Uppdraget som herde
Uppdraget som herde
Mika Wallander
Verbum AB
Box 225 43, 104 22 Stockholm
08-743 65 00 verbum.se
© 2026 Mika Wallander och Verbum AB
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet © Citat och övriga texter respektive upphovsman.
RedaktöR: Madelene Lundin
Omslagsbild: Terd486/Shutterstock
Omslag, inlaga, illustR atiOneR: Anna Björnström FöR lagOR till illustR atiOneR: Mika Wallander
Första upplagan, första tryckningen
tRyck: ADverts, Lettland 2026 isbn 978-91-526-0174-7
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Verbum AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer och ljud.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg hela boken i pappersinsamlingen, så blir den till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon annan som vill läsa den.
HERREN är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.
Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.
Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja, och låter min bägare flöda över.
Godhet allenast och nåd skola följa mig, i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.
Psaltaren 23 1
1 1917 års bibelöversättning är poetisk, vacker och känd i svensk litteraturkanon. Därför väljer jag den framför översättningen i Bibel 2000. Fortsättningsvis kommer jag citera Bibel 2000.
I HOPP, GLÄDJE OCH BÖN
ÖVER SVENSKA KYRKAN, I JESU NAMN.
INNEHÅLL
Ett:
1.
2. Tid för enskilda samtal med anställda medarbetare
3. Första gemensamma medarbetarsamlingen
Två:
Tre:
Fyra: Vad gör jag om jag blir splittrad?
Proaktivt
Åtta: Vad gör jag med hopplösheten?
Nio: Vad behöver jag göra för att vara maktmedveten?
Narcissiska aspekter och tendenser
Mörk triad-personlighet
Maktpositionen i uppdraget
Olika slags makt
Maktpositioner i Svenska kyrkan
Dietrich Bonhoeffers maktkupp
Olika slags maktmedel
Kategori ett:
två:
som är bra att ha på plats i
Innehåll
PRELUDIUM
Jag skriver den här boken till dig som överväger att bli, eller nyligen har blivit, kyrkoherde eller arbetsledande komminister i Svenska kyrkan. Den är också relevant för erfarna kyrkoherdar som vill fördjupa, bredda och kanske utmana sina kunskaper. Boken är ett bidrag till pågående samtal om ledarskap i Svenska kyrkan: därför vill jag också vända mig till alla som är intresserade av kyrka och ledarskap.
Du som är förtroendevald är en del av den demokratiska och gemensamma ansvarslinjen. Det förutsätter förståelse och stöd för, till exempel, kyrkoherdarnas uppdrag. Därför är min förhoppning att också du ska finna det intressant att läsa om olika ledarskapsdilemman.
Du håller inte i en normerande handbok, i klassisk mening – snarare en dialogbok utifrån ett jag–du-perspektiv. En handbok, menar jag, är omöjlig att skriva på grund av tre saker:
• Teologiskt ledarskap bygger på autenticitet.
• Olika församlingar och pastorat behöver olika ledare och i olika tider eller epoker.
• Policydokument, mallar och rutinbeskrivningar beskriver i regel bara gårdagens problem. De tenderar snabbt att bli inaktuella, ny kunskap tillkommer och dokumenten behöver omprövas och revideras på regelbunden basis.
Jag tror på delande som lärandemodell. Under flera år har jag, tillsammans med en kollega, deltagit i kyrkoherdeutbildningen på Sigtunastiftelsen med seminariet Möt två kyrkoherdar. Tillsammans med blivande kyrkoherdar samtalade vi utifrån tre centrala frågor:
• Vad är det roligaste med att vara kyrkoherde?
• Vad är mest utmanande?
• Vad önskar jag att jag visste innan jag blev kyrkoherde?
Samtalen på kyrkoherdeutbildningen har legat som en underström genom hela skrivprocessen av denna bok. Flera gånger har jag frågat mig själv: Behövs det verkligen ytterligare en bok om ledarskap och varför känner just jag en lust att skriva den? Vad har jag att tillföra?
