Lajvpedagogik i fritidshemmet
Victoria Mosshem & Lukas Renklint
Innehåll
Lajv och lärande
I lajvpedagogiken möts flera välkänt effektiva sätt att lära. Det lajvpedagogiska lärandet är ett upplevelsebaserat och erfarenhetsbaserat, förkroppsligat lärande. De pedagogiska lajven anknyter till verkliga situationer och genomsyras av lekfullhet, kreativitet och skapande, där barnets nyfikenhet, kompetens och handlingskraft står i centrum. Det bygger på idén om att skapa trygga miljöer från vilka man vågar utmana sig och där misslyckanden betraktas som spänningshöjande inslag som leder till utveckling. Här möts därmed centrala tankar från flera pedagogiska banbrytare genom tiderna med tydliga spår från såväl John Deweys learning by doing, Ellen Keys tro på leken och barnets inneboende nyfikenhet som Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon och David Kolbs modell för experiential learning. Insamlande av praktisk erfarenhet i en kreativt stimulerande miljö, där misslyckanden är naturliga och där pedagogen skapar förutsättningar för utforskande snarare än ingriper för att underlätta, går igen i såväl Reggio Emilia-filosofin, som John Hatties Visible learning.
Lajv och lärande 31
Vad vill vi att våra elever ska lära sig?
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna, för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och för att lagar och andra föreskrifter som gäller i samhället ska följas. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
(SKOLVERKET, 2022, S. 5)
Vårt skolväsende i Sverige vilar på en demokratisk grund. Skolans mest grundläggande värden handlar om att bevara och stärka vår demokrati genom att främja lärande och utveckling av kunskaper och värden hos våra elever. I grund och botten vill vi att skolan ska härbärgera och främja en livslång lust att lära, grundad i förståelse, medkänsla och respekt mellan oss människor och för vår värld.
Vi lever också i ett föränderligt samhälle i en globaliserad värld, med snabb teknologisk utveckling och täta informationsflöden. Det ställer därmed krav på skolväsendet att tillhandahålla den förberedelse i form av förmågor, kompetenser, kunskaper och värden som eleverna kommer att behöva i sin framtid – och som vår framtid behöver. Vi som arbetar i skolan har ansvaret att hjälpa varje individ att få med sig ett grundpaket av kunskaper och färdigheter som den behöver för att leva ett fullgott liv, forma sin omvärld och
32 Lajv och lärande
fortsätta formas av den. I sin kärna är det faktiskt så att det vi gör i skolan i slutändan kommer att påverka hur vår gemensamma framtid ser ut.
Framtidens kompetenser, Lärkompassen och lajvpedagogik
Det långtgående projektet Future of Education and Skills 2030/ 2040 vid OECD (2025) syftar till att skapa riktning genom ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för utbildningsmål i stort som ska hjälpa oss att nå och skapa den framtid vi vill ha. Det arbetet har till stor del handlat om att söka svar på just detta med vad nutidens elever behöver för att vara redo att möta sin framtid – och har hittills tagit fram The OECD Learning Compass (hädanefter Lärkompassen). Det är en modell samskapad av lärare, elever, forskare, skolledare med flera från hela världen. Med Lärkompassen ämnar man (bland annat) kunna svara på frågan:
Vilka kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kommer dagens elever behöva för att frodas och forma sin värld?
OECD kallar dessa kunskaper, förmågor, attityder och värderingar för 21st century competencies – sådana kompetenser som man anser att en lärande person behöver i det 21:a århundradets utveckling. Ett ”följande av Lärkompassen”, det vill säga samverkan av alla dess olika delar, låter eleven utöva agency eller ha agens – vilket förklaras som en handlingskraft eller ett utrymme att agera, snarare än att följa, på ett meningsfullt sätt, samt att det leder till välmående och utveckling.
I modellen framhävs också hur den lärande, eleven, inte är ensam utan lär i stöd av och i interaktion och samspel med andra, såsom pedagoger, föräldrar, kamrater och med samhället i stort.
Lajv och lärande
Hur gör vi?
– Att planera ett lajvprojekt
Nu är det äntligen dags! Hur gör vi det här? Oroa dig inte, den delen kommer nu. Det här kapitlet beskriver hur du går tillväga för att öppna dörren till det stora utrymme för lärande, kreativitet och delaktighet som ett lajvprojekt innefattar. Vi kommer att guida dig, steg för steg, genom vår beskrivning av hur du gör för att skapa lajvprojekt i ditt fritidshem. Längs vägen kommer vi att belysa de möjligheter till elevdelaktighet och arbete med fritidshemmets centrala innehåll som finns under planeringsfasen, och samtidigt ge dig de tips, förslag och förklaringar av både förhållnings- och arbetssätt som du behöver för att känna dig säker. Kom ihåg att du har kapitlet om lajvet Tygfabriken att jämföra med och återvända till för att sätta beskrivningar i kontext.
