LAGOM
SVENSKA FÖR DIG I BÖRJAN AV SPRÅKET A1/A2
Anki Blombergsson
LAGOM
SVENSKA FÖR DIG I BÖRJAN AV SPRÅKET A1/A2
Anki Blombergsson
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör: Sophie Roivas
Grafisk form: Anna Bylund/Anna Bylund Form AB
Lagom – B1/B2
ISBN: 978-91-523-7047-6 © 2025 Ann-Chatrine Blombergsson & Sanoma Utbildning AB, Stockholm Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådantavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Interak, Polen 2025
Bra att veta om Lagom
MORGONSTUND HAR GULD I MUN
Ju fler kockar, desto sämre soppa 19
Ett recept för en god morgon 23
Till sist – hunger är den bästa kryddan 28 SLÄKTEN ÄR VÄRST
Tjocka släkten 38
Ju fler vi är tillsammans, desto gladare vi är 50
Recept på mormors pannkakor 54 Till sist – det var droppen! 56 SÅDAN HERRE, SÅDAN HUND
Man kan inte lära gamla hundar sitta, del 1 66
Man kan inte lära gamla hundar sitta, del 2 70
Olivers recept på köttbullar 74
Till sist – smakar det, så kostar det 82
DET FINNS INGET DÅLIGT VÄDER…
Solen lyser även på liten stuga 92
Faktatext: SMHI och vädret 100
Recept på tacos á la Sverige. 106
Till sist – den som väntar på något gott … 108
EN SUND SJÄL I EN SUND KROPP
Tålamod är en dygd 117
Vårdguiden 124
Till sist – gammal är äldst 131
Recept på farmors kålpudding 132
VARJE RESA BÖRJAR MED ETT LITET STEG
Som en åsna mellan två hötappar 140
Recept på Olivers kanelbullar 145
Svenska pärlor 150
Till sist – vi rodde det i land! 159
VILL MAN VARA FIN, FÅR MAN LIDA PIN
Hon sätter guldkant på tillvaron 167
Så fungerar det i Sverige 172
Till sist – fattigare men snyggare 178
Recept på söt och god smoothie 179
DEN SOM SPAR, HAN HAR
Spara och slösa 186
Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna 193
Recept på storkok – köttfärssås 197
Till sist – det ljuva livet 199
DET VAR BÄTTRE FÖRR – ELLER?
Sveriges moderna historia 204
Intervju för SFI-tidningen Svenska i mitt hjärta 209
Recept på öländska kroppkakor 217
Till sist – mormor bjuder tillbaka 218
BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST
Naturväsen och skogsbad 227
Ensam är inte stark 234
Till sist – öppna landskap 238
Recept pinnbröd 239
BARN SKA SYNAS, INTE HÖRAS
Elsas recept på kärleksmums
Barnets århundrade 246
Ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek 252
Till sist – Du och jag, Oliver. 258
DELAD
GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE
Vill man, så kan man
Ingen dans på rosor
Recept på Kennets goda lax
Till sist – det knallar och går
Introduktion
Till eleven
Kära elev!
Välkommen till boken som heter Lagom – en titel som vill vara lite rolig. Sverige och svenska språket är inte alls särskilt lagom!
Boken vill hjälpa dig att förstå hur det svenska språket är uppbyggt. Många uppgifter handlar därför om att läsa texter väldigt noga. Du får sedan fundera över olika delar av språket och hur de hänger ihop med varandra. Du får också ofta göra jämförelser med ditt eget språk. Dessutom får du tips om hur du själv kan skapa övningar med hjälp av AI och ta hjälp av exempelvis Youtube.
Repetition är viktigt! I varje kapitel får du därför repetera information om sådant som kan kännas lite svårt med svenskan – som partikelverb och uttryck. Snart kommer du inte att tycka att det är så svårt!
Bokens texter ger dig en djup och bred bild av Sverige och svenskarna. Det finns frågor och uppgifter till varje text. Frågorna vill göra dig intresserad, så att du vill diskutera dem med andra i klassen – på ditt nya språk!
