Uppfinningsrika SmÄland
Innovation, kultur
och entreprenörskap
ERIK LINDFELT
Inledning
âSnille och envishetâ Ă€r mottot för SmĂ„lands Akademi, som stĂ„r bakom utgivningen av denna bok. Och visst har invĂ„narna i âde smĂ„ landenâ i alla tider levt och arbetat efter denna devis. Det karga, oöverblickbara landskapet med dess vitt skilda förutsĂ€ttningar har krĂ€vt stora mĂ„tt av pĂ„hittighet och okuvlig vilja.
Innovation och entreprenörskap Ă€r stora ord i samtiden. Klurighet och finurlighet kan kombinera dessa för att lyfta det smĂ„lĂ€ndska, för att göra det mer nĂ€rvarande bĂ„de i landskapet och utanför. Just att âsprida glans och ljus över den smĂ„lĂ€ndska vitterheten samt att frĂ€mja den smĂ„lĂ€ndska identitetenâ Ă€r syftet med SmĂ„lands akademi. Men det handlar lika mycket om att göra dolda tillgĂ„ngar synliga och inspirera till ett fortsatt nyskapande och uppfinningsrikt arbete.
Det finns mÄnga smÄlÀnningar, nya som gamla, som med sin snillrikhet och envishet har bidragit till ett uppfinningsrikt SmÄland. Den lÀtt dubbeltydiga titeln syftar pÄ att det finns mÄnga enskilda enastÄende uppfinningar gjorda i landskapet, men det Àr ocksÄ en observation att vi skulle kunna bli Àn mer uppfinningsrika om vi lÀt oss inspireras av och anvÀnda oss mer av varandras uppfinningsrikedom.
Skribenterna, som alla Àr ledamöter i SmÄlands akademi, har tagit fram en bukett av nÄgra kÀnda, nÄgra okÀnda och Ànnu inte nedteckande berÀttelser om uppfinningsrika smÄlÀnningar inom vitt skilda omrÄden. Bokens kapitel Àr helt sjÀlvstÀndiga och gÄr att lÀsa i valfri ordning efter tycke och smake.
FramstÀllningen vill vidga förestÀllningen om var innovation och entreprenörskap upptrÀder och Ästadkommer. Detta Àr inte bara intressant och tankevÀckande utan viktigt i en tid dÀr mÄnga skickligheter behöver mobiliseras för att kunna möta de samhÀllsutmaningar bÄde vi och vÀrlden stÄr inför. Vi vill med exemplens makt visa pÄ tradition och förnyelse och dÀrmed ge ett frö av hopp i en apokalyptisk tid.
Antologin inleds med en historisk översikt över de i tid och rum skiftande villkoren. De materiella villkoren bestÀmmer ramarna, men inom dem Àr utrymmet för variation stort inom mÀnniskans alla verksamhetsomrÄden.
Företagsamheten i det smĂ„lĂ€ndska nĂ€ringslivet Ă€r vida kĂ€nd. Men den kulturella sidan av uppfinningsrikedomen brukar inte fĂ„ sĂ„ stor del i framstĂ€llningar av entreprenörskap â och
dÀrför börjar vi med den nÀr vi lyfter nÄgra exempel frÄn kulturen i vid mening, och Àven religionen, som spelar en stor och varierande roll för SmÄland.
Vi tror att den smÄlÀndska uppfinningsrikedomen kan tjÀna SmÄland och vÀrlden Ànnu bÀttre. Samarbete över olika grÀnser för att kombinera och utnyttja rikedomen Àr en nyckel.
Antologin avslutas med frÄgor om hÄllbarhet, samarbete och entreprenörskap över grÀnserna samt en efterskrift med nÄgra teser om hur SmÄlands uppfinningsrikedom Àn mer skulle kunna bidra till en rik och hÄllbar framtid.
SmÄlands akademi kommer fortsÀtta arbetet pÄ flera sÀtt genom prisutdelningar, föredrag, platsbesök, bokutgivning och utvecklande av fler samarbeten och uttrycksformer som ger avtryck i vÄr tid.