Håll i hatten, nu kör vi!
Hur gör vi? – Att planera ett lajvprojekt 71
En kreativ process
Precis som i alla berättelser behöver man för att skapa ett lajv bygga upp en värld som berättelsen tar plats i. Det behöver finnas karaktärer som berättelsen handlar om och ett ungefärligt händelseförlopp.
Till skillnad från exempelvis teater eller skönlitterärt skrivande kan du i en lajvplanering inte bestämma exakt var berättelsen ska ta vägen, eftersom själva meningen är att elevernas agerande och reagerande ska påverka och styra berättelsen.
Men för att eleverna ska kunna mötas i samma berättelse och ha liknande uppfattning om vad som funkar och inte i lajvet behöver det finnas ramar och vägledning. Alla spelare behöver veta det som rollerna i lajvet vet för att kunna agera på ett rimligt sätt. De behöver för den sakens skull inte känna till allt som händer och finns, men då det under lajvets gång inte finns en allvetande berättare, och då varje deltagare styr sin egen roll, betyder det att vad spelaren vet är lika med det rollen vet. Sådant som karaktärer i en bok plötsligt kan inse måste därmed tydligt berättas i ett lajv.
Det innebär att du som lajvdesigner, utifrån ditt syfte, behöver lista ut och/eller besluta vilka typer av roller lajvet handlar om, vilken värld rollerna befinner sig i och vilken information om den som behövs för att den ska kännas verklig och fungera för deltagarna att lajva i, vilka händelser eller problem som behöver initieras och uppstå för att berättelsen ska engagera och drivas framåt, vilka regler som behövs för att hålla ihop alltsammans, samt vilken dräkt och rekvisita som behövs eller kan hjälpa för att höja upplevelsen.
Låter det som mycket? Ingen fara! Du får förklaringar och vägledning till varje steg här nedan!
72 Hur gör vi? – Att planera ett lajvprojekt
Lajvprojektets faser
För att så tydligt som möjligt kunna beskriva vad vi menar vill vi använda begreppet lajvprojekt. När vi zoomar ut för att titta på hela helheten – från planering till helt avslutad aktivitet efter efterarbetet – är lajvprojekt begreppet för hela den processen. Ett lajvprojekt består från grundidé till avslutat projekt av tre faser:
• planera och skapa det pedagogiska lajvet (förberedelsefas)
• det pedagogiska lajvet (genomförandefas)
• efterarbete på kort och lång sikt (befästandefas).
Det pedagogiska lajvet, det vill säga genomförandet, består i sin del av tre sammanhängande delar.
• ett intro där man förbereder deltagarna och värmer upp
• lajvet där man lajvar berättelsen
• ett efterarbete där man processar och befäster lärande i direkt anslutning till lajvet.
Vi kommer först att kort redogöra för det pedagogiska lajvets tre delar. Därefter djupdyker vi i planeringen av hela lajvprojektet.
Lajvets delar
Delarna i det pedagogiska lajvet genomförs i så nära anslutning till varandra som möjligt. Såväl intro som efterarbete hör nämligen starkt ihop med själva lajvet och ingår generellt i en och samma lajvdag där upplevelsen sker – men utgör ändå varsin väsentlig del av upplevelsen. Vi börjar med att beskriva dessa lite närmre för att du i din planering ska veta vilken funktion respektive del har och behöver.
Hur gör vi? – Att planera ett lajvprojekt 73
Gör lärandet till ett äventyr!
Lajvpedagogik är ett lekfullt och engagerande arbetssätt
som gör lärandet levande. När du låter eleverna kliva in i olika roller och skapa nya berättelser stärks och utvecklas både individen och gruppen. Genom att lajva – spela levande rollspel med pedagogiska mål – väcks kreativiteten och fritidshemmets uppdrag blir både tydligt och roligt.
Den här boken visar steg för steg hur du kan använda lajvpedagogik för att arbeta med till exempel värdegrund, demokrati och social kompetens – i linje med läroplanens mål. Du får konkreta exempel och två färdiga lajv som du kan prova direkt.
Boken har ett inkluderande förhållningssätt och för att alla ska kunna delta lyfts också hur man kan arbeta utifrån ett specialdidaktiskt perspektiv.
Victoria Mosshem och Lukas Renklint arbetar med lärande genom fantasi, spel och lajvpedagogik. Victoria är lärare och specialpedagog, Lukas är lajvpedagog och barnboksförfattare.
För ett fritidshem där lärandet är på riktigt, och fantasin får plats.
