Akut- och Traumakirurgi Mikael Öman
KIRURGI
UROLOGI
ORTOPEDI
OBSTETRIK
KÄRLKIRURGI
NEUROKIRURGI
THORAXKIRURGI
PERIOPERATIV FUNKTION
TRAUMAOMHÄNDERTAGANDE
Akut ochtraumakirurgi
TillMäret
AKUT OCHTRAUMAKIRURGI
Mikael Öman
KIRURGI UROLOGI ORTOPEDI
OBSTETRIK KÄRLKIRURGI
NEUROKIRURGI
THORAXKIRURGI
PERIOPERATIVFUNKTION
Tvingande, temporära, terapeutiska ochtransportsäkrande akutaoperationer
©2025 MikaelÖman
Förlag: BoD· Books on Demand, Östermalmstorg1,114 42 Stockholm,Sverige, bod@bod.se
Tryck:Libri Plureos GmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg,Tyskland
ISBN: 978-91-8097-792-0
Illustrationer:Förlaga Anna Ildgruben(kapitel21.2-4),digitaltbearbetadeavMikaelÖman Alla andraillustrationeravMikaelÖman
Formgivning, ombrytning ochlayoutavinlagaoch omslag av Mikael Öman
Omslagsbild fram: foto Ingrid Hedman,digital bearbetningavMikaelÖman
FÖRORD
Underarbetetmed dennabok,har jagförståttatt jagegentligenskrivit denåtmig själv. Det harblivit en bokjag skullevelathatillhands vidmånga olikatillfällenunder ettlångt yrkesliv. Bokenärbästlämpadatt användanär minnet sviker ochduställer digfrågan: Hurvar det manskulle förfärdiga en loop-ileostomi?Den är mindre lämpad attanvända om du avser att genomföraenoperation du aldrig settförut.Att endast läsa om kirurgiska ingreppoch inte omsättadem ipraktiken,ärsom attläsaenbok om hurman spelar fiol,men aldrig dra stråkenöversträngarnaundervägledningavenlärare.
Sett ur dettaperspektivska bokenanvändasklokt ocheftertänksamt ochhelst somett stöd förminnetvid ”sällan-ingrepp” ochhelst inte somenhjälp videnkatastrofal situationför vilken manaldrigblivit tränad.
Ni äradeläsare inser ju ocksåatt dennabok på intetsätteftersträvaratt ge en fullständigoch komplett bild av alla de ingreppenkirurgkan tänkas utföra.För atttäcka behovenbådehos novisenoch denerfarna kirurgen, harjag ändå strävatefter attbeskrivamånga vanliga ingrepp, en såkallad”allmänkirurg”genomfördeunder en arbetsdag, menävenflera ovanliga åtgärder somsamme kirurg kundetvingas genomföraeftersombådesuperspecialister och snabba patienttransporter inte fannsatt tillgå.
Manmåste kunnatillräckligtmycketomovanligaoch kompliceradeoperationer föratt kunna ställa rätt frågor (tillspecialisten) ochsedan förstå vaddenne svarar.Varesig svaretfrån specialistenblir”lyckatill” eller”skickapatienten på ettsäkertsätt”,bidrardin egen förförståelse, till attomsätta svaret ihandling(ellerinte)
Itaktmed subspecialiseringenavkirurgintillalltsnävare områden, därperfektioni detminiinvasiva specifikaingreppet uppnås,förlorasenbredare allmänkirurgiskskolning. Därden äldrekirurgentidigarehadeenstorrepertoar inom både elektivoch akut öppenkirurgi,har utvecklingeninommodernsjukvårdletttillatt denyngre kirurgen harensmaloperativ kompetens.
Iett välfungerandesamhälle utan belastningar ochfullbemanning på storasjukhus där specialisterkan handläggaett fåtalpatienter på ettheltperfekt sätt,kan dennabok uppfattas somheltonödig. Men idetider närsjukvårdenärbelastadbortomsin bristningsgräns, och därbehandlingavenstaka patientermed toppmoderna, avancerade ochdyrametoder,måste ståtillbaka förbehandlingavenstormängd patientermed enklaremetoder,skulleden kunna ha sinrättmätigaplats.Det innebäratt endoskopiska,mini-invasiva,radiologiskt interventionella ingreppoch robotkirurgi,som användsi dagens vardag,intefår platsi denna bok. Du fårläsaandra böckeromsådant.
