Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 48559
ISBN 9789179499501
Upplaga 1:1
© Ingrid Remvall och Vilja förlag 2026
Vilja förlag – en del av Studentlitteratur www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Box 141, 221 00 Lund
Titel: Släpp in mig
Författare: Ingrid Remvall
Omslag: Maria Sundberg
Omslagsbild: Midjourney
Tryckt av Dimograf, Polen 2026
Personer i boken:
Neo, som boken handlar om
Ruben, som bor i samma hyreshus
Lea, Neos kompis i nya skolan
Gänget utanför skolan
Neos mamma
Jag stirrar på mamma. Kroppen blir
först kall, sedan varm. Skämtar hon?
–Neo, säger mamma. Hör du mig? Vi måste flytta. Jag har inget jobb här längre.
Jag hör orden, men hjärnan vägrar förstå dem.
Jag har bott i samma lilla hus i hela mitt liv. 17 år. Nu måste vi flytta för att mamma har fått ett nytt jobb.
–Det blir bra, säger hon. Det finns mer att hitta på i en större stad. 3
Jag vet att hon har rätt. Vi bor
i en riktig håla. Men alla mina vänner är här. Jag vill inte flytta.
Under mammas gröna ögon finns mörka ringar.
Jag har vaknat flera nätter av hennes fotsteg. Hon har haft svårt
att sova. Nu förstår jag varför.
–Var ska vi bo? frågar jag.
Min röst låter liten.
–I en lägenhet. Jag fick tips av en på mitt nya jobb.
Mamma stryker undan en mörk lock från min panna.
–Det är du och jag, säger hon.
Det spelar ingen roll var vi bor.
Vi har varandra.
Jag vill skrika.
Jag vill knuffa bort henne och
säga att hon förstör mitt liv. Men hennes axlar är så spända.
Orden fastnar som en klump i halsen.
–Okej, viskar jag.
Stolen knakar när mamma lutar sig bakåt. Hon tar upp sin mobil och visar en bild.
–Titta, här är huset vi ska bo i.
Hon gör sitt bästa för att låta glad.
Huset är fult. Det är ett stort höghus i gult tegel. Det ser slitet och vanligt ut.
–Vi ska bo på tredje våningen.
Det finns balkong.
Mamma zoomar in på bilden.
Jag lutar mig framåt. 5
Då ser jag det. Någon står i fönstret på tredje våningen där vi ska bo. En mörk skugga.
Rädslan känns som isbitar i min mage. Jag lutar mig närmare. Jag vill inte, men mobilen är som en magnet. Min näsa rör nästan vid skärmen.
–Vad gör du? säger mamma och skrattar.
Det är galet, men det känns som att skuggan ser mig. Som om den har väntat på mig.
Jag blinkar.
Då rör sig skuggan!
Jag flämtar högt och kastar mig bakåt. Stolen välter.
–Neo! Är du okej?
Mamma faller på knä bredvid mig.
Jag gnider min panna. Det värker bakom ögonen.
–Bor det någon där nu?
–Nej. Förut bodde där en familj. De hade en son i din ålder. Men de flyttade för ett tag sedan.
Kanske togs bilden innan de flyttade. Jag undrar om det var sonen jag såg i fönstret.
Men skuggan rörde ju sig …
Nej, jag såg nog fel.
Jag reser mig och går snabbt mot mitt rum.
–Vi ska äta nu, ropar mamma.
Jag har gjort dolmar. De med mynta som du älskar.
Jag svarar inte.
Mina händer har redan börjat packa ner saker. Som om någon, eller något, kallar på mig.
Jag måste till lägenheten i den stora staden. Den väntar.
Släpp in mig, Neo. Släpp in mig …
Konstiga saker börjar hända när Neo flyttar till en ny stad. Han vaknar med smutsiga och blodiga
kläder, men minns inte vad han har gjort.
Vems är pengarna under sängen och den okända mobilen? Varför säger gänget utanför
skolan att de känner Neo, när han aldrig har träffat dem förut?
Något mörkt och farligt finns i lägenheten.
Och det kallar på Neo.
Art.nr 48559