FUSKBOKEN
ATT UPPTÄCKA OCH UNDVIKA FUSK INOM FORSKNING OCH MEDIA
Text © Inge Axelsson 2025
Ansvarig utgivare: Lava Förlag
Lava Förlag
Box 45023
104 30 Stockholm www.lavaforlag.se
ISBN: 978-91-8101-485-3
FUSKBOKEN
ATT UPPTÄCKA OCH UNDVIKA FUSK
INOM FORSKNING OCH MEDIA
INGE AXELSSON
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
men frikändes efter 20 år
2 .2 .6 . Lärdomar från
2 2 7
gav nobelpris och avslutade Gökboet
2.3. Okunnighet och faktaresistens
2 3 1 Scania-direktören körde i diket
2 3 2 Fler välutbildade sjuksköterskor sänker antalet dödsfall 55
2 3 3 President Trumps magkänsla och fransk fuskare 57
2 .3 .4 . ADHD finns!
2 3 5 Sprutbyte räddar liv 67
2 3 6 Faktaresistens: Småländsk doktor som vägrade bättra sig borde straffats 70
2 3 7 Faktaresistent stjärnföreläsare och tomhetens triumf 73
2 .3 .8 . Bjørn Lomborg: Trumpismens danska ansikte . . . . . . . . . 77
2 3 9 Hanlons rakkniv: Ska okunnighet förlåtas? 82
2 3 10 Doris Lessing: nobelpristagare med katastrofal okunskap 83
3. Avsiktliga, oärliga fel 89
3.1. Diskriminering, ofredande, mobbning 89
3 1 1 Ofredande i Antarktis 89
3 .1 .2 . Carleton Gajdusek: nobelpristagare och pedofil . . . . . . . . 90
3 1 3 Ska forskningsresultat från en mobbare eller pedofil raderas? 92
3.2. Intressekonflikt som inte deklareras 94
3 2 1 Deklaration av jäv 94
3 .2 .2 . Har privata fetmakirurger inte intresse av mer fetmakirurgi? . . 96
3 2 3 Att köpa en professur: Win-win-lose 97
3 2 4 Stefan Fölster deklarerade falskt 99
3 2 5 Debattartiklar döljer jäv
3.3. Vinklad publicering (publication bias)
3 3 1 Alla studier bör publiceras 106
3 3 2 Journalistik som dödar: Werther-effekten och terrorism 107
3 .3 .3 . Charlie Hebdo: Är en europeisk kulturman värd mer än 1 000 afrikanska och indiska barn? 110
3 3 4 Nils Funcke: Tryckfrihetsfundamentalist med skygglappar 112
3.4. Oförtjänt eller dolt författarskap 117
3 4 1 Författare och medarbetare 118 Efterord om gästskrivare och spökskrivare
3.5. Ingen etikprövning
3 5 1 Henrietta Lacks dog 1951 men hennes celler lever än
3 5 2 Vipeholm: Inlåsta patienters tänder offrades för oss andra
3 .5 .3 . Kina: Fångars organ stjäls för transplantationer
3 5 4 Även humanister ska följa Etikprövningslagen
3.6. Felaktiga beskyllningar mot andra
3 6 1 Oxytocin: Feel good-hormon gav bad feelings
3.7. Data lämnades inte ut för kontroll
3 7 1 Gillbergaffären – rektorn avgick, Gillberg fick fler professurer, priser och medalj
3.8. Korruption, nepotism och sexism 143
3 8 1 Wennerås-Wold-affären: Nepotism och sexism i forskningsråd 145
3 8 2 Egna erfarenheter: GOBSAT vid Mittuniversitet
3 8 3 Professor i rättspsykiatri misstänkt mutad 151
3 .8 .4 . Distriktsläkare i Norge 1975: Jag var korrupt .
3 8 5 Distriktsläkare i Norge 2016: Förebild eller ett varnande exempel? 155
3 8 6 ”Tidernas viktigaste psykolog” orsakade en av vetenskapshistorien värsta skandaler 156
3 .8 .7 . Pengar från Big pharma till läkare .
4.1. Plagiering
4 1 1 Den världsberömde professorn plagierade och förfalskade 163 Efterord 166
4 1 2 Norsk-svensk-finländsk krigsprofessor plagierade – fick friår och fett avgångsvederlag 168
4 .1 .3 . Victoria Kawesa: Plagiering i föreläsning blåstes upp . . . . 169
4 1 4 Rosalind Franklin, ”Fotografi 51” och den dubbla DNA-spiralen 171
4.2. Oönskade data förtigs (cherry-picking) . . . . . . . . . . . . . . 176
4 2 1 Faktaresistens och cherry-picking: Att plocka russinen ur kakan och glömma resten 177
4 2 2 Vapen ger fler mord och självmord
Efterord . .
4 2 3 Även en klok professor kan slira på sanningen: Wold, vin och graviditet 183
4 2 4 A glass of wine per day keeps the doctor away: Kanske sant för hjärtinfarkt, osant för cancer 189
4 .2 .5 . Febermedicin hindrar inte feberkramper: the Semmelweis reflex 196
4 2 6 Minnet är kort: Från Allmänna BB till BB Sophia 199
4 2 7 Antibiotika räddar liv men saboteras av överanvändning 203
4 2 8 Fallet Therese Johaug: Att sila mygg och svälja kameler 205 Efterord 208
4 .2 .9 . Cherry-picking av egna data
4.3. Förfalskning 215
4 .3 .1 . Förnekelse av förintelsen .
4 3 2 1900-talets deka-mega-mördare: Mao, Stalin och Hitler 223
4 3 3 Fosterövervakning: Förmodad förfalskare friad 226
4 3 4 Anti-vaxxers (vaccinmotståndare) 230
4.4. Fabricering av data 236
4 4 1 Luftstrupar i Stockholm: Paolo Macchiarini lurade mig redan år 2011
Efterord 1
Efterord 2
4 4 2 Luftstrupar i Göteborg 247
4 4 3 Vetenskapshistoriens störste svindlare: Sigmund Freud 251
4 4 4 Freuds svenska arv: Affärerna Quick, Kevin och da Costa 256
4 .4 .5 . Har du en blå personlighet? Svensk pseudovetenskap i 35 länder 259
4 4 6 Krupp och den psyko-sexuella utvecklingen av luftstrupen 260
4 4 7 Världsnyhet från Uppsala: Abborrar gillar plast – men det var fusk 261
4 .4 .8 . Råd till visselblåsare
266
4 4 9 Professor Eva Lundgren: Sanningsrelativism och ritualmord av barn 267
5. Mord 275
5 .1 .1 . Doktor Ivins seriemördade med mjältbrand
6. Allvarliga konsekvenser av faktaresistens och ”cherry-picking”
6.1. Klimatkris
6 1 1 Hur man ljuger med statistik
6 1 2 Hur man talar sanning 281
6 1 3 Hur folkhälsan kan påverkas av klimatkrisen 286
6 1 4 Hög fruktsamhet kan vara klimatovänlig 289
6 .1 .5 . Docent Mörner trodde på slagruta men inte på klimatkris . . 291
6 1 6 Stockholmsinitiativet och Swebbtv: Svenska mästare i körsbärsplockning 293
6 1 7 Varför ska vi tro på den ”akademiska eliten”? 297
6 1 8 Nordiska Mästerskapen i Körsbärsplockning: Resultatlista 298
6.2. Kärnvapen
6 2 1 ”Vi kan inte blunda för kärnvapenhotet”
6 .2 .2 . Efterord: Åsiktsbaserad enmansutredning plockade körsbär
6 2 3 Nukleär amnesi: Kollektiv minnesförlust för kärnvapen
6 2 4 Uppdatering av nukleär amnesi
6 2 5 Atomvintern – nya scenarier
7. Slutord: Kärnvapen, klimatkris och massutdöende är existentiella hot som kan förhindras
7.1. Tankar om det otänkbara
7 1 1 Polykrisen
7 1 2 Strutsalliansen och tankar om det otänkbara
7 .1 .3 . Megadöd: Ligatabell över kärnvapen, krig och katastrofer . .