Lycka till! Anki
Till läraren
Välkommen till boken som heter Lagom – en titel som snarare speglar vissa texters lätt humoristiska ton än den ordagranna betydelsen av ordet. Sverige, svenskarna och inte minst svenska språket är ju faktiskt allt annat än lagom! Så vad kan du då förvänta dig av det här inte så lagom läromedlet?
Bokens pedagogik bygger på att ge eleverna en djupare förståelse för språk i allmänhet och svenska språket i synnerhet. Därför handlar också många uppgifter om att närläsa texter, fundera över hur ord, fraser och satser samspelar och är uppbyggda och att göra jämförelser med det egna språket. Det finns även mer traditionella övningar, som exempelvis lucktexter, och eleverna får också veta hur de själva kan skapa övningar med hjälp av AI och hitta digitala resurser på nätet.
Repetition är en annan av bokens grundstenar och därför återkommer viktiga språkliga företeelser som bland annat partikelverb, oregelbundna verb och fasta uttryck i varje kapitel. Dels signalerar det hur viktiga de är, dels hjälper det eleven att befästa sina kunskaper.
Bokens texter har en tydlig progression och behandlar smått och stort i vardagen. Min förhoppning är att bokens diskussionsfrågor och intressanta bilder ska locka eleverna att vilja uttrycka sina tankar och åsikter på det nya språket.
Till sist hoppas jag att både du och eleverna ska ha roligt tillsammans på vägen mot ert gemensamma mål!
Allt gott, Anki
Bra att veta om Lagom
Ordet Lagom har olika betydelse för olika människor – i den här boken betyder det: varken för mycket eller för lite, i perfekt balans. Boken försöker balansera kunskaper om det svenska, det svenska språket och Sverige på ett sätt som både är intressant och engagerande. En annan betydelse av ordet Lagom är ”att inte sticka ut” eller ”att vara medelmåttig”. Den betydelsen passar inte här. En förhoppning är att boken ska väcka tankar, frågor, engagemang och nyfikenhet så att inlärningen sker av bara farten. Nedan kommer en liten presentation av bokens struktur och delar – läs gärna detta innan du arbetar med boken!
Kapitlens innehåll och struktur
Alla kapitel i boken har samma struktur. Först ser du en kort text som presenterar kapitlets tema, sedan följer fler texter och ett recept. Till texterna finns ordlistor, frågor att fundera på och prata om, genomgångar av grammatik och ordbildning samt uppgifter. Uppgifterna i kapitlen är av olika slag, till exempel skrivuppgifter, grammatikuppgifter, uppgifter som tränar ordinlärning och uppgifter som ger lite hjälp kring uttal.
Ordlistor
I de flesta texter finns ord och uttryck som är fetade. En del av orden finns översatta till engelska i marginalen, andra presenteras närmare under rubriken Värt att notera som kommer efter texten. Om ett ord du undrar över inte står med i ordlistan eller under Värt att notera kan du ofta söka på det på internet. Ofta är det sådana ord som är lättare att förstå med hjälp av en bild än med en lång förklaring. Ett par exempel ur kapitel 1 är smörgås och tomat.
Värt att notera
Ordet notera betyder observera – titta noga på – och hela rubriken betyder ungefär bra att titta och tänka lite extra noga på. Här lär du dig mer om några språkliga fenomen: verb med preposition, partikelverb, uttryck samt Liknande ord – olika ordklasser.
Verb med preposition – betoningen ligger på verbet.
Många verb följs alltid av samma preposition och det är klokt att lära sig verbet tillsammans med prepositionen. Betoningen ligger på verbet. Vad tänker du på? Var kommer du ifrån?
Partikelverb – betoningen ligger på partikeln.
I svenska språket finns en speciell sorts verb som kallas partikelverb. De finns även i engelska språket och kallas då phrasal verbs. Många vanliga verb kan följas av en så kallas partikel som kan vara en preposition (exempelvis på, i, över) eller ett adverb (exempelvis upp, ut eller bort).
