Du är vald!
u p p daterad ochutök a d
Lars Björksell
Ing-Marie Rundwall
Erik Sjöberg-Sund
Du är vald!
Du är vald!
EN LITEN BOK FÖR
FÖRTROENDEVALDA
I SVENSKA KYRKAN
ING-MARIE RUNDWALL
LARS BJÖRKSELL
ERIK SJÖBERG-SUND
Verbum AB
Box 22543, 104 22 Stockholm.
08-743 65 00
verbum.se
© 2026 Författarna och Verbum AB
Tex T er u r BiBel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
Tex Tredak Tör: Ninnie Månsson
OmslagsfOTO: Magnus Aronson
fOTO in laga: Anna Björnström
fOrmgivning Och säTT ning: Anna Björnström
illusTraT iOner: Anna Björnström
Andra upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2026
isBn: 9 78-91-526-0300-0
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg hela boken i pappersinsamlingen, så blir den till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon annan som vill läsa den.
Kap
INNEHÅLL
EN FÖRTROENDEVALDS BÖN
Tack för förtroendet som jag har fått.
Tack för ansvaret det innebär att vara förtroendevald.
Hjälp mig att förvalta det, med de gåvor som du har gett mig.
Hjälp mig att tänka klart och vara öppen för din vilja.
Hjälp mig att både kunna lyssna på andra och vara tydlig med min egen uppfattning.
Jag ber för de uppgifter som väntar.
Hjälp mig att vara med och fatta kloka beslut, som långsiktigt tjänar dig, din kyrka och de människor som berörs av besluten.
Jag ställer mig till förfogande och ber om frimodighet, mod och ödmjukhet.
I Jesu namn.
Amen.
FÖRORD
Att vA r A förtroendevA ld i Svenska kyrkan är att ha ett gammalt och viktigt uppdrag i vår kyrka. Även om formerna för val har förändrats genom seklerna, har det alltid funnits personer som fått andras förtroende att styra församlingen.
Uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan kommer att ge dig många möjligheter att ta ansvar, att utveckla och utvecklas. Du kommer att få uppleva att andra ställer nya krav på dig, och du kommer att uppleva relationer med församlingsbor och medarbetare på nya sätt. Förutsättningarna för att lyckas som förtroendevald ser olika ut beroende på hur församling och pastorat är organiserade just hos dig. Varje församling och pastorat är unika, även om det finns generella riktlinjer och ramar, måste arbetsformer anpassas efter de lokala behoven och erfarenheterna. Vi hoppas att den här boken kan hjälpa dig i din uppgift. Bokens kapitel berör olika delar: reflektioner kring rollen som förtroendevald, styrning och ledning av kyrkan, arbetsgivarfrågor och ansvar för begravningsverksamheten. Tankar om snällhetskultur, beslutskompetens och hur man skapar goda möten hoppas vi uppmuntrar till samtal med andra
förtroendevalda. Boken innehåller också en snabb genomgång av olika begrepp inom ekonomi och juridik.
Du är vald ger baskunskaper i uppdraget som förtroendevald och kan läsas antingen från pärm till pärm eller varje avsnitt för sig. Den lämpar sig också som gemensam kompetensutveckling för församlingsråd, kyrkoråd eller kyrkofullmäktige.
Du är vald gavs ut för första gången 2021. I samband med kyrkovalet 2025 kommer denna uppdaterade och utökade utgåva.
Författarna i allhelgonatid 2025
Kap 1
⊛ ATT VARA FÖRTROENDEVALD
DIN ERFARENHET ÄR VIKTIG
Du är vald! Grattis! Kyrkomedlemmar där du bor har gett dig sitt förtroende. De litar på att du ska kunna bidra till en utveckling av Svenska kyrkan. Förtroendevalda har olika bakgrund, och tillsammans är ni viktiga för att forma Svenska kyrkan framåt. Du är vald vänder sig till just dig, och därför känner du säkert igen dig i någon av följande målgrupper:
⊛ Du har erfarenhet av att vara förtroendevald i Svenska kyrkan sedan många år. Många förtroendevalda återkommer mandatperiod efter mandatperiod, vilket innebär att uppdraget är givande och ger energi och lust till fortsatt engagemang.
⊛ Du har erfarenhet av att vara styrelseledamot i en annan, kanske också värdestyrd, organisation och har nu tagit steget att vara förtroendevald i kyrkan i din närhet.
⊛ Du har erfarenhet av att vara politiker på kommunal eller regional nivå och kommer märka att mycket är likt men också olikt när det gäller Svenska kyrkans styrningsmodell.
⊛ Du har ett stort engagemang och vill bidra med din tid och dina gåvor men har ingen erfarenhet av arbete som förtroendevald i någon organisation.
UTVECKLING PÅGÅR STÄNDIGT
”Jaså, du är engagerad i Svenska kyrkan. Lever den fortfarande?”