TRE SKÄL TILL ATT SKRIVA
1. Gång på gång har jag återkommit till en längtan efter att sätta ord på vad ledarskap i Svenska kyrkan kan vara. Jag vill inspirera, motivera och underlätta för dig som är, eller funderar på att bli, ledare i Svenska kyrkan.
2. I takt med pensionsavgångar och förändringar av olika slag står många församlingar inför en brist på arbetsledande präster. Teologiskt ledarskap inom ramen för olika tjänster är ett framtidsyrke.
3. I ljuset av kristendomens tvåtusenåriga ledarskapspraktik är det intressant att notera hur få böcker det finns som behandlar ledarskap ur ett teologiskt och teoretiskt perspektiv. Samtidigt finns en uppsjö av ledarskapslitteratur utan specifik förankring i kyrkans kontext och tro. Teorier som lärs ut på chefsutbildningar av allehanda slag, även inom kyrkan, är egentligen inte avsedda för den teologiska kontexten. Jag har medvetet valt,
tolkat, modifierat och kontextualiserat några, i mitt tycke, relevanta ledarskapsteorier till kyrkans sammanhang.
Mot denna bakgrund vågar jag skriva. Med glimten i ögat och utan att göra anspråk på ett pretentiöst, vattentätt verk, hoppas jag att fler präster ska våga söka – och stanna kvar i – arbetsledande tjänster. Ett ledaruppdrag i Svenska kyrkan innebär stort ansvar och hårt arbete. Det är både meningsfullt och roligt. Det är en möjlighet att påverka kyrkans nutid, framtid och så småningom historia. Ledaruppdraget präglas av ett stort, synnerligen konkret och kännbart hopp. Hoppet märks på många tydliga sätt i församlingarna och går tillbaka till Bibelns texter. Se bland annat Romarbrevet:
Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.2
AVGRÄNSNINGAR
Vissa avgränsningar är nödvändiga. Teman som grupprocesser, gruppsykologi, ekonomi, juridik, särskilda förutsättningar för till exempel arbetsledande diakoner och pedagoger, pedagogik, begravningsverksamhet och fastighetsförvaltning ligger utanför denna boks ramar. Faktum är dessutom att varje kapitel hade kunnat utvecklas till en egen bok. Ofta berör jag bara ytan i syfte att introducera några möjliga bärande tankar eller principer. Boken är tänkt att väcka reflektion och samtal där både medhåll och kritik för det jag skriver får plats.
Litteraturhänvisningarna har också sina begränsningar. Den litteratur jag hänvisar till är böcker som på olika sätt kommit till mig, under åren 2015–2025. Det är genom Guds försorg, tror jag, som olika böcker har haft tilltal och bäring i skrivprocessen.
2 Romarbrevet 15:13.
BEGREPP
Det finns en begreppslig dikotomi mellan begreppen chef och ledare. 3 Uppdelningen är vanligt förekommande i samtida chefs- och ledarutbildningar. Ett sätt att beskriva skillnaden är att en chef löser så kallade snälla problem, det vi redan vet, medan en ledare hanterar svåra problem, det vi ännu inte vet. I Svenska kyrkans sammanhang menar jag dock att denna uppdelning inte håller. Ibland finns uttalade eller outtalade förväntningar på att kyrkoherden ska vara en chef med stort C. Detta är omöjligt. Det finns ingen arbetsledande präst i Svenska kyrkan som enbart kan vara chef och avstå från det teologiska ledarskapet. I kyrkan utgår chefsuppgifterna från det teologiska ledarskapets bas. Teologin avgör och styr över så kallade sekulära4 organisations-, ledarskaps- och medarbetarbetarskapsteoriers eventuella funktion och anpassningsbarhet i kyrkan. Det är inte tvärtom.