Öppenkirurgi medenkla ochbra instrument menmed godkunskap ochett skarpt intellekt, är ocksådet som krävsvid utlandsmissioner både imilitär ochi civilkontext,eller vidmassskadesituationerinomlandets gränser, medåtföljandebrist på både sofistikerad utrustning ochtransportmöjligheter.
Detärockså viktigtatt påpeka attsubspecialisternasåsikter om enskilda ingrepps utförande, fortfarandegällerpådeställenoch underdeomständigheter, därdet finnssubspecialister Finnsmöjlighettilltransport till högrevårdinstans däringreppet kanutföras på ettbättre sätt ochunder säkrareomständigheter, skapatienten transporterasdit ochinteopereraspå denvårdnivådär du befinnerdig.I andrafall, är mankansketvungen attgörasågottman kan.
Strömbäcki oktober2025
Mikael Öman
DEL 0
INNEHÅLLSIDA
DEL I
Ö
VERGRIPANDE KIRURGISKANATOMI
1Stora kärl
1.1Artärer 18
1.2Vener 23
1.3Lymfkärlithorax26
2Bukhålans begränsningar
2.1Bukväggensanatomi 27
2.2Anterolateralmuskulatur31
2.3Bukhålans hinnor33
3Thoraxbegräsningar
3.1Thoraxvägganatomi 41
3.2Mediastinum anatomi47
3.3Pleura 49
DEL II
ALLMÄN KIRURGISKTEKNIK
4Kirurgiskaåtgärderpåakutrummet
4.1Koniotomi 52
4.2Transtrakealjetinsufflation 55
4.3Thoraxdrän 57
4.4Akutrumsthorakotomi 61
4.5 Perkutan perikardiocentes 68
4.6Intraosseös nål 70
4.7REBOA 72
4.8 Diagnostiskt peritoneallavage75
4.9Masstransfusion 77
4.10 Perifervenaccess81
5Allmänbukkirurgi
5.1Traumalaparotomi85
5.2Kärlskada ibukhålan92
5.3Preperitoneal packning100
6Bukvägg
6.1Ljumskenanatomi 102
6.2Femoralbråck105
6.3Ljumskbråck 109
6.4Vakuumförband vidöppen buk115
6.5Egentillverkat vakuumförband118
7Diafragma
7.1Diafragma anatomi120
7.2Diafragmaskada 123
7.3Inklämt paraesofagealtbråck 125
7.4Omentpatch 127
8Ventrikel ochduodenum
8.1Ventrikelnanatomi 129
8.2Duodenumanatomi 135
8.3Perforeratulcus 138
8.4Blödandeulcus 140
8.5Gastrostomi 143
8.6Gastro-enteroanastomos146
8.7Duodenalskada 150
8.8Pyloroplastik 153
8.9Pyloric exclusion 156
8.10 Ventrikelresektion gastrojejunost.158
8.11 Gastrektomiesofagojejunostomi163
9Tunntarm
9.1Tunntarmenanatomi 169
9.2Nutritivjejunostomi 171 9.3Ileostomi 173 9.4Loopileostomi 175
9.5Tunntarmsanastomos177 9.6Roux-en-Y 181
10 Colonoch rektum 10.1 Colonanatomi 182 10.2Appendektomi 187 10.3 Högerkolonresektion190 10.4Vänster kolonresektion193 10.5 Hartmannsoperation 198 10.6Transversostomi201 10.7Rektum& analkanalenanatomi 203 10.8Perianalabscess 208
11 Gallblåsaoch gallgångar 11.1 Gallblåsaoch gallgångaranatomi 210 11.2Kolecystektomi 213 11.3 Koledokotomi 218 11.4 Koledokostomi 221
12 Lever 12.1 Levernanatomi 227 12.2Leverskada 232
13 Pankreas 13.1 Pankreas anatomi236 13.2Pankreasskada 239
14 Mjälte
14.1 Mjältenanatomi 245 14.2Splenektomi
15 Binjure
15.1 Binjuren anatomi250 15.2 Adrenalektomi 252
16 Hals
16.1 Halsen anatomi 255
16.2Halsexploration 263
16.3 Trakeostomi 268
16.4Trakeobronkialskada 271
DEL III
SPECIALISTKIRURGISK TEKNIK
17 Kärlkirurgi
17.1Akutextremitetsischemi276
