9789180977883

UPPGÖRELSEN KamilNissan

UPPGöRElSEN

DETTREDjETESTaMENTET

Till mina barn och

denstora tjocka släkten

KaPITEl1

GUDaRNaS STORhETSTID

Detvar islutetavjuli, ellerbörjanpåaugusti runt klockantvå på eftermiddagen. En molnfrihimmel ochminstavindpustenkändes somenvälsignelse, medan en stekhetsol riktadesinaspjutspetsarmot en trettonårigkille.Den brännhetaaugusti brukar folket här kalladen härtiden.Räkna medfyrtiotill fyrtiofemgrader. Denhär killen hade hukatsig bakom denlågastenmuren de senastetio minuterna, tyst somengepard, väntande på det rättatillfället. Nabiloch ettpar andrajämnåriga kompisar har idag planerat attinvaderaAmmo Gabros1 vindruvsplantage.AmmoGabro har en stor plantage,tillutrymmetnästanlikastorsom detstora skräckinjagande sjukhuset. Vindruvsplankorna var så ståtliga ochvälskötta attbarasynen på dem gjorde attdet vattnade imunnenpåNabil och resten av attackstyrkan.Denna attackstyrka bestod nämligen av Karimoch Simon. Planenvar färdigsmidddagen innan, iett extrainsattmöte, då manmed säkerhet kundekonstateraatt detvar hög

1 Idenna gudsförgätna orttilltalas alla äldremän ammo vilket betyder farbror av respekteller tradition.

tidatt ge sigpåAmmoGabrosodlingsparadis, då hans vindruvsplankortycktes nästan skicka inbjudningskort till Nabiloch company. Idetta viktiga möte deltogävenKarimslillebror,entioåringsom lysteavglädjeoch entusiasmdåhan fick deltai de storagrabbarnas planer.Hanna2,lillebrodern, fick ta hand om infrastrukturenför hela planen. Infrastrukturensom går ut på attförsörjagänget medvattenoch salt videnbestämd platsoch tidpunkt, nämligeni skuggan av dethögahuset som angränsar till den, av naturen, skapad fotbollsplan somligger mitt ikvarteret.

De skoningslösasolstrålarnavräktemot Nabils unga ansikte medanhan medenhöksögon granskade hela fältet ochkunde upptäcka varenda rörelsefrånvindruvsgårdens insida,som om det helahandladeomliv ochdöd. Trotsatt Ammo Gabropasserade sjuttioårsstrecket förnågra månader sedanvar haningen lätt matchför den somfickför sigatt inkräkta på hans egendom. Han varspänstigoch pigg ibenen.Nästanlika skrämmande varhans exceptionellaförmåga till svordomar,som mest riktadesig motinkräktarnas mödrar ochsystrar, därhanssexuellafantasier flödade in iuppfinningsrikaoch nästan geniala nyanser.Men Nabilbehövde inte oroa sigför den

2 Namnet Hannaråkar iSverige vara etttjejnamnpågrund av en bokstavsförvirring.I dessatrakter uttalasnamnetannorlundaoch är definitivt ettkillnamn.

delen eftersom hansuppgift var observation ochatt ge rätt tecken irätttid.När hanvar säkerpåsin sak visslade hanett pargånger, eftervilka ettpar gestalter hoppadekvickt över murenoch med snabba benoch förutbestämt mönsterbörjade plocka de halvmogna, sura vindruvornaoch stoppa dem innanför sina kortärmade tröjor.Dessa tröjor varförstås nedstoppade underbyxorna ochtjänade somnaturliga påsar försaker somman stoppade ner uppifrån.

Karimoch Simonvar kända försin snabbhetoch precision, vilket passade bravid sådana blixtattacker. Hela operationentog mindre än två minuter,under vilkaderas tröjor varfylldamed vindruvor. Närdetre killarna befann sigpåtryggt avståndutanför stenmurenkunde de konstatera att operationen varlyckadoch börjadegålitesaktare.

”Ammo Gabrokommersäkertatt bliförbannad när han fårveta.” SägerKarim ochsmåskrattar, medan han tarupp en brödbitsom någonhadetappatpå den smalastigen, gerden en kyss ochläggerden på en sten vidkanten. Denbrutala sommarvärmen fården lillastadenatt se spöklikut. Gatornaär tomma på folk,och detärväldigt få somvågar sig ut,i rädsla av värmeslagoch annatobehagsom solenoch värmen kanorsaka. Detärockså ett perfekt tillfälleför rövargängsom Nabiloch hans följeslagare. Dettahar de lärt sigavdestora grabbarna, huroch närärdet dags attgenomföra

sådana operationer,vilka odlingar är aktuella och vilkagårdaroch odlingsfältärpassandevid tillfället. De hadekoll! Ochdet varintebaravindruvor det rördesig om.Nästanlikapopulärtvar de gröna kikärtorna ochandra grödor ochfrukter.