Det intressanta med partikelverb är att partikeln ger verbet en helt annan betydelse. Jämför svenskans ge och engelskans give som kan bilda partikelverben ge upp/ge efter respektive give up/give in Partikelverb är lätta att missförstå och man måste lära sig dem som helt nya ord.
Man kan höra om ett verb är ett partikelverb eftersom betoningen alltid ligger på partikeln: ge upp, ge efter. Partikelverb är mer vanliga i informellt språk och vardagligt tal och mindre vanliga i mer formella texter och tal.
Uttryck
Detta är den tredje rubriken som du hittar under Värt att notera. Vi människor tycker om att leka med språket och säga saker på lite annorlunda och ofta roliga sätt. Då uppstår uttryck och ordspråk. Av varje text kommer du att lära dig ett svenskt ordspråk och av de flesta kommer du också att lära dig flera vanliga uttryck. Ett exempel ur kapitel 1 är ”morgonstund har guld i mun”. Ett ordspråk som den som gillar att vakna tidigt gärna använder när den pratar med en person som är trött på morgonen … Mycket irriterande om man är den trötta personen!
Liknande ord – olika ordklasser
Detta är den sista rubriken som du kommer att hitta under rubriken
Värt att notera. Här finns exempel på hur ett ord kan ges en annan grammatisk form och då hamna i en annan ordklass. Exempel: tvekar (verb), en tvekan (substantiv), och tveksam (adjektiv).
Det är bra att veta att bara de adjektiv som står i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, har tagits med. Det finns andra ord som har samma funktion som adjektiven men eftersom de inte tillhör ordklassen adjektiv och är lite mer komplicerade sparar vi dem till B1/B2!
Eftersom de fyra rubrikerna återkommer efter varje text kommer du att bli mer och mer medveten om de här språkliga dragen och de kommer snart att kännas bekanta. Allt känns svårt i början, så ta ett djupt andetag och lita på att det kommer att kännas lättare för varje kapitel du läser. Tid är en viktig faktor vid språkinlärning och ibland måste man lita på att tiden kommer att lösa vissa saker som känns jobbiga i början.
Recept
Mat är en stor del av ett lands kultur och historia och en stor del av våra liv kretsar kring mat. Vi ska planera mat, handla mat, laga mat … I boken hittar du ett typiskt svenskt recept i varje kapitel. Laga dem gärna och lär känna Sverige genom maten!
Stärk din språkliga medvetenhet
En annat moment i boken är Stärk din språkliga medvetenhet. Här får du hjälp att förstå principerna bakom språk rent allmänt och det svenska språket i synnerhet. Du kommer att lära dig om grammatik under den här rubriken och förhoppningsvis kommer språket att kännas lite mer begripligt efter varje kapitel!
Uttal, betoning och reduktion
Under den här rubriken får du lära dig om uttal.
KAPITEL 4
DET FINNS INGET DÅLIGT VÄDER…
Elsa stod ute på balkongen och njöt av solskenet. ”Våren är här!”, tänkte hon. ”Det är en underbar årstid. Äntligen kan jag använda min nya fina kappa. Men jag måste se vad SMHI säger först. Aprilväder är inget att lita på .”
Elsa gick in på en väder-app. Statens meteorologiska institut, SMHI, gör väder prognoser. Hon läste: Växlande molnighet, 0 nederbörd , 9 plusgrader och vindar på 6 meter per sekund. ”Det blir lagom med min vårkappa,” tänkte Elsa. För säkerhets skull gick hon ut på balkongen och kände efter
Elsa tog väskan och la ner mobilen och plånboken. Med nycklarna i handen gick hon ut genom dörren. Hon låste och gick ner för trappan och kom ut på gatan. ”Oj, vad det blåser! På min balkong kändes det varmare.” Hon fortsatte gatan fram. Vinden slet i hennes kappa och hon fick hålla hårt i den. Nu gick solen i moln och det blev plötsligt kallare. Elsa tänkte på den varma, sköna vinterjackan som hängde i garderoben. ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” heter det, tänkte Elsa. ”Man borde lyssna mer på de gamla kloka ordspråken.”
