En turist iAfrika
-och någraandra länder
Jan Gustavsson
Förlag: BoD· BooksonDemand, Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
©2025Jan Gustavsson
ISBN:978-91-8097-190-4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord
1. Afrika
2. Marocko
3. Ghana
4. Sydafrika
5. Namibia
6. Eswatini
7. Uganda
8. Tanzania
9. Zanzibar
10.Island
11.Mexico
12.Kanada
13.Libanon
14.Israel
15.Vietnam
16.Kina
17.Indien
18.Turkiet
Förord
Dethär är en boksom handlar om världen.Men,inte en faktaspäckadbok utan vadjag somturistlärde migoch om hur jagupplevdeolikaländer.
Jagväxte upp ienbondby på 1940-taletoch det var en bekant miljö förmånga på dentiden. Sedankom Koreakriget ochunder 1960-taletmördadesbrödernaKennedy,MartinLutherKingoch DagHammar- skjölddog ienmystisk flygkrasch.Dessa händelser ochUSA:s krig iVietnam liksomrapporterom situationen förfolki fattiga länder väckteuppmärksamhet ochengagemang.
Sverigeförändrades från bondesamhälle till industrisamhälle ochsenarekom en ny genomgripande förändringmed internationaliseringoch globalisering. Händelseroch konflikter fanns ivåravardags-rum.
Situationen ivärlden gjorde migoch många andra nyfikenoch äventyrslysten.
Mina längre resorbörjade på 1960-talet menmånga resortill Asienoch Afrika skedde på 2010-talet. Eftersom resornaärsåpassspridda över tidkan det ha blivit förändringari länderna.
Jaghar inte hellerskrivit om resortillstorstäder i Europa ellerbadresori södraEuropa. Mintanke var
attgöraDig nyfikenpåländersom inte är likavälbesökta.
Iboken harjag ägnatsärskilduppmärksamhet åt mina resori Afrika.Eftersomjag återkomvid fleratillfällenoch hade olikasyftenmed resorna. Jagblev imponerad av folk därtrots attdelevde underfattiga förhållanden
Ettsärskilt tack till PeterWallgrensom gjortomslagsbilden till denna bok ochmångaandraavmina böcker. Hanhar också varitmitttekniska stöd vid många tillfälleneftersom jagärteknisk okunnig.
Forshaga inovember2025
JanGustavsson
1Afrika
IAfrikapåbörjades slaverietunder medeltiden och pågicktill slutet av 1800-talet.Många miljonerslavartogs iutbytemot tobak, spritoch vapenoch fleramiljonerdog vidtransportenvästerut. Under 1600-taletkoloniserades Afrika av europeer ochdet togfartpå1800-talet. IBerlin på 1880-taletdelade de västligastormakterna upp Afrika mellansig.
Trotsförsökatt förstå de olikamentaliteterna och livsuppfattningarnai Afrika handlade kolonialmakternafelaktigt.Afrikanerna tillfrågades inte ochdet främst syftetblevatt stärka den egna kolonin. Utan atttahänsyn till stam-och folkgemenskapenbland afrikanerna drogs nyagränser.Degeografiskaområden sombildades,ställdes underengelsk, spansk, fransk, italienskoch tysk ”skyddsförvaltning.”Slavhandelnstoppade mendessendafördel –ettgemensamt språk- blev ocksåett problem för afrikanerna.
Under första världskriget rekryterades 600 000afrikaner ochunderandra världskriget 700 000för att utkämpakolonialmakternas krig.Det innebar, förutomförlusten imänniskoliv,att produktion av råmaterial ikolonierna påverkade jordbruket.Vilketinnebar inflyttningtill storastäder ochatt jordbruket utarmades.
Samtidigtblevdet uppenbarthur orättvistkolonialsystemet fungerade ochdärmedökatmotstånd.
Kolonialmakterna fick lämnatillbakaländerna och kolonialepoken efter1880-talet somblevnegativt förAfrikavarade inte meränomkring 80 år.
Traditioner
Enmäktigkejsare iAfrikapå1200 –talet hette SoundiataHan grundade kejsardömetMali, från Atlantkusten till mellersta Niger. Mali upplöstesmen blev en viktig delavAfrikas historia ochomMalihar berättats muntligt genomårhundraden. Detberättades om av människor somvar musikaliska, hade gottminne,skådespelartalang, humoroch fantasi ochdeblevmed tidenensorts yrkesmän meduppgift attbland annat hålla minnet av gångna tiderlevande ochdekallades grioter. De betraktades som mänsklighetensminne ochyrket gick iarv ochde finns fortfarandeidag iAfrika.
Detmuntligaberättande har anpassats sigtill förändringarnai samhälletmen harfyllt ochfyllerfortfarande mångafunktioner.Det bevarar stammen, byn, familjens historia,ärsedelärande ochbevarar gemenskapen, förutomatt det kanvararoligt.
Gamlafolksagor,sägner ochmyter harnedtecknats så den muntliga berättelsenhar inte lika stor betydelseidag somtidigare.
Detutgavsintemånga böckeri Afrika före 1900-taletmen på 1930-talet bildades enlitterärproteströrelsebland svartastudenteri Paris.
Denkallades ”negritude” ochävenden ökade läs ochskrivkunnigheten gav afrikanerna etteffektivt vapen atthöras ochväcka en opinion motslaveri, kolonisering ochrasismen.
Bilden visarenstaty av KwameNkrumah,enavde studenter somstuderade iEuropa.ochsom blev Ghanas förste president.Foto: JanGustavsson
Nkrumahvar en ivrigförespråkareför denpanafrikanska rörelsen, attländerna iAfrikaskulle samarbeta.Ghanavar den första koloninsom blev självständigi Afrika ochdet var1957.
Negritude-poeterna beskrev Afrika somett förlorat paradis ochföraktade västvärldens hårdaoch kalla materialism. De skrevomsambandet mednaturen, om allt levandes harmoni,skönheten hos det svarta folket ochdessstorhet ikonstoch tradition. Andra temani afrikansklitteraturvar ochär: kollektivet-individen, utbildningen, besvikelsen eftersjälvständigheten, hurAfrikabehandlas/beskrivs, landsbygdstad, ändrade livsmönster, religion (kristendom, islam, animismen) omskärelse ochaids.
Storfamiljen, attdet finns fler medlemmari en familj, än ivästerlandet,förekommeroftai afrikansklitteratur. En mera kollektiv inställning. Ettbarntillhör inte bara en person. Könsordningenärofta patriarkal, menkvinnanbrukarjorden. Släktingar är viktigaoch kollektivaskildringarförekommeroftareänindividuella.Kvinnan skall föda barn,och ofruktsamhet är ettstort dilemma. Änkorärver inte menfår bruka jorden. Under kolonialtiden försämradeskvinnors villkor.Männen tvingades arbetalångt bort itillexempel igruvoroch kvinnornahade ansvarför allt. Månggifte förekommer menblirmer ovanligt.