Rövargängetanländer slutligenvid destinationen där Hannaväntar medsaltoch vatten.Killarna tömmertröjornapåinnehåll. Detblirenhel högmed vindruvor. Dethinnervattnai munnen på grabbarna innandebörjarströsaltöverdesuradruvornaoch slukadem medstoraptit.Under tiden avlöserolika samtalsämnen varandra ienoavbruten kaskad, från morgondagens gudstjänst igamla Mariakyrkan, till vilkalekar är planeradetill kvällen,när ska skolan börja ochvemsodlingsfält somstårpåtur.När de sura druvorna tarslut, är detlikvälalltsnack och grabbarnakännersig trötta,vareftergänget skingrasi löfteomatt sespåkvällen föratt återupptasinaaktiviteter.

Staden därNabil boddevar litentillstorleken och antalet invånare.Utanför staden utbredde sigstora odlingsfält,där,förutom olikasädesslag,odlade manmånga olikagrönsaker,stora fält med vindruvsrankor, storaträdgårdarmed olikatyper av frukter, äpplen, päron, fikon. Alla dessa grönafält brukade skyddasavstenmurar somvarierade ihöjd från en halv metertill tvåoch tremeter.Vartänman vände sigutanför staden möttes manavdenna grönska.Många småbyarmed mindre populationer

varspridda på näroch fjärranruntstaden, omgivna av sina odlingsfält somkunde sträcka sighela vägen till stadensutkanter. Så,för Nabiloch hans kompisar vardessa somguldgruvorvid rätt säsonger.

Nabiloch hans kompisar tillhördeden delavstaden där majoritetenkristna bodde. Detförefallerdock ganska hoppfulltatt använda termen kristna eftersom majoritetenavstadenvar isjälvaverket kristna. Dock fannsdet kristnasyrianer, kristna armenier ochandra hybrider av kristna, somnästan alla höll sigtillsinaegnakvarter.Enansenligdel av staden beboddes dock av kurder ochmuslimer, kanske mest kurder kanman välsäga.Enviktig samlingspunktför stadsborna varstadens kärna ellercentrum, därdet brukar sjudaavliv ochrörelse under dagen. Idenna myrstack kundeman iprincip hittaalltman önskade sig, ellerman fick ettintryck av det iallafall. Ochtrots atthär möttes en mångfaldavolika religioner,etniciteter,religiösa falanger,var direktakonfrontationer ochkonflikter ganska sällsynta.Pånågot sätt höll alla sigtill sitt ochkändesinagränser,men spänningen fannsdär, ochtilloch medhatet,det kundeman känna, det kunde mani vissa fall höra vuxnageuttryck för. Det hängde iluften. Detspökade.Det hägrade. Dessa gränser ochdessa känslorfördesfrånen generationtillenannan utan något nämnvärt ifrågasättande. Då ochdåblossade detupp

konflikter somkundesnart släckasned medde äldres förmedling,och ibland polisen, vars uppenbara makt kundegesig till kännanär det behövdes. Polisenoch underrättelsetjänsten där Nabilboddehadeenannan innebörd,som folk i andraländerinteriktigt känner till ellerhar variti kontaktmed.Man brukadeskämtaomatt en kort vistelse hospolisen,eller rättaresagt säkerhetspolisen,kunde resulterai större skostorlek. Förstfickman någon slags”fysisk terapi på fotsulorna”, innansjälvaförhöretinleddes. Man skämtadevidareomatt säkerhetspolisen var effektivasti världenmed sina utredningaroch förhörsmetoder,eftersomfolksom hamnadehos dem erkände ganska direkt,iblandinnan själva förhöret började. En annan anekdot förtäljeratt en viss tävlingägderum mellanamerikanska,ryska ochsyriska säkerhetspolisen.Man hade släppt en kaninoch låtitagenter från olikaländerjagaden ochdesom hittadeden förstskullerankas sombäst ocheffektivast.Amerikanernavar förstmed atthitta kaninen, det togdem treminuter.Tättdärefterkom ryssarna, medtiden femminuter.Sedan väntade manpådesyriska agenterna. En timme, tvåtimmar, tretimmarhadegåttoch agenternasyntesintetill. Närman gick föratt undersökasaken sågman någrasyriska agentersom hade fått tagpåenåsna, lagt denpåryggoch höll på medatt spöa honom på hovarna medandeskrek åt den ”Erkännatt du är en kanin!”.