7 1 4 Människans tid är snart slut – bör vi acceptera palliation? 339
7 1 5 Alan Robock: Optimist om global uppvärmning och nukleär vinter
7 1 6 Internationella avtal och kampanjer som stigmatiserat vapen och reducerat skada .
FÖRORD
Fusk innebär enligt Nationalencyklopedin ”utnyttjande av otillåtna metoder eller hjälpmedel i syfte att vinna fördel”. Denna bok handlar om fusk inom forskning och media. Fusk har alltid funnits men publiceringsexplosionen inom sociala medier och artificiell intelligens har gett fuskarna nya möjligheter att sprida halv- och hellögner. Om du läser denna bok kommer du förhoppningsvis bli mindre lättlurad och bättre på att avslöja fusk och känna igen sanning.
2023 gav jag ut e-boken ”Evidensboken”. ”Fuskboken” är i viss mån en fortsättning på Evidensboken men man behöver inte ha läst Evidensboken för att förstå Fuskboken. Båda böckerna avslutas med ordförklaringar. En asterisk (*) i texten visar att termen finns upptagen i ordförklaringarna. En deklaration av intressekonflikter finns också i slutet av boken.
Varje kapitel börjar med en sammanfattning med grå bakgrund och avslutas med en litteraturlista. I texten hänvisar jag till litteraturlistans skrifter genom att inom hakparentes skriva förstaförfattarens namn plus årtal för publicering, till exempel [Svensson 2007]. Om man inte lätt hittar publikationen genom att googla tar jag med en länk till den. Engelska citat har jag översatt till svenska.
Det finns internationella överenskommelser om namn på sjukdomar och organismer, till exempel COVID-19, SARSCoV-2 och ADHD. I Sverige skriver man nu ofta covid-19, sars-cov-2 och adhd. Jag ogillar dessa provinsiella namn och skriver COVID-19 etcetera. Det innebär till exempel att man
skiljer mellan sjukdomen KOL och grundämnet kol. Till och med Dagens Nyheter har skrivit ph istället för korrekta pH (där H står för vätejonen H+).
För e-boken: Om du vill ha dubbelsidigt uppslag i din dator och öppna texten i Adobe Digital Editions så kan du gå till övre marginalen och klicka på ”Reading” och sedan på ”Double-page View”.
Jag har kontrollerat fakta noga men om det kommer fram några signifikanta fel så kommer de rättas i e-boken. Jag avser även att publicera uppdateringar och kommentarer som sänds till mig om de är värdefulla: (20+) Evidensboken | Facebook
Statistikern Lars Söderström har faktagranskat boken – tack, Lars, för klokskap och tålamod! Tack också till en bokförläggare och en kulturtant för att ni läst och kommenterat hela boken och tack till er som läst delar av boken! Ett särskilt tack till min dotter Kristina Brändemo som läst hela boken noga och kommit med mängder med kloka förslag till förbättringar. Jag är dock ensam ansvarig för bokens innehåll. Tack fru, barn, sonhustru, barnbarn, hund och katter för kärlek och tålamod!
Jag är en äldre, vit (och vithårig) man från medelklassen i ett höginkomstland. Jag tillhör alltså en klass som har makt.
Mina privilegier har jag i mina två böcker försökt använda till något gott. Har jag lyckats? Läs, och döm själv! The secret of good writing is telling the truth.
Glommens fiskeläge, Falkenberg, i juni 2025 IA
1.
INLEDNING
1.1. Fuskarnas sluttande plan
Ipsa scientia potestas est. (Kunskap är makt .) Francis Bacon (1561–1626)
– Jag är uppvuxen i det norska bibelbältet, det är ett hårt arbetande folk som är mitt folk, och vi vill alltid betala tillbaka Som forskare har vi ett väldigt stort ansvar genom att vi förvaltar kunskap, pengar och djurs liv och hälsa .
May-Britt Moser, neuropsykolog, nobelpristagare i medicin 2014, Trondheim [Koivisto 2017]
• Det finns ett sluttande plan av forskningsfusk från ärliga, oavsiktliga fel till att data hittas på .
• Den inom forskning, journalistik och politik troligen vanligaste formen av ”fusk är att oönskade data förtigs (’körsbärsplockning’, cherry-picking)
Denna bok handlar om fusk inom vetenskap och forskning och hur det kan spilla över till politik och journalistik. Den juridiska termen för forskningsfusk är oredlighet i forskning (engelska: scientific fraud). Uppsala universitet och Vetenskapsrådet har en utmärkt hemsida om forskningsetik och forskningsfusk: CODEX. I den definieras forskningsfusk på följande sätt:
Med oredlighet i forskning brukar allmänt avses att fabricera, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskapliga data och resultat, kort sagt att fuska på olika sätt --- Man kan också se dessa fall som avvikelser från god forskningssed God forskningssed vilar på några grundläggande principer: att det går att lita på att forskningen håller hög kvalité, att forskningen utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för viktiga samhälleliga värden, samt att forskaren tar ansvar för sin forskning och dess följdverkningar . [CODEX 2023]
I efterföljd av Sudbø-affären i Oslo – se kapitel 1.2 – beskrev två norska forskare, Magne Nylenna och Sigmund Simonsen, forskningsfusk som ett sluttande plan från ärligt, oavsiktligt fel till avsiktligt bedrägeri [Nylenna 2006]. När jag läst om olika fall av fusk inom forskning och granskat den politiska debatten har jag lagt till några nya kategorier till de norska forskarnas bild (Tabell 1.1). Iain Chalmers, grundaren av Cochrane, påpekade i en insändare att selektiv (vinklad, biased) rapportering av forskning ger allvarligare, praktiska konsekvenser än ”oförtjänt författarskap” och ”plagiarism” [Chalmers 2006]. Jag håller med och har därför flyttat ned ”oönskade data förtigs (cherrypicking)” till nedanför ”plagiering”.
Tabell 1.1. Det sluttande planet från ärliga fel till avsiktliga bedrägerier.
Tabellen visar graden av klander, från förlåtliga fel via oavsiktliga men klandervärda avvikelser till uppsåtliga regelbrott . Efter Nylenna [2006], med mina tillägg (Nylennas kategorier visas med fetstil)
Oavsiktligt, ärligt fel
Avsiktligt fel
Oredlighet*
Fel observation
Fel analys
Okunnighet och faktaresistens
Diskriminering, ofredande, mobbning
Intressekonflikt som inte deklareras
Vinklad publicering (publication bias)
Oförtjänt eller dolt författarskap
Ingen etikprövning
Felaktiga beskyllningar mot andra
Data lämnas inte ut för kontroll
Korruption, nepotism och sexism
Plagiering*
Oönskade data förtigs (cherry-picking)
Förfalskning*
Fabricering av data*
Mordförsök
*Oredlighet i forskning i lagens mening omfattar i Sverige plagiering, förfalskning och fabricering [Skarsgård 2019] .
Den här boken kommer till största delen att systematiskt diskutera exempel på de olika typerna av fusk. Jag börjar med de mildare formerna.
Den 1 januari 2020 trädde den nya lagen om forskningsfusk (oredlighet) i kraft [Riksdagen 2019]. Den är efterlängtad men får också en del kritik:
– Som Vetenskapsrådet förstår det kommer universiteten och högskolorna även i fortsättningen utreda sig själva när det gäller frågor som inte faller inom definitionen fabricering, förfalskning eller plagiering . En forskare kan då inte heller få ett beslut om att hen gjort
sig skyldig till annan allvarlig avvikelse från god forskningssed prövat av domstol, säger [Vetenskapsrådets generaldirektör, professor] Sven Stafström [Skarsgård 2019]
Lagen definierar alltså oredlighet i forskning som fabricering, förfalskning eller plagiering (FFP) som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Misstanke om FFP ska utredas av en särskild nationell nämnd men andra avvikelser från god forskningssed ska fortfarande hanteras av aktuellt universitet eller högskola. Att det blir fabricering, förfalskning eller plagiering som kallas för oredlighet beror på att de är allvarliga men förmod ligen också för att de är jämförelsevis lätta att avslöja. ”Oönskade data förtigs” må vara allvarligare än plagiering men dels är de så vanliga i samhället – tankesmedjor, partitaktiker och debattörer använder detta fusk nästan dagligen – dels är det svårare att bevisa uppsåt. Den danske samhällsvetaren och debattören Bjørn Lomborg slapp dömas skyldig till forskningsfusk därför att man bedömde att han var okunnig och inte ljög avsiktligt (jag återkommer till honom i avsnitt 2.3.8).