Peter Aronsson
âNöden Ă€r uppfinningarnas moder.â
Platon
âSĂ€tt en smĂ„lĂ€nning pĂ„ en klippa i havet och han skaver sig mĂ€tt. Giv honom en get sĂ„ bliver han rik.â
SmÄlÀndskt talesÀtt
Peter Aronsson
De smÄ landens verklighet och kultur
Det smÄbrutna och variationsrika landskapet i SmÄland erbjuder ett livsrum som alltid gynnat en mÄngsidig, uppfinningsrik, praktisk och envis instÀllning till livet. En rikedom av varierade resurser med bas i berggrund, skog, Àng och vatten lockade inbyggare hit sÄ snart inlandsisen smÀlt.
Utbytet med sÄvÀl grannar som den stora vÀrlden har funnits dÀr sedan den första invandringen, men de smÄ marginalerna givna av den stenbundna jorden, det farliga havet och avstÄndet till rikare jordbruksbygder eller större stÀder, har lett till en grundlÀggande försiktighet med bÄde vardaglig resursanvÀndning och en skeptisk hÄllning till storslagna visionÀra satsningar.
Vad mĂ„nga lite hĂ„nfullt kallat den smĂ„lĂ€ndska snĂ„lheten (snĂ„llĂ€nningen) Ă€r ett resultat av den hushĂ„llning de karga förutsĂ€ttningarna bjudit in till. Bakom finns ocksĂ„ en traditionell uppfattning om ârĂ€tt prisâ som ingĂ„r i en moralisk snarare Ă€n marknadsstyrd ekonomi. Det traditionella jordbrukssamhĂ€llet har prĂ€glat SmĂ„land lĂ„ngt fram i tiden och i alla sĂ„dana finns en misstĂ€nksam hĂ„llning gentemot andras vĂ€lgĂ„ng â har den inte uppnĂ„tts pĂ„ min bekostnad? Kultur Ă€r dock inte en direkt avledning av natur och ekonomi. Som vi ska se har man i SmĂ„lands olika bygder tagit sig an dessa förutsĂ€ttningar pĂ„ olika sĂ€tt, bĂ„de praktiskt och kulturellt.
Brist pÄ resurser kan vara en nyckelingrediens i mÄngen framgÄngsrik uppfinningsrikedom. De sociala nÀtverk som skapar hög tillit och smidigt informellt samarbete kan dock behöva ruskas om av impulser utifrÄn för att utvecklas och inte lÄsa mÀnniskorna i en för hÄrd social kontroll.
SmĂ„land bestĂ„r inte bara av âsmĂ„ lĂ€nderâ utan ocksĂ„ av olikartade livsformer i landsbygd, residensstĂ€der, nyetablerade jĂ€rnvĂ€gssamhĂ€llen, kust och inland, skog och vatten. Trögrörliga kulturskillnader mellan det mer ljust evangeliska Jönköping och âdet mörka SmĂ„landâ som höll fast vid en mer konservativ enhetlig kyrkotrohet kastar fortfarande lĂ„nga skuggor och visar pĂ„ kulturens kraft â och tröghet. I Jönköping vĂ€nde konungarnas Eriks-
De smÄ landen vid medeltidens början
SmĂ„land bestod ursprungligen av elva olika smĂ„ land mellan Ăstergötland i norr och de danska landskapen i söder.
gata Ă„ter norrut â med sitt lĂ€ge lĂ€ngs E4:an och som hubb i en tĂ€nkt snabbtĂ„gssatsning blev
Jönköping inte bara SmÄlands Jerusalem utan Àven sjÀlva Rom för SmÄlanden. Hur kan man tala om nÄgot typiskt smÄlÀndskt mitt i denna variationsrikedom?