Anekdoter vardet gott om,liksomuppfattningar ellermissuppfattningar somhar gått iarv.Enav Nabils släktingar,engammalkvinnasom var kanske sjuttiofem elleråttio år,pratade vidett tillfälle mednågraandra närNabil råkade höra ”Hanärju kurd!Omhan tvättarsig sjugångerkommerhan att förbli smutsig.” Muslimerna varockså smutsiga och farliga, fick Nabillärasig ganska tidigt.Judar var skrämmande. De kundevarastenrika, mende visade inte detöppet.Dekunde ge uttryck av att vara trevliga,men egentligen vardeonda. Vissa hävdade till ochmed attdeåtsmå barn,eller rövade bortdem.Det är nogbästatt hållasig till sina egna, slöt sigNabil till,och dettavar somen fast principför honom. Trotsdetta verkademånga kristnahagodarelationertillandraetniska och religiösagrupper,inteminst kurderna.Många besökte varandra ochhälsade på varandra,och var extravänliganär detvar högtider ochdylikt. Det fanns sakersom inte riktigthängdeihop iNabils föreställningsvärld, menbästatt hålla sigpåden säkrasidan.

Runt klockansex på kvällen kundevärmenäntligen släppa sitt järngrepp om staden.När skymningen föll började staden vaknatillliv igen.Folkbörjade strömmautpågatorna,oftastfinklädda och väldoftande.Speciellt unga tjejer ochkillarsom ansträngde sigför attvisasin fina sida,kläder, parfymeroch frisyr.Vissa gatori staden varkända

sompromenadgator.Devar långa,breda,rakaoch välbelysta. Under fleratimmarmyllradedessa gator av människorsom gick fram ochtillbaka ilugntakt ochsmåpratade. Ibland sattedesig en kort stund, ellergjordeblixtbesökhos vänner ochbekanta som bodde längsgatan,för attsedan fortsättasin promenad. Iden behagliga ochskonsamma sommarkvällen kundeman se folk imindreskaror sättasig på enklastolarframför sina dörraroch njutaavenkopptemedan depratade ochskojade till detknaprande ljudet av stekta ochkokta vattenmelonfröneller honungsmelonfrön.Vissa kvinnor hade ibland inte tideller lust attplockabort skalenavdessa frön från munnen attdet bildades ansamlingaravdem på läpparna ochramlade av, av baratyngdkraften. VadNabil ochhans vänner anbelangar gällde detdockandra aktiviteter. På den lillaytanmitti kvarteret somdekallade för fotbollsplan samlades ettantal tonåringar ochlekte kurragömma, kelaverre3 eller sellabe4 ochibland

3 En leksom gårutpåatt mandelar uppsig itvå lagom4-5 spelare. Varjelag ställerupp treavlånga stenar irad.Stenarnaställer manpå sinspets imarkenmed ca.två metermellandem.Lagen ställersig ungefär 10-15meter från varandra,och varjelag slår treslagmed småstenaroch försöker träffa ochvälta detandra lagets stenar.Det lagsom lyckas vältaallastenarförst vinner.

4 Motsvarande”tagen” iSverige,men härspelasden ilag.Det ena lagetjagar detandra.Den somblir”tagen” skaställasig motenvägg ochsinaarmar längsväggen”somatt vara korsfäst motväggen”. Dentagne skabevakas av detmotsattalaget,eftersomdenne kan

berre5 ochandra lekarsom gängetkom överens om.Dehöllpåi tvåeller tretimmartills kroppen sade ifrån.

NärNabil kommer hem, oftast mellan niooch halvtio på kvällen ärhan utmattad,hungrig och dammig. Idag behöver hangåoch läggasig tidigt eftersom hanmåste vaknatidigtpåmorgonenför attfölja medsin mortillkyrkan. Somäldstabarneti familjen förväntashan vara ettföredömeoch visa vägen försinaandra syskon, tvåsystrar, tiooch åtta år gamla. Bortsett från de ökända attackernamot olikaodlingsfält ochträdgårdarvar Nabilenrättså skötsam kille. Bäst iskolani alla ämnen, omtyckt av alla,bådeeleveroch lärare ochälskadavsin familj. Nabilkände siglyckligt lottad eftersom hanföddes somkristen,med tankepåhur usla ochfalska de andra alternativen var. Hanläste Bibeln.Han gick till kyrkanvarje söndagmed sinmor.Han fastade, bådetredagarsfastan ochfemtiodagarsfastan. Värst varfaktiskt tredagarsfastan, eftersom manintefick befriasomhanslag lyckas ”röra” honom, ochdåärhan ispeligen. Förstnär hela lagetblir”korsfäst”vid väggen vinnerdet andralaget.

