9789180507714

Page 1


sveriges dramatiska historia

Palmemordet De tio spÄren

Erik Magnusson

HISTORISKA MEDIA

Historiska Media

Bantorget 3 222 29 Lund historiskamedia.se info@historiskamedia.se

© Historiska Media och Erik Magnusson 2025

SĂ€ttning: Typ & Design

Omslag: LönegÄrd & Co

Omslagsbilder: LÀnspolismÀstare Hans Holmér hÄller upp tvÄ revolvrar under en presskonferens, 31 mars 1986, TT.

Den första fantombilden, efter MÄrten Palmes vittnesmÄl i mars 1986, Polisen

Tryck: Latgales Druka, Lettland 2025

Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

ISBN: 978-91-8050-771-4

InnehÄll

Prolog

Den 28 februari 1986 sköts statsminister Olof Palme ihjÀl pÄ öppen gata i centrala Stockholm. En ensam man avlossade tvÄ skott med en grovkalibrig revolver mot makarna Olof och Lisbet Palme nÀr statsministerparet var pÄ vÀg hem lÀngs SveavÀgen efter ett sent biobesök.

NÀr den första polispatrullen kom till brottsplatsen tre minuter efter mordet var gÀrningsmannen försvunnen. Han hade omedelbart efter mordet flytt lÀngs Tunnelgatan upp mot BrunkebergsÄsen.

De enda spÄr mördaren lÀmnade efter sig vid mordplatsen var tvÄ revolverkulor. Den 1 mars 1986 hittades den kula som snuddat Lisbeth Palme. Dagen dÀrpÄ Äterfanns den kula som dödat Olof Palme.

VittnesmÄlen om hur mordet gick till var motsÀgelsefulla. Signalementen pÄ mördaren var vaga. Hans utse-

ende, klÀdsel och gÄngstil beskrevs pÄ olika sÀtt. Det Àr

ett av flera skÀl till att mordet efter 40 Är fortfarande Àr olöst.

Mordet utlöste ett nationellt trauma. Mordutredningen skapade pÄ flera sÀtt en rÀttslig och politisk kris. Sverige hade sedan mordet 1792 pÄ kung Gustav III aldrig utsatts för ett mord pÄ en ledande statsman.

Redan under mordnatten fick regeringen en lÄng genomgÄng i Rosenbad av vilka utlÀndska sÀkerhetstjÀnster och terroristgrupper som kunde ha haft intresse av att mörda Olof Palme. Samtidigt spekulerades det flitigt i att Palme dödats nÀrmast genom en slump av en tillfÀllighetsmördare som rÄkat upptÀcka att statsministern rört sig pÄ stan utan livvakter. FrÄgan var om Palme fallit offer för en konspiration eller en ensam galning.

PĂ„ nĂ„gra fĂ„ dagar formulerade spaningsledningen 100 möjliga motiv som kopplades till Palmes internationella uppdrag, hans svenska verksamhet och makarna Palmes privatliv. Spaningsledaren Hans HolmĂ©r sökte svar genom att kartlĂ€gga alla hĂ€ndelser i och kring Gamla stan, vid och kring biografen Grand, lĂ€ngs SveavĂ€gen samt vid och kring mordplatsen. HolmĂ©r tog fram analyser av alla hot som riktats mot statsministern, en genomgĂ„ng av makarna Palmes privata och offentliga liv och en kartlĂ€ggning av Olof Palmes sista dag – med sĂ€rskild tonvikt vid de sista timmarna. Det fanns en allmĂ€n hotbild som kunde ha skapat flera

tillfÀllen för angrepp. Men den specifika hotbilden var inte alarmerande.

