Med förord av Åse Fagerlund, filosofie doktor, neuropsykolog & psykoterapeut.
Bli föräldern du vill vara
FRÅN AUTOPILOT TILL MEDVETNA VAL
INNEHÅLL
Mina mamma-principer
Vi vet alla hur svårt det är att vara förälder. Att veta vad som är det absolut bästa för vårt barn i varje situation och försöka vara den bästa förebilden i alla stunder. Även när vi själva har brister och svackor. Därför kan det vara klokt att ha tydliga grundvärderingar som hjälper dig att förhålla dig till olika utmaningar och tuffa stunder i ditt föräldraskap.
Som förälder har jag format en rad principer som fungerar som min kompass i vardagen. Mina ”mamma-principer”. Det är som en liten handbok jag har tagit fram för hur jag vill vara som mamma och hur jag strävar efter att uppfostra mitt barn. Det är helt enkelt värderingar och mål som är viktiga för mig, och riktlinjer som hjälper mig att navigera inom föräldraskapet.
Här följer några av mina mamma-principer:
1.
Jag höjer aldrig rösten eller skriker på mitt barn
En sak jag aldrig har gjort eller kommer att göra är att höja rösten eller skrika på mitt barn. Men låt oss börja med varför detta är så viktigt. Skrik lär inte barn reglering, det lär dem rädsla. En del tror att barn kommer att lyssna bättre eller förändra sitt beteende om vi höjer rösten. Men riktigt så fungerar det inte.
Varför skrik inte är en bra metod
När du skriker på ett barn kanske hen slutar med det oönskade beteendet. Men forskning visar att hårda uppfostringsmetoder, som skrik och skäll, leder till kortsiktig åtlydnad men inte till att barn lär sig förstå eller reglera sitt beteende (Gershoff, 2013; Wang & Kenny, 2014).
Barnet lär sig att undvika den vuxnas utbrott, men inte att förstå vilka handlingar som är rätt eller fel och varför det är så.
Barn behöver vägledning för att utveckla förmågan att reglera sina känslor och beteenden. Och hur kan vi förvänta oss att de ska lära sig detta om vi själva tappar kontrollen och inte kan reglera våra egna känslor? Om vi vuxna reagerar genom att skrika när vi blir frustrerade lär vi barn att det är ett acceptabelt sätt att hantera svåra situationer. Och det är ett mönster som kan följa med dem in i deras eget liv. Kom ihåg att barn inte gör enbart som vuxna säger, de gör som vi vuxna själva gör. Och barn lär sig självreglering genom att vuxna visar hur man lugnt hanterar frustration (Eisenberg, Spinrad & Eggum, 2010; Morris et al., 2007).
Något som är viktigt att bära med sig är att barn inte är ”jobbiga” – de är utforskande. Barn har sällan som avsikt att vara ”besvärliga”. De testar gränser, utforskar världen och försöker förstå sig själva och sin omgivning. Det är deras sätt att lära sig hur livet fungerar.
Vi kan inte förvänta oss att barn ska agera utifrån sunt förnuft och vad som är logiskt ur ett vuxet perspektiv. Istället behöver vi kliva in i rollen som trygga förebilder.
Genom att själva hålla oss lugna och pedagogiska även i tuffa stunder så visar vi barn hur vi kan hantera känslor och situationer på ett bra sätt. Och det är just detta som hjälper dem att utveckla de färdigheter de behöver för att själva navigera i livet.
Bra ledarskap
En tanke som ofta slår mig är hur vi ser på ledarskap inom andra områden av livet. Tänk dig en chef som skriker på sina anställda när de gör misstag. Det skulle knappast betraktas som en bra eller effektiv ledarstil – snarare tvärtom. Vi förväntar oss respekt och tålamod från dem som leder oss. Så varför skulle inte barn förtjäna detsamma?
Ett bra knep är att fundera kring hur du själv hade önskat att en chef, kollega eller vän hade bemött dig i en situation där du är upprörd eller gör något ”fel”. Jag tror inte att svaret är att du vill att de ska skrika på dig eller ha en otrevlig ton. Det är mer sannolikt att du skulle uppskatta om de med en vänlig och respektfull ton hade väglett dig och hjälpt dig att förstå hur du kan göra annorlunda i framtiden.
Så när ditt barn testar sig fram och utforskar sina gränser är en bra riktlinje att behålla en varm och pedagogisk ton. Hjälp barnet att navigera. Skrämseltaktik är inte en särskilt framgångsrik metod när det kommer till långsiktiga lösningar och att bygga trygga individer.