Den nya lagen, liksom föregångaren, gäller för staten, regionerna (landstingen) och kommunerna men inte för privata firmor och bolag, exempelvis inte för läkemedelsindustrin. Preskriptionstiden är 10 år.
Litteratur
Chalmers I. Preventing scientific misconduct (letter). Lancet 2006; 368 (9534):450.
CODEX (2023) Avvikelser från god forskningssed – CODEX regler och riktlinjer för forskning – Uppsala universitet (uu.se) (citerad i oktober 2023).
Koivisto ML. May-Britt Moser: ”Viktigt ge samhället valuta för forskningspengarna”. Läkartidningen.se 2017-03-08.
Nylenna M, Simonsen S. Scientific misconduct: A new approach to prevention. Lancet 2006:367:1882-1884.
Riksdagen. Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
Skarsgård K. Lagen om forskningsfusk klubbad – kritiseras för att vara för snäv. www.universitetslararen.se 19 juni, 2019.
1.2. Hårdnad konkurrens ger dopad forskning
• Sudbø-affären briserade i Oslo julen 2005 och innebar att ett framgångsrikt forskningsprojekt om cancer i munhålan visade sig bestå av påhittade patienter, trots att fuskaren Jon Sudbø hade många medförfattare och publicerade sig i prestigetidskrifter .
• De flesta fusk är inte så stora och tydliga som Sudbø- och
Macchiarini-affärerna men kan ändå åstadkomma stor skada på många patienter
• Det finns ett sluttande plan från ärligt fel via en gråzon till grovt fusk
Jag inleder med en artikel om forskningsfusk som jag skrev 2016.
Hårdnad konkurrens ger dopad forskning
(Svenska Dagbladet Kultur, ”understreckare” onsdag den 16 mars 2016 .)
Fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini är bara ett av många exempel på forskningsfusk på högsta nivå . För forskare som siktar mot den vetenskapliga eliten och ökade anslag är det lockande att se fusk som en genväg – ungefär som toppidrottare som väljer att dopa sig .
Camilla Stoltenberg är en norsk läkare, epidemiolog, professor, generaldirektör för Folkehelseinstituttet i Oslo och syster till den tidigare norske statsministern Jens Stoltenberg I mellandagarna 2005 läste hon en forskningsstudie från en grupp cancerforskare vid Oslo universitet som tilldelats flera miljoner dollar i anslag från USA . Enligt studien minskade risken för cancer i munhålan av ibuprofen, en vanlig, smärtlindrande medicin som finns i läkemedel som Ipren, Ibumetin och Brufen .
Stoltenberg kunde inte få studien att gå ihop Den var publicerad i The Lancet, Europas mest ansedda medicinska tidskrift, och hade passerat genom fackgranskning av andra forskare . Huvudförfattare
var Jon Sudbø som hade 13 medförfattare Stoltenberg visste att den databas som Sudbø angav som källa för patientdata ännu inte var öppen Hon misstänkte att data var fabricerade
Tyvärr hade Stoltenberg rätt Sudbøs chefer informerades och två veckor senare offentliggjorde de att artikeln i The Lancet var ett falsifikat: Sudbø hade hittat på alla patienterna och alla data I detta läge vände sig Rikshospitalet och Universitetet i Oslo till Sverige för hjälp att utreda forskningsfusket . En internationell kommission bildades under ledning av Anders Ekbom, professor i epidemiologi i Stockholm . Den bedömde att av Sudbøs 38 publikationer var 15 att betrakta som fusk, inklusive hans doktorsavhandling Sudbø blev av med sin doktorsgrad och sina legitimationer som tandläkare och läkare . Så småningom har han fått tillbaka legitimationerna och arbetar nu som tandläkare i Telemark Han är dock förbjuden att forska
Men var inte de 13 medförfattarna till artikeln i The Lancet medförfalskare? Medicinska tidskrifter och forskare förväntas följa de så kallade Vancouverreglerna, som ställer upp fyra villkor för att man ska få nämnas som författare till en vetenskaplig studie: man ska ha arbetat med både studien och artikeln, ha godkänt manuskriptets slutversion och ansvara för hela arbetet, alltså även för data som samlats in av andra medförfattare . Utredningen visade att Sudbø varit den enda som fuskat, genom att fabricera data, men att medförfattarna inte kontrollerat hans uppgifter och därmed inte följt
Vancouverreglerna
Mellan fusk och icke-fusk finns en gråskala I en artikel i skandalens efterföljd beskrev två norska forskare, Magne Nylenna och Sigmund Simonsen, ett sluttande plan från ärligt, oavsiktligt fel till avsiktligt fusk: fel observation – fel analys – intressekonflikt som inte deklareras – selektiv publicering – oförtjänt författarskap –undangömmande av data – plagiering – förfalskning – fabricering (”Scientific misconduct: A new approach to prevention”, The Lancet 2006) .
Forskningsfusk har nog funnits så länge det funnits forskning, men problemet började uppmärksammas år 1974 när doktor William Summerlin vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center på Manhattan publicerade en studie som sades visa att en bit hud från en svart mus framgångsrikt transplanterats till en vit mus utan att immunhämmande medicin använts När han avkrävdes bevis gjorde han med filtpenna en svart fläck på en vit mus . Bubblan sprack när en laboratorieassistent tvättade bort ”transplantatet” med sprit . ”Måla möss” blev en synonym till forskningsfusk
Att anlita experter från ett nordiskt grannland för utredning av misstänkt forskningsfusk har fördelen att man lättare kan undvika jäv, samtidigt som de sakkunniga förstår språket Lunds universitet använde metoden när en gynekolog i Uppsala anmälde en forskargrupp vid Lunds universitet för manipulation av data I en artikel i The Lancet 2001 hade lundagruppen hävdat att en apparat, uppfunnen av professor KG Rosén, innebar en bättre fosterövervakning under förlossning än de vanliga CTG-apparaterna Rosén var inte medförfattare till studien men agerade som monitor (kvalitetsansvarig) Dekanen vid medicinska fakulteten i Lund lät en professor vid Helsingfors universitet granska data Hans dom var hård: i samtliga fall av felinmatade data ”råkade” felet vara i riktning mot signifikant bättre resultat för Roséns apparat och medvetet fusk var därför sannolikt .
De anklagade forskarna fick yttra sig, varpå deras och Helsingforsprofessorns utlåtanden sändes till Vetenskapsrådet, som reagerade på att den jävige professorn fått vara monitor men de kunde inte fastslå att det rörde sig om medveten förfalskning av data Lunds universitets rektor frikände därför men ålade forskarna att analysera data på nytt, utan felinmatningar, och publicera denna nya analys
Utredningen av detta fall var omständlig och drog ut på tiden olyckligt mycket (över tre år), men i jämförelse med den interna utredningen kring KI-kirurgen Paolo Macchiarini betydligt mer seriös och rättssäker .
