9789180978446

Slöjan-EnKulturhistoria

Slöjan –EnKulturhistoria

Hafize Cetin

Slöjan– En Kulturhistoria

©Hafize Cetin, 2025

Slöjan –Enkulturhistoria

ISBN:978-91-8097-844-6

Förlag:BoD ∙ Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se

Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland

Omslag ochinlaga: Hafize Cetin

Första upplagan,2025

Ingadelar av dennabok fårmångfaldigas utanskriftligt tillstånd från författaren.

Innehåll

Inledning 11

DelI –Slöjansom idé, kroppoch form 14

1. Vadärenslöja? 15

2. Detvävda minnet 23

3. Närkroppenlär sigsittutseende 32

4. Närbehov blir regel 39

5. Patriarkatetslogik –män ochdessöverlevnad 44

Inledning44

Patriarkatetshistoriaoch struktur 47

Närkvinnor upprätthållerpatriarkatet: Lojalitet ochinlärdmakt51

Mänoch patriarkatetsöverlevnad: Kontroll imarginalen55

Positivism ochhermeneutik ipatriarkala strukturer 59

Reflektion 64

6. Denneurologiskalydnadengenom socialisationoch tradition 67

Inledning67

Gener, nervceller ochepigenetisk påverkan 69

Nervceller73

Epigenetik 83

OXTR-genen (oxytocinreceptorn) 87

De femsinnena ochhjärnansutveckling91

Vadärett sinne? 93

Sensoriskaktiveringi barndomenoch oupplevdasinnens följder94

Hurkopplas sinnenatillbiologinoch socialisationen? 95

Sensoriskfattigdom somutvecklingshinder105

Sensoriskojämlikhetoch samhällsförlust 106

Trauma,stressoch denlånga vägentillbaka108

Biologinsrolli trauma 110

Epigenetiska spår av trauma 113

Överföring mellan generationer 115

Denlånga vägentillåterhämtning117

Psykologiskåterhämtningoch resiliens118

Biologin mötersamhället 119

Konsekvenser övergenerationer121

Analys 123

Reflektion 124

7. Sekularism,tradition ochstat– kvinnani kläm 128

Inledning128

Staten ochtraditionen struktur somformarkvinnligerfarenhet131

Psykologisk påverkan 136

Frihet somlångprocess139

Reflektion 140

8. Motståndetsformer– slöjan somhandling 143

Inledning143

Vardagliga uttryckför motstånd 144

Kodade språkoch kollektiva minnen 146

Historiska ochsamtida kontexter149

Reflektion 153

9. Globaltmode– tygsom estetik, trendoch maktspråk 155

Inledning155

Mode,maktoch mening 159

Estetik sommotstånd168

Reflektion 171

DelII– Slöjansvärldar:historia, hantverk ochrörelse 175

1. Europa 176

Inledning176

Palatsetsskugga –Mykensk ochminoisk tid179

Polisens gata –Arkaisk ochklassiskGrekland182

Republiken ochimperiet– Rom190

Reflektion 194

Hellenismoch ricinus197

Senantik kyrkolag 200

Sammanfattning– arvoch eko203

1700–1900-talet:Huvuddukens sekulära disciplin206

Sverige: huvuddukensom vardagsnormoch livscykelmarkör 206

Frankrike: klasskod ochrevolutionärmoral 210

Tyskland: hushållsmoral ochoffentlig respektabilitet212

Italienoch Spanien: mantillansom nationsestetik 218

Reflektion 229

2. Nordafrika 233

Inledning233

Klass, tygoch urbanrespektabilitet 234

Utvecklingen idag 237

Kolonialpolitikoch tygsom symboliskfront 238

Berberkvinnor,ceremonioch textiltmotstånd240

Stad,landsbygd ochstrukturell definieringavtyg 243

Reflektion 247

3. Västafrika 249

Inledning249

Malioch Songhai– Hovdisciplin ochtyglogik251

Hausa-staterna –Urban disciplinoch hushållsmoral256

Slöjansspråk:Sociala normer ochkvinnligt handlingsutrymme 261

Trådarnasmakt: Hantverk,tradition ochkvinnligt arbete 267

Reflektion 274

4. Centralafrika 278

Inledning278

Kongoriket –Kungligttyg ochvisuell kontroll 280

Luba ochLunda –Symbolik, makt ochtygskikt 284

Rwanda ochBurundi –Tygens disciplinoch klanensblick 289