Uppfinningrikedomens olika fÀlt
SmÄland Àr sedan 1800-talet prÀglat av berÀttelserna och bilderna av landskapet. Dessa Àr ofta tydliga ocksÄ för mÀnniskor utanför landskapet, oberoende graden av identifikation med det smÄlÀndska. Men de bestÄr av mÄnga skikt och lager frÄn skilda tider och verksamhetsomrÄden: vetenskapliga framstÀllningar frÄn Linné och framÄt, minnesstenar och hembygdslitteratur, religiösa strömningar, poesi och litteratur, konst och musik, lÀnsmuseernas verksamhet och lokaltidningarnas reportage.
Bidragsgivarna Àr alltsÄ mÄnga. Bland forskare den vÀrldsberömde botanikern Carl von Linné, folknykteristen och prÀsten Peter Wieselgren, gymnastikens fader Per Henric Ling och författaren och kulturhistorikern Viktor Rydberg, och bland 1900-talets historiker föregÄngare som Josef Rydén och Lars-Olof Larsson.
Men kanske störst allmĂ€nt avtryck ger gestaltande kulturpersonligheter som Erik Johan Stagnelius, Jenny Nyström, Ellen Key, John Bauer, Albert Engström, Alf Henrikson, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, PĂ€r Lagerkvist, Elin WĂ€gner och Dag Hammarskjöld som skapar bĂ„de berĂ€ttelser och blir personifierade förebilder (se kapitlet âUppfinnare i ordets tjĂ€nstâ). Bland kĂ€nda idrottare finner vi bland andra Stefan Edberg, Mats Wilander och Carolina KlĂŒft med tydlig smĂ„landsprofil.
PÄ musikens omrÄde finns en stark spelmanstradition och vÀrldsstjÀrnor som Christina Nilsson och ABBA-duon Agneta FÀltskog och Björn Ulvaeus. Och Alice Babs, Andreas Carlsson (med AMB), The Creeps, The Cardigans, The Ark, Bullet och John Lundvik med flera. HÀr finns ocksÄ framstÄende körer och orkestrar, och Hultsfredsfestivalen som startade en ny trend i landet och gav upphov till en lÄngsiktig sjÀlvbild och nÀring i Hultsfred.
Den gestaltande kulturen Àr sÀrskilt viktig dÄ den skapar gemensamma bilder av bÄde dÄtid, samtid och framtid. FrÄn glasets Simon Gate och Edward Hald, keramikens Lisa Larsson till televisionens Lennart Hyland och Katarina Dunér.
Inom alla dessa omrĂ„den förenas pĂ„ olika sĂ€tt allmĂ€nmĂ€nskliga och existentiella frĂ„gor med rötter och resonans i det smĂ„lĂ€ndska. Samtidigt har upprĂ€kningarna ovan sina blinda flĂ€ckar dĂ„ de oftast blir tydliga i efterhand och dĂ€rför skapar ett landskap som lever âförr i
tidenâ, före det moderna industrisamhĂ€llet och mer sĂ€llan ger plats Ă„t det samtida nĂ€ringslivet verkstadsindustrin, IT-branschen eller besöksnĂ€ringarna.
Ibland formas inom de olika fÀlten uppfinningsrika kluster med större synlighet. Författarna som Àr vÀl grundade i sitt ursprung skapar en litteratur som Àr meningsfull i stora delar av vÀrlden. Astrid Lindgrens livsresa har ÄtervÀnt till Vimmerby för att efter vindlande turer bli Astrid Lindgrens Vimmerby. Det Àr ett exempel pÄ kulturens kraft dÀr en vÀrldsförfattares Äterkomst till en kommun lÀgger grunden för en rad nÀringar och en kommuns identitet och varumÀrke. Efter en vinglig start har Vimmerby blivit ett av Sveriges mest betydande besöksmÄl. Dessa mÄngsidiga etableringar kan jÀmföras med liknande, ihÀrdiga, men inte riktigt lika framgÄngsrika försök att göra detsamma för Glasriket under senare decennier. Kanske Àr just författarskapets episka genomslag den stora skillnaden, som inte fullt ut har kunnat kompenseras av andra estetiska och industriella komponenter.