Alla präster är, ska vara och kan, i formell mening, bli teologiska ledare. Den teologiska ledaren kan till exempel vara anställd som kyrkoherde, arbetsledande komminister, församlingsherde, distriktspräst, enhetschef, distriktschef, avdelningschef, biträdande kyrkoherde, etcetera. Tidigare fanns präster och kyrkoherdar. Idag är uppfinningsrikedomen stor. Att kyrkan delvis har tagit in ledarskapsideal och organisationsteorier som är utformade för företagsvärlden och myndigheter utan teologisk reflektion och bearbetning är olyckligt eftersom det teologiska ledarskapet har specifika utgångspunkter som inte är kompromissbara. Vi är betjänta av teologisk bearbetning av ideal och teorier, det är viktigt för kyrkans identitet.
I boken kommer jag främst att använda begrepp som kyrkoher-
3 Se till exempel Ledtrådar till ett moget ledarskap s. 13.
4 Låt oss säga att det i sammanhanget betyder profana, icke-konfessionella. Sekularisering är ett mångbottnat och omstritt begrepp som definieras på olika sätt. Ett sätt att förstå begreppet i detta sammanhang är att kyrkan övertagit sekulära organisationsidéer utan teologisk motivering eller reflektion vilket får konsekvenser för såväl kyrkans organisation som hennes identitet.
de, arbetsledande komminister, församlingsherde, präst, ledare och teologisk ledare/teologiskt ledarskap. Underförstått – oavsett begreppsval eller val av titulatur – handlar det teologiska ledarskapet om att tjäna. Begreppet kyrkoherde äger i denna bok en hög grad av tillämpning för andra präster som har formella arbetsledande uppdrag på kyrkoherdens vidaredelegation.
Jag väljer benämningen teologiskt ledarskap i stället för andligt ledarskap. Präster är teologer, inte andliga ledare i största allmänhet. Jag tänker så här: Det teologiska ledarskapet är ofta andligt, men det andliga ledarskapet är inte per automatik teologiskt. I relation till förtroendevalda styrelser är den teologiska kompetensen mycket viktig och ofta helt unik. I relation till det anställda medarbetarlaget och till församlingen i sin helhet är också just teologin, som tar sig andliga uttryck, avgörande. Teologi är emellertid något som fler, utan en 4–5-årig teologisk universitets- eller högskoleexamen och en påbyggnadsutbildning vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut, kan och bör ägna sig åt i kyrkan. Teologi är grundläggande för hela Svenska kyrkan och teologisk reflektion och analys är alltid nödvändig.
Medvetet väljer jag att inte definiera teologi. Jag lutar mig mot prästen och forskaren Jonas Ideströms förhållningssätt till teologi i boken Ikoniska kartor. Jonas menar att det inte sällan efterfrågas teologi för särskilda teman eller perspektiv, som till exempel en klimatteologi, en urban teologi eller en försoningsteologi. I de fallen fungerar det som en teoretisk lösning eller resurs i förhållande till ett problem. Jonas lyfter teologi som ett verb snarare än ett substantiv. Det handlar om att göra teologi eller att teologisera. Han söker sig till rum, platser och sammanhang i praktiskt kyrkligt liv där teologi görs och där det teologiseras 5 . Kanske skulle ledarskap kunna vara, och än mer bli, ett sådant
5 Ikoniska kartor s. 10–11.
rum, integrerat med andra rum. För mig känns det rätt att se på teologi på samma sätt som jag förhåller mig till hopp. Det är inte något abstrakt. Det är aktiva, medvetna tankar och handlingar. Jonas skriver:
Både inom kyrka och akademi behövs olika former för teologi. Samtidigt upplever jag att det finns behov av att stärka förståelsen av teologi som något människor tillsammans gör, skapar och formulerar.
