Rönne Ä
Magnus Johansson
VOTUM
En grÄhÀger kurar pÄ en fallen trÀdstam i Stackarpsdammen utanför Klippan en kall vintermorgon.
InnehÄll
Inledning
Rönne Ä Àr mer Àn bara ett vattendrag som rinner genom SkÄne, frÄn Ringsjön till SkÀlderviken, frÄn sjö till hav. Den Àr ett levande vÀsen som bÀr pÄ historia, nutid och framtid. Landskapet har formats genom miljoner Är och av enorma krafter och lÄnga processer. NÀr isen drog sig tillbaka för runt 11 000 Är sedan vattenfylldes vulkankratern som blev till Ringsjön, och sakta började vattnet leta sig ut mot havet. Genom sprickdalar och öppet landskap fann den en vÀg. NÀr de första laxarna, öringarna och Älarna började simma uppströms för att hitta nya lekplatser tog det inte lÄng tid innan resten av bitarna föll pÄ plats. I en komplicerad dans med mÄnga snurror och steg utvecklades ett unikt ekosystem. Alla arter hade sin plats och samverkade i en total men brutal symbios. FrÄn minsta insekt till Àlgarna som betade lÀngs med strÀnderna genomsyrade balansen samvaron. Det var en hÄrd och oförlÄtande vÀrld dÀr bara den starkaste klarade sig. NÄgon var tvungen att dö för att andra skulle överleva. Livet följde Ärets cykler med vinter, vÄr, sommar och höst som kom med regelbunden exakthet. VÀdret var en faktor som alla var tvungna att anpassa sig efter om man ville överleva. Livet kretsade kring att hitta en partner och föra slÀktet vidare in i framtiden.
SÄ fortgick det i tusentals Är och kunde fortsatt i tusentals till. Men sÄ klev en ny art in pÄ banan. MÀnniskan upptÀckte allt det överflöd som vattnet förde med sig. Fisken i Än, viltet i skogen och vÀxterna pÄ fÀlten öppnade för en ny framtid för de invandrande jÀgarna som slog sig ner vid Ringsjöns strand. Det var smÄ grupper som levde av vad naturen gav. Likt de övriga invÄnarna fick de anpassa sig efter Äns rytm och Ärstidernas vÀxlingar. De första mÀnniskorna valde att inte bosÀtta sig hÀr permanent utan följde bytesdjurens vandringar. NÀr vintern kom drog de söderut mot nya jaktmarker. Men det dröjde inte lÀnge förrÀn de blev bofasta hÀr och lÀrde sig att samla förrÄd inför vintern. De smÄ husen gav en möjlighet att överleva i kylan och tillsammans mötte man utmaningarna. Det var ett liv i harmoni med naturen runt om. Man var tvungen att anpassa sig för att överleva.
LÀngs med Rönne Ä vÀxte smÄ samhÀllen upp och transporterna pÄ vattnet blev allt viktigare. Man var helt beroende av att kunna fara upp och ner för att idka handel, jakt och fiske. InvÄnarna blev allt duktigare och snart bytte man sitt överskott mot varor som man behövde, eller trÄnade efter. Det tog inte lÄng tid innan överflödet började koncentreras till en liten elit som ville ha mer. Kampen om resurserna blev inte bara en kamp för överlevnad utan om lyx, flÀrd och makt.
Rönne Ä vid Forsmöllan.
Rönne Ä vid Pappersbruket.
SamhÀllet började gÄ frÄn att leva med vattnet till att Àga det. HerremÀn styrde över sin del av landskapet och vaktade det svartsjukt. SkÄne kastas in i blodiga maktkamper och krig. Arméer börjar marschera genom landskapet och vattnet blev nu en strategisk resurs som bÄde skyddade och genererade inkomster. Regler och lagar stiftades om vem som fick utnyttja vattnet, alltid till de styrandes fördel. Rönne Ä gick frÄn att vara en naturtillgÄng till en ekonomisk tillgÄng. NÄgonstans hÀr försvann respekten för naturen och vattnet. Vi sÄg inte lÀngre vattnet som en bundsförvant i kampen för överlevnad som mÄste respekteras och vördas. à n blev en resurs som enbart skulle utnyttjas. Men fortfarande var vi tvungna att följa dess rytm och böja oss för kraften.
