för förbipasserande på kajen.

– Det har varit otroligt roligt att vara en del av den här processen, att testa, prova och förfina tillsammans med många engagerade aktörer. Varje detalj har granskats och utvecklats flera gånger, säger Rickard Berlin, projektledare på Wihlborgs.

– Det handlar om att balansera historia, idé och estetik. Fasaden utgår från platsen och den tidigare tegelbyggnaden, som delvis står kvar, samtidigt som den speglar den nya byggnadens rationella struktur, säger Björn Förstberg, arkitekt på Förstberg Ling.

Exteriör visionsbild av nya kommunhuset då det står klart på Anton Tamms väg 1, hösten 2026. Bild: Rendering 3D modell, Carlstedt Arkitekter AB

MILJÖSMARTA LÖSNINGAR

formar Väsbys nya kommunhus

Upplands Väsby, utanför Stockholm, visar att ett kommunhus inte behöver byggas från grunden. I stället förvandlar kommunen nu ett 40 år gammalt kontorshus på Anton Tamms väg 1 till ett toppmodernt och hållbart kommunhus. När projektet står klart hösten 2026 samlas cirka 600 medarbetare under ett och samma tak – något som både effektiviserar verksamheten och gör servicevägarna kortare för Väsbyborna.

– GENOM ATT SAMLA viktiga servicefunktioner på en plats gör vi det enklare för Väsbyborna att få snabb hjälp. Samtidigt sänker vi kostnaderna för kontorslokaler och stärker samarbetet mellan våra verksamheter, säger kommunstyrelsens ordförande Mathias Bohman (S).

ETT STRATEGISKT STEG FÖR HELA

KOMMUNORGANISATIONEN

I dag är administrationen utspridd på tre olika adresser. Kommunens långsiktiga plan innebär därför att Pyramiden och det blå höghuset i Väsby centrum avvecklas till förmån för det nya kommunhuset.

– Vi skapar bättre förutsättningar för våra medarbetare att hitta synergier. Det känns också självklart att placera kommunhuset i Optimusområdet – en historisk plats som nu utvecklas för framtiden, säger kommundirektör Derk de Beer.

MODERN SERVICE NÄRA VÄSBYBORNA

Det nya kommunhuset får reception, besöksrum och flera våningsplan med kontorsmiljöer. Entréplanet byggs om för att ge en trygg

och välkomnande miljö med café, barnhörna och en utställningsyta som kan användas för konst och samhällsprojekt.

Dessutom har Väsbyborna fått påverka utformningen av receptionen genom dialogmöten – vilket ger byggnaden en tydlig lokal förankring.

KLIMATSMARTA VAL SÄNKER KLIMATPÅVERKAN

KRAFTIGT

Hållbarhet är en central del av projektet. Kommunen har därför valt lösningar som både minskar klimatavtrycket och sparar resurser:

• Byggnadsstommen bevaras, vilket sparar cirka 900 ton koldioxid.

• 80 % av möblerna återbrukas, och nyinköp inkluderar second hand.

• Solpaneler installeras på taket för att sänka elförbrukningen.

• Nya ventilationsaggregat minskar energiförbrukningen med cirka 15 %.

Ett helt nytt kommunhus hade kostat över 300 miljoner kronor. Genom att renovera det befintliga huset landar kostnaden på 211 miljoner – en milstolpe i både ekonomi och miljöansvar.

Under byggtiden flyttar verksamheterna till Optimusvägen 14. Mer information finns på kommunens webbplats.

Weline ONE

Ett fäste – många möjligheter

» Fallskyddswire för alla tak

» Snabb och flexibel montering

» Wiren fixeras i fästet utan att skadas

» Termineringsfri wire

» Fallstopp på stegar

Scanna QR-koden för film på Weline ONE eller läs mer på welandstal.se

Miljöcerti eringar och Bedömningssystem

Följ oss gärna på www.grontsamhällsbyggande.se