Madonnan iGlaskogen Knud Omö

Folktro, religion &skröna iVÀrmland
![]()

Folktro, religion &skröna iVÀrmland
Studieravreligionshistoriska fenomen
Madonnan iGlaskogen. Folktro, religion &skröna iVÀrmland. Studier av religionshistoriskafenomen.
Boken hartryckts medbidragfrÄnAagot &Storjohanns minnesfond för vÀrmlÀndsk kultur.
Boken Àr gjordutananvÀndningavAI.
Till minnet av moroch far
Av författaren:
Vindensmoder sjunger 1988
Andningenskonst 1999
Densom vet 1999
Röde Orms Edda 1999
HjulspÄr HÀstvinge 1999
Galenvisdom 2001
Historienomenengel 2004
Gudi Glaskogen 2004
San &Sölje Camping 2012
ĂlskadediktertrĂ„dar 2016
Arvé.Enbiografi 2018
FotonÀrtagna av författaren om inte annat Àr angett.
Förlag:BoD ·Books on Demand, Ăstermalmstorg 1, 11442Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8114-241-9
© Copyright2025 Knud Omö

Kartaöverbygden!

Alla önskar förÀndra vÀrlden, meningen önskarförÀndrasig sjÀlv. LeoTolstoj
Jagska skriva om nakna sanningen utan fikonlöv,sÄsom Francis BaconlÀr ha sagt.
Knud Omö
BerÀttandet haruppstÄtturfolkdjupenoch Àr dÀrförfolkets historia. DetÀrlikagammalt sommÀnniskan sjÀlv.
Iolika tidsÄldrar harolika temanbearbetats, och attfölja dessateman Àr attfölja denmÀnskligasjÀlens utveckling.
Ur omslaget till Drottningenoch Döden. 5000 ÄrsberÀttelser om könoch makt.2005. Av à keHögberg.

Vadska vihitta pÄ nu? NÄgotomskrönan.........................................................
förakt försvaghet.Avatar, könsroller&
Gud, gudar &halvgudar (avgudar). Gudsom kulturhjÀlte &det absoluta............
gud, ettvördnadsbjudandevÀsen.Det Andra, denAndre
nordiskarötter. Edda& folktro.
spökar &Àrobehagligt....................................................................
ettlevande vÀsen.
om tabu-namnettomten.
Ăknamn försockenbor,enligtGunnarTuresson.....................................................239 Glava, Eda-Köla
Arvika,FryksÀnde,GrÀsmark.............................................................................244
Hillringsberg,Segerstad,GĂ„sborn,Brunskog& ĂlgĂ„
StavnÀs, NÀsetmed gudastolpen& Stömne,Samlingavstubbar
&mytiskgemenskap
Röda krafteni luften, norraJylland.Envandringi mörkret...................................253
Farfarkommertill migsom en ljusvarelse iklardrömmen. .255
SpegelskÄdande,andesyn &NDU
Tulpa, magisk form,spöke..................................................................................262
UKU& nÄgotomMargitSandemos& mingemensammanÀmnare
Iskugganavett liv.MeraomESP......................................................................272 Hurtolkarman detman varseblir?......................................................................275
energinÀrevigt ung.
AttsĂ€gafarvĂ€l.....................................................................................................283 Ădetsmakter. Försynens ingripande...................................................................284 Kura skymning medspökhistorier ......................................................................287
döda lever, menhur? .....................................................................................289
Elin WĂ€gner
NÀrkakepeckenhoppade 3meter runt hörnet.Flera andligasamtal..................300 Spöken finns,var inte rÀdd .................................................................................303
Fylgja (följ-ande)& hamingja (lyckans hamn).
Skuggansom vÀgledare. Skuggansom arketyp..................................................308
arketyp. Platonsgrotta....................................................................318
(gyllene)Glaskogen &trÀdetGlase
tecken iskyn.Sammas, Sampo &Bifrost.
klotblixt, drake& meteor.....................................................................
iSillerud& skatteni Gengene.
Ljusfenomeni Glaskogen, över Arvika,nÀraBorÄs &i Edane.
Mera om svinet somvÀgledare, Àven iKathmandu............................................
Freja(Menglöd) &hennesnio mörpÄLövjoberg
Attvörda trĂ€den.Durga & Frigga....................................................................... 443 Solkorset, fiskelyckan& gullvagnen âStyffeSöljeâ........................................... 446 Grama-devata,socken-gudom 448
TreMadonnor(Matronor)& andragudar ivÀstraVÀrmland.
ArvésDiana-tempelpÄMörtnÀsön, Sölje ...............................................................
10 âMadonnani Glavaâ en resa genom vĂ€rlden.................................457
SvÀrdsmission.OmOlavdigre,SigvatSkald &alfblotvid Hov.
Gladisvallkyrka itempellunden
Glavakyrka.Madonnani skamvrÄn .......................................................................
MagnusHjÀrpenöp Madonnan inÀsan föratt fÄ kraft.
AvhuggennÀsa& hand ......................................................................................
1930 blir Madonnan ÄterstÀlld,stÄrsöderomaltaret. Honflyttas1960 .............
Madonnani Jösse-Ny kyrka.


