9789177414919

Barnskötare & undervisning i förskolan

Barnskötare och undervisning i förskolan

Barnskötare & undervisning

i förskolan

RAMONA KRANTZ

© 2026 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-491-9

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla

AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.

Redaktör: Sara Hemmel

Omslag och grafisk form: Anna Söderberg, annasoderberg.com

Fotografi: Ramona Krantz

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2026

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Förord

Att arbeta som barnskötare i förskolan skulle jag beskriva som ett av världens bästa yrken. Här möter vi vår framtid, de som ska fortsätta bygga vårt samhälle. Vi har alla möjligheter att forma barnen till starka individer med en tro på sig själva och med en övertygelse om att vi tillsammans kan göra skillnad. Det är vi som arbetslag med vår kunskap och kompetens som tillsammans skapar de bästa förskolorna.

I den här boken kommer jag att utgå från mina erfarenheter som barnskötare i beskrivningen av hur jag genomför mitt uppdrag och undervisning kopplat till de styrdokument som vi inom förskolan måste förhålla oss till. Min inspiration kommer från kollegor, litteratur, föreläsningar, sociala medier samt mitt inre driv och min vilja att utvecklas.

För mig är inte ny kunskap tung att bära utan det är roligt och givande att ta till sig nya saker, reflektera över mitt och mina kollegors arbete med barnen och hur vi tillsammans skapar den bästa starten i livet för alla de barn vi möter. Det är viktigt för mig att vi barnskötare vågar ta plats och vara delaktiga i allt som händer på förskolan.

Jag kommer att lyfta olika situationer hämtade direkt från de barngrupper jag har arbetat med och ur arbetssättet på min förskola. Jag har under mina yrkesverksamma år framför allt

arbetat med de yngsta barnen i förskolan och mina exempel kommer därför att röra åldern ett till tre år.

Ni som läser min bok kanske känner igen min beskrivning av hur vi ibland kan hamna i perioder där vi känner oss osäkra på vårt uppdrag eller hur undervisningen ska genomföras. Det är då jag tänker att vi måste våga lita på oss själva och känna en trygghet i att vi gör det bästa vi kan här och nu.

8 Förord

Inledning

Något som vi alla behöver ta vara på är den styrka och kraft som finns i förskolan. Jag syftar här på styrkan i att vara ett arbetslag där alla yrkesroller är lika viktiga oavsett utbildning. Det är vi tillsammans som skapar den bästa starten i livet för alla de barn vi möter. En förutsättning är att vi barnskötare tar ansvar och arbetar utifrån vad läroplanen beskriver. Vi behöver själva hålla oss uppdaterade om vårt uppdrag och vara goda förebilder både för de barn vi möter, vårdnadshavare och våra kollegor.

Vi kan i Lpfö18 rev 25 sid 6 läsa att:

Utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och lägga grunden för ett livslångt lärande� Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn�

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet�

I utbildningen ingår undervisning� I undervisningen ska barnen stimuleras och utmanas med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning�

Jag har arbetat som barnskötare inom förskolan i mer än tjugo år och under de åren är det mycket som har hänt både i förskolan och vad gäller min personliga utveckling. Förskolans läroplan har reviderats och uppdaterats flera gånger under dessa år vilket medfört att jag har behövt ta del av och sätta mig in i vad min roll som barnskötare verkligen innebär och vilket ansvar jag har.

Den största förändringen kom när vår nuvarande läroplan, Lpfö18, började gälla i juli 2019. Det var många nya begrepp att lära sig och en större tydlighet vad gällde yrkesrollerna kunde urskiljas. Det förutsatte att varje barnskötare skulle våga ta den plats som läroplanen beskriver. Jag hoppas och tror på att vi alla får komma fram och bidra med vår kunskap och kompetens i ett sunt arbetslag. För några år sedan lyssnade jag på Bim Riddarsporre, legitimerad psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi, och hon sa något som jag haft med mig sedan dess.

Att kunna är att ha kunskap men att kunna och att göra är att ha kompetens. Vilket innebär att vi barnskötare behöver ha kunskapen om vad läroplanen säger, träna oss på att använda den kunskapen och undervisa för att öka vår kompetens.

10 Inledning

Undervisning

När läroplanen reviderades 2019 var det ett av begreppen som väckte osäkerhet hos barnskötare, nämligen undervisningsbegreppet. Vi frågade oss vad det innebar och vad som behövde uppfyllas för att det skulle räknas som undervisning. Hur skulle jag som barnskötare undervisa för att ge varje barn förutsättningar att fördjupa sin inlärning?

Vad är då undervisning? Hur gör vi barnskötare rent konkret för att få till den? Utifrån skollagen och läroplanen har förskollärare det övergripande ansvaret för undervisning. Men vi barnskötare ska aktivt delta i genomförandet. Vi ska planera, samspela med barnen och göra uppföljning efter avslutad undervisningsaktivitet.

I skollagen beskrivs undervisning som  de målstyrda processer som syftar till att någon lär sig och utvecklas.