Regnskogssamhällen294

Kolonial påverkan ochomkodad disciplin296

Samtidatyglandskap 299

Reflektion 302

5. Östafrika 304

Inledning304

Kuststäder ochhandelsklasser– tygsom hushålletsskydd 305

Inlandet –hushållsstrukturoch moralisk tygförväntan 312

Tygens rörelse– slöjan imigration,diasporaoch modernitet 321

Reflektion 324

6. Persien& Centralasien 326

Inledning326

Hovets tyg– Akemenider,sasanider ochden politiska kroppen328

Poesioch miniatyr –Skönhetenstyg,tystnadensram 332

Nomadkulturi Centralasien –Funktionoch ceremoni337

Stat ochtyg –FrånSafavider tillSovjet341

Tygi motståndets form –DagensIranoch Centralasien 345

Reflektion 347

7. Sydasien 350

Inledning350

Indien –Skiftande slöjor ikastens ochkroppens landskap 354

Pakistan –Slöjans språki nationensmoralrum356

Bangladesh, SriLanka ochNepal –Tysttyg, synligagränser 359

Reflektion 361

8. Östasien 364

Inledning364

Historisköverblick:Konfuciansk doktrinoch tygens funktion 365

Kina –Textilsom lydnad ochvisuell disciplin368

Korea– Klass, tystnadoch detdolda ansiktet 373

Japan– Estetik, tygoch denkodadekroppen 377

Reflektion 379

9.Arabiskahalvön 382

Inledning382

Historisköverblick –Frånstamheder till statsapparat 385

Saudiarabien– Slöjan somstatsapparat388

Modernisering– Saudiska reformer:Salmanoch Mohammed390

Jemenoch Oman –Mellantradition ochtystvärdighet392

Emiraten,Qatar,Bahrain,Kuwait– Lyx, tygoch kontroll 395

Reflektion 398

10. Turkietoch Kaukasus 401

Inledning401

Före 1200 –Gökturker, oghuzeroch tidiga turkiska traditioner402

1200–1800-taletsAnatolien 404

Byar ochlandsbygd 405

Städer 405

Ceremoniella sammanhang 406

Regionalaskillnader407

Symbolik ochkonstnärligauttryck 408

Attsynas ochdöljas– tygi vardagensregler408

Ettnyttansikte:Republiken, kvinnanoch moderniteten 411

Bergensskuggor ochtygens språk: Kaukasus irörelse 418

Reflektion 419

11.Rysslandoch InreAsien 422

Inledning422

Ryssland före Sovjet:tyg somklassmarkör ochkulturform424

Sovjettiden: visuellmodernitetoch kvinnans nyaroll425

InreAsien: tyg, tillhörighet ochkvinnorsplats 428

EfterSovjet: blandningavmodernitet, minneoch återkomst433

Reflektion 435

12.Amerika:Tyg,identitet ochmotstånd 438

Inledning438

Nordamerika– Urfolkenstyg ochsvart kvinnlig motståndskraft441

Urfolkenstygpraktiker: mellan ceremoni, klimat ochkunskap442

Kolonial kollision– tygsom redskapför lydnad ochdisciplin 444

Slavtidens huvuddukar:skydd,lag ochstil 447

Efterslaveriet:tygensarv ochrörelsens estetik448

Mesoamerika– Väverskor, ceremonier ochtygetsröst450

UrfolkenstygtraditioneriAndernaochAmazonas 454

Afro-sydamerikanskakvinnorstygtraditioner466

Samtidatygbruk ochkvinnorsrösti Latinamerika idag 470

Karibien –Tyg somkolonialkod,arv ochmotstånd472

Reflektion 475

13.Arktis ochSubarktis 478

Inledning478

Skyddets funktion ochform481

Materialetsbetydelse 486

Dans,riter ochkroppensrörelse 491

Kvinnors roller ochhantverkets betydelse493

Symbolik ifärgeroch former 498

Täcktmen inte dolt 503

Kolonial påverkan ochkläddisciplinering508

Kroppeni skolan ochhemmet511

Klädkoderoch moralisk ordning513

Mellan tillbakablickoch motstånd 515

Reflektion 517

14. Oceanien 520

Inledning520

Kulturensväv –Tygensrollförekolonialismen522

Samhällsförändringar– Mission, kolonialismoch moralens tyg524

Samtidauttryck –Återtagande,stolthetoch motstånd 529

Reflektion 533

Källförteckning 536

Inledning

