attack !
b y et
till attack !
y t e
stina jonsson
till attack! konsten att fånga ett byte
Stina Jonsson, 2025
Copyright © 2025 Stina Jonsson och Norddalen förlag
Kållandsö, Norddalen, 531 99 Lidköping
Foton på omslaget samt i inlagan: Shutterstock.
Foton på sidorna 20–21: Stina Jonsson.
Foton på sidorna 28–29: iStock.
Tryck: Danmark 2025
ISBN: 978-91-987867-5-0
Innehåll
på jakt efter mat
Vad har en liten spindel och en mäktig isbjörn gemensamt? Jo, de kan båda konsten att fånga ett byte. Många ungar får mat av sina föräldrar, men snart måste de jaga på egen hand. För djur som lever ensamma är det en fråga om liv eller död.
En valhaj låter maten strömma in.
Några jägare följer efter och tröttar ut sitt byte.
Andra ligger i bakhåll och väntar. En del är starka, andra bär på ett gift.
Valhajen är världens största fisk och kan bli
hela 18 meter lång. Tar den extra stora byten?
Nej, den simmar med öppen mun i ytvattnet. På
så sätt kan den sila plankton och småfisk.
Serval på musjakt!
En serval jagar främst gnagare. Den smyger i gräset innan den hoppar högt och slår ner på bytet. Servalen kan hoppa 3 meter rakt upp i luften. Något inte fåglar är beredda på ...
I den här boken får du möta djur som alla vet exakt hur just de ska fånga sin mat!
Flera olika trådar
Spindlar har spinnvårtor på bakkroppen. Med dem spinner spindlarna olika sorters trådar.
De kan användas till nät, för att linda in byten eller som säkerhetslina. Silke – spindeltråd – är ett av världens starkaste material.
Många spindlar har åtta ögon. Ögonen har olika uppgifter, som att reagera på rörelser eller skilja på mörker och ljus.
Hoppspindlar har korta, kraftiga ben och god syn. De skapar inga nät, utan spanar efter byten att attackera.
Hoppspindeln spinner inga nät.
Upp-och-ner är ingen konst!
Täckvävarspindlar har långa, smala ben och spinner liggande nät. De väntar under nätet på att bytet ska fastna.
Spindeln håller sig kvar i nätet med sina klor. För att inte fastna i de klibbiga trådarna har den ett tunt lager olja på fötterna. Spindlar som inte själva spinner nät saknar olja. Därför riskerar de att fastna i andras nät.
Spindlar saknar tänder och kan inte tugga maten. I stället sprutar de in matsmältningsvätska i bytet som blir flytande. Sedan kan spindlarna suga i sig det.
en lååång kram
En nätpyton – världens längsta orm – kan bli tio meter. Den slukar kalvar och krokodiler, men sällan människor. Ormen kramar bytet hårt, så att hjärtat inte kan slå eller djuret andas.
Dagens meny: vildsvin.
En burmesisk pytonorm slukar
slukar en gris hel.
Ormens hud, revben och käkar vidgas. Hjärtat blir större, för att kunna pumpa mer blod. Så sväljer ormen långsamt hela bytet.
jaktskola
Kattungar tar många gånger samma sorts byten som sin mamma. En unge som matas med fåglar jagar alltså ofta själv det som vuxen. Men mamman visar faktiskt inte hur man jagar. I stället bär hon hem döda byten till sina ungar. Längre fram kommer hon med levande djur. Det kan ungarna inte låta bli att jaga!
Katten biter möss i nacken och större byten i strupen. Att leka med bytet är ett sätt att träna jakt. Risken att en kvick råtta biter katten är också mindre om den blir utmattad.
skarp syn
Pilgrimsfalken kan se detaljer på flera kilometers håll. Den kan också störtdyka i 300 km/timmen. Det gör den till en god jägare och världens snabbaste djur. Hanen
är lika stor som en kråka. Honan är lite större och jagar ofta tyngre byten.
Falken slår sitt byte i luften. Om det inte dör av krocken får det ett bett i nacken. Falken kan både dyka och flyga i kapp fåglar som är på samma höjd. Vanlig föda är duvor, måsar, starar och trastar.
Att kunna fånga ett byte är livsviktigt och knepen många. Varför fastnar inte spindeln i sitt eget nät? Hur stora byten kan en nätpyton svälja? Och hur undviker man att själv bli mat? Det är dags för jakt!
