9789181250237 by Smakprov Media AB

VITTNET

Anders Blentare

VITTNET

av Anders Blentare

Illustrerad av Reine Rosenberg

1. SPRING!

Leon rycker till av den höga smällen

inifrån tobaksaffären. Det är ingen tvekan. Det där var ett pistolskott.

De skulle ju bara skrämmas, hade

Mido sagt. Inte skjuta på riktigt!

I samma ögonblick rusar Mido och de två andra killarna ut från tobaksaffären.

– Fuck, fuck, fuck! svär Mido.

Inifrån affären hörs ägarens plågade skrik.

– Sköt du honom? frågar Leon.

– Det var ett misstag! flämtar Mido.

Ta den här och göm den!

Mido räcker över pistolen mot Leon.

Midos ögon är stora och blicken är vild.

– Men vad …, börjar Leon och håller undan sina händer för att inte röra vid vapnet. – Bara ta den! ryter Mido. Dina fingeravtryck finns redan överallt. Leon stirrar på pistolen. Han minns hur han höll i den när de satt i bilen.

Om polisen hittar vapnet och undersöker det kommer Leon att kunna kopplas till skjutningen.

– Visa att du är askar nu, bror, säger

Mido och trycker pistolen i Leons händer. Jalla! Spring! Innan aina kommer.

Mido och de andra hoppar in i den svarta Audin och kör iväg i hög hastighet.

Inifrån affären ropar ägaren på hjälp.

Leon gömmer pistolen i panik under tröjan.

Sedan springer han.

2. MANNEN I ROCKEN

Leon springer så fort han kan. Bort från tobaksaffären. Bort från skriken. Bort från allt.

Han håller pistolen i ett stadigt grepp under tröjan.

Han springer över torget. Förbi

trevåningshusen och vidare in i villaområdet. Där stannar han vid den

lilla parken med lekplatsen. Trycket i bröstet plågar honom. Det bränner i halsen.

Tanken på att han är inblandad i en skjutning får det att vända sig i magen.

Han tar stöd mot en soptunna och försöker kräkas. Men det kommer inget.

Leon sträcker på sig och ser sig omkring. Ingen verkar vara ute här vid den här tiden. Bra.

Han tar fram vapnet med darrande händer och börjar gnida det med tröjärmen. Om han gnider tillräckligt länge och hårt kanske fingeravtrycken försvinner? Han gnider och gnider tills det bränner i fingrarna.

Ett starkt ljus-sken lyser plötsligt upp parken. Leon gömmer snabbt undan vapnet bakom ryggen och vänder runt.

Lyktorna från en bil bländar honom.

Fuck, om det är aina?!

En silvrig Mercedes passerar parken och Leon andas ut. Ingen polis. Men så möts Leons och förarens blickar ett kort ögonblick innan bilen är borta igen.

– Shit, mumlar Leon och stoppar tillbaka pistolen under tröjan.

Det där var mannen i rocken. Som såg

Leon i tobaksaffären när Leon var inne och rekade åt Mido.

Ett vittne, som skulle kunna gola på honom.

3. NYSTÄDAT

Leon hämtar andan innan han öppnar

dörren till lägenheten. Pistolen är gömd i byxlinningen under tröjan.

– Hej, älskling!

Han stelnar till när mamma smyger ut från sovrummet. Hon drar försiktigt

igen dörren bakom sig.

– Jag har precis nattat Marlon, viskar

hon. Han hade svårt att somna. När kommer Lelle? gnällde han. Han älskar verkligen sin storebror.

Leon anstränger sig för att le men känner hur skuldkänslorna väller upp.

Tänk om lillebror visste vad han varit med om.

I samma stund börjar vapnet glida i byxlinningen. Han får inte tappa det!

Han måste snabbt in på sitt rum och gömma undan det.

– Ska vi ta en kopp te i köket? frågar mamma.

– Jag är trött, mumlar han och går mot sitt rum.

– Du är alltid trött nuförtiden. Hur mår du, egentligen?

– Chilla! fräser

han. Får man inte vara trött, eller?

Leon öppnar dörren till sitt rum men stannar på tröskeln. Rummet är nystädat.

Lorem ipsum dolor Equi occaerum inis et hillor aut pere vendit ma nus pelignatur. Git, quo est od mil molut vel inis et ullestis ipsa dolorum fugit aceatem. Tem erroreptate volorepero ium eic torempor

Leon hör ett skott inifrån tobaksaﬀären. Mido kommer ut och tvingar honom att ta hand om pistolen. Innan Leon hinner göra sig av med pistolen är det någon som ser honom med den. Ett vittne.