De första som pÄ allvar började pÄverka flödena och dominera rytmen var cisterciensermunkarna pÄ Herrevad. Den religiösa orden hyllas ofta i historieböckerna för sin förmÄga att tÀmja vattnet och nÀr klostret byggdes pÄ 1100-talet fanns det redan en plan för utvecklingen. Man dÀmde upp YbbarpsÄn, som Àr ett av Rönne Äs större tillflöden, Àndrade dess flöde sÄ att den i stÀllet för att rinna ut i Rönne Ä nu gick omvÀgen via Sorrödssjöarna. MÀngder av karpdammar anlades i landskapet och förÀndringens tid hade börjat. DÄ kunde ingen ana att detta bara var början pÄ en nÀstan total omvÀlvning av Rönne Ä.
NÀr Magnus Stenbock kom med sin armé 1710 för att slÄss mot danskarna var han tvungen att hitta ett lÀmpligt vadstÀlle för att ta sig över Rönne Ä. Valet föll pÄ Stockamöllan. DÀr lugnade sig vattnet och Än blev grundare sÄ han kunde ta sig över. Det kom att bli Äns sista uppvisning av makt, att den fortfarande kunde bestÀmma över vem som passerade och var. NÀr freden till slut kom skiftade fokuset frÄn konflikt med varandra till konflikt med naturen. Broar byggdes lÀngs med Rönne Ä som underlÀttade transporter pÄ landsvÀgarna. Nya stora möllor började byggas och för att fÄ kraft till dem dÀmde man upp Än. Rönne Ä och dess biflöden började bli alltmer uppstyckade och det tidigare fritt flödande vattnet hindrades allt oftare pÄ sin vÀg. De tidiga möllorna var sÀsongs- och Ärstidsbundna. Vattenhjulen var ganska ineffektiva och kunde lÀtt passeras av vandrande fisk. Vattnet var rent och friskt, utslÀpp av giftiga och övergödande Àmnen var fortfarande nÄgot helt okÀnt.
Men sÄ pÄ 1800-talet hÀnde nÄgot. Industrialismen kom och vÀnde Ànnu en gÄng helt upp och ner pÄ vÄr syn pÄ naturen. Nu var vi inte lÀngre beroende av vattnet för kommunikation och försörjning. JÀrnvÀgen transporterade mat och andra varor lÄngvÀga och snabbt. Fisken fanns i havet i överflöd och kunde snabbt komma till matbordet. NÀr elektriciteten gjorde sitt intÄg och kraftdammarna uppfördes i bÄde stora och smÄ flöden, blev fördÀmningarna större och pÄverkan mer brutal. Nu skar man helt av vattnets flöde och kontrollerade dess vÀxlingar. Kraftiga turbiner piskade vattnet och blev till dödsfÀllor för allt levande i vattendra-
NÀr jÀrnvÀgen kom till SkÄne i slutet av 1800-talet förÀndrades landskapet i grunden. I stÀllet för att följa höjder och dalar dÀr de gamla landsvÀgarna slingrade sig fram drogs nu lederna spikrakt. JÀrnvÀgen klarade inte snÀva kurvor eller stora lutningar. Tidigare lÄg broarna dÀr Än var som grundast eller smalast. Nu korsade broarna Rönne Ä vid rakaste spÄret mellan orterna.
NĂ€sta uppslag
Stranden vid Klitterhus i Ăngelholm Ă€r ett populĂ€rt badstĂ€lle pĂ„ somrarna. Stranden ligger vackert i SkĂ€lderviken dĂ€r Rönne Ă„ möter havet.
gen. à rstiderna var inte lÀngre viktiga och fisket sÄgs alltmer som en fritidsaktivitet. Vi gick frÄn ömsesidig respekt för miljön till ensidigt utnyttjande.