Finns det risk för återfall för den som fuskat? Ja Tidigt i sin karriär hade perinatalmedicinaren Asim Kurjak plagierat en engelsk forskares data, med påföljden att han blev avstängd från sin tjänst på WHO och att hans anslag drogs in Men han kunde fortsätta sin karriär och publicerade mer än 20 böcker och över 300 artiklar, mest om obstetriskt ultraljud, och blev med tiden Kroatiens mest citerade vetenskapsman . Men så upptäckte Harm-Gerd Blaas, obstetriker i Trondheim, att Kurjak i ett bidrag till en antologi stulit såväl textstycken som bilder av människofoster från hans doktorsavhandling . Nu reagerade forskarsamhället: Kurjaks kapitel plockades ut ur boken och han förklarades icke önskvärd på nästa internationella kongress för obstetriskt ultraljud . Sir Iain Chalmers, som avslöjat Kurjaks första fusk, menade att en metod för att avskräcka från fusk är ”naming and shaming”: att hänga ut forskaren med namn, vilket inte hade skett vid den tidigare incidenten . Har patienter dött av forskningsfusk? Ja, i det aktuella fallet Macchiarini, men också tidigare Den brittiske kirurgen Andrew Wakefield med tolv medförfattare publicerade 1998 en studie, även den i The Lancet, som tycktes visa på att vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund ökade risken för autism . Snart kom epidemiologiska studier som visade att detta var fel (förekomsten av autism var i själva verket lägre hos de vaccinerade barnen) Men skadan var redan skedd: många familjer valde bort vaccinet och mässlingsepidemier bröt ut med spridda dödsfall som följd
Det visade sig att Wakefield hemlighållit att han var konsult åt en advokatbyrå som planerade en process mot vaccinbolagen, att han inte hade etikprövningsnämndens godkännande för en del av hans invasiva studier på barn, samt att han utan föräldrarnas godkännande tagit blodprov på barnen vid ett barnkalas . Wakefield blev av med sin läkarlegitimation Tio av de tretton författarna till autismstudien har offentligt tagit tillbaka sin slutsats om vaccin och mässling och The Lancet har dragit in artikeln .
Chefredaktören för The Lancet, Richard Horton, har skrivit en bok om Wakefield-affären, ”MMR: Science and fiction” (2004) .
Forskningsfusket i Sverige begränsar sig inte till Macchiarini eller medicinsk forskning Det finns åtskilliga lärorika och obehagliga fuskfall i Sverige, ofta valhänt utredda och med bestraffningar som verkar slumpmässiga och ibland rentav drabbat fel person Vetenskapsrådet fällde 2010 en professor i Göteborg för forskningsfusk men generaldirektören underkände utredningen trots kraftiga protester från hans egna sakkunniga Nu kommer man kanske att öppna en ny utredning mot henne . En annan infekterad oredlighetsaffär i Göteborg ledde till att universitetets rektor avgick år 2006 En professor i östra Svealand fick en kollega fälld för forskningsfusk, men flera forskare ansåg att domen var felaktig och den anklagande professorn en rättshaverist Hon anmälde senare en doktorand för en rad förseelser Anmälan utreddes, doktoranden rentvåddes helt men professorn blev hårt kritiserad .
Intresset för att avslöja fusk är svagt utanför de medicinska fakulteterna År 2012 tvistade historiker om ett forskningsprojekt om
Stasi-agenter i Sverige . En molekylärbiolog påpekade att projektet var olagligt, vilket humanisterna missat Det hade inte etikprövats, vilket medförde att ”sann eller falsk information /…/ om enskilda har kommit till offentlig kännedom, helt i strid med etikprövningslagen, Helsingforsdeklarationen och europeiska överenskommelser om hur forskningens etiska problem skall hanteras” (DN Debatt 8/5 2012) .
Liksom i fallen med mässlingsvaccin och med Macchiarini är det forskningsfusk att smita från etisk prövning, i Stasi-fallet prövning av känsliga personuppgifter .
Varför blir man fuskare? Fuskarna är ofta rising stars med starka förväntningar om framsteg, ungefär som en toppidrottare som dopar sig för att uppfylla egna och andras förväntningar . De slåss om forskningsanslag som ofta ska betala deras egen lön och då gäller ”publish or perish” – publicera eller försvinna . Ofta finns de i ett hett område med hård konkurrens, som stamcellsforskning .
I höstas tillsatte regeringen en särskild utredare, litteraturvetaren Margaretha Fahlgren, för att ta fram ett nytt sätt att hantera god sed och oredlighet i forskning Att välja en humanist har fördelar: dels blir forskningsetiken granskad av någon som inte har fingrarna i medicinforskningens syltburkar, dels kan hon belysa etiska problem i humaniora och andra icke-medicinska områden Man kan hoppas att hennes utredning blir en murbräcka som kan bryta den förnekelsekultur som kännetecknar många svenska universitet .
Inge Axelsson är barnläkare vid Östersunds sjukhus och professor em vid Mittuniversitetet .
Efterord
En professor mejlade till mig och kritiserade mig för att jag i understreckaren kallat en fuskutredning som hon och en kollega gjort för ”valhänt”. Hon hade rätt: utredningen av Suchitra Holgersson, där hennes forskning på Karolinska Institutet visade sig vara fusk, var av god kvalitet men underkändes ändå av generaldirektören för Vetenskapsrådet. Forskningsfusket blev sedan en bisarr följetong i Göteborg – jag återkommer till detta i avsnitt 4.4.2.
Professor Margaretha Fahlgrens förslag om hur oredlighet i forskning ska hanteras har väsentligen följts av riksdagen. Från och med den 1 januari 2020 gäller lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Men fortfarande ska många fall av misstänkt fusk utredas av arbetsgivaren som kan vara frestad att bagatellisera fusk.
Vid fotbolls-VM I Moskva 2018 förvånades världspressen av att det japanska laget städade efter sig i ombytesrummen – inga andra lag gjorde det. När en mycket artig och trevlig gästforskare från Japan besökte vårt hem kom vår katt fram till honom och strök sig mot hans ben, som vore han en familjemedlem. Det
har aldrig hänt förut – Saga brukade gömma sig i trädgårdens buskage när främmande människor hälsade på oss.
Tyvärr finns det nackdelar med denna vänlighet och artighet. Av vetenskapshistoriens 10 fuskfall med högsta antal återtagna vetenskapliga studier är 5 från Japan. Fuskar japaner mer än européer och amerikaner? Nej, inget tyder på det. Men vördnaden mot professorer är stor i Japan och man vill inte tro att de ägnar sig åt bedrägerier så fuskare blir sent anmälda. Om bubblan till sist brister är skammen så stor för förövaren att risken för självmord kan vara stor. [Kupferschmidt 2018]
Forskningsfusk kan minska med ökad öppenhet och minskad hierarki och minskad vördnad.
Litteratur
Kupferschmidt K. Tide of lies: Researcher at the center of an epic fraud remains an enigma to those who exposed him. Science Aug. 17, 2018.
2.
OAVSIKTLIGA, ÄRLIGA FEL
2.1. Fel observation
• Människan sades ha 48 kromosomer tills Tjio och Levan i Lund efter 33 år räknade rätt: 46 .
• Magsårsbakterien Helicobacter upptäcktes redan på 1800-talet men föll i glömska tills den återupptäcktes på 1980-talet och ledde till nobelpris 2005
• Alla flickor föds med en mödomshinna (hymen) som inte täcker hela slidans (vaginas) öppning . Hymen är ibland hel fastän kvinnan haft samlag . Hymen är ofta skadad fastän kvinnan inte haft samlag . ”Oskuldskontroller” (av hymen) är därför värdelösa och fördöms av Läkarförbundet Kvinnor som är i desperat behov av ”oskuldsintyg” bör emellertid inte avvisas utan få hjälp av vården
• Dessa tre missar är exempel på sannolikt oavsiktliga forskningsfel .
Det sluttande planet av fusk börjar överst med fel observation (Tabell 1.1). Här kommer tre exempel.
2.1.1. Människans kromosomer räknades fel i 33 år
Kromosomerna upptäcktes på 1800-talet, år 1902 förklarades deras betydelse för ärftlighet och 1923 visades det att hos människan fanns det 48 kromosomer (24 par) i varje cellkärna.
Det sistnämnda var fel: 1956 visade genetikerna Joe Hin Tjio och Albert Levan att antalet var 46 (23 par). Tjio var från Indonesien men de två forskarna arbetade tillsammans i Lund.