DISKUTERA FUNDERA
• Vilken svensk årstid tycker du bäst om?
• Vilken svensk årstid tycker du sämst om?
• Är årstiderna i ditt hemland ungefär likadana som i Sverige?
står, stod, stått stands, stood, stood
äntligen at last, finally använder uses
SMHI
Swedish Meteorological and Hydrological Institute en prognos a forecast nederbörd rainfall/snowfall lagom just right låser locks en gata a street det blåser it’s windy fortsätter, fortsatte, fortsatt continues sliter, slet, slitit tears håller hårt i, höll, hållit hold on tightly to går i moln disappears behind the clouds hänger hangs klok wise
Vad står det i texten?
Arbeta två och två. Svara i hela meningar!
Fråga Varför står Elsa på balkongen?
Svar Hon njuter av .
Fråga Vad gör SMHI?
Svar De gör .
Fråga Vad tycker Elsa är opålitligt?
Svar Elsa tycker att är opålitligt.
Fråga Vilka saker tar Elsa med sig ut?
Svar Elsa tar med sig , , och .
Fråga Vad händer med solen när Elsa kommer ut?
Svar Solen går
Fråga Varför tycker Elsa att man ska lyssna på gamla ordspråk?
Svar De gamla ordspråken är .
Skriv ner svaren. Ställ frågorna till varandra. Svara utan att titta på svaren.
VÄRT ATT NOTERA
Verb med preposition – betoningen ligger på verbet. litar på Jag litar på mina vänner. De hjälper mig alltid. trusts
Partikelverb – betoningen ligger på partikeln.
går in på Oliver gick in på Blocket.se och letade efter golfklubbor. enters
känner efter Kan du känna efter om vattnet är lagom varmt? checks
OBS! Verbet känner kan användas på olika sätt:
Hur känner du dig?
Tack, jag mår bättre nu. Förkylningen är över.
Hur känns de nya byxorna?
De sitter lite trångt. Jag behöver en större storlek.
Är du hungrig?
Jag vet inte – jag måste känna efter. Ja, jag är hungrig!
Hur kändes det att vinna en miljon?
Det kändes fantastiskt!
Det här är Marta. Känner ni varandra?
Nej, jag tror inte att vi har träffats förut.
Uttryck
för säkerhets skull
Se efter att spisen är avstängd, just in case, just to be sure för säkerhets skull!
det finns inget dåligt väder, Det regnar ute, så ta på dig regnjackan. bara dåliga kläder
Kom ihåg - det finns inget dåligt väder, there’s no such thing as bad bara dåliga kläder! weather, only bad clothing
Liknande ord – olika ordklasser
Verb Substantiv Adjektiv använder en användninglitar på pålitlighet pålitlig - en stat statlig låser ett lås låst fortsätter en fortsättningmulnar ett moln molnigt hänger - hängande
STÄRK DIN SPRÅKLIGA MEDVETENHET
ADJEKTIV – JÄMFÖRELSE
Adjektiv kan både beskriva och jämföra saker med varandra. De får en speciell form när de används för att jämföra.
För korta ord lägger man till -are eller -ast:
Olivers hund är snäll, men Robins hund är snällare.
Snällast är Agnes hund. snäll – snällare – snällast
Ju fler vi är tillsammans, desto gladare vi är. glad – gladare – gladast
För längre ord sätter man mer eller mest framför: underbar, mer underbar, mest underbar.
Det var en underbar middag och nästa söndag kommer middagen att bli ännu mer underbar, för då ska vi äta oxfilé! Men mest underbar blir middagen på julafton, för då äter vi julmat!
Några adjektiv som vi använder varje dag har funnits i svenskan väldigt länge. Det är alltså gamla ord som INTE följer regeln om -are och -ast. OBS! Du har redan sett flera av dem i gamla ordspråk!