Makarna Palmes privatliv visade sig komplicerat att utreda. TvÄ inslag i nÀrtid stack ut. Dels en misstÀnkt rekognoscering pÄ Lisbeth Palmes arbetsplats. Dels kritiken kring den sÄ kallade HarvardaffÀren, att sonen Joakim fÄtt ett stipendium sedan Olof Palme förelÀst pÄ det ansedda universitetet. Makarna hade alltid skyddat privatlivet frÄn insyn. Utredarna lyckades aldrig hitta Olof Palmes privata dagbok. Lisbeth Palme besvarade bara frÄgor med direkt bÀring pÄ mordet.

KartlĂ€ggningen gjordes dĂ€rför med hjĂ€lp av vĂ€nner och kollegor, dĂ€ribland Harry Schein, Hans Dahlgren, Anders Ferm, Ulf Dahlsten, Ingvar Carlsson och Ebbe Carlsson. Även den brittiska professorn Emma Rothschild förhördes om Palmes personliga förhĂ„llanden. Hon hade en övernattningslya nĂ€ra makarna

Palme i Gamla stan och svarade utförligt pĂ„ frĂ„gor om Palmes medlarroll i Iran-Irak-konflikten och om sin tid som Palmes vĂ€n och arbetskamrat i Palmekommissionen. De hade flera gĂ„nger per mĂ„nad fört samtal i Sverige och utlandet om bĂ„de arbete och personliga frĂ„gor. Hon trodde sig kĂ€nna Olof Palme sĂ„ bra att hon skulle mĂ€rkt om han ”kĂ€nt sig hotad eller varit orolig”.

”Han var aldrig rĂ€dd för nĂ„got”, sade Rothschild, som i ett förhör med kriminalinspektörerna Gunnar Hierner och Lars Thonander stĂ€lldes inför tvĂ„ intrikata slutfrĂ„gor.

”Har du arbetat för CIA?” undrade polismĂ€nnen.

”Nej”, svarade Emma Rothschild.

”Har du haft en intimare relation med Olof Palme, varit hans Ă€lskarinna?” frĂ„gade poliserna.

”Jag hĂ€nvisar till vad jag sade i inledningen av det hĂ€r samtalet. Inga uttalanden pĂ„ ett djupare personligt plan”, sade Emma Rotschild. ”Det har ingen relevans för utredningen.”

KartlÀggningen av Olof Palmes sista dag gjordes genom en lÄng rad förhör av Palmes vÀnner och medarbetare, bland andra statsministerns sekreterare

Anne-Marie Wilson.

Den 28 februari 1986 var pĂ„ nĂ€stan alla sĂ€tt en bra dag för Olof Palme. Dagen började vid Ă„ttatiden med tvĂ„ telefonsamtal. Ett gick till vĂ€nnen Harry Schein, dĂ€r statsministern undrade om vĂ€nnen kunde spela tennis om en timme. Det andra samtalet med statssekreterare Jan O Karlsson rörde familjepolitik. Palme stĂ€llde en svĂ„r frĂ„ga efter onsdagens riksdagsdebatt om nyfattigdom och diskuterade om man kunde fĂ„ till en ”bred lösning” med sĂ€nkt skatt för de lĂ€gst avlönade.

DĂ€refter vĂ€ntade en timme tennis med Schein, som enligt egen utsago tillhörde en ”pensionĂ€rsgrupp” som Olof Palme anlitade för att fĂ„ raka svar pĂ„ svĂ„ra frĂ„gor. Spelet stördes av en man och en kvinna som ogenerat korsade deras bana pĂ„ vĂ€g till en badmintontid. Palme och Schein lĂ€t sig inte irriteras. De skrattade glatt Ă„t det drĂ„pliga paret.

Palme vann matchen och gick nöjd in i Kungliga tennishallens vÀlbesökta bastu. DÀr hamnade han i samsprÄk med författaren Per Gunnar Evander. Olof Palme var pÄ strÄlande humör och berÀttade en anekdot om sitt barnbarn. DÀrefter fördes samtalet in pÄ Tage Erlanders begravning ett drygt halvÄr tidigare.

”Ditt griftetal var bra skrivet”, berömde Evander.