Figur 2.1.1 Människans kromosomer. Foto från Wikipedia
Tjio och Levan nämner i sin epokgörande publikation att en annan forskargrupp i Lund tillfälligt lagt ned ett projekt sedan de bara hittat 46 kromosomer i humana leverceller under celldelning – de kunde inte hitta kromosom nummer 47 och 48 för de fanns inte! [Tjio 1956]
Det rör sig här om en oavsiktlig felräkning, inte om avsiktligt fusk. Ser man oredigerade bilder på kromosomer i celler är det absolut möjligt också för en noggrann forskare att räkna fel (Figur 2.1.1).
2.1.2. Magsårsbakterien försvann i hundra år
Nobelpriset för medicin eller fysiologi för år 2005 gick till Barry J. Marshall och J. Robin Warren i Perth, västra Australien, för deras upptäckt av bakterien Helicobacter pylori och dess roll för uppkomsten av gastrit och magsår. Hade jag som student vid min muntliga tentamen i kirurgi 1970 sagt att magsår är en infektion som kan botas med antibiotika så hade jag underkänts. Det var ett paradigmskifte, en milstolpe, när Marshall och Warren visade att magsår orsakades av en bakterie och detta kroniska lidande som ofta ledde till stympande kirurgi kunde botas med några veckors antibiotikakur. Bakterien är spiralformad och tros kunna borra sig ned i slemskiktet på magsäckens slemhinna.
Men ”Det finns ingenting nytt under solen”, sade redan Predikaren. Den polske professorn Walery Jaworski (1849–1924) beskrev 1899 en bakterie som fanns i magsäcken och som
var spiralformad. Han döpte den till Vibrio rugula och föreslog att den kunde vara orsak till magsår och magcancer. Både före och efter honom beskrevs spiralformade bakterier i magsäcken.
Dessa fynd fick en temporär dödsstöt när en amerikansk studie år 1954 inte hittade en enda bakterie i sugbiopsier från 1180 mänskliga magsäckar. Tills Robin Warren år 1984 ånyo beskrev spiralformade bakterier i biopsier från inflammerad magslemhinna. The rest is history. [Konturek 2003]
Vi har inga belägg för att de amerikanska läkarna bluffade 1954. Det kan mycket väl vara så att de gjorde sugbiopsier på 1 180 magsäckar utan att hitta några bakterier. Men det kan också vara så att den förhärskande dogmen att magsaften är en syra som dödar alla bakterier och skyddar tarmen från infektioner uppifrån gjorde att de avskrev bakteriefynd som något som kontaminerat sugen när den drogs upp genom matstrupe och munhåla. Oväntade fynd kräver att man kan ifrågasätta dogmer, som Robin Warren gjorde.
2.1.3. Mödomshinnan finns men ”oskuldskontroll” är en myt
Och på bröllopsnätterna stack hon [barnmorskan] hål på brudarnas mödomshinna eller bestänkte annars handduken (där jungfruns blod måste synas) med en hönas eller kanins blod .
Nawal El Saadawi, läkare och författare, i ”Och tiden står stilla vid Nilen”
”Ingen har någonsin sett en mödomshinna”, läser jag i Feministiskt Perspektiv [Eriksson 2013]. Jo, jag har gjort det. Tusentals gånger, faktiskt. När jag gick BB-rond undersökte jag de nyfödda spädbarnen enligt Socialstyrelsens schema där man ska pricka för att man undersökt bland annat yttre genitalia.
På pojkarna kollade jag att testiklarna fanns på plats i pungen och inte hade fastnat högre upp eller längre in och att snoppen inte var missbildad. På flickorna särade jag på blygdläpparna och kontrollerade att det inte fanns någon missbildning. På nästan alla nyfödda flickor finns ”mödomshinna” (hymen) men det finns också ett hål som gör att mensblodet kan rinna ut när flickan kommer i puberteten.
Vid BB-undersökningen kontrollerar barnläkare att hymen inte täcker hela vaginalöppningen (hymen imperforatus). Denna missbildning förekommer hos färre än en på tusen flickor men den är viktigt att hitta och öppna upp. När flickan kommer in i puberteten kan annars mensblodet inte komma ut. Hon får allt ondare i bäcken och buk och det kan ta tid innan någon kommer på orsaken.
Jag har sällan undersökt skolflickors underliv – jag har lämnat det till kvinnliga barnläkare eller gynekologer. Texten som nu följer grundas väsentligen på kapitlet ”Medicinska bakgrundsfakta” i häftet ”Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder” från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK [2011]. Så långt jag kan bedöma är denna skrift förstklassig, noggrann och evidensbaserad.
Även tonårstjejer har oftast hymen. Man bör då avstå från vanlig gyn-undersökning eftersom hymen kan skadas och delvis är smärtkänslig.
Feministiskt Perspektiv har i övrigt rätt: Hymen kan skadas och försvinna helt eller delvis av fler orsaker än samlag: man kan slå sig, idrotta, använda tamponger eller tvätta sig ovarsamt. Och hymen kan sitta kvar efter samlag. Termen mödomshinna är därför missvisande. Men det är ”mödoms-” som är missvisande, inte ”-hinna”. Att en läkare gör ”oskuldskontroller” genom att inspektera hymen är missvisande. De som ägnar sig åt ”oskuldskontroller” är ofta fuskare: de gör en värdelös undersökning och låtsas att de kan uttala sig om något som undersökningen inte visar.
Men det är inte alltid fel att skriva intyg om genitalia. Man bör undersöka vaginalöppningen inklusive hymen vid misstanke på att en liten flicka utsatts för ett sexuellt övergrepp. En söndertrasad hymen kan då öka misstanken om övergrepp även om den inte är ett bevis.
Det har hänt att läkaren hittat ett löst hår från förövarna som kan vara avgörande bevis efter DNA-analys liksom fynd av sperma. När flickan växer och kommer i puberteten blir vaginalöppningen större och hymen därigenom relativt mindre och dessutom mer elastisk. En våldtäkt på en liten, prepubertal flicka ger därför större risk för skador på hymen än för en tonåring eller vuxen.
Det gäller att använda evidens på ett vetenskapligt grundat sätt: trasig hymen bevisar inte att en man penetrerat vagina, varken hos en 3-årig flicka eller en brud, men för 3-åringen kan den tillsammans med andra fynd peka mot övergrepp. Oskadad hymen bevisar inte att kvinnan inte haft vaginalt samlag. Till och med kvinnor som debuterat sexuellt med en våldtäkt har ibland oskadad hymen.
Efter tv4:s reportage [2015] om ”oskuldskontroller” vid tre privata vårdcentraler i Sveriges tre största städer fördömdes dessa undersökningar av dåvarande statsminister Stefan Löfven och Läkarförbundet. Läraren och forskaren Hanna Cinthio har dock delvis försvarat intygsskrivarna [2015]:
Jag som handlett dessa yrkesgrupper [läkare och barnmorskor] vet att deras frustration och tvivel kring proceduren varit ständigt närvarande . Man är inte dummare än att man begriper vilket etiskt gungfly man befinner sig på, samt att utfärdandet av intyg bidrar till att befästa den oskuldsmyt som utgör själva problemet och som man helst av allt vill krossa . Men man har också insett att flickans verklighet inte tar slut när hon kliver ut genom dörren – hon måste fortsätta leva och navigera i en kontext där sanningsanspråken och normerna ser annorlunda ut än i vårt ideal .
Det är som vanligt lättare att vara tyckare och skribent än att arbeta med patienter i verkliga livet, på vårdcentraler och sjukhus. I NCK:s skrift finns råd och stöd för den läkare eller barnmorska som får önskemål om ”oskuldsintyg”.