[...] Teologi och att teologisera är varken bra eller dåligt. Den avgörande frågan är hur vi gör teologi och vad den leder till.6
Evangeliets berättelser kan fungera som ”ikoniska kartor” när vi teologiserar i kyrkans vardag. Teologi är reflektion över eller tolkning av erfarenheter, i dialog med röster ur den kristna traditionen7 .
Jag tror att det är en bra ingång när det gäller begreppet teologi i relation till liv och ledarskap i kyrkan. Skrivandet av den här boken är också ett sätt att göra teologi, inte minst med tanke på alla goda samtal som uppstått under processens gång.
En längre diskussion om befattningen församlingsherde kommer att ges. I en vid bemärkelse är varje präst en herde. Vidare avser jag med begreppen kyrka och kyrklig en svenskkyrklig kontext. Det är den kontexten som jag känner, men jag hoppas och tror att det jag skriver också har relevans för andra samfund och kyrkor.
6 Ikoniska kartor s. 11.
7 Ibid s. 19.
UTGÅNGSPUNKTER
I denna bok är förförståelsen symboliskt trefaldig:
1. Den begreppsliga dikotomin mellan chef och ledare, som ofta lyfts i samband med samtida chefsutbildningar, är inte tillämplig i en teologisk kontext. Uppdraget är att själv våga låta sig bli ledd. Främst av Gud, men också av andra människor.
2. Teologiskt ledarskap är ett uttryck för, och ska förstås som, tjänarskap. Kristet tjänande är följden av att Jesus är mitt ibland de sina såsom en tjänare och i detta finns även ett bredare tilltal som inte bara berör vigningstjänsten. Det som be-tjänas – för människors skull – är evangelium, i ord och handling. Den teologiska ledaren praktiserar ett Jesuscentrerat ledarskap. Gud finns mitt i vardagen, precis som vi och våra teologiska samtal och reflektioner.
3. Jag tror att kyrkoherdens betydelse ofta överskattas. De verkliga huvudpersonerna i det teologiska ledarskapet är de människor som utgör församlingen. Detta är för mig en avgörande insikt när det handlar om teologiskt ledarskap. Anledningen är enkel, syftet med kyrka och ledarskap i kyrka är att förkunna Kristus. De egentliga huvudpersonerna, människor som bor och rör sig i församlingarna, är orsaken till att jag skriver.
Utgångspunkterna är, enligt mig, grundläggande för allt annat inom de teologiska och teoretiska ledarskapsfälten. I synnerhet är de viktiga att beakta när du vill modifiera och tillämpa ledarskapsteorier som inte är utmejslade inom den kyrkliga kontexten. Det som följer i denna bok, är egentligen bara en mängd praktikaliteter som en konsekvens av dessa tre utgångspunkter. Teologiskt ledarskap är – precis som kyrkan – något som kräver kompetensförsörjning och utveckling och som prövas, omprövas och mognar i tid och rum.
DELAKTIGHET UNDER SKRIVPROCESSEN
Denna bok hade inte varit möjlig utan samtal med personer som också har ett brinnande intresse för ledarskapsfrågor i Svenska kyrkan. Några personer som bidragit under skrivprocessen vill jag lyfta fram redan nu, nämligen kyrkoherde Jakob Tronêt, organisationskonsult Heléne Zachrison 8 samt förhandlare och rådgivare vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao), Mari Burell.
Vidare gäller, genomgående för hela boken, att där ett samtal återges har citaten förankrats och godkänts av berörd person.
När det förekommer faktafel eller missuppfattningar, är det helt och hållet mitt eget ansvar. Jag är medveten om att jag med tiden kommer se tillbaka på en del av innehållet i denna bok och sucka över mitt tidigare oförstånd – det är så lärande fungerar. Jag tror också att fler kommer att skriva kompletterande och lärorika böcker i ämnet teologiskt ledarskap.
BOKENS UPPLÄGG
Del ett handlar om begrepp och identiteter. Ett särskilt fokus läggs på samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd. Syftet är att tidigt lyfta förutsättningar för att kyrkoherdens ledarskap ska fungera, då styrning och ledning delas i en gemensam ansvarslinje.