17.2Kärlshunt 280
17.3 Kärlskadapånedre extremiteten 283
17.4Kärlskada på övre extremiteten292
17.5Kärlskada på halsen 300
17.6 Kärlanastomosändatill ända 306
17.7 Kärlanastomosändatill sida 309
17.8 Vena saphenamagna graft312
17.9Venpatch 314
18 Urologi
18.1Urinblåsananatomi 316
18.2Suprapubisk blåskateter318
18.3Urinblåseskada321
18.4Njurenanatomi 322
18.5 Njurskada 326
18.6 Uretären anatomi331
18.7Uretärskada 333
18.8Genitouretral skada 339
18.9Testikeltorsion 342
19 Hand-och plastikkirurgi
19.1Delhudstransplantation344
19.2Primärnervsutur 347
19.3Eskarotomi 350
19.4Lokal hudlambå 354
19.5 Sårläkning ochsuturteknik 357
19.6Fingertoppsamputation 365
20Ortopedi
20.1Nedre extremitetens anatomi368
20.2Amputationlårben373
20.3Amputationunderben377
20.4 Kompartmenttryckmätning380
20.5Fasciotominedreextremitet382
20.6Externfixationnedre extremitet387
20.7Höftfraktur 392
20.8Bäckenfraktur 402
20.9 Fotleden anatomi406
20.10 Fotled frakturklassificering409
20.11 Fotledsfraktur 412
20.12Övreextremitetenanatomi 424
20.13 Fasciotomiövre extremitet 430
20.14Debridering ochfrakturer 436
20.15 Frakturstabilisering439
20.16 Prehospitalnödamputation 445
21 Gynekologi ochobstetrik
21.1Gynekologiskanatomi 448
21.2 Extrauteringraviditet453
21.3Salpingektomi ochtubotomi458 21.4Akutkejsarsnitt 461
22 Thoraxkirurgi
22.1Lunga anatomi 466 22.2Trakeaoch bronkeranatomi 469 22.3Lungskada 470
22.4Pericardium anatomi474
22.5Hjärtat anatomi476
22.6Perikardiotomi 481
22.7Sternotomi 483
22.8Esofagusanatomi 488
22.9Esofagusskada 491
23 Neurokirurgi
23.1Neurokranietanatomi 497
23.2Intraparenkymatös ICP-mätning505
23.3Ventrikeldränage& ICP-mätning507
23.4Skallskador ochhemikraniektomi 510
23.5Ryggmärgsskada514
24 Ögonkirurgi
24.1Ögonlocksskada 516
24.2Orbitakompartment 518
24.3 Temporär tarsorafi520
DELIV
PERIOPERATIVFUNKTION
25 Handläggning trauma
25.1 Katastrof, stor olycka ochtriage522
25.2 Traumalarm 532
25.3 Undersökning på akutrummet 536
25.4Primärundersökning< 10 minuter556
25.5 Ultraljudsundersökning (E-FAST) 558
26 Kirurgiska instrument
26.1 Kirurgiska instrument 561
26.2 Instrumentlistor 572
26.3 Steriliseringavinstrument575
27 Akut &Traumajournal
27.1Akut& Traumajournal578
27.2Transportjournal583
27.3Statistikjournal586
27.4Operationsjournal 592
28 Operationsverksamhetutanför sjukhus
28.1Arbetei tillfälligaOP-utrymmen596
DELV
REFERENSER
29 Referenser
29.1 Referenser 602
OM BOKEN
Dethär är ingenkokbokför kirurger ochortopeder somheltsaknarförståelseoch kunskap om indikation,kontraindikation, fysiologiska förloppoch anatomivid de olikaoperationerna. Om maninteredan kanoperera,kommerman inte heller kunnagöradet efteratt ha läst dennabok
Bokenkommermest till sinrättomden användssom ettstödför undervisning ochdiskussion vidoperationer på denegnakliniken,eller vidkursermed ingrepputförda ilaboratoriemiljö, både på humana preparatoch levandeförsöksdjur.Dåkan luckorna kompletteras och detaljernadiskuteras.