Efter att NCK och Hanna Cinthio publicerat sina skrifter har Svenska Läkaresällskapets ’Delegationen för medicinsk etik’ publicerat ett uttalande om oskuldskontroller [2016]:
Dessa så kallade ”oskuldskontroller” strider mot svensk lagstiftning genom att undersökningen inte är förenlig med det krav på vetenskap och beprövad erfarenhet som läkare är ålagda att arbeta enligt i patientsäkerhetslagen (6 kap 1§) Enligt Socialstyrelsens föreskrifter för utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården (SOFS 2005:29) kan dessa utlåtanden även betraktas som osant intygande Vid eventuell förekomst av tvång till gynekologisk undersökning kränks även kvinnans rätt enligt grundlag till skydd mot ”varje form av påtvingat kroppsligt ingrepp” (2 kap 6§ regeringsformen) Så kallade ”oskuldskontroller” är inte förenliga med läkares yrkesetik oberoende av om kvinnan själv uttrycker önskemål om sådan undersökning och intyg . Genom utfärdande av dessa intyg vidmakthåller läkare en felaktig medicinsk föreställning om mödomshinnans utseende och riskerar därigenom att bidra till upprätthållande av en tradition där kvinnor utsätts för skuldbeläggande och hot om våld på grund av sin sexualitet . Läkarintyg avseende eventuell sexuell debut riskerar även att förstärka känslor av skuld hos kvinnan istället för att stärka självkänsla och bidra med redskap till egen kontroll över sin sexualitet
Vi ska följa lagen och vi ska absolut inte tvinga någon till gynekologisk undersökning men jag är övertygad om att man kan följa NCK:s råd utan att bryta mot lagen. Delegationen för medicinsk etik har ofta kloka synpunkter på sjukvården men här tycker jag att de varit för fyrkantiga och lämnat unga kvinnor, barnmorskor och läkare i sticket. Läkarförbundets taleskvinna i etiska frågor,
kirurgen Elin Karlsson, lyfter fram NCK:s skrift som rättesnöre [Lindgren 2015]. (För att undvika förvirring: Läkarförbundet är en fackförening som förhandlar om löner med mera och ger ut Läkartidningen. Läkaresällskapet är en vetenskaplig förening som vidareutbildar läkare, ordnar vetenskapliga möten och delar ut priser och forskningsanslag.)
Man har föreslagit att det missvisande namnet mödomshinnan ska bytas ut till slidkrans. Men hymen ser inte ut som en krans. Jag tycker faktiskt att den i alla fall hos småflickor ser ut som ett membran eller en hinna som täcker en del av ingången till vaginan. Som jag skrev i början av detta kapitel: det är ”mödoms-” som är missvisande, inte ”-hinna”. Varför inte använda den korta, enkla, neutrala medicinska termen hymen?
Litteratur
Cinthio H. ”Kritik mot läkarna missar flickornas utsatthet”. SvD Brännpunkt 16 oktober 2015. http://www.svd.se/kritik-mot-lakarna-missarflickornas-utsatthet
Eriksson E (2013) Myten om mödomshinnan. Feministiskt Perspektiv 2013-05-30. https://feministisktperspektiv.se/2013/05/30/mytenom-modomshinnan/
Konturek JW. Discovery by Jaworski of Helicobacter pylori and its pathogenetic role in peptic ulcer, gastritis and gastric cancer. J Physiol Pharmacol. 2003;54 Suppl 3:23-41.
Lindgren M (2015) ”Det finns diplomatiska vägar runt oskuldsintyg”. Sjukhusläkaren 8 oktober 2015. http://www.sjukhuslakaren.se/det-finnsdiplomatiska-vagar-runt-oskuldsintyg/ Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK 2011) Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder. NCK-rapport 2011:2, Uppsala Universitet. www.nck.uu.se
Saadawi NE (1974) Och tiden står stilla vid Nilen. Stockholm: Ordfronts förlag 1989.
Svenska Läkaresällskapet, Delegationen för medicinsk etik. Uttalande om nej till ”oskuldskontroller”. 11 april 2016.
Tjio JH, Levan A. The chromosome number of man. Hereditas 1956;42:1-6. tv4 Kalla fakta (2015) Här avslöjar dold kamera ”oskuldskontroller” på vårdcentraler. 2015-10-06.
2.2. Fel analys
• Nobelpristagare som gjort stora, viktiga upptäckter kan ibland tappa huvudet när de agerar utanför sitt kompetensområde Det kallas ibland för nobelsjuka (Nobelitis) Exempel är James D Watson, som kartlade strukturen hos DNA, och Luc Montagnier som upptäckte HIV .
• En nordisk forskargrupp upptäckte att de hade räknat fel i en stor studie av cancer i matstrupen De begärde att deras egen studie skulle dras in av tidskriften och beräkningarna göras om – ett exempel på oavsiktligt fel och god moral
• Professor Sir Roy Meadow, en av Storbritanniens mest kända barnläkare, använde statistik på ett felaktigt sätt när han vittnade i rättegångar om barnmisshandel . Han förstörde livet för familjen Clark och orsakade Sally Clarks felaktiga livstidsdom vilken ledde till hennes död
• Lobotomi var en form av psykokirurgi på modet under 1930-talet till 1950-talet som skapade tusentals psykiska invalider enbart i Sverige . Den var grundad på studier med för få patienter, olika operationsmetoder och alldeles för kort uppföljning av patienterna .
2.2.1.
Mensa
Medlemmarna i Mensa måste tillhöra de 2 % med högst resultat på IQ-test. Journalisten Sam Sundberg, själv medlem i Mensa, skriver så här om att hos ”mensaner” finns alla möjliga åsikter i politiska och moraliska frågor:
Att vara intelligent och att vara klok är inte samma sak (---) Och det tar inte lång stund på en medlemsträff eller i Facebookgrupperna innan man blir varse att det finns människor som, hur hög IQ de än må ha, inte är riktigt kloka . (---)
Det finns rasister i föreningen, precis som i övriga samhället [Sundberg 2017]
SLUTSATS: Hög IQ är ingen garanti mot fel analys.
2.2.2. Corona-testets uppfinnare: Först nobelpris, sedan nobelsjuka
Martin Rees, kunglig astronom i Storbritannien och tidigare ordförande för the Royal Society, skrev en gång när han själv blivit gammal att vetenskapsmän kan åldras på tre sätt: genom att bli administratörer, genom att fortsätta forska (vanligen sämre än när de var unga) eller göra sig viktiga och ge sig in på frågeställningar som de inte behärskar. Det fanns, tyckte han, alltför många exempel på det sistnämnda. [Johnson 2007]
Jag hör kanske till den sista gruppen men jag spelar i farmarklassen, inte i Royal Society-klassen, så jag gör nog inte så mycket skada. Men jag ska nu redogöra för några bekymmersamma fall av nobelpristagare som alldeles tappat huvudet. Deras handlande har kallats nobelsjukan eller nobelit (på engelska Nobel disease eller Nobelitis). Sjukan är absolut inte nobelstiftelsens fel utan är ett uttryck för att till och med de allra bästa forskarna, nobelpristagarna, kan förfalla till pseudovetenskap. [Nobel disease 2021].
James D. Watson (född 1928, nobelpris i medicin 1962) är den mest kända av de fyra forskare som kartlade strukturen av DNA och därmed också fann hur ärftligheten fungerar. Hans bok The double helix [1968] blev en internationell bestseller. Han var i många år chef för Cold Spring Harbor Laboratory (CSHL) som han lyfte till stor, internationell berömmelse. Tyvärr framförde han i decennium efter decennium påståendet att afrikaner är mindre intelligenta än européer trots att han inte kunde visa någon som helst evidens för påståendet. Därför blev han vid 79 års ålder avskedad som chef för CSHL och vid 90 års ålder blev
han av med alla hederstitlar från CSHL och alla kontakter avbröts (men nobelpriset fick han behålla). Tragiskt att historien om en av 1900-talets största vetenskapsmän solkas av rasism.