”Frödingdikten passade vĂ€l in.”

Palme tackade för komplimangen och berÀttade att han faktiskt skrev talet sjÀlv. Han talade lyriskt om begravningen och den vackra fÀrden dit genom Sverige. Efter en snabb dusch körde Olof Palmes livvakter honom till Rosenbad. John-Erik Hahne och Björn Söderberg log i mjugg nÀr Palme ville stanna till vid Ströms herrekipering i hörnet SveavÀgen-Kungsgatan.

”Jag ska lĂ€mna tillbaka en kostym som Lisbeth inte tycker passar”, sade han leende.

PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fick livvakterna veta att Olof Palme Ă„ter smitit ut pĂ„ stan pĂ„ egen hand – utan personskydd – nĂ€r han under torsdagseftermiddagen letat kostym pĂ„ Pub och Ströms – pĂ„ tio minuters gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n Rosenbad.

Den korta stadsturen avvek frĂ„n statsministerns strikta sĂ€kerhetsrutiner, en avvikelse som Olof Palme helhjĂ€rtat njöt av. Han ville som alla stockholmare röra sig fritt i sin egen stad – inte bara i den ”gyllene triangel” vid Rosenbad, Riksdagshuset och bostaden pĂ„ VĂ€sterlĂ„nggatan som rikspolischefen Holger Romander faststĂ€llt som Palmes fredade zon.

VÀl vid Rosenbad frÄgade Hahne om Palme hade nÄgot program för kvÀllen eller helgen.

”Nej, inget sĂ€rskilt. Om det blir nĂ„got sĂ„ hör jag av mig”, sade Olof Palme nĂ€r de skiljdes för sista gĂ„ngen.

DÀrefter hade statsministern möte med partiexpeditionen, Arbetarrörelsens internationella centrum, Iraks ambassad och tidningen StatsanstÀlld. Allra trevligast blev Palmes samtal med Norges ambassadör Oscar VÊrnÞ. De köade för kaffe och semla i personalens fikarum. DÀrefter gick de in pÄ Palmes tjÀnsterum för att prata om vem som kunde bli FN:s nÀsta flyktingkommissarie. Enligt VÊrnÞ var Palme pÄ strÄlande humör.

Palmes allra sista möte blev med statssekreterare Ulf Dahlsten, som nÀsta morgon skulle flyga till USA för att förbereda ett officiellt besök hos president Ronald Reagan. Olof Palme hade blivit lovat ett sÄdant besök, kanske redan kort efter sin Moskvaresa i början av april. Besöket skulle Àntligen ta bort den status som persona non grata som Palme haft i USA sedan han för precis arton Är sedan demonstrerat mot Vietnamkriget i centrala Stockholm.

Strax innan hemgÄng ringde Olof Palme skolminister Bengt Göransson och finansminister Kjell-Olof Feldt. Enligt Göransson stod allt vÀl till. Palme var optimistisk. Med Feldt dryftade han de senaste Sifosiffrorna.

Bara nÄgon minut senare var Olof Palme Äter i bostaden. Lisbeth hade tidigare under dagen pratat bio

med sonen MÄrtens flickvÀn Ingrid Klering. Men samtalet avslutades utan att de gjorde upp nÄgon gemensam plan eftersom det ringde pÄ Ingrids dörr. Nu ringde Olof Palme till MÄrten och berÀttade att han och Lisbeth tÀnkte gÄ och se Mitt liv som hund. MÄrten berÀttade att han och Ingrid hade tvÄ biljetter till den sena förestÀllningen av Bröderna Mozart.

”Vi har pratat om den filmen ocksĂ„â€, sade Olof Palme.

”De vill vĂ€l inte att vi ska gĂ„ med”, pĂ„pekade Lisbeth försynt i bakgrunden.

”Vi fĂ„r se om vi gĂ„r pĂ„ Mozart. I sĂ„ fall ses vi utanför Grand tio i nio”, avslutade Olof Palme samtalet.