Del två handlar om ledarskapsförmågor. Här belyser jag kompetenser och resurser som behövs i uppdraget som herde. I detta avsnitt gör jag en fördjupning i Julia Romanowskas forskning om schibboleteffekten och sedan följer vi hennes tankar.
Del tre fokuserar på ledarskapets nyckelfaktorer och riskfaktorer. Många samtal ligger till grund för reflektionerna i denna del.
Del fyra ger användbara verktyg att kopiera eller anpassa för dina behov. Dels får du en lista över dokument som varje församling eller
8 Organisationskonsulten Heléne Zachrison har erfarenhet av att processleda ledningsgrupper i olika branscher och i Svenska kyrkan.
pastorat måste ha på plats, dels en lista med rekommenderade dokument. Mallarna och dokumenten ges ut som en digital bilaga i form av nedladdningsbara pdf:er som du, bokens läsare, får använda fritt. Emellanåt får du stifta bekantskap med det fiktiva arbetslaget i Tusenskönas församling. Det är ett uttryck för min skrivarglädje där jag under lekfulla former skildrar ledarskap i en påhittad församling.
På flera ställen i boken hittar du tips och reflektionsförslag för eftertanke och samtal.
FÖRFATTARENS LEDARSKAPSERFARENHET
I skrivande stund har jag cirka 15 års formell ledarskapserfarenhet från olika befattningar. I januari 2007 blev jag prästvigd för Stockholms stift. Jag var 26 år. Jag har erfarenhet av att vara arbetsledande komminister (2010–2016) och jag var 35 år när jag blev kyrkoherde i en församling (2016–2018). Därefter var jag kyrkoherde i ett pastorat (2018–2024).
Under sex år ledde jag, tillsammans med anställda medarbetare och förtroendevalda, förändringsarbetet i kölvattnet av en av Svenska kyrkans största sammanläggningar där tio församlingar blev till ett enda pastorat. Det interna förändringsarbetet förlöpte samtidigt som yttre förändringar som till exempel pandemiåren, det förändrade säkerhetspolitiska läget och IT-attacken mor Svenska kyrkan, också påverkade oss.
Boken är förstås inte en redogörelse för mina gamla kyrkoherdeår. Min ansats och ambition med skrivandet är framåtriktad och mitt fokus är nya, blivande och nuvarande ledare i Svenska kyrkan.
Vilken typ av teologi är viktig? Hur ser dina teologiska tankar och källor ut? Vad har du för syn på bland annat kyrka, lärande och
kunskap? Är församlingen en teologiskt lärande gemenskap där
människor behöver varandra för att förstå Kristus som vi vill följa? Det teologiska ledarskapet uppmärksammar vikten av att ge rum för egna – och andras – teologiska reflektioner.
Välkommen in i denna bok!
DEL ETT: REFLEKTIONER OM BEGREPP
OCH IDENTITETER
Iförsta delen reflekterar jag över olika identiteter och begrepp. Kyrkans identitet präglar förståelsen av det teologiska ledarskapets identitet och syfte. Som vi vet finns parallella och olika organisatoriska och individuella identiteter. Enheten finns i Kristus. Ett särskilt fokus kommer att läggas vid kyrkoherdens och kyrkorådets samspel samt förutsättningar för arbetsledande komministrar.