Watson har också, bland annat i teaterpjäsen ”Fotografi 51” som spelats i London och Stockholm (Playhouse Teater, Stockholm 2017), beskyllts för att ha byggt sin modell för DNA-molekylens struktur på röntgendiffraktionsbilder som han stulit från en fysikalisk kemist, Rosalind Franklin [Ring 2017; se Figur 2.2.2a och avsnitt 4.1.4]. Hon dog i cancer några år senare. Är man cyniker kan man konstatera att nobelförsamlingen därigenom slapp att välja vilka av de fyra ledande DNA-forskarna som man skulle välja bort (högst tre forskare får dela på ett nobelpris).
Figur 2.2.2a. Fotografi 51 är en bild från en röntgendiffraktionsstudie av DNA. (Källa: dr Emily Willoughby, Wikimedia Commons.)
Andra exempel på att tappa huvudet eller ta på sig foliehattar är Brian Josephson (född 1940, nobelpris i fysik 1973) och Luc Montagnier (1932–2022; nobelpris i medicin 2008) som hävdar att vatten kan minnas en molekyl som funnits i vattnet men inte längre finns kvar (Tabell 2.2.2). Därmed kan homeopati fungera även om de flytande läkemedlen är så utspädda att det sannolikt inte finns en enda medicinmolekyl kvar i läkemedlet.
Men de två forskarna har inte kunnat experimentellt bevisa sin tes och deras kolleger tror inte ett dugg på deras spekulationer. Nobelprisen fick de för upptäckten av Josephson-effekten respektive HIV, inte för vattenminne. Josephson gjorde sin stora upptäckt som 22-årig student och fick nobelpris vid 33 års ålder. Han har sedan i lugn och ro ägnat sig åt parapsykologi, kvantum-mystik, transcendal meditation och tankar om vattenminne.
Figur 2.2.2b. Luc Montagnier (1932–2022; nobelpris i medicin 2008). Upptäckte HIV tillsammans med Françoise BarréSinoussi. Efter nobelpriset ägnade han sig åt bisarr pseudoforskning Foto från en presskonferens i december 2008 i samband med nobelpriset (Wikimedia Commons).
Redan året efter nobelpriset började Montagnier (Figur 2.2.2b) publicera bisarra teorier om vattenminne, homeopati, mystisk strålning från DNA och andra tokerier (Tabell 2.2.2). Han anser sig ha visat att lavemang med blekmedel eller antibiotika i flera månader långa kurer botar autism i 60 % av fallen. Han hade ingen kontrollgrupp i studien och troligen inget godkännande från etisk nämnd [Gorski 2012]. Den amerikanske cancerkirurgen David Gorski beskrev hur sorgsen han blev över Montagniers förändring:
Genom sitt arbete med att isolera och identifiera HIV bidrog Luc Montagnier till ett stort framsteg i vetenskapen som till sist ledde till
effektiva behandlingar av AIDS och HIV Han förtjänade sitt nobelpris
Det är därför som jag blir så oerhört ledsen av att se honom falla så långt och så fort
Montagniers delade nobelpriset med sin medarbetare Françoise Barré-Sinoussi. Har hon också drabbats av nobelsjukan? Nej! Några år efter priset hörde jag henne föreläsa på en kongress för barninfektionsläkare. Hon berättade om pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i Afrika och hon har fortsatt att publicera forskningsrapporter.
Tabell 2.2.2. Nobelsjukan: En fallserie.
Nobelpristagare som lämnat sitt forskningsområde och kommit med huvudlösa slutsatser från annat forskningsområde
Nobelpristagare Vilket nobelpris och när
Nobelpristagarnas åsikter som saknar stöd i forskning
Phillip Lenard Fysik 1905 Eugenik, rasbiologi . Avfärdade
Einsteins relativitetsteori som ”judisk fysik”
Linus Pauling Kemi 1954, fredspriset 1962
William Shockley Fysik 1956
James D Watson Medicin 1962
Megadoser av vitamin C hjälper mot förkylning, cancer och schizofreni
Genetiska skillnader mellan raser gör att svarta människor har lägre IQ än vita
Samma som Shockley plus att mörk hud medför starkare sexdrift än vit på grund av melanin i huden och stark sol i Afrika
Brian Josephson Fysik 1973
Nikolaas Tinbergen Medicin 1973
Transcendental meditation, telepati, homeopati (vatten kan ”minnas” ämnen som spätts ut så att alla molekyler försvunnit ur ett prov), kall fusion (kärnreaktioner vid rumstemperatur)
Autism hos barn beror på känslokalla ”kylskåpsmödrar” men kan botas om föräldrarna håller fast barnet länge och tvingar hen till ögonkontakt .
Kary Mullis Kemi 1993 Trodde på astrologi men inte på ozonhålet, klimatkrisen eller att HIV ger AIDS Samtalade med en tvättbjörn under en gran
Luc Montagnier Medicin 2008
Homeopatiskt utspätt DNA från bakterier och virus sänder ut elektromagnetisk strålning som orsakar de flesta neurologiska sjukdomar . Vatten kan minnas molekyler som inte längre finns kvar i lösningen Vaccin kan ge autism som kan botas med antibiotika eller lavemang med blekmedel
John Clauser Fysik 2022 Det finns ingen klimatkris och CO2 spelar ingen roll för klimatet .
IQ, intelligenskvot Huvudkälla: Basterfield [2020] Andra källor: Gorski D [2012], Gunderman [2015], Hartsfield [2023] Wikipedia [2023]
Figur 2.2.2c. Kary Mullis, biokemist, bageriidkare, nobelpristagare, LSD-brukare, surfare och författare som drabbades av nobelsjukan.
Mest bisarr bland alla nobelpristagare är nog Kary Mullis (1944–2019, nobelpris i kemi 1993; Figur 2.2.2c). Han var en amerikansk doktor i biokemi som prövade att försörja sig som författare och drev ett bageri innan han gav upp och återvände till biokemin som forskare i ett privat bolag. Där kom han på Polymerase Chain Reaction (PCR) under en biltur med sin flickvän (som strax efteråt övergav honom).
PCR är ett Columbi ägg, en genialt enkel metod att mäta även extremt små mängder nukleinsyror (DNA och RNA) genom att låta dem kopiera sig själva vid upprepade uppvärmningar och nedkylningar. Jag (och myriader med andra biokemister) hade både kunskap och laboratorieresurser att göra uppfinningen men vi var för korkade.
När jag lämnade mitt patientarbete år 2011 hade jag vant mig vid att få svar på blodprover från mina läkemedelsbehandlade HIV-positiva patienter som ”färre än 40 RNA-kopior från HIV per milliliter”. Nu har känsligheten hos PCR ökat till 20 RNA-kopior per milliliter. PCR gör det alltså möjligt för laboratoriepersonalen att räkna enstaka molekyler! Från år 2020 används PRC frenetiskt jorden runt för att påvisa Coronaviruset SARS-CoV-2. Mullis fick aldrig uppleva att tusentals journalister och politiker jorden runt surrade om PRC för han dog av lunginflammation år 2019. Men kanske hade han förnekat att Covid-19 orsakades av SARS-CoV-2?
Kary Mullis uppfinning är ett fantastiskt hjälpmedel vid diagnostik och uppföljning av HIV-infektion, hepatiter, coronavirusinfektioner och andra infektioner och vid DNA-spår inom arkeologi och rättsmedicin. Men han var en kuf. Redan vid Nobelhögtiden i Stockholm 1993 lär han ha hållit ett bisarrt tal för studenterna. I sina memoarer Dancing naked in the mind field (1998) berättade han om mötet med en tvättbjörn när han en natt kom fram till sin ödsliga sportstuga i bergen.
När han hade tänt ljuset i huset och satt påsarna med mat på golvet gick han ut och lyste sig fram till toaletten med en ficklampa. När han gick framåt såg han något glöda under en gran. Han lyste på glöden med sin ficklampa. Den blev vit i lampskenet men såg ut att vara en fluorescerande tvättbjörn.