Ju fler kockar, desto sämre soppa.
dålig – sämre – sämst bad – worse – worst
Släkten är värst!
illa – värre – värst bad – worse – worst
Fler vanliga adjektiv som inte följer regeln: bra – bättre – bäst good – better – best
stor – större – störst big – bigger – biggest liten – mindre – minst small – smaller – smallest gammal – äldre – äldst old – older – oldest
Uppgift – träna på jämförelse
1. Skriv meningar och gör jämförelser. Repetera gärna possessiva pronomen och släktord också!
Exempel:
Min bror är tråkig, men min syster är tråkigare. Tråkigast är min kusin!
2. Skriv också meningar med långa adjektiv och använd mer och mest.
Läs meningarna för varandra. Exempel på långa adjektiv: fantastisk, intressant, spännande, sympatisk, intelligent. Googla gärna om du inte förstår orden!
TEMPUS – DÅTIDSSYSTEMET
PRETERITUM
I kapitel 3 läste du om svenskans tempus. Du har läst om nutidssystemet: presens, perfekt och futurum. Du ska nu få läsa mer om dåtidssystemet och preteritum
DÅTIDSSYSTEMET
De verbformer som har en koppling till dåtid är:
Före då Då
Pluskvamperfekt Preterium hade ätit åt
Vi fokuserar här på preteritum – pluskvamperfekt kommer senare i boken!
Preteritum väljer man när tiden är viktig. Man berättar NÄR något hände. Preteritum används också när en händelse är avslutad. Man berättar om något som hände förut och som inte händer längre. Exempel:
I tisdags använde jag min vårkappa för första gången.
För tio år sedan flyttade jag till Sverige.
Andra världskriget tog slut 1945.
Jag åt nyss.
Jag motionerade för mycket i går! Jag fick träningsvärk.
Jag har studerat många språk.
Ett faktum. Tiden är inte viktig = perfekt.
2008 studerade jag japanska.
Tiden är viktig = preteritum
Det har regnat hela dagen.
Och det regnar fortfarande = perfekt.
Det regnade under hela min semester.
Avslutad handling = preteritum.
Jag har lärt mig mycket svenska på kursen.
Kursen är inte slut = perfekt.
Jag lärde mig inte så mycket på den förra kursen.
Den kursen är slut = preteritum.
Skillnaden mellan
perfekt och preteritum
Uppgift – analysera verb
Arbeta gärna två och två!
1. Läs texten Det finns inget dåligt väder. Stryk under alla verb. Ta reda på vilket tempus verben står i. Förklara för varandra varför verben står i presens respektive preteritum.
Exempel:
Elsa gick in på en väder-app.
Verbet står i preteritum för att det berättar om en avslutad händelse.
2. Vilka oregelbundna verb hittar du i texten? Skriv upp dem. Böj dem sedan i alla fyra tempus: imperativ, presens, preteritum och perfekt.
Skriv meningar med alla former. Försök skriva en liten berättelse!
”Det finns ingen choklad kvar! I går fanns det en chokladkaka här.
Har du tagit den?” ”Nej, det har aldrig funnits någon chokladkaka.
Du har bara drömt det.” ”Men du har choklad runt hela munnen!” TIPS! Oregelbundna verb slutar INTE på -ade, -de/-te eller -dde. De följer ju inga regler!
UTTAL, BETONING OCH REDUKTION
VOKALERNA E OCH Ä
Långt e-ljud [eː] bildas långt fram i munnen. Läpparna öppnas lite, som när man ler – och säger ler!
Kom ihåg: lång vokal + kort eller ingen konsonant.
Öva uttal: ler, ser, ger, heter, solsken, promenerar, velat, trevlig, rekommenderar.
Kort e-ljud [e] bildas bara lite längre bak än långa e. Läpparna är mer öppna än långt e, men mindre öppna än vid a-ljudet.
Kom ihåg: kort vokal + lång konsonant eller ingen konsonant.
Öva uttal: Elsa, hä lsa på, kä nde efter, koppel, adjektiv, slutet, fest, kä nd, bestä md.