NÀr middagen klarats av talade Palme i telefon med partisekreteraren Bo Toresson om Sifo. Sedan ringde han förre socialministern Sven Aspling. Hur gick det med den kÀrlkramp som i förra veckan fick Aspling att utebli frÄn minneshögtiden i Storkyrkan för Alva

Myrdal? Aspling var pratglad och pratade partipolitik, börsfall och om makarna Palmes och Asplings inplanerade pÄskvecka i Idre. Efter tio minuter blev statsministern rastlös.

”Jo, Sven, nu har jag inte tid lĂ€ngre”, sade Olof Palme. ”Lisbeth stĂ„r med klĂ€derna pĂ„. Vi ska pĂ„ bio 
”

Klockan var 20.38 nÀr makarna Palme stÀngde ytterdörren. Eftersom det var lönehelg vimlade grÀnderna i Gamla stan av mÀnniskor. PÄ VÀsterlÄnggatan mötte de skÄdespelaren Jörgen Lantz, som noterade att Olof Palme som vanligt var ute pÄ stan utan bevakning.

”TĂ€nk sĂ„ skönt det Ă€r”, tĂ€nkte Lantz. ”Vi bor i ett land dĂ€r statsministern kan gĂ„ ensam genom staden utan vakter.”

Makarna Palme gick via YxsmedsgrÀnd till Gamla stans T-banestation för att lösa biljett med gröna linjen mot VÀllingby. En lÀtt fredagsberusad man i 25-ÄrsÄldern gick förbi dem.

”Tjenare, Palme!” sade mannen. ”Åker du tricken?”

”Tack, det Ă€r bra!” svarade Palme glatt.

Det överfulla tunnelbanetÄget avgick klockan 20.43, stannade pÄ T-centralen och Hötorget samt nÄdde RÄdmansgatans station klockan 20.47. I biljetthallen gick Lisbeth Palme först Ät fel hÄll och iakttogs av flera medresenÀrer nÀr hon rÀttades av sin man.

”Vi ska gĂ„ till vĂ€nster”, sade Lisbeth.

”Nej, vi mĂ„ste gĂ„ till höger”, sade Olof skrattande och pekade med hela högerarmen.

Olof Palme var vĂ€l förtrogen med vĂ€gen till Grand. Mittemot biografen, pĂ„ SveavĂ€gen 68, ligger nĂ€mligen den socialdemokratiska partiexpeditionen med partisekreterare, ombudsmĂ€n, mediegranskare, tidningshus och egen utredningsavdelning – en lokal dit Palme ofta hade haft Ă€renden.

Makarna Palme gick SveavĂ€gen norrut och passerade Adolf Fredriks kyrkogĂ„rd dĂ€r Hjalmar och Anna Branting ligger begravda. ”Arbetarledaren, fredskĂ€mpen, statsmannen”, lyder inskriptionen pĂ„ gravstenen. Det var hĂ€rifrĂ„n som kortegen med Tage Erlanders kis-

ta startade för bara Ätta mÄnader sedan. De passerade snart ocksÄ ABF-huset dÀr Olof Palme i december 1984 höll ett tal för fred och frihet inför fler Àn 400 socialdemokrater.

NĂ€r makarna Palme kom till Grand klockan 21 vĂ€ntade MĂ„rten Palme utanför biografen, Ingrid Klering inne i foajĂ©n. Olof Palme gick fram till kön för att köpa biljetter medan Ingrid och Lisbeth gick ut till MĂ„rten, som var varm efter att ha sprungit hela vĂ€gen frĂ„n Östermalmstorg.

I samma stund trÀffade Olof Palme en gammal vÀn som frÄgade vad han gjorde ute pÄ stan.

”Ja, vi ska gĂ„ pĂ„ bio”, sade Palme, ”om det nu finns nĂ„gra biljetter kvar”.