Att hålla sig lugn kan vara en utmaning. Särskilt när vi själva är trötta, stressade eller frustrerade. Men varje
gång vi lyckas möta våra barn med tålamod och respekt, istället för med ilska eller frustration, så gör vi en viktig och värdefull insats.
2.
Jag använder inga hot
Jag har flera gånger behövt stoppa mig själv från att ta till hot i stunder när det nästan instinktivt har dykt upp som ett alternativ på en snabb lösning. För visst är det så lätt att säga ”Om du inte borstar tänderna nu så kan vi inte äta glass imorgon” när vi har slut på tålamod. Vi kanske vill komma i mål med något medan vårt barn gör allt annat än det vi borde göra.
Hot är en kortsiktig lösning som kanske fungerar för stunden, men det har betydligt fler negativa än positiva effekter. För mig är det viktigt att tänka långsiktigt och medvetet, och det innebär att jag får bita mig i tungan ibland och tänka till innan jag reagerar. Barn ska inte uppfostras genom rädsla eller oro – de behöver vägledning, trygghet och förståelse.
Varför fungerar inte hot?
Hot lär inte barn att förstå varför ett beteende är olämpligt eller vad de kan göra istället. Det leder snarare till att det är rädslan för konsekvenserna som styr handlingarna. Men vi vill lära barn att det är insikten om rätt och fel som ska styra.
När vi använder hot i vår uppfostran kan det skapa ett mönster där barnet agerar på ett visst sätt för att undvika negativa konsekvenser, snarare än för att barnet förstår, bygger värderingar och en inre moralisk kompass. Ge-
REFLEKTION
Skriv en lista över dina positiva egenskaper som förälder. De sidor av dig själv som du är stolt över och vill fortsätta bygga på.
Nästa steg är att identifi era de områden där du känner att det fi nns utrymme för förbättring.
Skriv en lista över vilka områden du vill och behöver jobba på. Vilka beteenden eller mönster vill du förändra?
2. 3.
5. Börja kartlägga i vilka situationer dina mindre bra sidor brukar visa sig och vad som triggar dem. Skriv sedan ner hur du vill börja agera istället! Hur hade den bästa versionen av dig själv gjort? Refl ektera kring hur du kan ge dig själv de bästa förutsättningarna att faktiskt nå din målbild och ändra de mönster du inte vill vara kvar i.
1.
4.
Exempel på kartläggning
• Beteende jag vill förändra: Höjer rösten ibland.
• Situation: När vi har bråttom till skola och jobb på morgnarna.
• Triggande faktor: Stress, tidsbrist och en känsla av att inte hinna med.
• Känsla efter situationen: Jag får dåligt samvete när jag har lämnat barnet på skolan och jag känner mig frustrerad. Jag känner att det var en dålig start på dagen att höja rösten och tjafsa, och jag önskar att jag hade agerat lugnt och tålmodigt istället.
• Så här vill jag agera i framtiden: Jag vill hålla en lugn och vänlig ton även när vi har bråttom och det blir stressigt. Jag vill vara mer tålmodig och ha kontroll över min irritation.
Hur jag ska uppnå detta
• Jag kommer att vakna 15 minuter tidigare för att ge oss mer tid på morgnarna och undvika att det blir stressigt.
• När jag märker att jag börjar bli irriterad ska jag ta några djupa andetag och påminna mig själv om att jag inte vill börja dagen med att höja rösten och hamna i en dålig spiral.
• Om barnet börjar trotsa ska jag se vad som händer när jag bemöter trotset med lugn istället för att brusa upp.
• Jag ska planera bättre på kvällarna och underlätta för mig själv genom att ställa fram kläder, packning med mera så att det blir mindre att tänka på under morgnarna.
Bli en trygg, kärleksfull och mer närvarande förälder med enkla metoder
I vardagen tar ofta autopiloten över – gamla mönster, stress och känslan av otillräcklighet gör det svårt att vara den förälder vi längtar efter att vara.
I Bli föräldern du vill vara – från autopilot till medvetna val delar Molly Rosenström, känd som Miss Molly, med sig av sin egen resa och ger verktyg för att bryta invanda reaktionsmönster och istället göra medvetna val. Med värme och igenkänning väver hon samman personliga berättelser, konkreta råd och forskningsbaserade perspektiv. Genom bokens re ektionsfrågor och arbetsblad får du som läsare möjlighet att aktivt bearbeta dina egna erfarenheter och steg för steg bygga ett mer empatiskt och närvarande föräldraskap.
Efter att ha inspirerat hundratusentals följare i sociala medier tar Molly nu nästa steg: en efterfrågad bok från en av Sveriges starkaste röster inom föräldraskap. Med förord av Åse Fagerlund, loso e doktor, neuropsykolog och psykoterapeut.
ISBN 978-91-987687-0-1