Tvättbjörnen talade och sa ”God kväll, doktorn”, och han svarade, minns inte med vad men troligen med ett ”hallå”. [Mullis 1998]
Mullis berättade i boken utförligt om att han flera gånger använt LSD och experimenterat med andra psykedeliska ämnen men han hävdade att han var nykter vid mötet med den vänliga tvättbjörnen. Det faktum att han klarat att köra uppför den vindlande bergsvägen tyckte han var ett övertygande nykterhetstest.
Mullis argumenterade i boken för att HIV inte orsakar AIDS, att klimatet inte blir varmare och att ozonhålet inte existerat – allt är konspirationer av miljövänner och myndigheter.
Däremot så trodde han på astrologi.
PCR har blivit ett mycket viktigt hjälpmedel för att styra medicineringen som hindrar HIV-infektion att gå över i AIDS men uppfinnaren av PCR trodde inte på sambandet mellan HIV och AIDS! Han är ett exempel på en oerhört framgångsrik forskare som tappar huvudet när hen kommer in på andra vetenskapsområden.
När PCR fyllde 35 år konstaterade tidskriften Science att ”Mullis eventually moved away from the scientific mainstream” [Dove 2018] [Mullis rörde sig till sist i väg från vetenskapens huvudfåra]. Det kan man lugnt säga. Den som vill läsa hans egen underhållande berättelse om hans uppväxt på landsbygden i North Carolina kan göra det på Nobelstiftelsens hemsida [Mullis 1994].
Memoarerna från 1998 gör mig inte arg eller upprörd, trots hans förfall till pseudovetenskap, utan roar mig. Hans engelska är välskriven, humoristisk och lättförståelig och beskriver ett liv med laboratoriearbete, surfande på Stilla Havets vågor tidiga morgnar, experiment med olika psykedeliska droger och försvarets expert i OJ Simpson-rättegången.
SLUTSATS: New York Times konstaterade att ”Iconoclasts at heart, the best scientists are faced with an occupational hazard: having left their mark on one small patch of ground, they are
tempted to stir up trouble elsewhere” [Trots att de i grunden är ikonoklaster (revoltörer) utsätts de bästa vetenskapsmännen för en yrkesrisk: när de har präglat en liten fläck av verkligheten frestas de att skapa oro på andra ställen; Johnson 2007]. Det är typiskt för nobelpristagarna ovan att ställer de till bråk är det inom områden som de knappast behärskar.
För den som vill läsa mer om knäppa nobelpristagare och nobelsjukan rekommenderas en artikel av Candice Basterfield och medarbetare [2020].
Är professorer riktigt kloka? Inom alla yrken och till och med bland de som varit värdiga nobelpris finns det knäppgökar som ibland tappar förståndet och tror på astrologi men förnekar klimatkrisen. Men de flesta forskare, och en helt dominerande del av de 976 nobelpristagarna (upp till år 2024), är och var faktiskt riktigt kloka.
2.2.3. Cancerforskare upptäckte att de räknat fel
En produktiv och framstående grupp av nordiska kirurger och onkologer publicerade en omfattande studie av matstrupscancer, omfattande tusentals patienter i alla fem nordiska länder. Den gav ett glädjande besked: om man opererar GERD (maginnehåll stöts upp i matstrupen) så är risken att det utvecklas cancer i matstrupen mycket lägre än om man bara medicinerar mot GERD [Maret-Ouda 2018]. Den stora och välgjorda studien publicerades i JAMA Oncology, en ledande tidskrift om cancer.
Så, bästa kirurger, slipa knivarna och operera GERDpatienter! Så skallade nog stridsropet i många länder. Tills forskarna skulle använda patientkohorten* till nya studier. Då upptäckte de att de räknat fel. Hade de varit oärliga kanske de hade försökt dölja felet men de var ärliga och begärde att
studien drogs tillbaka. ”Det var självklart att dra tillbaka artikeln när vi upptäckte det här”, sa forskningsledaren [Trysell 2019].
Figur 2.2.3. Frances H. Arnold och Svante Pääbo, professorer och nobelpristagare, är exempel på ärliga forskare som meddelat att de inte kunnat reproducerat en del av sina experiment (men de experiment som lyckats räcker mer än väl till nobelpris) (Foto: Creative Commons: Frances Arnold in 2021 at Caltech by Christopher Michel; Svante Pääbo by Duncan Hull.)
Data är det inget fel på så de gjorde om beräkningarna och skrev ett nytt manuskript. Tyvärr visade det sig att kirurgi inte tycks förebygga cancer [Maret-Ouda 2021]. Studiens öde är ett exempel på en oavsiktlig felanalys som upptäcktes och korrigerades av forskarna själva. Flera nobelpristagare har visat sin storhet genom att annonsera att några av deras experiment inte gått att reproducera, exempelvis Frances H. Arnold (kemipriset 2018) [Oransky 2020] och svensken Svante Pääbo (medicinpriset 2022) [Kolbert 2011]. Hurra för dessa ärliga forskare!
2.2.4. Professor Sir Roy Meadow och Sally Clarks död
Sally Lockyer föddes 1964 i Devizes i sydvästra England som enda barnet till en hårfrisörska och en polis. Efter skolan studerade hon geografi vid universitetet och praktiserade på banker i London city. År 1990 gifte hon sig med juristen Steve Clark och bestämde sig för att också bli jurist. Efter hennes juristexamen flyttade paret år 1994 för att börja arbeta på samma advokatbyrå i Manchester.
Familjen Clarks första barn, sonen Christopher, föddes den 26 september 1996. Den 13 december ringde Sally Clark efter ambulans sedan Christopher blivit medvetslös när han lagts i sängen. Han förklarades död på sjukhuset. Sally Clark drabbades av depression men blev snart gravid igen.
Den 29 november, knappt ett år efter Christophers död, föddes sonen Harry tre veckor för tidigt. Men efter 8 veckor, den 26 januari 1998, hittade Sally Clark sin son död. Liksom vid Christophers död var Sally Clark ensam hemma med sonen. Sönerna hade tecken till att ha utsatts för våld vilket kunde komma från försöken till hjärt-lungräddning.
Efter fyra veckor arresterades paret Clark, misstänkta för att ha mördat sina två söner. Steven Clark släpptes så småningom. Han stödde hela tiden sin fru som nu anklagades för att ha mördat sina två söner. Under rättegången födde hon sin tredje son som omedelbart omhändertogs av myndigheterna.
En utvikning: På 1950-talet beskrev den engelske läkaren Richard Asher något som han kallade Munchausen syndrome och som beskrev patienter med falska, påhittade symtom eller självförvållade skador [Strehle 2023]. Syndromet fick så småningom ett internationellt diagnosnummer, F68.1. På svenska blev diagnosen ”Medveten självskada eller simulering av fysiska
eller psykiska symtom – Münchhausens syndrom”. (På tyska och svenska skriver vi Münchhausen men på engelska tappar de två prickar och ett h: Munchausen.)
Rättegången började och in på scenen trädde Sir Roy Meadow (född 1933), professor i pediatrik (barnmedicin). Sir Roy hade på 1970-talet beskrivit några fall där en vuxen – oftast modern – skadat ett barn i hemlighet och sökte sjukvård för det skadade barnet. Den vuxne var alltså ”ombud” för barnet som var symtombäraren. Ombudet såg till att barnet fortsatte vara sjukt genom att fortsätta skada barnet. Meadow utgick från Munchausen syndrome och kallade tillståndet Munchausen syndrome by proxy, också kallad Fabricated or Induced Illness (FII), på svenska Münchhausens syndrom genom ombud. [Meadow 1977; Lucas 2020]
Volume 310, Issue 8033, 13 August 1977, Pages 343-345
Hospital Practice
MUNCHAUSEN SYNDROME BY PROXY THE HINTERLAND OF CHILD ABUSE
Roy Meadow
Figur 2.2.4. Sir Roy Meadow, professor i barnmedicin, skrev en klassisk beskrivning av Münchhausens syndrom genom ombud. Tyvärr hade han dåliga kunskaper i statistik och drog katastrofala slutsatser av enskilda fall av misstänkta barnadråp .