Biofoajén myllrade av folk. Fler Àn 300 besökare skulle ut frÄn eller in till en av biografens fyra salonger. Olof Palme stod i samma biljettkö som de som skulle gÄ och se GÄ och se pÄ Grand 2, Amadeus pÄ Grand 3 och Ran pÄ Grand 4.

I kön smÄpratade Olof Palme med ambassadör Curt Lidgard och hans hustru Britt. Olof och Curt var jÀmngamla. BÄda kom in i departementsvÀrlden under tidigt 1950-tal. Curt Lidgard köpte biljetter till 21-förestÀllningen pÄ Grand 4. Olof Palme köpte tvÄ biljetter till 21.15-förestÀllningen pÄ Grand 1. Han hade turen att fÄ tvÄ bokade biljetter som inte hÀmtats i tid pÄ platserna 148 och 149 pÄ bÀnkrad 8 som hade extra benutrymme.

NÀr Olof Palme kom ut pÄ gatan pratade MÄrten

och Ingrid med en gammal studievĂ€n. Olof Palme kastade ett öga pĂ„ filmaffischerna. Lisbeth Palme försvann in i biofoajĂ©n för att köpa choklad – en kaka till Olof, en till MĂ„rten och Ingrid. Klockan 21.10 öppnades biosalongens dörrar. Det blev nĂ€stan fullsatt med fler Ă€n 200 sĂ„lda biljetter. MĂ„rten och Ingrid satt pĂ„ bĂ€nkrad 12. PĂ„ bĂ€nkrad 9, alldeles bakom makarna Palme, hamnade TCO-ordföranden Björn Rosengren och hans fru Agneta. NĂ€r de tog av sig ytterklĂ€derna upptĂ€cktes de av en chokladĂ€tande statsminister, som halvlĂ„g i biofĂ„töljen.

”Hej Björn!” sade Olof Palme.

”Hej Olof, Ă€r ni hĂ€r? svarade Rosengren. DĂ€refter skakade alla fyra hand.

”Du Björn, jag har talat med Kjell-Olof”, sade Palme. ”Han tar kontakt med dig efter [Nordiska rĂ„dets möte i] Köpenhamn, sĂ„ slipper vi skĂ€lla pĂ„ varandra i massmedia.”

”Det blir bra”, tyckte Rosengren.

”Prata inte jobb nu!” hyschade Lisbeth Palme. ”Filmen börjar!”

Innan filmmaskinisten startade reklamfilmerna klockan 21.15 gav kassören honom ett rĂ„d. ”Starta nu filmen snyggt eftersom Palme Ă€r i salongen!”

Sedan lamporna slÀckts brÀnde en ung man av en kamerablixt nÀr han tog en bild av sin fÀstmö. PÄ bioduken inleddes en galen operaförestÀllning.

NÀr filmen tog slut klockan 23.04 hördes spridda

applĂ„der. MĂ„nga satt kvar för att undvika den vĂ€rsta trĂ€ngseln. Även makarna Palme njöt av slutmusiken och eftertexterna. NĂ€r de gick sist ut ur salongen smĂ„snackade Palme och Rosengren igen.

”Vi fĂ„r trĂ€ffas snart och pratas vid”, sade Palme.

”Visst”, nickade Rosengren.

DĂ€refter gick Olof Palme fram till en man och sade hej – men bad skrattande om ursĂ€kt.

”Oj, jag tog fel pĂ„ person!” sade Palme.

I samma stund gick en flicka i yngre tonÄren fram till makarna Palme.

”Mer pengar till kulturen!” sade hon och vĂ€xlade nĂ„gra ord med statsministern.

”Jag hĂ„ller i princip med dig”, sade Olof Palme undvikande. ”Men det kan jag inte bestĂ€mma sjĂ€lv.”

NÀr Björn Rosengren gick ut till sin bil var han upprymd.

Ӏr inte Sverige fantastiskt?”, sade han. ”TĂ€nk att en statsminister gĂ„r pĂ„ bio som vilken privatperson som helst.”