Detinnebär attboken vänder sigbådetillkirurgeroch ortopederunder utbildning (vilken sombekantfortgår underhela detyrkesverksammalivet)och till kirurger ochortopeder i undervisande ställning(vilket mantransformeras till så fort mantillskansat sigkunskap och färdighet)
Dennainställningtill hurkirurgi skulleundervisas, sammanfattades av WilliamStewart Halsted, somunder sintid somprofessor ikirurgi JohnsHopkins iBaltimore myntadetalesättet”see one, do one, teachone”. Detbetyder inte attduärfärdigmed dinutbildning,bara föratt du genomförtett specifiktingrepp.Det betyderatt närdugenomfört en operation, är redo atttanästa stegi dinutbildning,nämligenatt undervisa. Liksom du blivit undervisad, så skallduockså undervisaandra (föratt parafraseraBibeln)
Ingenärofelbar,vilketjag är denförsteatt beklaga. Detinnebäratt detkan förekomma feli texten.Hittarduuppenbarafaktafel(tryckfel bryr vi ossmindreom) somgår emot all publicerad kunskap, skulle jagbli väldigtgladomdumeddelade migdetta.Dåhar jag chansatt korrigera feleti nästaupplaga.
Till slut såvilljag uppriktigt be om ursäkt förillustrationerna.Deärpåett amatörmässigtsättutförda av författarensjälv,eftersomjag inte kundefånågon riktig medicinskillustratör attarbetagratis. Blir bokenenkioskvältareoch någotstort förlag förbarmarsig överfortsattutgivning,hoppasjag attden delenkommerfåen professionell uppgradering vidnästa upplaga.
BOKENS DELAR
Föratt detskall blilättare atthitta så börjar alla ingreppoch operationerpåenegensida. Detresulterar iatt mångakapitel slutarmed en mereller mindre tomsida. Denkan användas fördinaegnateckningar ochanteckningar. Så harjag alltid gjortsjälv ialla operationsböcker jagläst.
Denförstadelen (ÖVERGRIPANDEKIRURGISK ANATOMI) omspännerstrukturerdär en organvis presentation svårligenlåter siggöras,såsom storakärlsamtbukhålans och thorax-kavitetensbegränsningar.För meravancerat bildmaterial hänvisas till lämplig anatomisklärobok
Denandra delen(ALLMÄN KIRURGISKTEKNIK)ärindelad både organvis ochområdesvis medhänsyntill vilkenspecialitet somvanligen opererar iområdet. Härinsmygs ocksådelar av denkirurgiskaanatominsom är nödvändigatt repetera föratt kunna genomföraåtgärden.
Detärtyvärrofrånkomligtatt vissadelar överlapparmellanolikakapitel,eftersomden kirurgiska beskrivningen skulle haltahögst väsentligt om delarnautlämnades.
Dentredjedelen(SPECIALIST KIRURGISKTEKNIK)omfattaringrepp somi normalfallet är förbehållnaatt utförasavspecialister, mensom mansom icke-specialistkan blitvingad till
attutföra. Bästlämparsig dendelen till attläsaomingreppen,såatt manblir en braassistent åt specialisten. Någraoperationerärriktigt svåra, medanandra är lättareatt utföra
Denfjärdedelen (PERIOPERATIVFUNKTION) avhandlarhur patientenskall kommatill levandetilloperationsbordetsamthanteringen av kirurgiska instrument.Del fyra avslutas medexempel på journalersom jaggjort ochsom kananvändaspåakutenoch på operation. Operationsjournalenärpåengelskaför attkunna användas av operationsteam somintetalar svenska. Härliggerockså ett kort kapitelomarbetei tillfälligaoperationsutrymmen.