SVENSKA KYRKANS IDENTITET
Kyrkans identitet har ursprung och mål i Kristus. En annan utgångspunkt skulle vara lika bakvänd som att påstå att vatten inte har någon betydelse för båten. Traditioner och riter levandegör kyrkans identitet, Guds människoblivande och seger över döden, vecka efter vecka. Det som hör kyrkan till bär budskap om hopp, nåd, syndabekännelse, överlåtelse, evangelium, kärlek, försoning, fred, frid, förlåtelse, välsignelse och så vidare. Det handlar om föremål, byggnader, symboler, språk, värderingar, kyrkosyn, gudsbilder, teologi, människosyn och mycket mer. 9
Kyrkan är in-via. Identiteten präglas av nu rådande social och his-
9 Efesierbrevet 1:22, Kolosserbrevet 1:18.
torisk kontext. Kyrkan är på väg – ofullkomlig, ofullständig och provisorisk. Vidare är kyrkan Kristi kropp, en kropp vars huvud är Kristus.10
Församlingen, inte bara de anställda och ideella medarbetare (döpta och icke-döpta) samt förtroendevalda, utgör kroppen. I Romarbrevet skriver Paulus:
Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra.11
Kyrkan är förenad med Kristus och vice versa. Detta märks, inte minst, i samband med nattvardsfirandet. Prästen säger: ”Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp.” Församlingen svarar: ”Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.” Samhörigheten med Kristus, varandra och andra konstituerar kyrkans identitet. Det handlar inte om att tycka lika eller om att vara likadana.
Många har framfört att kyrkan inte är en åsiktsgemenskap. Kyrkan är inte heller någon trosgemenskap. Kyrkan har plats för alla. Mångfald och olikhet är en del av Guds skapelse och vilja. Gemenskapens uppgift är emellertid att räcka vidare de gåvor Gud ger till andra. Jag ser det så här: Har du upptäckt din gåva? Ge då bort den, ge den vidare. Lärjungar leds och sänds ut, två och två. Jesus sa: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”12, och som kristen lär jag känna vägen genom att gå den, livet genom att leva det och sanningen genom att söka den.
Svenska kyrkan är en rikstäckande, evangelisk-luthersk, öppen folkkyrka som gestaltas genom en demokratisk organisation
10 Lokal kyrklig identitet s. 36 f, 44.
11 Romarbrevet 12:4–5, jfr med 1 Korintierbrevet 12:27: ”Ni utgör Kristi kropp och är var för sig delar av den.”
12 Johannesevangeliet 14:6.
och kyrkans ämbete. Kyrkan har rum för alla, både den sökande och tvivlande och den trosvissa är välkommen.13 Lokalt framträder Svenska kyrkan som en församling. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att:
Människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas. Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.14
En av mina favoritteologer är Dietrich Bonhoeffer.15 Han levde i en tid som till viss del liknar vår samtid. Hans teologi och andliga djup ska betraktas mot bakgrund till det rasistiska klimat som präglade det tyska samhället på 1930- och 1940-talen. Jag tror att det är synnerligen viktigt att ledare i Sverige idag förstår att tyngdpunkten i sammansättningen av svenska och kyrkan ligger i kyrkan och inte i svenska. Den utgångspunkten är till hjälp när vi blir tvungna att orientera oss i främlingsfientliga gråzonsfält.16
Bonhoeffer definierade kristen gemenskap som en gemenskap genom Kristus och i Kristus och menade att kristna behöver varandra för Jesu Kristi skull.17 I Bonhoeffers anda innebär begreppet folkkyrka att kyrkoherden genom ett evangelisk-lutherskt ledarskap, med betoning på gudstjänsten, leder alla. Det vill säga hela försam-
13 Kyrkoordningen, Sjätte avdelningen: inledningen.
14 Kyrkoordningen, Andra avdelningen: församlingarna, inledningen.
15 Dietrich Bonhoeffer föddes år 1906 och var en luthersk präst från Tyskland. Han dog 1945 i koncentrationslägret Flossenbürg. Han var en aktiv motståndare till nazism och myntade bland annat begreppet korserfarenhet, erfarenheten av korset, liv och död –något som alla människor har.