”Vi borde kanske erbjudit oss att köra dem hem”, funderade hustrun Agneta medan hon tĂ€nde en cigarett.

”Nej, det Ă€r omöjligt”, svarade Björn Rosengren. ”Man frĂ„gar inte statsministern om han vill Ă„ka i en folkabubbla.”

Makarna Palme dröjde kvar utanför Grand i tio till tolv minuter för att prata om filmen med MÄrten Pal-

me och Ingrid Klering. Olof och MÄrten ville gÀrna fortsÀtta prata film över en kopp te pÄ VÀsterlÄnggatan. Ingrid sade sig vara trött efter en hÄrd arbetsvecka och ville hellre gÄ hem. NÀr Àven Lisbeth sade att hon var trött avgjordes saken.

Hur skulle Olof och Lisbeth komma hem? Med taxi eller tunnelbana? MÄrten föreslog taxi, men Olof Palme beslutade sig för en halvtimmeslÄng promenad för att fÄ röra pÄ sig lite. Han hade ju suttit still nÀstan hela dagen.

Innan de skiljdes Ät ville Olof Palme kolla en faktauppgift om skÄdespelerskan Agneta Ekmanner. Men han kunde inte lÀsa programtexten eftersom ljuset slocknade i bokhandeln Kulturcirkeln i ABF-huset.

DÀrför sade de godnatt för att var och en gÄ hem till sitt.

Luften var hög och klar. Det var sex minusgrader.

AlltsÄ var det idealvÀder för en stilla spatsertur till Gamla stan. NÀr makarna Palme nÄdde Adolf Fredriks kyrkogata sneddade de över SveavÀgen. Det var ett ögonblicks ingivelse. Lisbeth lockades av de indiska klÀnningarna i Boutique Saris skyltfönster. De gick vidare lÀngs Skandiahuset, som Àr starkt förknippat med familjen Palme. I det stÄtliga funkispalatset, en gÄng kallat Thulehuset, hÀngde sedan 1942 en oljemÄlning pÄ Sven Palme. Olof Palmes farfar var styrelseordförande för försÀkringsbolaget Thule Ànda fram till sin död.

Bara nÄgra sekunder senare, exakt trettio sekunder efter klockan 23.21, ekade tvÄ skott i korsningen med Tunnelgatan. Det första av de bÄda skotten avslutade Olof Palmes liv och markerade starten pÄ en evighetslÄng mordutredning.

Elva minuter senare stod det klart att utredningen gÀllde ett statsministermord. Det var dÄ som en första polispatrull bad en uppriven Lisbeth Palme att uppge mordoffrets identitet.

Ӏr du inte klok?” sade fru Palme till poliskommissarie Gösta Söderström. ”Ser du inte vem jag Ă€r? Jag Ă€r

Lisbeth Palme och hĂ€r ligger min man Olof.”

Det blev en mordutredning med nÄgra fÄ misstÀnkta gÀrningsmÀn, men med tiotusentals uppslag om vem som kunde ha utfört statsministermordet. Redan frÄn dag ett lÀt spaningsledaren Hans Holmér upprÀtta aktivitetslistor över grupper, personer, fordon inklusive fÀrg, fabrikat och bilmodell samt platser för nÀrmare granskning. Nio adresser kring mordplatsen blev sÄ smÄningom högintressanta, liksom fyra grupper av möjliga flyktbilar. En grön Volkswagen Passat och en vit Volvo fanns bland de Äterkommande iakttagelserna.

PĂ„ aktivitetslistan över organisationer stod det tidigt klart att granskningen av kurder, jugoslaver och sydafrikaner prioriterades. Bland grupper som HolmĂ©r tidigt listade fanns Ă€ven ”Iran-Irak”, VĂ€sttyskland och PLO. LĂ€ngre ner fanns Israel, EAP, nynazister och ”balterna”.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.