Denfemte delen(REFERENSER) innehåller referenser ordnadekapitelvis.
OPERATIONERNA
Ju svårare ingreppenblir, desto mindre fokuseraspåallmänkirurgisk teknik,allmänna råd ochtips, föratt ge utrymmetillatt närmarebeskrivautmanande tekniska ochanatomiska detaljeravvikt.
Detinnebär attbeskrivningen av appendektomi blir mycket detaljerad,medan ingreppsom redanfrånbörjankräverstörre anatomiskoch kirurgiskkunskap hosutövaren, blir mer översiktligtbeskrivna
Redanvid presentationavingreppen stöter vi på svårigheter. Vissaåtgärderståralldeles utmärktför sig själva (appendektomi),några ingrepputförssom en deli en operation(pyloric exclusion),medan andraärenaccessoperation därvibeskriver hurman orienterar sigi området(halsexploration). Även härhar strävanvarit attanlägga en klinisksyn på dethela, vilket innebäratt presentationerna av ingreppenvarierar, precis somdet dagligakirurgiska arbetet. Detärofrånkomligtatt vissasmå menviktiga detaljer återkommer på fleraställen i texten vidde olikaingreppen,eftersomvarje procedur skakunna läsasseparat.
Ingreppsom inormalfalletendastutförsavspecialister, redogörs underrespektivespecialistområde
Enklareingrepp hardetaljerade ochförklarande operationsbeskrivningaravgrundläggande operativateknikeri öppenkirurgi,eftersomingreppen är lämpligaför yngrekollegorsom i utbildningssyfte opererar underhandledning.Operationsbeskrivningarna är utförligaför att passaden oerfarna kirurgen
Medelsvåra ingreppomfattaroperativa procedurer somden laparoskopiskt utbildadekirurgen vanligtvis inte stiftar bekantskap med. Operationsbeskrivningarnaärrelativtgrundligaoch förklarandeför attutnyttjas av densom sällanpraktiserar ingreppet.
Svåraingrepp omfattar operationersom normaltutförsavkirurgiskasubspecialiteter. Operationsbeskrivningarna blir detaljeradevid skildringen av vissadelar av ingreppet, och hariblandenlängreteoretisk inledning, somärnödvändig förförståelsen av åtgärden Avanceradeingrepp omfattar ovanligaeller kompliceradeöppna operativaingrepp,framtvingade av attpatienten inte kantransporteras till annanvårdinrättning, utan måstetas om hand på plats ochunder tidspress. Dessaingrepp,som kanvarateknisktsvåra och anatomiskt krävande,ärabsolut ingetman lärsig ienbok,utanmåste praktiserasunder sakkunnighandledning,precissom allt annati kirurginsvärld.Debeskrivningarna kan utnyttjasavdem somtränatpåingreppet meninteutövatdet inärtidoch därför behöveren repetition,samtför de tillfällendär mansom allmänkirurg assisterar en specialistkollega.De beskrivningarnaärmer översiktliga ochkräveratt manförstår anatomin ochkan utöva kompliceradkirurgisk teknik
Jaghar avsiktligtavstått från längre diskussioner av indikationsställningen, eftersom dessa står attläsai vilkenkirurgisk läroboksom helst, ochdessutomhar egenhetenatt förändras över tid.
De itextenförekommandeföreslagnaläkemedlenoch suturmaterialen, måsteses somen rekommendation som givetvis skaanpassastilltidsenligamediciner ochrådande lokal tradition.
NOMENKLATUREN
Detärenutmaningatt varakonsekvent medbådeord ochuttryck iden medicinska vardagen. Nomenklaturenoch stavningen av latinska namn ochingrepp inom medicinenhar påverkats från mångahålloch utvecklats undertidensgång. Detkan innebära attvii vardagligt arbete använder benämningarpåanatomiskastrukturersom är direktimporteradefrånengelskan. Arteriamesentericasuperiorförkortas gärnatill SMA(superior mesentericartery),centralt ventryck översätts till CVP(centralvenouspressure),m.sternocleidomastoideusblirSCM (sternocleidomastoid muscle) etc.