Långt ä-ljud [æː] bildas som e-ljudet men med öppen mun. Gör så här: Håll handen under hakan. Säg ett långt e. Pressa ner hakan mot handen och fortsätt säga ljudet. Äääääääää!
Före r uttalas ofta långt ä mer öppet.
Öva uttal: lä rare, bä ra, lä ra sig, k ä ra, hä r, populä r, isär. Hakan trycker ner handen hårt!
Före andra ljud uttalas ä lite mer slutet: lä kare, lägenhet, väder, räv, hundägare, !
OBS! Hur man uttalar e och ä beror på vilken dialekt man talar. Skillnaden är stor mellan e och ä från Skåne i södra Sverige och e och ä från Västerbotten i norra Sverige!
Kort ä liknar kort e i den svenska som talas i Stockholm: Hemsk, hälsa, lämna, jämna, hemma, bäst, tempus. Ord kan alltså stavas med e eller ä och ändå låta likadant. Här är fler exempel: sett-sätt, lett-lätt, streck-sträck, veck-väck.
lyser shines en stuga a cottage flyttar moves en inflyttningspresent a housewarming gift
Trivs ni här? Do you like it here?
Solen lyser även på liten stuga
Elsa gick mot spårvagnen. Hon var på väg till Patricia. Förut var
Elsa och Patricia grannar, men sedan flyttade Patricia till ett radhus där hon nu är sambo med Mikael. ”Varför har inte Göteborg tunnelbana?”, tänkte Elsa för femtioelfte gången. ”Det finns buss och spårvagn, men ingen tunnelbana. Det finns bara i Stockholm. Det går ju mycket fortare med tunnelbana. Göteborgs bussar och spårvagnar stannar vid många hållplatser och det går väldigt sakta”, tänkte Elsa. ”Det går nog lika fort, eller sakta, att cykla. Det är dessutom bättre för miljön.”
Till slut kom hon fram till Patricia och ringde på dörren.
– Välkommen hem till oss! hälsade Patricia glatt.
Elsa räckte fram en blombukett och ett paket.
– Varsågoda, en liten inflyttningspresent. Gratulerar till den nya bostaden.
– Tack, vad snällt! sa Patricia. Ska vi gå husesyn?
– Ja, hemskt gärna! Trivs ni bra i radhuset?
– Ja, vi trivs väldigt bra! Vi ville först köpa en villa på landet, men det blev för dyrt. Och så blev det för långt att pendla till jobbet. Ett radhus räcker bra för oss två. ”Solen lyser även på liten stuga”, som de sjunger i den gamla visan.
– Jag vet inte vad du pratar om, sa Elsa.
– Jag ska spela den för dig sedan, lovade Patricia. Min sfi-lärare spelade visan för oss när jag studerade svenska. Med hjälp av den lärde jag mig de svåra svenska vokalljuden.
En stund senare satt de och fikade på balkongen. Medan de fikade satt Elsa och njöt av solskenet.
– Det är ett fint hus, men är det inte dyrt?, undrade Elsa.
– Jo, vi betalar mycket varje månad. Det är en bostadsrätt, så vi betalar dels en avgift, dels ränta och amortering på banklånet. Vi var tvungna att låna pengar av banken. Men huset kan också öka i värde och vi kan gå med vinst om vi säljer huset senare.
– Det är sant. Jag hyr min lägenhet och jag betalar mindre per månad än vad ni gör. Men alla pengar går till hyreshusets ägare!, sa Elsa.
– Det finns fördelar och nackdelar med allt, sa Patricia. Nu ska du få lyssna på Solen lyser även på liten stuga med Björn Skifs. Jag har sjungit den minst hundra gånger! ”Visst vore det härligt att äga ett slott, med tinnar som lyser som guld. Visst vore det härligt att ha det så gott, och inte ett öre i skuld ”, sjöng Patricia. Radhuset har inga tinnar av guld och vi står i skuld, men vi har det väldigt gott!
DISKUTERA FUNDERA
• Vilket transportmedel föredrar du? Buss, tåg, bil, spårvagn, cykel, helikopter? Eller går du helst till fots?