16 För Svenska kyrkan i utlandet har naturligtvis ordet svenska en större dignitet än på hemmaplan.
17 Liv i gemenskap s.18. Det finns en utmaning i att ledare som Donald Trump och Vladimir Putin var och är bekännande kristna i kombination med nationalistiska ambitioner. Se en intressant artikel i tidskriften Pilgrim, ”Den fromma makten”, s. 52 ff.
lingen eller pastoratet.18 Målgruppen måste alltid vara vidare än den inre kretsen. Jesus sände ut sina lärjungar med orden:
Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.19
Detta är på många sätt enkelt men också lite svårt. Vad ska vi göra? Gå ut. Hur ska vi göra det? Tillsammans. Varför ska vi göra det? För människors skull.
Förtroendet för Svenska kyrkan är både stort och ökande. Det är till och med så att Svenska kyrkans förtroende, i skrivande stund, är större än riksdagens, regeringens och dagspressens förtroende.20 Uppdraget är att ge vidare evangelium i ord och handling.21
Jesus sa:
Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.
Sannerligen, allt vad ni gjort för någon av dessa minsta har ni gjort för mig.22
18 Jag ser i huvudsak en territoriell vistelseaspekt när jag tänker på församlingar och pastorat.
19 Matteusevangeliet 28:18–20.
20 Detta visar sig på olika sätt. Bland annat i Medieakademins förtroendebarometer som genomförs årligen sedan 1997. År 2025 visade barometern att det finns ett ökande och stort förtroende för Svenska kyrkan.
21 Kyrkoordningen, Åttonde avdelningen: Församlingstillhörighet och inledning.
22 Matteusevangeliet 25:35-36, 25:40.
Matteus 25 är som en programförklaring för Svenska kyrkan och sammanfattar allt jag ber om 23 . Varför ska vi gå ut och möta människor? För att vi är kristna. Hur ska vi göra det? I Jesu efterföljd och genom att tjäna – inte blint och godtyckligt, inte genom att försöka vara alla till lags, utan medvetet och utifrån tro och teologi. Kyrkan vill verka för att den som är hungrig ska få äta, den som sitter i fängelse ska få besök och så vidare. Vi vet att det inte är så enkelt att avgöra vem som till exempel är sjuk eller sitter i fängelse. Det går att se frisk ut, men vara sjuk i själen. Det går ha ett hem som är likt ett fängelse eller sitta i fängelse och känna sig trygg och fri. Det går att ha dyra märkeskläder på sig, men känna sig naken. Jesus vittnar om en människosyn som ser bortom ytan. Som bekant kommer vi/ du/jag/ni inte med Gud till en annan människa, Gud är redan där.
SVENSKA KYRKANS ORGANISATION
Svenska kyrkan har en värdebaserad, idéburen och socialt konstruerad organisation som förkunnar Jesus Kristus i ord och handling. Kyrkan bär en tro i kraft av sig själv, samlar människor, lever av nåd och tjänar världen.
En organisation består av återkommande mönster för hur människor relaterar, tolkar information, löser problem, fattar beslut, hanterar konflikter och driver igenom förändringar.24 Det betyder att ett organisationsschema på ett papper inte nödvändigtvis återspeglar själva organisationen. Organisationens identitet finns i det mänskliga som har sin grund i Kristus. Människor är den organisation som kyrkan, Kristi kropp, har. Identiteten når djupare och är bredare än själva organisationen.
I en konstruerad modell, ett organisationsschema, kan det vara lockande att lägga kyrkoherde och kyrkoråd högst upp, i toppen av
23 Jag berättar mer om min livsresa och kallelse i boken Bortom tjuvarnas marknad (2024).
24 Klart ledarskap s. 62.
organisationen. Ett sådant schema är en konsekvens av den hierarkiska maktstrukturen. Den typen av bilder började ifrågasättas runt 1960-talet. I stället för positionsmakt gled tankarna mot förtroendemakt.