Vi harhållit oss till de latinska benämningarnautomi de fall detfinns etablerade ordoch uttryckpåsvenska eller engelska,som då användsi stället. Detinnebär attomdet finnsen etableradklinisktermpåengelskasåväljerviden (SMA), om detfinns en term både på latin ochsvenska, därden svenskaärmer etableradoch lika exakt, så väljer vi densvenska termen (levervenerna),ochomden latinska är svåröversatt ochi sigsjälv exakt, så väljer vi den latinska termen (pylorus).
Stavningen av medicinskanamni en kliniskt inriktad bokinnebärvissa kompromisser när detgällerlatin,försvenskat latin, engelsklatin ochvardaglig klinisknomenklatur.Exempel på stavning av försvenskatlatin är colon kolon, oesophagus esofagus,cochlea koklea. Försvenskningsregleravstavningeninnebär ikorthet attae=e, oe=e,c(med k-uttal)=k, ch=k, ph=f,th=toch rh=r.
Tyvärr måstejag erkännaatt jagupprepade gånger syndat motdessa regler,nästanalltid somresultatetavett övervägandedär den”riktiga” stavningen inte är riktigtaptitligför ögat
Iett försök attvarapragmatiskanvänderjag regelrätta latinska benämningarstavatpådet sätt manfinneri anatomiskaläroböckerdär detpassar, medanförsvenskningsregelnför stavning användsvid klinisknomenklatur (arteria mesentericarespektivemesenterikaartären).
Pluraländelsernainnebär ettsärskiltproblem,som jagförsökt kommaundan genomatt endast användasingularformenmedförhoppningen attantalet kanförstås av sammanhanget.Exempelvisblir vv. phrenicaeinferioresomvandlat till v. phrenica inferior ochnoduli gastroepiploicii dextrae förvandlas till noduli gastroepiploicadextra. Ibland smyger sigdock pluraländelserna sigini texten,eftersomjag försöker understrykaatt detfinns fler än en enda struktur medsamma namn.
Iderenodlade anatomiska kapitlenförsökervihålla fast vidlatinetsändelser, meni kirurgikapitlen, förfallervitill attskriva”klinisk” latin, iallafalli de flesta fallen. Närjag vill betona strukturerna blir latinetdessutom(oftast)kursiverat. Jaghoppasnistårutmed inkongruenserna.
KOMPIS,KARTA OCHKRATTA
Vidallaoperativa ingrepp, är attdet är kloktatt kalla på hjälp, hellre en gång förmycketän försent(kompis).
Du måstesom ansvarigoperatörhatillgodogjort digden informationsom tillgänglig ibilddiagnostiska undersökningar,och kunnahantera alla möjligaanatomiskaomständigheter, både de specifikainomsjälvaoperationsområdet,och de generellai periferinavingreppet (karta).
Du skallägnaentanke år denutrustningoch assistans, somdumöjligen kankomma att behöva,redan innandukommeratt behöva den(kratta …i manegen).
FÖRFATTARE
FÖRFATTARE,ILLUSTRATÖR,LAYOUTOCH REDAKTÖR
Mikael Öman,docent, Institutionenför diagnostik ochintervention; Kirurgi, Umeåuniversitet, Umeå
Mikael Öman harvarit verksamsom överläkare vidKirurgcentrum på Norrlandsuniversitetssjukhusi Umeå,där hanbehandlat ochopereratpatienter somdrabbatsavcanceri bukspottkörtel,leveroch gallvägar. Han haridagett långtyrkeslivbakom sig, ochhar därigenom förunnatsett längre perspektiv på hurkirurginhar utvecklats från öppnarobusta metoder till alltmermini-invasiva sofistikeradeingrepp.Han är en eftersöktföreläsareoch instruktör inom både kirurgiskutbildningoch traumaomhändertagande. Forskningsintresset, som omfattarsåväl cancersom trauma,får årligen samsas medflera nationella kurser itrauma ochkirurgi
Hans tidigare bok- AkutkirurgiskOperationsmanualutgiven 2019- möttestort gensvaroch tillgodosåg behovetav en,i text kortfattad meni breddomspännande,kirurgisk instruktionsbok. Bokenvar anpassad föratt användassåväl av denyngre kirurgen underutbildning, som av denäldre kirurgen iundervisandeposition. Medtanke på hurutvecklingenäri världen, medpågåendekrigoch stundandeklimatkatastrofer,ärbehovet större än någonsin att tillhandahålla beskrivningarav klassiskakirurgiskaoch ortopediskaoperationsmetoder. Resultatet av minmödaatt bidratilldetta,blevdenna bok.