I SmĂ„land etableras det första lĂ€nsmuseet i Sverige som leder den kulturella rörelse under 1800-talet som vill demonstrera mĂ„ngfalden och styrkan i Sveriges landskap (se kapitlet âEtt landskapsmuseum för SmĂ„land â samlingar, identitet och folklig kultur pĂ„ SmĂ„lands museumâ).
En mĂ€rkvĂ€rdig skapelse i VĂ€rnamo och vĂ„rt eget sekel Ă€r Vandalorum som för samman mat, konst, design, trĂ€dgĂ„rd, arkitektur med kunskapsbildning och nĂ€ringsliv till ett besöksmĂ„l av vĂ€rldsklass. Denna typ av möten över grĂ€nserna ligger nĂ€rmare till hands pĂ„ den smĂ„lĂ€ndska landsbygden Ă€n i segregerade storstĂ€der â om bara nyfikenheten, initiativkraften och den kritiska massan sĂ€tts i spel.
Vandalorums ambitiösa satsning pÄ att göra högkultur verksam i den smÄlÀndska kontexten ligger inte mÄnga mil frÄn High Chaparall som utifrÄn en populÀrkulturell förankring i tv-serien med samma namn etablerade en nöjespark av Äterbrukat rivningsvirke av Big Bengt (Erlandsson), en handlare i begagnade byggvaror. Han sÄg sig ocksÄ som en av de företagsamma smÄlÀnningarna, en frÀnde till emigranterna, men pÄ hemmaplan och utan synbarliga hÀmningar. SmÄningom gjorde han resan frÄn att vara misstÀnkt för bygglovsbrott till att bli en erkÀnd kulturpristagare.
Men det Ă€r ocksĂ„ nĂ€ringarnas mĂ€nniskor som pĂ„ ett avgörande sĂ€tt bidrar till den smĂ„lĂ€ndska uppfinningsrikedomen med vittnesbörd i sĂ„vĂ€l en rad industri- och arbetslivsmusĂ©er â som ett pĂ„ sina hĂ„ll frustande vitalt industrilandskap: HyltĂ©ns industrimuseum
Nils Dacke pÄ torget i Virserum. Statyn restes 1956 till minne av slaget vid Virserum och Dackefejdens hÀndelser. KonstnÀren Arvid KÀllström gjorde upprorsledaren till en hjÀlte. Nils Dacke pekar med sitt yxskaft mot Stockholm och Àrkefienden Gustav Vasa och bÀr
ett armborst som symboliserar böndernas vapen.
Foto: Stina Wedman
gestaltar Gnosjöandans uppkomst pĂ„ plats, TĂ€ndsticksmuseet i Jönköping pĂ„minner om den internationella utvecklingen fram till Kreugerkraschen 1932, Sjöfartsmuseet i Oskarshamn minner om havssidans nĂ€ringar med fiske, varv och rederier i SmĂ„land vid en nyrenoverad hamn som rustar för vindkraftstransporter â för att bara nĂ€mna nĂ„gra museer som kopplar det förflutna med möjliga framtider.
I möbelrikets Virserum har BolagsomrÄdet (tidigare Dackestop) skapats som sÄ ofta i samspel mellan entusiaster (Henrik Teleman, konstnÀr och grundare av Virserums konsthall), lokala och regionala myndigheter, EU-stöd och statliga insatser frÄn KonstrÄd och mediebevakning. HÀr finns museer över industriepoken och ett nyskapande konstmuseum som ofta lyfter bygdens resurser, folkbildning, hantverk, skog och trÀ.
In i vÄr egen tid har Markaryds kommun i samarbete mellan Nibe AB, Nobel Prize museum och Tekniska museet etablerat Vetenskapshuset med visionen att genom breda skolprogram attrahera kompetens och generera nya innovativa idéer och markera Markaryd som en livskraftig del av SmÄland.
Impulser utifrÄn avgörande
Varje lokal och regional kultur Àr i kontakt med den större vÀrlden. Kraften i vad man kan Ästadkomma beror pÄ förmÄgan att dra nytta av detta möte.