Religionsvetenskap Àr studietavallareligioner. ManförsökerförstÄolika fenomeni sitt sammanhang.Man kanjÀmföra bön iolika religioner:kristen bön, indiansk bönt ex,eller jÀmföramyterna.GemensammamönsterupptÀcksi vitt skilda kulturer menocksÄ sÄdana sominteÀrgemensamma!
Denna bok Àr inte en vetenskaplig rapportomfenomen ivÀstra
VĂ€rmland,utanreflektionerkring existensensolika djup ochhöjder. Boken handlarĂ€venom ettimmaterielltkulturarv,ett begrepplanseratav Unesco och Institutetför sprĂ„koch folkminnen.Begreppet innefattar dessamer âosynligaâ sĂ€tt vi mĂ€nniskorumgĂ„s pĂ„,som till exempelhur mansjunger, dansar ellerlĂ€r sigatt blismed, alltsĂ„ kunskaper somförsvidaremellan mĂ€nniskor(ochsom sĂ€llan blir nedskrivna ellersamtalasomkring denfinare kulturens bord). Vi hĂ„ller ossi omrĂ„detsom sedanlĂ€nge haft namnet
Glaskogen.Men ingentingÀrisoleratfrÄnalltannat ochdÀrförfÄr vi vidga vyernaoch undersöka omrÄdets sambandmed historiens vingslag.
Mankan se bokensom bestÄende av flerakortare berÀttelser, dÀrvarje kapitelÀrenessÀi sig. En essÀ anserjag Àr bÀst nÀrman kringett Àmne kommer medflera infallsvinklar,och attlÀsaren ibÀsta fall fÄrvaramed om attdra sina egna slutsatser.Det Àr en historia om vÄld,kÀrlekoch evig glÀdje,omtronpÄ detandligalivet ochvad somhÀnde meddesom höll fast viddenna tro. NÄgot om historienbakom bilden,att ge röst Ät de döda,desom inte sjÀlva blev hörda, mensom nu kanfÄtalafritt.
Jagskriver dettaför attjag menaratt vi iförstĂ„elsen av folklorens sĂ€gneroch myterlĂ€nge harlagtför mycket vikt vidsjĂ€lvaberĂ€ttelserna,och mindrekring vadsom orsakade attfolkâiverklighetenâ fick upplevadet de gjorde.Hur varsituationen? Ochhur stor delingĂ„ri denna glĂ€dje som mĂ€nniskanhar attkunna berĂ€ttaenbra historia?Att Ă„tminstone delaravsĂ„dana upplevelserkommerfrĂ„nmĂ€nniskan sjĂ€lvmenar jagĂ€rviktigt attförstĂ„. Genom
attstudera âĂ€mnetâhar jaglĂ€rtmig attjumeraman vet, destomerakan man förstĂ„
Jagska inte idealisera osssjÀlvaoch vÄrsamtid,men jaghoppas att bokenkan ge perspektiv pÄ hur vÄrt aggressiva förflutnahar format vÄra exploateringaravbÄdeModer Jord ochhennesinvÄnare. FörhoppningsvisfÄr lÀsarenspeglingaravdeegnaerfarenheterna.
Genom vandringari Glaskogenoch itrakten av Racken harjag fördjupatmin kontaktmed dessasubtila ljudsom mankan höra inaturens tystnad. IVÀrmlandverkade dennastillhethaatt göra medlivskvalitetensom manpÄvÀrmlÀndska harkallatSkogsrÄa,RÄn ellerheltenkelt Ho.DÀrför kommerjag nedanatt anvÀnda uttrycketFrejasarketyp.
DettaÀrstudiet av religionshistoriskafenomen,och vi kommerocksÄ attundersökafrÄgan: Tomtaroch alfer, finnsde?
Bokenhadeinteblivittillom jagintefÄtthjÀlp av mÄngainsiktsfulla personer somberÀttatför migomsinaegna ellerandras upplevelser. Jaghoppas attnifinnerera namn iboken!
Titlar pÄ texter,bilderoch fotonmed efterföljande stjÀrna *(*) markerar attjag hargjort rubriken
Du homo ludens,lekande mÀnniska, vÀlkommeni saganommÀnniskansresai detgudomliga.
VÀlkommendu homo narrens,berÀttande mÀnniska, iessÀernas förtrollande vÀrld!
In ihistorien,urtiden.
Knud Omö, den24juni2025
Vi serinteskogenför bara trÀd! OrdsprÄk.