Hurkan etttygstycke väckasåmånga känslor? Hurkan något så enkelt bära på så mångabetydelser mellan frihet ochtvång, mellan identitetoch kontroll ochdessutomi konstnärliga uttryck? Denhär bokenvändersig till dig somnågon gång ställt sigden frågan. Förbakom varje beslöjad panna,varje täckthårlock ochvarje omsorgsfullt draperat tygfinns inte bara en individ, utan ettsamhälle, en historia ochett sammanhang.

Slöjan hargenom tiderna varitmer änett plagg: denhar fungeratsom en gränsmellandet synligaoch detosynliga, detprivata ochdet offentliga,mellanden somformarsin tillhörighetoch densom formas av den.

Från öknarnaspraktiska skyddmot hetta ochvindtill hovens markeradedräkter förstatusoch värdighethar slöjan buritsi tusentalsår, iolika former ochavolika skäl.

Redani antika civilisationersom Mesopotamien,Egypten, Grekland, Romoch Persienanvändeshuvud- och kropptäckning föratt skydda motsol,vind, kyla och sandstormar.Äveni Europasnordligareklimat, inklusive Sverige, utveckladestraditioneravhuvuddukar ochslöjor somskyddmot kyla ochsom markörer av social tillhörighet.

Detpraktiska behovetblevtidigtendel av kulturellanormeroch symboliska uttryckdär slöjan markeraderang, status ochgemenskap.Dessbetydelserhar dock aldrig varitneutrala. De växteframurdeordningar ochförväntningarsommänniskorlevti.Oftaformadedessaordningar kvinnorsklädselutanatt spegladerasegnamotiv.Härbörjarberättelsen,intemed trosuppfattningellerideologi,

utan medtyg somhandling, tygsom kod ochtyg sombudskap.

Berättelsenomslöjankan inte förståsutanatt beröra människansbiologi ocharv.Den handlaromsamspelet mellan generoch nervsystem ochhur socialisationoch tradition formar detsom kankallasenneurologisk lydnad,ett inlärt kroppsligt mönsteravrespons ochanpassning. Forskning inom genetik,psykologiochneurovetenskapvisarhurhormoner, perception ochnedärvda drag påverkar både identitetochsättetviförhåller osstillkropp ochklädsel.Slöjan kandärförförstås somett gränssnitt mellan biologioch kultur, därkroppens mekanismer möterdesymboliska betydelser samhällenger plagget.

Genom historienhar slöjan omformats, omtolkatsoch styrts av olikakrafter.I vissatider harden tolkatssom respekt, iandra somunderkastelse. Ibland harden varit mode,iblandnorm. Idag är denävenenvarapåenglobal marknaddär symbolik,identitetoch estetik förpackas, säljsoch köps. Slöjan rörsig därföriett spänningsfält mellantraditionochkapital,mellansocialt inlärdaval ochomgivningens blick, mellan kroppens biologioch samhällets normer.

Denhär bokenfastslårintevad slöjan är.I ställetundersökerden varförslöjan uppstod,hurdenförändrades ochvad denhar betytt iolika tideroch sammanhang. Genomatt följaslöjans spår ihistoriskadokument,tvärkulturellaberättelser, konst,arkeologi,minnen, biologiskadataoch samtidaröstervillbokengemöjlighettillreflektion.Målet är attväckaeftertanke,intebaragenom attpresenterasvar, utan genomatt låta mångfaldenavberättelser ochhistorienslager tala försig själva.Detta är en berättelse med månganivåer, formad av fakta, erfarenheter,vetenskap

ochkulturellaskiftningar.Justdessa nyanser behöver lyftasfram.

Bokenäruppdeladi tvådelar.Denförsta delenpresenterar grundläggande begrepp, historiska perspektiv ochenteoretisk ramför attförståslöjans uppkomstoch förändring.

HäringårkapitletPatriarkala system ochkroppens inlärda gränser, somvisar hur könsdominerade maktstrukturer formar kvinnorskropparoch klädsel. Dennadel väver samman insikter frånhistoria, antropologi, sociologi, genusvetenskap, textil-och modevetenskapsamtbiologi och genetiki en tvärvetenskaplig analys.