Detta är en frågeställning med både distans och nyfikenhet. För många är Svenska kyrkan i högsta grad både levande och angelägen. Andra räknar ut Svenska kyrkan och anser att dess budskap och organisation är förlegade.
Svenska kyrkan har förändrats en hel del under det
gångna seklet. En stor mängd anställda medarbetare har tillkommit, med olika tjänster i församlingsliv, begravningsverksamhet och stödjande administration. En hel del kyrkor har byggts, och dessutom har det byggts mängder av församlingshem för nya former av kyrklig verksamhet. Framtiden kommer också att medföra förändringar, exempelvis gällande utformningen av mötesplatser, verksamheter och antalet anställda.
Den kristna kyrkan har funnits i 2 000 år och kyrkans organisation och verksamhet har ständigt förändrats genom seklerna, men det kristna budskapet med Jesus Kristus i centrum har hela tiden varit grunden. Det svenska samhället har också förändrats en hel del under de dryga 1 000 år som kyrkan har funnits i vårt land. Utveckling, förändring och framtidshopp går hand i hand.
STÖRRE ENHETER OCH NYA FÖRUTSÄTTNINGAR
ATT VARA KYRKA
Svenska kyrkan är inne i en mycket omvälvande strukturell utveckling, som påverkar alla nivåer i organisationen på olika sätt.
Församlingar har alltsedan medeltiden varit de minsta beståndsdelarna i Svenska kyrkan, men under det senaste seklet har de flesta församlingar varit beroende av ett allt närmare samarbete med andra, närliggande församlingar. Inte minst 1900-talets urbanisering samt allt större krav
på administration och arbetsledning har lett till att många församlingar har ansetts vara för små som självständiga enheter.
Under många år på 1900-talet och en bit in på 2000-talet var kyrkliga samfälligheter en vanlig samarbetsform mellan församlingar och pastorat. Samfälligheterna svarade för ekonomisk utjämning och resursfördelning. Men sedan 2014 finns inte längre några kyrkliga samfälligheter, främst för att både styrning och ledning av dessa ofta blev otydliga och gav upphov till problem. Följden har blivit att många församlingar lagts samman och att samfälligheter har ombildats till pastorat.
De allt större kyrkliga enheterna leder även till förändringar för rollen som förtroendevald i de tre forum som återfinns i kyrkoordningen: kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd. Större enheter ger andra förutsättningar att styra och leda, och andra råd kan inrättas, exempelvis distriktsråd och verksamhetsråd. Längre fram i boken kommer de här olika organens uppgifter att förklaras.
Historiskt sett har Svenska kyrkan inte någon vana av stora organisatoriska enheter. Samtidigt ställer den pågående utvecklingen, med allt högre krav på arbetsgivare kombinerat med försämrade ekonomiska villkor för församlingarna, allt högre krav på prioriteringar och målinriktat arbete. Det har lett till sammanläggningar av församlingar och att större pastorat har bildats. Allt detta påverkar dig som förtroendevald.
OLIKA ROLLER SOM BEHÖVER SAMARBETA OCH
TA GEMENSAMT ANSVAR
En församling är, i hela den världsvida kyrkan, en gemenskap där det i alla tider har varit viktigt att människor engagerat sig och bidragit med sin tid, sina gåvor och sina intressen.
I det lilla sammanhanget finns mötesplatsen för att dela tro och liv. De kyrkotillhöriga utgör tillsammans just en församling. För att en församling ska fungera är det en förutsättning att ett antal personer tar ansvar för olika delar.
Ett ansvar är det demokratiska ansvaret att tillsammans med kyrkoherden styra församlingen i rollen som förtroendevald. Det är ett otroligt viktigt och ärofyllt uppdrag att vara med och forma nutidens kyrka med riktning och mål, samtidigt som framtiden stakas ut genom olika större beslut.
Många församlingsbor väljer att ta ansvar ideellt, det vill säga utan ekonomisk ersättning, till exempel genom att ordna praktiska saker, be för kyrkan/bygden eller vara delansvariga för någon verksamhet. Rollen som ideell medarbetare är differentierad men bygger på samma grund: tillsammans är vi kyrka. Ideellt arbete är mycket vanligare inom församlingsverksamhet än inom verksamhet på kyrkogårdar och begravningsplatser. En del av det arbetet är riskfyllt och ställer stora krav på säkerhet och arbetsmiljö kopplat till maskinell utrustning, men plantering och växtskötsel kan vara lämpligt för ideella medarbetare.