Stora industrier vĂ€xte upp vid Ă„arna, man var fortfarande beroende av vattnet som kylmedel i processerna. Att livet för de som levde i och vid vattendragen totalt förĂ€ndrades och i mĂ„nga fall omöjliggjordes var inget man tog hĂ€nsyn till. Industrierna och samhĂ€llena slĂ€ppte ut orenat avloppsvatten och giftiga Ă€mnen som dödade och ödelade. Ăven mĂ€nniskorna som levde lĂ€ngs med vattnet drabbades av utslĂ€ppen. I Stidsvig lĂ„g en gĂ„ng en populĂ€r utomhusdansbana dit folk vallfĂ€rdade lĂ„ngvĂ€ga ifrĂ„n för att se 30-talets stjĂ€rnor som Edvard Persson upptrĂ€da. NĂ€r limfabriken byggdes bredvid slĂ€ppte den ut stora mĂ€ngder illaluktande avloppsvatten i PinnĂ„n som slingrade sig genom landskapet och danskvĂ€llarna upphörde snabbt. Med nya kemiska tillsatser slĂ€ppte jordbruket ut bekĂ€mpningsmedel och nĂ€ringsĂ€mnen som fick vattendragen att vĂ€xa igen. Vi byggde snabbt upp en stor skuld till vattnet som en gĂ„ng möjliggjorde vĂ„ra samhĂ€llen. Sverige har idag vĂ€rldens mest utbyggda vattenkraft och flest vattendrag som Ă€r uppdĂ€mda i hela vĂ€rlden. Men det finns krafter som vill vrida tillbaka klockan och Ă„terstĂ€lla balansen. LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne, tillsammans med ett flertal kommuner och andra lokala aktörer, jobbar aktivt för att rensa ut de smĂ„ dammarna som i mĂ„nga fall inte anvĂ€nds lĂ€ngre. Idag kommer endast 0,7 procent av elproduktionen i Sverige frĂ„n mindre kraftverk som de i Rönne Ă„ och arbetet pĂ„gĂ„r för att hitta nya energikĂ€llor. I Rönne Ă„ har fiskeföreningarna sett en drastisk minskning av lax, öring och Ă„l det senaste decenniet. Samtidigt har intresset för natur och miljö ökat bland stressade mĂ€nniskor. Vi har börjat inse att vi trots allt Ă€r beroende av vattnet och livet runt om. Ringsjön, dĂ€r Rönne Ă„ rinner upp, Ă€r reservvattentĂ€kt för hundratusentals mĂ€nniskor. En olycka med en tankbil hĂ€r skulle kunna slĂ„ ut denna livsviktiga resurs. Att Ă„terstĂ€lla och sĂ€kra vattendragen Ă€r en insats för framtiden. Med stora klimatförĂ€ndringar, som vi Ă€nnu inte kan överblicka de fulla effekterna av, mĂ„ste vi börja nu för att förbereda oss för alla scenarier. Vi mĂ„ste börja vĂ€rna om vad vi har och inse att vi Ă€r en del av naturen och leva tillsamman med den.
Den hÀr boken vill ta dig med pÄ en resa genom historien och visa hur Rönne Ä utnyttjats hÀnsynslöst till att Äter bli en fristad dÀr bÄde mÀnniskor och djur kan finna ro. Sakta börjar vi inse att det finns ekonomiska vÀrden i vÄra vatten som inte krÀver totalt utnyttjande. Turismen och fisket genererar stora inkomster till lokala företag och föreningar. Att paddla kanot lÀngs med Rönne Ä, stanna till för att fÄnga fisken och grilla den till mÄltiden har blivit alltmer populÀrt. I dagens stressade samhÀlle Àr vi i behov av den rekreation som Än ger, för bÄde kropp och sjÀl.
Rönne Ä vid Tomarps Ene Àr ett populÀrt stÀlle för fritidsfiskare som vill fÄnga lax och öring.
DĂ€r Ă„n sakta flyter fram
Rönne Ă„ rinner upp i Ringsjön mitt i SkĂ„nes geografiska centrum och Ă€r SkĂ„nes nĂ€st största vattendrag. Var namnet kommer frĂ„n Ă€r höljt i historiens dunkla vrĂ„r. Ett troligt alternativ Ă€r att det kommer ur tyskans Ich Rinne, vilket skulle översĂ€ttas till âjag rinnerâ. Det namnet gĂ„r igen pĂ„ floden Rhen i Tyskland. Mer kittlande Ă€r namnet Röan, efter ett stort slag som utkĂ€mpats hĂ€r nĂ„gon gĂ„ng under den mörka tiden, och vattnet skulle dĂ„ ha fĂ€rgats rött av de stupades blod. Bengt Pamp, docent i nordiska sprĂ„k, skriver i sin bok Ortnamn i SkĂ„ne: Rönne Ă„ har, som Ă€ldre kĂ€llor visar, Ă€ldst ett -g(h)n i namnet. Man kan dĂ„ anknyta till ett ord som bland annat finns som förled i Ragnarök och som betyder makter. Ă namnet skulle alltsĂ„ betyda makternas Ă„ eller vattendemonernas Ă„. Man har framfört teorin att samma ord genom skilda ljudutvecklingar har givit upphov till namnet Ringsjön.