Denandradelen tarläsaren vidare till olikageografiska ochkulturellasammanhangdär dessaperspektivmöts, frånNordafrikatillAsien,Europa,Amerikaochvidare,för attvisahur slöjansmeningoch form förändrades iskärningspunktenmellanlokalatraditioner,globala strömningaroch maktförhållanden.

Oavsettomduläser dettasom forskare,student,politiker, pedagog ellernyfiken läsare hoppas jagatt dessasidor blir en resa genomläsningen,enväg somger nyaperspektiv, inte bara på tyg, utan ocksåpåkropp, tid,maktoch mening, ochsom öppnarutrymme fördjupare reflektion.

Del I– Slöjan somform, funktion ochidé

Kapitel 1- Vadärenslöja?

Före sinsymboliska ochnormativa betydelsehade huvudtäckningenengrundläggandeuppgift:att skydda kroppenmot naturens påfrestningar. Människanhar alltid behövt värnakroppen motklimatets växlingar, och huvudetssärskildautsatthet förhetta,kyla,regn,snö,vind, damm ochinsektergjordehuvudtäckning till en av de äldsta ochmestgrundläggande formerna av klädsel. I mångasamhällen varett täckthuvud en nödvändighet för mänsklig överlevnadi skiftandemiljöer,oavsett kön,ålder ellerstatus.

Denna ursprungliga funktion föregick alla former av sociala, religiöstmotiverade, ideologiskaoch estetiska

tolkningar.Det betyderatt huvudtäckningen från början varenpraktiskinnovationför attskydda ochbevara kroppens hälsa– inte ettuttryck försymbolik.Slöjanär därför inte iförstahandett kulturellt påhitt, utan en fysisk innovation: en textil arkitektur förhuvudet(Eicher & Sumberg1995).

Detärlättatt idag associeraslöjanmed religion, politik elleridentitet,men igrunden är denenlösning på ett universellt problem:kroppenssårbarhet.Huvudetär särskilt exponerat, både termiskt ochbiologiskt. Här strålarvärme ut,här kankylaskada,och härkan sol, smuts ochinsektersnabbt påverkahälsa ochkoncentration. Behovet av attskyddahuvudetärlikagammalt som människans första förflyttningaröverlandskapoch slöjan uppstårintesom ideologi,utansom strategi.

Slöjan kanförstås somett redskapför vardagensarbete–en textil konstruktion formad föratt skydda,stödjaoch underlätta rörelsei hushålletssysslor.I detta ljus framträder densom en arkitekturför huvudet, skapad för attbevarakroppens välbefinnande ochvärna motvärme, kylaoch vind. Mengenom historienhar dettaskydd ofta förlorat sinpraktiska innebördoch iställetbundits till traditionens påbud, snarareänett uttryckför ettfritt val. Medtiden harden praktiskalösningenklättsi lagerav symbolik,socialaförväntningarochkulturellanormersom skymtdessursprungligasyfte.Känslan av attvälja själv haroftavarit en illusion, formad genomsocialisering och normer.Ikärnanhandlardetfortfarandeom attskyddamot

Slöjan -enkulturhistoria ärenresa genom tusentals år av symbolik,makt och mening. Från forntida civilisationer iEuropa, Asien och Afrika till dagens urbana miljöer har ett tygstyckeblivit en spegel av mänskliga samhällenett tecken på status, lydnad, frihet och motstånd. Här får läsaren följa hur slöjan förvandlats från praktiskt skydd till ett av världens mest omdebatterade klädesplagg. Med blicken fäst vid kulturhistoria, samhällsvetenskapoch genusvetenskap och med inslag från biologi och neurovetenskap avslöjar bokenhur idéer om gener,kropp och arv format synen på kvinnans plats ivärlden. Varför hartyg kring huvudet kommit att symbolisera så mycket mer än just tyg? Vad sägerdet om människan, historien och makten? Slöjanen kulturhistoria förenarvetenskaplig skärpa med filosofiskreflektion.Den riktarsig till forskare, konstnärer,studenteroch läsare som vill förstå slöjans roll som kulturell kodoch estetisk symbol från dåtid till samtid. 9789180