5 Även detta är ettlagspel somgår ut på attman samlar en högmed saker(oftast lagspelarnas skor,eftersommånga spelar barfota). Högenvaktasavena lagetsom samtidigtjagar detandra laget, och varjespelare somblirtagen sätter sigvid sidan. Ingenavdet vaktande lagetfår ”rundas” av någonavmotståndarlaget.Lyckas däremotnågon av motståndarlagethoppa över högenutanatt bli tagenbränner hanheladet vaktande laget, somfår då vaktaigen.

dricka elleräta itre dagar, inte ensvatten. Den tredjedagen går mantill kyrkanoch biktar sig, sedan fårman äta. Nabilvet hur detkänns.Lukten av matden tredje dagen är etttillfälligt nirvana, ett lyckorus. Fick mandåäta en lökskulledet kännas somenkebabrulle.Nabil gjorde sitt yttersta föratt upprätthålla en godrelationtillFader Vår. Hans framgångar iskolanberodde på attHerrenälskade honom.Att han varomgiven av så mycketkärlek ochomsorgvar eftersom Jesussåg till detta.Till ochmed atthan inte en enda gång blev tagenav varken Ammo Gabroeller andraskulleberopåatt Guds välsignelseviladeöverhonom.Inga mardrömmar,inga onda andaroch inga häxorkom i närheten av honom.

På talomHäxor ja.Dekan dyka uppvar somhelst, det har fleraberättelser bekräftat. Föratt skydda sig mothäxorna ska manalltidhapåsig en säkerhetsnål,delssom skydd, dels föratt fånga häxan med. Häxornahatadesäkerhetsnålaroch förloradesinakrafter vidåsynenavdem.Därefter kunde manfånga häxangenom attfästa nålen någonstans på henne. Honblirdåfångad, ochkan uppfyllaallaens önskemål. Ochdessa häxorärhur vackrasom helstoch väldigtförföriska.Man kanbli stenrikomman lyckasfånga en häxa.Berättelsen om Ammo Morad är ständigt levandei Nabils minne. Ammo Moradvar en bonde. Hanvar smart, kvick ochalltidpåsin vakt.När hanråkadeutför en

häxasom vari färd medatt förtrollahonom varhan snabbareoch kundefånga hennemed sin säkerhetsnål.Häxan blev därefter svagoch medgörlig ochbad honom önska sigvad hanville. Moradönskade sigensäckmed guldmynt och lovade då attsläppahäxan frisåforthansönskan blev uppfylld.Häxan ställdedockett viktigtvillkor, ochdet varatt Moradintefickberätta förnågon om deras möte elleröverenskommelse.Häxan bad Moradatt gå till stalletoch kolladär.När hangjorde det upptäcktehan en säck proppfullmed guldmynt, varefter hanbefriadehäxan.Dockvar glädjen Ammo Moradövermäktigatt hanintekundelåtabli attberätta försin fruomguldet. Närdegickför att tittapåguldsäckenigenvisadedet sigatt säcken varnufullavtorkade lökskal. Guldet varborta, likaså häxan.Men Nabilärbåde smartare och snabbareänAmmoMorad.Han ska fånga häxan kvickt,och medhenneshjälp få sin drömcykel.

GamlaMariakyrkanlåg mitt ikurdernas kvarter. Varjesöndagsmorgon strömmadefolktillkyrkan från stadens alla hörn,och undergudstjänstenblev hundratalskyrkobesökare ståendeeftersomdeinte hade någonstans attsitta.Men inte Nabiloch hans mamma, sombrukade vara blanddeförstaatt bemanna denförstabänkenraktframför altaret. Alla istaden, både kristnaoch icke kristna, kändetill kyrkans historia ochpåvilketsättdet byggdes.

Första gången Nabilhörde historienkundehan inte sova dennatten. Gång på gång spelades dethela somenfilminför hans inre öga. Hansåg hur Jungfru Mariauppenbarade sigför dengamle Ammo Dawood isömnen ochuppmanade honom attbygga kyrkan. HurAmmoDawood, fattig som han var, gick runt alldelessjälv ochbad folk om bidrag ochhjälp attbygga kyrkan.Hur Jungfru Mariavisadehonom varhan skullegräva föratt hittabland annatett kors somhan bevarade isitt hem,och somgicki arvtillhansbarnsenare.Fasti sintro började Ammo Dawood byggakyrkan, sten försten, ochnär allt varfärdigt börjadeenhelig olja sippra från enasidan på altaret, ettannat mirakel sombevittnades av alla sombesökte kyrkanfrån när ochfjärran.Kyrkanvar heligutantvekan, skyddad av Gudsjälv ochmycketrespektingivande.