Impulser kom utifrÄn redan med de första inbyggarna och satte arkeologiska spÄr i det framvÀxande odlingslandskapet lÀngs vattendragen. Mötet kan tydligt avlÀsas frÄn kristendomens kyrkbyggen och med S:t Sigfridslegenden frÄn 1100-talet.
Teknikkunniga valloner bidrar till ett landskap med framvÀxande bruksorter, storskaliga jÀrnbruk frÄn 1600-talet uppkopplat mot bÄde Stormaktstidens militÀrstat och marknadens efterfrÄgan pÄ jÀrn till hushÄll och manufaktur. Huskvarna, Huseby, Kosta, Taberg, Bruzaholm, Ankarsrum och Gunnebo, för att nÀmna nÄgra som fortfarande har verksamhet, visar just pÄ förmÄgan att stÀlla om och fÄnga nya rÄvaror och marknader.
Hantverkare frÄn Böhmen för med sig kunskap om glasets skimmer vid samma tid, men mer storskaligt frÄn grundandet av Kosta 1742. Vid samma tid etableras lumppappersbruk för ett allt mer skriftligt samhÀlle. Under 1800-talets slut fÄr jÀrnbruken det svÄrare och vÀxlar under 1900-talet över mot papper, glas, möbel- och en mer diversifierad verkstadsindustri. JÀrnvÀgar och stationssamhÀllen bar pÄ moderniseringen av landskapet under 1900-talets första hÀlft och dÀrefter har stÀder och tÀtorter tagit ledningen för nÀringslivets tyngdpunkt.
Mycket av denna energi krĂ€vde kunskap och kapital utifrĂ„n. UtlĂ€nningar köpte fastigheter som Huseby gods och bruk billigt under svĂ€ltĂ„ren 1867â68 med emigration och fallande fastighetspriser. Familjen Kamprad anlĂ€nde till Agunnaryd frĂ„n Sudet 1896 och utvecklade smĂ„ningom en vĂ€rldsledande industri med IKEA (1943).
Fabrikör Westerdahl flyttade frÄn Drottninggatan i Stockholm till Gemla med Sveriges första trÀleksaksindustri 1866, i direkt anslutning till billig arbetskraft, skogsrÄvara, jÀrnvÀgsetablering och vattenkraft. Författarens farfars far arbetade dÀr. Som mest vid mitten av 1900-talet fanns det 15 leksaksföretag i stationssamhÀllet. Nu lever Micki Leksaker, som min farfar och hans syskon startade 1944, ensamt vidare i fjÀrde generationen.
VÀrldsledande batteriteknik flyttade 1909 med Jungnerverken frÄn Stockholm lockad av liknande logik till gamla (krut)bruksmiljöer mitt i EmÄn och nÀra jÀrnvÀg i Fliseryd utanför Oskarshamn efter uppslitande patentstrider med Edison. Innovativ succé frÄn 1910-talet förs framgÄngsrikt vidare av Saft AB med export till mer Àn 100 lÀnder över hela vÀrlden i en tid dÄ elektrifieringen Àr en av de stora omstÀllningarna. Staden hade Àven en stor varvsverksamhet fram till 1960-talet.
Huseby bruk Àr ett av SmÄlands första jÀrnbruk med export av kanoner pÄ 1600-talet. Inköpt av engelsmannen Joseph Stephens som gjorde en förmögenhet pÄ jÀrnvÀgsbyggen i Indien nÀr smÄlÀnningarna svalt och emigrerade pÄ 1860-talet. Donerat till staten drygt 100 Är senare och nu ett prominent besöksmÄl.