I läroplanen under förskolans uppdrag står det: I undervisningen ska barnen stimuleras och utmanas med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning. Undervisningen ska syfta till utveckling och lärande hos barnen och utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden.

För att det ska räknas som undervisning måste det vara målstyrt utifrån läroplanen, vilket innebär att vi barnskötare

därför behöver vara trygga i vår läroplan, känna att den sitter i ”ryggmärgen”. Det är inte något vi läser en gång och sedan behärskar. Vi behöver hela tiden göra den levande för oss själva och barnen.

Fler kriterier som måste finnas för att det ska räknas som undervisning är att det finns en närvarande pedagog som kan fånga upp barnens tankar och utmana dem vidare. Här har vi barnskötare en viktig roll då vi generellt tillbringar mest tid i barngruppen.

I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t�ex� barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande� Lpfö18 rev 25

Det är inte alltid direkt som vi kan upptäcka ett lärande hos barnen och det är just det sistnämnda som är det svåra i undervisningen: vad har barnen lärt sig? Sofie Källhage och Josefine Malm som skrivit boken Uppdrag undervisning – struktur och arbetsglädje i förskolan beskriver att barn kan lära sig utan att undervisning har ägt rum eftersom barn lär sig hela tiden och i olika sammanhang. Lärande och undervisning hänger mer eller mindre ihop men är två olika begrepp. Barnet visar sitt lärande när hen i handlingar förmår använda det hen kan på ett nytt sätt eller i en annan situation. Lärande är alltså de processer som sker inne i barnet där tidigare lärdomar utvecklas och förändras. Uppdraget vi barnskötare har i undervisningen är att lära ut samt skapa förutsättningar för att ett lärande kan ske, att barnets tankar expanderas. Vi behöver ta ansvar för att varje barn vi möter får ta del av en undervisning som är målinriktad. Det är vi barnskötare som behöver utforma undervisningsaktiviteten så att barnen blir nyfikna och känner en glädje över att delta. Det är viktigt att de upplever att det är meningsfullt och roligt att lära sig saker.

Efter aktiviteten reflekterar och analyserar vi i arbetslaget över hur undervisningen blev utifrån varje enskild pedagog.

Frågor att fundera på efter en undervisningsaktivitet:

• Hur gick undervisningsaktiviteten?

• Var barnen intresserade av det vi gjorde?

• Vad ser vi för förändring i barnens lärande?

• Vad kan jag utveckla till nästa gång?

• Vad behöver jag som barnskötare förändra i undervisningen?

Att skapa förutsättningar i undervisningen

Ann S. Pihlgren (Förskoleforum) beskriver att det inte alltid blir som vi tänkt oss när vi undervisar, vilket inte gör något. Vi måste prova oss fram och våga göra fel för att på så sätt bli bättre på att lära ut.

”Om du vill utvecklas till en god undervisare behöver du inse att det alltid är ditt ansvar att alla barn lär sig saker. För att de ska göra det måste din undervisning väcka intresse. Om barnen inte lär sig beror det inte på deras sociokulturella bakgrund, inte på att de inte talar tillräckligt bra svenska eller att barnet har en diagnos av något slag, inte heller att föräldrarna saknar studiebakgrund eller just då skiljer sig. Alla barn kan lära sig under rätt förutsättningar, det vet vi genom forskning.”

Vi barnskötare är viktiga för att skapa de rätta förutsättningarna för en god undervisning där barn lär sig. Innan en planerad undervisning genomförs bör vi fundera på hur vi

Undervisning 15

det mer tid, kanske annat material eller att jag är närvarande som barnskötare?

Spontan undervisning i leken

Anton är snart 2 år och har gått på förskolan i några månader�

Anton har under en lång tid ”vandrat” runt på avdelningen och undersökt de olika miljöerna som finns och känt på material som är tillgängligt� Pedagogerna har observerat hur han under senare tid ofta lekt i bygg- och konstruktionsmiljön� Den miljön är uppbyggd i ett hörn på avdelningen med materialet sorterat i likadana korgar med bilder på vad som finns i korgarna samt en bild var korgen har sin plats� Avdelningen har under en längre tid arbetat med matematik för de yngsta och i det sammanhanget haft fokus på prepositionerna på, under, över, bredvid, framför och bakom och de beskrivande orden liten, mellan och stor� De har haft planerade undervisningsaktiviteter där barnen har placerat olika föremål utifrån de givna prepositionerna� Anton tar själv fram en korg med klossar i olika storlekar och färger och börjar bygga med dem� Först tar han en liten kloss, ställer en större kloss på den och därefter ytterligare en kloss� När han sedan tar fjärde klossen som är avlång och försöker ställa den på tornet rasar det� Han börjar om igen och gör på liknande sätt och tornet rasar� Barnskötaren som sitter på mattan bredvid har observerat hur Anton försökt bygga sitt torn och frågar nu om de ska bygga tillsammans� Anton nickar till svar�

Barnskötaren tar en stor kloss och lägger den först� Hon säger sedan till Anton att han kan ta den gröna klossen och lägga den på hennes stora kloss� Därefter säger hon att de behöver en liten kloss och Anton letar upp en lite mindre kloss än den han precis lagt på� Tillsammans bygger de vidare på tornet tills Anton väljer att välta det med sin hand� De skrattar tillsammans när det rasar�

Undervisning 27

Under tiden har det kommit in flera barn i rummet och de visar att de vill vara med i leken� De fortsätter bygga tillsammans och barnskötaren är närvarande och observerar det som sker� Nu är det inte bara torn som byggs utan barnen tar fram kaplastavar, Duplo, spegelstenar och djur som de bygger hus till� De pratar om vad djurens hus heter och vad de tycker om att äta� Leken pågår en lång stund och barnskötaren är närvarande hela tiden för att kunna både observera och kunna hjälpa leken vidare om det behövs�

I det här exemplet kan vi se hur barnskötarens roll i leken bidrog till att fånga upp Antons intresse för att bygga torn. Hur hon först observerade hans sätt att bygga för att sedan utveckla leken genom att aktivt delta och genomföra en spontan undervisning. Den målinriktade undervisningen var inriktad på matematik med användning av prepositionerna och de beskrivande orden liten, mellan och stor som arbetslaget tillsammans planerat att ge barnen kunskap om.

När och hur genomför vi barnskötare undervisning?

Som jag tidigare beskrivit finns det vissa kriterier för att det vi lär ut ska vara undervisning. Med det som utgångspunkt kommer jag nu att beskriva hur vi barnskötare kan genomföra undervisning med läroplanens mål som riktlinje. Det är ju läroplanen som beskriver vad vi ska sträva mot men den beskriver ju inte hur vi ska göra det. Det är detta ”hur” som vi på vår förskola behöver diskutera, vad det innebär hos oss. Hur undervisar vi barnen? Vilken syn har vi på det? Är det bara de planerade aktiviteterna som sker mellan klockan 09:00-10:00 som räknas dit eller sker undervisningen vid andra tillfällen?

28 Undervisning

Är våra rutiner bara ett moment för att komma fram till någon annan aktivitet eller skapar vi undervisning även i omsorgen?

När introduktioner genomförs, stannar vi då upp och väntar på att få komma i gång med vår undervisning igen eller hur tänker vi då?

Många av dessa tankar är självklart något som vi i arbetslaget behöver diskutera för att vi barnskötare ska känna oss trygga. Det som skapar ett gemensamt förhållningssätt är viktigt både i ett arbetslag och på hela förskolan.

Undervisning syftar till att expandera barnets lärande genom dialog och det är här som vi barnskötare inte ska begränsa barnen till vuxenstyrda aktiviteter. Vi måste utgå från barnet och vad det vill och förmår att göra. Barnets lärande visar sig då barnet i handlingar förmår använda sina kunskaper på ett nytt sätt eller i en annan situation. Jag kommer att beskriva hur vi kunde se ett lärande hos ett barn som gått på förskolan i tre månader och som varit med om rutinerna kring vad som behövde göras efter att en skapande aktivitet hade avslutats i ateljén.

Att upptäcka ett lärande

På en avdelning för de yngsta barnen, ett till två år, hade vi introducerat en flicka strax efter att hon fyllt ett år� Hon visade ganska snabbt intresse för att få skapa och måla med flaskfärger� Många barn som kommer till förskolan kanske aldrig har varit i kontakt med just flaskfärger vilket kan ta sitt uttryck på många olika sätt� En del blir helt uppslukade av känslan av färg på händerna medan andra blir ledsna och uppskattar absolut inte att bli kladdiga� Vi erbjuder alla barn att prova på flaskfärg under sin introduktionstid på förskolan� Den här flickan, vi kan kalla henne Maja, blev fascinerad av färgerna och tyckte inte det var otäckt att bli kladdig

Undervisning 29

Att vara barnskötare är att vara mitt i barnens vardag: i leken, i rutinerna och i alla de små stunderna som kan bli till stora lärandetillfällen. Som barnskötare har du en stor påverkan på barnens utbildning genom din nyfikenhet, närvaro och dina frågor. Barnskötare & undervisning i förskolan visar hur du kan använda din kompetens och aktiv ta del i att utveckla undervisningen.

Boken ger exempel på hur undervisningen i förskolan kan ta form när barnen bygger, skapar, dansar, funderar på kroppen, löser konflikter eller utforskar matematiken i vardagen. Genom att fånga upp deras idéer och fördjupa deras tankar skapar du undervisning både spontant och planerat, alltid med läroplanen som riktning.

Boken ger också inspiration till hur du kan forma miljöer som lockar till lek och lärande och hur du kan arbeta med olika ämnesområden. Dessutom får du stöd i hur du kan utvecklas i arbetslaget genom reflektion, kommunikation och kollegialt lärande.

Ramona Krantz är barnskötare med lång erfarenhet av att arbeta med de yngsta barnen och delar generöst med sig av sina arbetssätt och reflektioner.

ISBN 9789177414919