Historienommannen somparalyserades totalt när han en senkväll fick försig atturinera på kyrkans murspred sigsom en löpeld ochförstärktetronpå kyrkans helighet.ÄvenAmmoDawoodsågsav många somenhelig person.Han varfortfarande livslevandeoch Nabilkunde hälsapåhonom då och då. Nabilkunde kännaGudsnärvaro ikyrkan, och han kändesig trygg. Hankände sigskyddadav tusenänglar, av Jungfru Maria, av Jesus. Hanvar skyddad eftersom han,vid fleratillfällen,smordesin panna medden heligaoljan.Det varrättare sagt prästensom gjorde detmed sintumme varje

söndag islutetavgudstjänsten. Även prästenvar välkändauktoriteti staden,respekteradavalla, oavsett bakgrund. Hanmedlade iflera konflikter, ochfälldeavgöranden, ibland medsin blotta närvaro.Många av Nabils drömmarägderum i denna kyrka.Det varfrånkyrktornethan föll flera gånger,sakta ochsvävandesom en fjäder.Som om han varburen av en ängel ända tillshan landade mjuktpågolvet. Detvar även från sammakyrktorn somhan föll ettfritt fall somenraket ochvaknade innanhan slog motgolvet, skräckslagenoch med svettig panna. Mendetta komfaktiskt mycket senarei livet.

Isjälvaverketvar Nabils tillvaro proppfull medbåde naturliga ochövernaturliga auktoriteter,pågottoch ont kanman välsäga. Menhan kändesig tryggi famnen på dessa stormakter.Lärarna iskolandär han gick varGudsambassadörer på jorden.De kunde allt mellan himmel ochjord. De gick medsina långaspöpinnar somkungari skolans korridorer. Vissa av demtilloch mednamngav sina pinnar. Ochdepinnarnagjorderiktigt ont, frågadestökiga ellerlataelevernahur detkändesatt få spöslagpå handflatan, ellerännuvärre attsitta på en stol framförhelaklassen meddebarafötternai luften föratt ta emot spöslagen på fotsulorna.Nabil hörde en av lärarnasägaupprepade gånger att”densom ger ifrånsig minsta knystkommerjag attköramin stövel imunnenpåhonom”. Nabilgicki killskolan.

Flickskolanlåg inte så långtbort, ochnågra av hans klasskamrater brukadedåoch då smygaöver murentillflickskolanför attspana på flickorna. Blev de ertappadefickdem en offentligutskällning och ibland spöslag. MenNabil varavannat virkeoch korn.Han varbästi sinklass, ochlärarna varextra trevliga mothonom.Han varskyddadäveni skolan, denna gång av sinintelligens ochsin vänliganatur.

Detryktades omläraresom vandrade runt på kvällarna föratt kollai smyg om deraselever pluggade ellerhöllpåmed annat.Mångaelever skulleävenundvika de kändapromenadgatorna om de vissteatt deraslärarebefannsig på samma gata.

En annan gudomligmaktvar hans far. FörNabil var fadernensuperhjälte somkunde klaraallt. Hanvar stark, bestämd,fåordig,respektingivandeoch väldigtauktoritär. Trotsatt fadern utstrålade kärlek ochtillgivenhetvisadehan inte detöppet.Han levde ensam isittelfenbenstorn ochingen vågade sigini hans territoriellavatten. Hans leende ellerskrattvar lika ofta förekommandesom kometenHaley, nästan. Menhan levdeoch kämpadeför sinfamilj, trotshanssällsynta närvaro blandundersåtarna. Hans ordvar lag, ochhansröstsatte ribban för andras röster hemma.Mammanvar hans högre hand, verkställande makten ochövervakningsbyrån.

Även Nabilsjälv varenauktoritet, specielltnär fadernpåpekadeför honomatt hannuhadeblivit

Nabil gör en resa. Dennaresa leder honom inte enbart till Sverige.Det är en resa ifleradimensioner,där livets tragedier formaroch omformar Nabils tankar,tro,mentalitet och ställningstaganden imångaavlivets viktigafrågor. Ur detta eldprov reser sig en ny Nabil, Nabil2.0, starkareoch mäktigare än förr.Nabilgör upp. Hangör revolt. Och hansegrar, eftersom han lyckas ta sig ur sin bubbla ochgörasig redo för omvandlingen.