MEDVERKANDE
HaythamBayadsi,med.dr.,överläkare, Kirurgiska kliniken,Östersundssjukhus,Östersund, harbidragittill kapitlen om anatomi.
Anna Ildgruben, med. dr., överläkare,Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå harbidragittill kapitlen om gynekologi ochobstetrik,och dessutom ritatförlagantill illustrationerna till dessakapitel.
Magnus Olivecrona,docent,överläkare, AN-IVA;Neurokirurgi, UniversitetssjukhusetÖrebro, Örebro harbidragittill kapitlen om neurokirurgi
Markku Haapamäki, universitetslektor, överläkare,Institutionen fördiagnostikoch intervention;Kirurgi,Umeåuniversitet, Umeå harbidragittill kapitlen om colonresektion och vakuumförband.
SAKKUNNIGA
Speciellt tackvilljag riktatill de sakkunniga somlagtned stor möda ochpåett konstruktivt ochpedagogiskt sätt,faktagranskat bokens delar.
Kärl:Per Skoog, överläkare Kärlkirurgi, Sahlgrenskauniversitetssjukhuset,Göteborg. Ortopedi:MatsLundmarköverläkareOrtopedcentrum Norrlandsuniversitetssjukhus, Umeå Colon:MarkkuHaapamäki,universitetslektor, överläkare,Institutionen fördiagnostikoch intervention;Kirurgi,Umeåuniversitet, Umeå Urologi:Jonas Stenlundöverläkare, Urologen Norrlandsuniversitetssjukhus,Umeå.
FÖRFATTARENS TACK
Manlär sigmycketav sina kollegor.Bland dessamåste specielltnämnasPeter Bartelmess, Kirurgiska kliniken Östersunds sjukhus, Östersund; Per-JonasBlind,Kirurgcentrum Norrlandsuniversitetssjukhus, Umeå;PetrusBoström,Kirurgcentrum Norrlands universitetsjukhus, Umeå; PO Bylund,OlycksfallsanalysgruppenNorrlands universitetssjukhus, Umeå; HannaCalmvik,OrtopedcentrumÖstersundssjukhus,Östersund;Stina Christensen, Urologiska kliniken Vrinnevisjukhuset, Norrköping;Oskar Hemmingsson,universitetslektor, Institutionenför diagnostikoch intervention Umeå universitet, Umeå;HenrikLund, överläkare ambulanshelikoptern Östersunds sjukhus, Mats Hjortborg, Kirurgiska kliniken Skellefteå sjukhus, Skellefteå;Fredrik Holmner, Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå;Tal Hörer, Kärl-thoraxkliniken Universitetssjukhuset iÖrebro, Örebro; BernhardtKickinger,OrtopedcentrumNorrlands universitetssjukhus, Umeå;Sandra Kollberg, universitetsadjunkt,Institutionen föromvårdnad Umeå universitet, Umeå;SvenErik Persson, Kirurgcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå;MarcusSundén, Kirurgiska kliniken Sunderbyns sjukhus, Sunderbyn.