Denna bok bestÄr av mÄngatrÄdar, meningar ochord,sammanfogade irader.
DenÀrenfrukt av mÄnga andligasamtal underÄrens lopp. Andlig:att man kommunicerarpÄett icke-fysiskt sÀtt,med hjÀlpavosynligatrÄdar. Samtal:att maninteÀrtyst. Andligtsamtalkan handlaomdenna transkulturella kommunikation, dÀrlivetsdolda avtrycki vÀrldenavslöjasoch deneviga livsenergin varseblivs
Synkronicitet ochsamtidighetÀrandra konnotationer(bibetydelser)för dettafenomen dÄ vÀrldenplötsligtkommunicerarmed sigsjÀlv pÄ ettsÀttsom manintetroddevar möjligt.Ordet synergi Àr ettviktigt begreppför attförklara sjÀlarnaspotential,detta attmÄnga komponenterinteragerar ochskaparen helhet somÀrstörre Àn summan av komponenterna. ManÀrbarnavsin tid, sÀgerman.Jag harvÀxtupp pÄ gÄrdar i Danmark; pÄ Fynoch Jylland, ochÀrprÀglad av denmiljön. Referensramar talade manompÄ70- och80-talet, alltsÄ de erfarenhetersom manefterhand fÄr tillgÄngtillgenom utbildning ochannansocialkompetens.För attman ska kunna förstÄ varandramÄste manhaett antalgemensammareferensramar NÄgraÄri Köpenhamnoch Göteborg harsattsinaspÄroch utgör en delavmina historiska referensramar(inklusivetrauman). Du somlÀsarehar levt idin tid. DetblirspÀnnande om du kanfinna nÄgoti minhistoriasom du kankÀnna igen digi.
NÀrennysak kommer in ivÄrthus,samlasallakring denoch försöker se hurden kanpassa in ivÄraliv.Detta gÀllde nÀrförstaÄngbÄtenanlÀnde till hamnen,nÀr första radion köptes in till hemmet,och detgÀlldeennyDVDspelarepÄ90-talet, en Iphone runt Är 2010,för attintetalaomenidé eller kulturströmning. VÀsterlandet Àr igÄngatt tolkayoganoch schamanismen i relation till sina egna kulturellaerfarenheter.MÄnga folkslag bidrar idag till att vi kanbörja förstÄ varförvitÀnkersom vi gör.
LÀnge harvibyggtvÄraliv pÄ just dettaatt livetkan verkasammansatt av motsÀttningaroch attenbartgenom attstÀllamotsÀttningarna motvarandra, blir livetvÀrtatt leva.GrekernaanvÀndeordet polemik sombetyder krig.Som
turĂ€rhar vi börjat samtalaâ fredsforska âoch allt fler seratt livetlikagĂ€rna kanses somensammansĂ€ttningavkomplementĂ€ra krafter, dĂ€rvarje krafthar nĂ„got attbidra medtillhelheten.
TusenÄravtystnad hargjort attlivetsdolda,mytiska ochhel(ig)a vÀsenhÄllits undan.Enradikal förÀndringi vÀsterlÀndskt tÀnkandebörjade emellertid under 1900-talet medenvÀxande psykologisk,antropologisk och sociologiskforskning.Kvinnansfrigörelse togformoch balanseradeupp mannensoftaaggressivafilosofier. Idelar av vÄrkulturfickvialltstörre öppenhetkring betydelsen av sjÀlenskriser, ochhar nu fÄtt ettsprÄk föratt bryta isen. 1
KyrkoförhörenĂ€rslut, brukspatronernakan inte lĂ€ngrekalla in smederna ellersĂ„gverksarbetarna förpiskrappi strykkammarensom manpĂ„ 1800-talet gjorde pĂ„ jĂ€rnbruketKarlsdal, iKarlskoga, ochpĂ„Hillringsbergs herrgĂ„rd.Nuâ 2016â avslöjas de ivĂ„r nĂ€rhet,som inte önskarbetalaskatt och bidratillsamhĂ€lletsuppbyggnad (Facebook, Amazon,Ikea, derasmiljonerfinns gömda iutlandets âparadisâ).Alltviktigare blir detatt hanteravĂ„r tids kriser, bĂ„de yttreoch inre,genom attaktivtverka förenkollektiv medvetenhet,dĂ€r manfinnergemensammalösningar hĂ„llbara isju generationer som indianhövdingen Oren Lyonshar uttryckt sig.