I mitten av 1900-talet började ännu en grupp växa fram som en del av församlingen, nämligen de anställda medarbetarna. Utvecklingen skedde med växande ekonomiska möjligheter till anställningar och i takt med att verksamheter för olika åldrar utvecklades. I efterhand kan man se att många anställningar gjordes med oklara förväntningar och löst formulerade uppdrag; den nyanställda förväntades forma sin tjänst utifrån eget huvud. På det sättet växte en kultur fram där enskilda anställda medarbetare kom att säga ”min verksamhet och mina grupper”. Det resulterade i en kultur som av många skäl behöver brytas och bytas till en mer inkluderande samarbetskultur.
På tal om att bygga en kultur, det vill säga den anda som ska prägla arbetet i både råden och i församlingen, vill vi stanna upp och nämna den snällhetskultur som Svenska kyrkans arbetsplatser ofta anklagas för. En kultur sitter ofta i alla led, så därför kan man även tänka att olika forum för förtroendevalda kan präglas av snällhet.
Snällhetskultur borde innebära att Svenska kyrkan är en modern organisation helt i linje med tidens behov, kan man tycka. Tyvärr är det inte så enkelt. Ordet snällhet betyder ärlighet och hjälpsamhet. Att vara snäll är något positivt, men det kan också få en viss nyans av mesighet och ”luddiga kanter”. Den snällhetskultur som ibland förknippas med Svenska kyrkan handlar om brist på tydlighet, för stort utrymme för egen tolkning av beslut och en bristande förmåga att arbeta tillsammans med andra mot uppställda mål.
Många drar sig för att prata om konflikter, det är inte konstigt alls, de flesta människor tycker att det är jobbigt med konflikter. Men det går att lära sig att hantera konflikter och vända dem till något positivt. Om de hanteras på rätt sätt kan de bidra till utveckling i styrelser, kyrkoråd, arbetsgrupper och verksamheter. Det är viktigt att komma ihåg att konflikter är en naturlig del av utvecklingsprocesser och inte nödvändigtvis leder till dålig stämning eller högljudda diskussioner.
Personer som har olika roller i en församling behöver samarbeta. Komplexiteten i Svenska kyrkan är att ideella medarbetare, anställda medarbetare och förtroendevalda agerar på samma yta och måste hitta samarbetsformer för gemensamt ansvarstagande. Dessutom kan samma person ha flera roller. Många förtroendevalda är till exempel också ideella medarbetare. Utmaningen för den enskilda blir att hålla isär rollerna som förtroendevald respektive ideell medarbetare. Längre fram i boken återkommer denna utmaning under benämningen ”Timglas och loppor”.
Du är vald vill ge dig starten in i ett spännande uppdrag!
ÖVNING
Förväntningar styr människors tankar och handlingar.
Du har säkert tänkt på vilka förväntningar du har på ditt uppdrag som förtroendevald. Reflektera och formulera vad du vill. Här kommer förslag på vad du kan förvänta dig i uppdraget som förtroendevald:
⊛ Jag kommer få bidra till kyrkans utveckling där jag bor.
⊛ Jag kommer bli utmanad och få lära mig mycket nytt.
⊛ Jag kommer få vara en aktiv del av ett större sammanhang.
⊛ Jag kommer ta stora och små beslut som påverkar.
⊛ Jag kommer ...
FÖRFATTARNA REFLEKTERAR
Snällhetskulturen är en fara för Svenska kyrkan!
Snällhetskulturen kan finnas i grupper av förtroendevalda. Man undviker konflikter och svåra samtal för att på ytan ha det trevligt med harmoni, men i längden hämmar det ärlighet, utveckling och ansvarstagande. Om vissa beteenden, jargong och handlingar hos enskilda ledamöter eller vissa nomineringsgrupper tillåts, kan de leda till en dålig anda, som tyvärr också kan sprida sig och bli ett hinder för rekrytering av nya förtroendevalda. Det kan också bli ett arbetsmiljöproblem om anställda och ideella medarbetare känner av dålig stämning bland de förtroendevalda.
För att bygga en god kultur krävs självreflektion från var och en:
⊛ Hur bidrar jag till en god stämning på mötena?
⊛ Hur k an jag bemöta jargong som vi ska undvika?
⊛ Hur t ränar jag mitt mod att bryta en snällhetskultur?
Stort grattis! Du har fått ett förtroende att förvalta och utveckla Svenska kyrkan där du bor.
Du är vald! är en handbok för dig som är förtroendevald i församling eller pastorat. Tanken med boken är att rusta dig inför ditt uppdrag. Den ger dig kunskap om hur styrning och ledning fungerar i Svenska kyrkan och tar upp det mesta som du behöver känna till, från historia och organisation till hur du medverkar till goda och effektiva möten.
Du är vald! ges ut i uppdaterad och utökad utgåva inför mandatperioden 2026–2029. Ämnen som fått större utrymme är samarbetet mellan förtroendevalda och medarbetare, kyrkorådets arbetsgivaransvar och begravningsverksamheten.
ISBN 978-91-526-0300-0 9 789152 603000