Namnet Ringzsiö Ă€r belagt redan 1148 och nĂ€mnt i pĂ„vebrev 1181. I samma anda Ă€r en teori att den skulle vara döpt efter en stor hövding som en gĂ„ng styrde över SkĂ„ne. PĂ„ flera hĂ„ll i regionen finns platser med namnet Rönne i som han i sĂ„ fall skulle ha hĂ€rjat pĂ„. PĂ„ danska ön Bornholm heter största orten Rönne, som nĂ€mns som stad första gĂ„ngen 1347. Men det har tidigare legat en mindre ort pĂ„ platsen. Utanför Landskrona, bara nĂ„gra mil frĂ„n Rönne Ă„, finns Rönneberga backar som Ă€r en samling gravhögar frĂ„n Ă€ldre bronsĂ„ldern. GravfĂ€ltet ligger pĂ„ en höjd vid RönnebergagĂ„rden med magnifik utsikt över Ăresund och klara dagar ser man över till Danmark. De största högarna Ă€r över 25 meter i diameter och 5 meter höga. LĂ€ngst i nordvĂ€st ligger âHöjer (Holger pĂ„ svenska) danskes högâ. Enligt legenden skall kung Höjer blivit begravd hĂ€r sittande pĂ„ sin gyllene tron i full rustning. Sagan om Höjer danske, vars historia nedtecknades i Karlamagnus saga, Ă€r ett populĂ€rt motiv pĂ„ SkĂ„nska agedynor. Att hans grav ligger i SkĂ„ne Ă€r inte konstigt dĂ„ landskapet vid hans död tillhörde Danmark. Andra högar i Rönneberga backar har namn som Topphög och BĂ„lhög. Gravhögarna har aldrig blivit ordentligt arkeologiskt undersökta, men fynd har visat pĂ„ att de Ă€ldsta hĂ€rrör frĂ„n yngre stenĂ„ldern och sedan Ă„teranvĂ€nts genom historien. Kanske ligger kung Rönne i nĂ„gon av dem och vĂ€ntar pĂ„ att bli funnen. Helt
klart om Rönne Ä Àr att i SkÄnes ortnamnsregister finns namnet Rogen belagt redan Är 1201, Rygni Är 1317, Norder rynen 1475 och Ryenn 1538.
Vid Ringsjön, dÀr Rönne Ä rinner upp, har ett flertal av de Àldsta fynden frÄn bosÀttningar i Sverige gjorts. NÀr inlandsisen drog sig tillbaka följde mÀnniskorna med och erövrade det nya landskapet som kom i dagen. Sjön utgör ett geologiskt grÀnsomrÄde dÀr den bördiga slÀtten i söder övergÄr till mer stenig skogsmark som dominerar landskapet i norr. FrÄn början var Ringsjön betydligt större och först vid sjösÀnkningen i slutet av 1800-talet delades den upp i östra och vÀstra. Sjön hÀnger samman med de stora mossarna Ageröd och Rönneholm som ligger nordvÀst lÀngs med Rönne Ä. Under forntiden var mossarna grunda sjöar med stor variation pÄ fisk som stenÄldersmÀnniskorna inte var sena att utnyttja. Men 1883 beslutade sig godsherren pÄ Rönneholm att i tidens anda sÀnka sjön med 1,5 meter. De flesta sjöarna i Sverige genomgick dÄ samma brutala omstöpning i jakten pÄ mer odlingsmark. TorrlÀggningen var tÀnkt att ge nya möjligheter att utnyttja resurserna. Nya Äkrar och fÀlt odlades upp och de tvÄ mossarna började utnyttjas för torvbrytning.