Foto: Peter Aronsson
TĂ€ndsticksfabriken i Jönköping och Husqvarna AB var kopplade till en global marknad för mer Ă€n hundra Ă„r sedan med Alexander Lagerman och Wilhelm Tham som innovatörer. Ivar Kreuger frĂ„n Kalmar verkade som vĂ€rldsledande riskkapitalist fram till den stora depressionen pĂ„ 1930-talet. Kalmar prĂ€glades av en familj Jaensson tills i början av 1900-talet och dĂ€refter av ett antal stora industriföretag som Rifa, Volvo, Kalmar Verkstad och Bombardier. NĂ€r den stora strukturomvandlingen slog till frĂ„n 1970-talets oljekris inleddes en period av avindustrialisering som först i vĂ„r tid har vĂ€nts. Rolf Lehmanns kunnande i intarsiateknik flyttade frĂ„n Berlin till Bodafors 1926 â nu lever Kulturgatan vidare dĂ€r medan Möbelrikets industriverksamhet har Lammhult som central nod.
Volvo BM:s vĂ€rldsledande dumprar kommer frĂ„n att Lihnells Vagn 1955 flyttade frĂ„n Ăstergötland till BraĂ„s genom viktigt kommunalt stöd. NIBE flyttade 1952 frĂ„n Sösdala till Markaryd, sĂ„ldes 1989 till 18 anstĂ€llda och Ă€r idag en mycket framgĂ„ngsrik internationell koncern. Telub etablerades som statlig försvarsindustri i VĂ€xjö 1963 och Ă€r en kĂ€lla till ett framgĂ„ngsrikt it-kluster.
Exemplen ovan skulle kunna mÄngfaldigas och visar hur impulser utifrÄn av inkommande entreprenörer, marknadskÀnnedom med lokala resurser och en praktiskt orienterad uppfinningsrikedom, sÀtts i spel.
De lite riskfyllda impulserna utifrÄn har bidragit till att frigöra och klokt utnyttja den grundlÀggande försiktighet som smÄlÀnningar visat genom historien. Man har i det stora hela inte velat eller kunnat spekulera med riskfyllda investeringar och dÀrför kommit in sent bÄde i jordbrukets modernisering och industrialiseringen. Ofta fann och finner man uppfinningsrika ersÀttningar in i nÀsta skede, men mera sÀllan leder man skiftet.
I en kunskapsbaserad samhÀllsutveckling blir universitetet allt viktigare. Jönköpings högskola och Linnéuniversitetet i VÀxjö och Kalmar Àr avgörande för kompetensutveckling ocksÄ i ett landskap prÀglat av stort sjÀlvförtroende för bondförnuftets betydelse och det egna ansvaret. HÀr startar satsningen pÄ rÀttsvetenskap upp sitt kandidatprogram i Kalmar hösten 2024. Foto: Peter Aronsson
Ibland har man hittat en industriell utveckling pÄ egen hand som trucktillverkaren Svetruck i Ljungby, Rottne skogsmaskiner, Hamrins tidningsimperium i Jönköping som blev industrigruppen Herenco, Luma i Kalmar som gick frÄn glödlampor till nya applikationer pÄ trÄddragning i integrerade kretsar och familjeföretaget Modig Machine Tools i Virserum som idag levererar verktyg till Tesla och Boeing. Eller genom att ingÄ i internationella koncerner som Norden Machinery med tillverkning av vÀrldsledande tubpÄfyllningsmaskiner i Kalmar.
Inom IT har ett helt kluster med Spiris (tidigare Visma Spcs), Fortnox, Boss media med flera följt i upplösningen av det statliga Telubs spĂ„r i VĂ€xjö â ett gott exempel pĂ„ nationalekonomen Joseph Schumpeters teori om betydelsen av âkreativ förstörelseâ som en del i utvecklingen. Runt Kalmar har ett framgĂ„ngsrikt e-handels- och logistikkluster tagit form. En annan typ av innovation som vi skulle kunna kalla âtraditionellâ, med hantverksinslag, Ă€r hattföretaget Karin och Makoto Horisaki som producerar för en vĂ€rldsmarknad frĂ„n Rockneby sedan 2012. Odlingen av stör för exklusiv rom i StrömsnĂ€sbruks gamla
pappersbruk (Arctic Roe) och tillverkning av vin frÄn gÄrdar i Iran i Gransholms pappersbruk i Gemla (Drood Wine) Àr exempel pÄ nytÀnkande pÄ traditionell grund.