LÄtoss börjai filosofinoch religionshistorien, Àven om densenareallt merhar blivit en politiskhistoria. Genomstudierna pÄ Högskolan iKarlstadoch UniversitetiGöteborg(1989-1993 ireligion, religionshistoria respektive historia)kundejag fÄ detmod somkrÀvdes föratt skriva nedminaerfarenheter kringlivsenerginstranskulturellarötteri folkloren. 2
Densenaste utvecklingeninom de naturvetenskapliga grenarna medt ex kvantfysiken,har ÀndÄ fÄtt religion (eller dess symboler)och filosofi attnÀrma sigvarandra. Filosofi betyder attÀlska Sofia,visheten! Detbör alla filosofer komma ihÄg.DÀrförkan (och bör)man inte enbart anvÀndaintellektet,utan Àven hjÀrtat! Ochreflekteraövervar manfinnervishet. Religionshistorien,etnologin ochsociologinhar lÀngeundersökt dessa olikafenomen somförekommeri folketsegnasÀgneroch myter, vilkaman allt
1 Glöm inte bort teologen Birgitta Onsell: Eftertusen Ă„r av tystnadâ gudinnebilder och glömda spĂ„r.1994. Införden nya översĂ€ttningenavBibeln(2000)önskade honlyfta framdekvinnligagestalterna, menmötte ingetgehör!
2 PÄ C- ochD-kursen ireligionshistoria (Göteborgs Universitet, kursansvarig Gudmar Aneer) lÀstejag Àmnetindoeuropeiskamyter,med jÀmförande studieravnordiska, romerska,iranska ochindiska myter.
VemĂ€rMadonnan? VemĂ€rFadern och vemĂ€rModern? Vadska vi kalla Barnet? Som religionshistoriker kan man stĂ€lla sĂ„dana frĂ„gor.Ja, rent av bör stĂ€lla. Förvibefinner oss ivĂ€straVĂ€rmland dĂ€r tre Madonnor lĂ€nge förekom idetre kyrkorna, Gladisvall, ĂlgĂ„ och Jösse-Ny. HĂ€r fĂ„r vi höraomMadonnan iGlava, och om hennes förkristna bakgrund som matrona, Gla-dis. Vi fĂ„r lĂ€sa om maktkamp, girighet, erotisk attraktion, skam och svĂ€rdsmission. Men Ă€ven om psykiskhĂ€lsa, humor och poesi. Historien om den gyllene Glaskogen och ljuset över StoraGla, gudinnan
Vi har ocksÄ dessa andravÀsen som iSverigehar lite olika namn beroende pÄ var vi befinner oss: Ànglar,tomtar,tÎsser,alfer,Àlvor,
Boken Àr en studie ihur mÀnniskan tÀnker och skapar sin vÀrld. Eller medmytenssprÄk: Historien om vÀrlden som skapas genom sÄng och
En bok om det skinande Gla. En bok om grisen som varit mÀnniskans följeslagare under 11 000 Är.Enbok om levande och döda, trÀden och
Studier av religionshistoriska fenomen Frejas arketyp. smÄfolk etc. sprÄk, och hur det andliga livet förvandlas till endimensionell makt. universum.
Ett centralt Ă€mne för att förstĂ„hur vi bĂ„de skapar och pĂ„verkar vĂ„r verklighetsuppfattning Ă€r kyrkogrimmenellerkyrkrĂ„a som den ocksĂ„ kallas. Vi ska undersöka fenomenet numen, som innebĂ€r att man upplevt gudomen pĂ„ ettvördnadsbjudande sĂ€tt. Ăven konstnĂ€renArvid ArvéÀr medi dessa studier och vi fĂ„r se hans Diana-tempel pĂ„ MörtnĂ€sön i
Lesjön, Sölje. som vi finner ivÄramyteroch skrönor.
Knud Omö Àr religionshistoriker,allkonstnÀr samt lokalhistoriker.Han harsedan90-talet beskrivit sambanden inom den nordiska andligheten