Efter att Ă„n har lĂ€mnat Ringsjön rinner den genom ett lummigt skogslandskap för att dĂ€refter komma in i vulkanernas rike vid RöstĂ„nga. HĂ€r reser sig resterna av urĂ„ldriga vulkaner och bildar höga klippor och platĂ„er som Ă„n mĂ„ste slingra sig runt. OmrĂ„det Ă€r norra Europas vulkantĂ€taste dĂ„ tvĂ„ sprickzoner möts hĂ€r. Nu Ă€r det runt 80 miljoner Ă„r sedan senaste utbrotten, men det finns gott om basaltstoder i landskapet som pĂ„minner om den tiden. Lite lĂ€ngre norrut trĂ€ffar Ă„n pĂ„ SöderĂ„sen med sin djupa ravin och naturreservat som SkĂ€ralid, KlĂ„veröd och Nackarpsdalen. HĂ€r tvingas den leta sig runt Ă„sen och pĂ„ sin fĂ€rd passerar den SpĂ„ngen i Ljungbyhed dĂ€r Edvard Persson poetiskt sjöng âJag har bott vid en landsvĂ€g i hela mitt livâ. Ă n gĂ„r bara ett stenkast frĂ„n det gamla gĂ€stgiveriet som fortfarande Ă€r öppet. Efter fallen vid Forsmöllan Ă€ndrar landskapet helt karaktĂ€r och man kommer ut pĂ„ de bördiga slĂ€tterna i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Sakta slingrar sig Ă„n mellan rapsfĂ€lt och mindre samhĂ€llen. NĂ€r Ă„n till slut nĂ„r fram till SkĂ€lderviken passerar den Ăngelholm och resterna av den försvunna staden Luntertun som en gĂ„ng var handelscentrum i regionen. Staden flyttades 1516 och döptes om till Ăngelholm. Staden grundades som ett resultat av de dansk-svenska krigen och lĂ„g pĂ„ ett stĂ€lle som var lĂ€ttare att försvara.
NĂ€r EU:s nya miljödirektiv om Ă„terstĂ€llning av vattendrag antogs beslutade sig Klippans kommun 2018 för att köpa in de tre kraftverksdammarna som fanns i Ă„n. Man bildade Rönne Ă„-rĂ„det tillsammans med Eslövs, Höörs, Ă storps och Ăngelholms kommuner och drog i gĂ„ng Sveriges största restaureringsprojekt av ett vattendrag. Efter omfattande miljöprövningar och domstolsförhandlingar vĂ€ntar man pĂ„ domslut frĂ„n Mark- och miljödomstolen innan första steget kan tas; att tömma dammarna pĂ„ vatten. DĂ€refter kommer dammarna att rivas och marken runt Ă„n Ă„terstĂ€llas. NĂ€r projektet Ă€r fĂ€rdigt kommer flera hotade arter som lax och Ă„l att Ă„ter kunna vandra fritt frĂ„n havet och Ă€nda upp i Ringsjön som den gjort i tusentals Ă„r tidigare.
DÀr Rönne Ä rinner ut frÄn Ringsjöarna finns ett dÀmme som skall reglera vattennivÄn i sjösystemet. Vintern 2023 svÀmmade sjöarna över alla brÀddar och trots att dammluckorna stod fullt öppna lyckades man inte fÄ ner nivÄn pÄ flera veckor.
Rönne Ă„ â den skĂ„nska Ă„n som bĂ„de bĂ€r pĂ„ historiska Ă€ventyr och nutida rubriker. MĂ„nga Ă€r de som besöker naturomrĂ„det lĂ€ngs Ă„n för att vandra, uppleva naturens biologiska mĂ„ngfald eller paddla i den drygt Ă„tta mil lĂ„nga Ă„n.
Rönne Ă„ rinner upp i Ringsjön, som Ă€r en flera miljoner Ă„r gammal vulkankrater, och tar sig genom varierat landskap för att mynna ut vid Ăngelholm. Det Ă€r en Ă„ med en lĂ„ng och spĂ€nnande historia dĂ€r man kan hitta nĂ„gra av Sveriges Ă€ldsta bosĂ€ttningar lĂ€ngs strĂ€nderna. Under SkĂ„nska kriget var Ă„n ett hinder som tvingade armĂ©er att ta lĂ„nga omvĂ€gar för att hitta vadstĂ€llen. NĂ€r freden Ă€ntligen kom till SkĂ„ne byggdes möllor och industrier snabbt upp dĂ€r man utnyttjade vattnets kraft utan hĂ€nsyn till miljön.
Nu skrivs ett nytt kapitel nÀr mÄnga av dessa vandringshinder ska rivas ut och ge möjlighet för naturen att ÄterhÀmta sig i ett av Europas största ÄterstÀllningsprojekt.