PĂ„ motsvarande sĂ€tt har mĂ„nga smĂ„lĂ€nningar skapat sin gĂ€rning utanför SmĂ„land, inte minst i Amerika under den stora utvandrarperioden â se vidare artiklarna âSkyskrapebyggare i Chicagoâ och âBlixtlĂ„set â en epokgörande uppfinningâ.
En mellankategori Ă€r Ă„tervĂ€ndarna: Ett tillĂ€gg till listan ovan i denna kategori skulle dĂ„ kunna vara tvĂ„ Ă„tervĂ€ndare frĂ„n USA, Carl och Wilhelm Gislow, som 1895 grundade Svenska Gummifabriks Aktiebolag, sedermera Gislaved DĂ€ck, uppköpt av Continental AG innan nedlĂ€ggningen 2002â2003.
LÀnkar av mÀnniskor och företag kopplar grepp för nya nÀringar, bildar kluster dÀr man kan inspirera, samarbeta och konkurrera i skön förening. Glasrikets bruksglas gÄr vidare mot konstglas med MÄlerÄs, Bertil och Ulrika Hydman Vallien gÄr vidare med Erika Lagerbielkes och à sa Jugnelius arbeten i Kosta/Orrefors (hÀr kompletterat med New Waves köpmannakunnande för lÄgpris och kvalitetshotell/konferens/vildmarksturism/arenaidrott för besöksnÀring).
Möbelriket, som var mycket omfattande för hundra Är sedan, omformas som idé under senare decennier genom Interior Cluster, en Ärlig möbelriksdag med en lÄng rad aktörer inblandade och som inte minst genom Johan Sjöbergs energiska arbete lett till Äterkommande kontaktskapande möten kring design, möbler och ostkaka i kÀrleksfull omfamning av allt smÄlÀndskt.
Mattraditionen fĂ„r ett lyft nĂ€r det traditionellt smĂ„lĂ€ndska gifter sig med den franska traditionen hos PM & VĂ€nner i VĂ€xjö och SmĂ„lands och Ălands gastronomiska akademi Ă„rligen lyfter framstĂ„ende insatser för odling, rĂ„varor, mĂ„ltid och dryck. SĂ„ sprider sig ringarna frĂ„n Rudenstams i âĂppladalenâ till Solmarka gĂ„rd i Vassmolösa och vingĂ„rden HĂ„ks i MörbylĂ„nga. I VĂ€xjö har CafĂ© de Lux med flera följt, breddat och förnyat hela mĂ„ltidslandskapet till ett attraktivt rum för upplevelser av skilda slag, stad och land. FinstĂ€mt och med musikröj, svenskt och koreanskt.
Passion och smÄlÀndsk envetenhet ligger bakom VÀxjökrogen PM & VÀnners framgÄngar. SignaturrÀtten pÄ bistromenyn Àr tre sorters smÄlÀndska isterband med dillstuvad potatis.
Foto: Per-Anders Jörgensen/Fool Agency
SmĂ„land Ă€r överlevnadskonstens och uppfinningsrikedomens landskap. Knappa resurser i ett kargt men variationsrikt landskap har krĂ€vt stora mĂ„tt av klurighet och envishet för att hitta lösningar âsmĂ„lĂ€ndska kĂ€nnetecken som Ă€r giltiga Ă€n i dag.
I Uppfinningsrika SmĂ„land skriver ledamöterna i SmĂ„lands Akademi personligt och varierat om vad den smĂ„lĂ€ndska idĂ©rikedomen har bidragit med âlĂ„ngt utanför de smĂ„ landens egna grĂ€nser.
Denna bok vill vidga förestÀllningen om vad innovation och entreprenörskap Àr, och med exempel visa pÄ tradition och förnyelse för att ge hopp i en apokalyptisk tid.