”Riv pyramiderna” skrev Jan Carlzon, tidigare vd på flygbolaget SAS. Han framhöll att varje tid och varje situation kräver sin kompetens och sin ledarstil. I den hierarkiska strukturen var det nödvändigt med specialistkunskaper i toppen. Dåtidens Chef med stort C skulle fatta de viktigaste enskilda besluten och var därför nästan ständigt direkt engagerad i verksamheten. Den typiska chefen var en beslutsmaskin. Det såg ut som att chefen tog ansvar, där i toppen av pyramiden eller högst upp i ett organisationsschema, men Carlzon menar att det nästan var tvärtom – chefen tog inte ansvar för helheten. Han skriver:
Det är en svår process att gå från en gammal, beprövad modell till en ny ledningsform. Alla säger sig vilja delegera, men vad de inte riktigt inser är att de därmed ikläder sig en helt ny roll och ett nytt ansvar. Nu handlar det om att se helheten, finna målet och med en affärsstrategi visa riktningen, uttala den och kommunicera den, skapa en organisation som kan leda mot målet, bygga upp mätsystem som garanterar att man går åt rätt håll – kort sagt: att skapa förutsättningar för att verksamheten blir gjord i stället för att göra verksamheten.25
Jag tror inte på att riva pyramider och jag tror inte heller på organisationsscheman som sätter kyrkoherden i toppen. Jag har själv ritat sådana scheman, men kommit att kasta dom. Det Carlzon beskriver kan kanske stämma in på dåtidens kyrkoherdar. De var goda (manliga) församlingsledare, processkickliga präster i hantverket guds-
25 Riv pyramiderna s. 115 f. Jan Carlzon som skrev denna bok lyckades ändra hela SASorganisationens föreställning om sin uppgift med sitt ”Vi brukade flyga flygplan, nu ska vi lära oss att flyga människor”-tänk. Inspirerande ledarskap! Bortsett från att det inte är helt oproblematiskt med flygresor, ur klimatsynpunkt.
tjänst och kyrkliga handlingar, uppskattade i syföreningen och så vidare. Idag behöver en kyrkoherde behärska så många fler parametrar kopplade till ett modernt, strategiskt och teologiskt ledarskap. I det teologiska sammanhanget är pyramiden (om det finns någon) uppochnervänd och bör så förbli. Teologiskt ledarskap handlar inte om upphöjelse. Tjänandet har inte något glamoröst skimmer över sig, det är inget strössel på toppen av en tårta. Ledarskapet ligger i organisationens botten och identiteten präglas av att Jesus vände upp och ner på hierarkier. De sista skola bliva de första och de minsta är de största, och så vidare. Om det finns en kristen karriärstege går den nog nedåt, steg för steg, mot marken. Ledarskapet blir i så fall den stabila och ofta osynliga grund som håller upp allt det som finns till för människor som vistas i församlingarna. Det säger sig självt att en sådan botten behöver vara stabil för att den organisation som kyrkan har inte ska tippa eller välta åt ett eller ett annat håll. Som ett träd med djupa rötter är kanske det mogna, stabila och teologiska ledarskapet. Jesus sa: ”Jag är vinstocken och ni är grenarna.”26
26 Johannesevangeliet 15.
Uppdraget som herde
TeologiskT ledarskap är en viktig del av kyrkans historia, och nödvändigt för kyrkans samtid och framtid. Ändå finns det få böcker som behandlar ledarskapsteorier ur nutida och svenskkyrkliga perspektiv.
Uppdraget som herde ger olika perspektiv på det teologiska ledarskapet, tillhandahåller modifierade ledarskapsmodeller och diskuterar förmågor som behövs i uppdraget som kyrkoherde eller arbetsledande komminister. Läsaren får exempel på risk- och nyckelfaktorer som ibland försvårar ledarskapet, ibland underlättar det.
Slutligen får läsaren praktiska mallar och stöd till dokument som varje församling eller pastorat behöver ha på plats.
Mika Wallander prästvigdes i januari 2007 och har mångårig, formell ledarskapserfarenhet som arbetsledande komminister, kyrkoherde i församling och kyrkoherde i pastorat.