FÖRKORTNINGAR
Engelskt namn
Svensktnamn
AISAbbreviated Injury ScaleAIS
ASCOTA SeverityCharacterizationofTraumaASCOT
ASIA American Spinal Injury AssociationASIA
AASTAmericanSociety forthe SurgeryofTraumaAAST
APLS® Advanced PediatricLifeSupport® APLS®
ATLS® Advanced Trauma Life Support® ATLS®
CFAcommonfemoral artery arteriafemoralis communis
Ch Charrière Charrière (1/3 mm)
CN Cranialnerve kranialnerv
CSFcerebrospinal fluidryggmärgsvätska
CVPcentral venouspressure centraltventryck
EA entero anastomosisenteroanastomos
ePTFEexpandedpolytetra fluoroethylene GORE-TEXkärlgraft
EX FIXexternalfixationexternfixering
Fr French French
G gaugegauge
CCS GlasgowComaScale GCS
GEAgastroenteroanastomosis gastro-enteroanastomos
GIAgastrointestinal anastomosis linear cutter rakstapler
GOS GlasgowOutcome ScoreGOS
GSVgreat saphenousveinvenasaphena magna IC intercostal interkostalrum
ICPintracranialpressureintrakraniellttryck
ICVinferiorcaval vein venacavainferior
IMAinferiormesentericveinvenamesenterica inferior
ISSInjurySeverityScore
ISS
LMWH lowmolecular weight heparinlågmolekylärt heparin
MAIS MaximumAbbreviated Injury ScaleMAIS
MTPMassive TransfusionProtocolmassivtransfusionspaket
MOFMultipleOrgan FailureOrgansvikt
NISS NewInjurySeverityScore
NISS
ORIF open reductioninternalfixation öppenrepositionoch intern fixering
OISOrgan Injury Scaleklassifikation av organskador
PDSpolydioxanone suture (polyester) resorberbarmonofil sutur
PEJparaoesophagealjunctiongastroesofagealaövergången
PUJpelvourethral junction pelvouretralaövergången
PFAprofoundfemoral artery arteriaprofundafemoris
PODpostoperative daypostoperativdag
PS ProbabilityofSurvivalsannolikhet föröverlevnad
PTS Pediatrictraumascore
PTS
PV portal veinvenaporta
REBOA resuscitativeendovascular balloon occlusionofthe aorta Aortaballong/REBOA
RLSReactionLevel ScaleRLS
RTSRevised Trauma ScoreRTS
SCMsternocleidomastoid muscle musculussternocleidomastoideus
SFAsuperficial femoralarteryarteria femoralissuperficialis
SMAsuperiormesentericarteryarteria mesenterica superior
SMVsuperiormesentericveinvenamesenterica superior
SweTrauSvenskaTraumaregistret
TA/TX transverse anastomosisstapler/ditovinklad stapler
TLC titanlinearcutter rakstapler
TRISS Trauma ScoreInjurySeverity Score
TS Trauma Score
TRISS
TS
DETHÄR ÄR BOKEN DU VELATÄGA
UNDERBÖRJAN AV DIN KIRURGISKA KARRIÄR
DET HÄR ÄR BOKEN DU VILL ÄGA
UNDERRESTEN AV DIN KIRURGISKA KARRIÄR
Iett välfungerande samhälle utanyttre belastningar där kirurgiska specialister kan
Men itider när sjukvården är belastad bortom bristningsgränsen och när exklusiva
handlägga patienter med sofistikerade tekniker, kan denna bok uppfattas som onödig. operationsmetoder inte längre kan utnyttjas, har den sin rättmätiga plats.
Behovetatt tillhandahålla detaljerade beskrivningar av klassiska kirurgiska och
ortopediska ingrepp, är idagstörre än någonsin. Den här boken gör det.
Boken fungerar utmärkt för vidareutbildning av dagens laparoskopiskt skolade kirurger, som vill förkovra sig itraditionella och beprövade öppna kirurgiska operationer.Boken
fungerar också som uppslagsbok för den kirurgiskt intresserade medicinstudenten.
Endoskopiska,mini-invasiva,radiologiskt interventionella åtgärder och robotkirurgi
beskrivs inte. Den sortens teknikintensivkirurgigår att läsa om iandraböcker.
Iden här boken gäller kniv- och gaffelkirurgi
Mikael Öman är docent ikirurgi vid Umeå universitet. Ett långt yrkesliv har givit honom perspektiv på hur kirurgin utvecklats,frånöppna, enklaoch robusta metoder motteknologiska och komplexaingrepp. Han har skapat och implementeratfleraunika kurser fokuserade på trauma och kirurgiskteknik.