• Använder du samma transportmedel här som i ditt hemland?
• Finns det ett uttryck för att gå husesyn på ditt språk?
• Tror du att man kan lära sig språk med hjälp av sångtexter?
pendlar commutes räcker is enough även also sjunger – sjöng – sjungit sings en avgift a fee en ränta an interest rate en amortering a mortgage är tvungen/var tvungen has to/had to hyr rents en fördel an advantage en nackdel a disadvantage en skuld a debt transportmedel means of transport föredrar prefers går till fots walks
Vad står det i texten?
Arbeta två och två. Svara i hela meningar!
Fråga Var bor Patricia nu och var bodde hon förut?
Svar Förut bodde Patricia . Nu bor hon .
Fråga Varför går det inte fort att åka till Patricia?
Svar I Göteborg finns och de stannar .
Fråga Vad är fördelen och nackdelen med att äga sitt hem?
Svar Fördelen är att och nackdelen är att .
Fråga Varför köpte Patricia och Mikael ett radhus och ingen villa?
Svar De köpte ett radhus eftersom .
VÄRT ATT NOTERA
Verb med preposition – betoningen ligger på verbet.
lyssnar på Jag lyssnar på radio varje morgon. listens to
Partikelverb – betoningen ligger på partikeln.
var på väg Jag är på väg till skolan. Lektionen börjar snart! was on her way
räcker fram Jag räckte fram betalkortet till kassörskan. holds out
Därför använder vi tvungen. !
OBS! Hjälpverbet måste har ingen preteritumform.
Uttryck.
för femtioelfte gången För femtioelfte gången – sluta bråka! for the umpteenth time
går med vinst Mitt företag går äntligen med vinst. is profitable
går husesyn Jag får inspiration till mitt eget does a tour hem när jag går husesyn hos andra. of the house
ökar i värde
Mina aktier har ökat i värde i år. increases its value
satt och fikade
Oliver satt och fikade i köket. was having coffee
satt och njöt
Vi satt och njöt av värmen i bastun. was enjoying
OBS! Svenskan har ingen verbform som visar att något pågår, som engelskans -ingform, till exempel. Därför säger vi står och X, sitter och X, ligger och X.
Liknande ord – olika ordklasser
Verb Substantiv
flyttar en flytt -
Adjektiv
trivs en trivsel trivsam pendlar en pendlingräcker - tillräcklig
sjunger en sång -
ökar en ökningtvingar ett tvång tvungen - en skuld skyldig
STÄRK DIN SPRÅKLIGA MEDVETENHET
ADVERB
Adverb är en lite svår ordklass. Adverb kan se ut och fungera på flera olika sätt. Här ska vi prata om adverb som beskriver verb.
Funktion: Ordet adverb är latin och betyder ”till verbet”. Adverb beskriver alltså hur man gör något. Till exempel: Läraren pratar fort. Barnet skriker högt.
Form: Adverb kan se väldigt olika ut, men många adverb bildas genom att man lägger ett -t till adjektiven. Ibland ser adjektiven och adverben likadana ut, som exempelvis ordet bra.
Exempel:
Patricia är en glad person. Patricia hälsade glatt på Elsa.
Elsa är snäll. Det var snällt gjort att ge Patricia blombukett och en present.
Det här är en bra bok. Vi trivs bra
Adverb böjs inte i singular och plural som adjektiven gör:
Adverb: Elsa hälsar glatt. Alla hälsar glatt
Adjektiv: En glad gris. Ett glatt leende. Två glada grisar.
Adverb: Pojken log snällt. Alla log snällt.
Adjektiv: En snäll pojke. Ett snällt lejon. Två snälla lejon.
Adverb berättar NÄR, VAR och HUR något händer. De kallas då tidsadverb, platsadverb och sättsadverb. Du har redan sett många adverb i kapitel 1–3!
TIDSADVERB
Tidsadverb svarar på frågan ”när?”, ”hur länge?” eller ”hur ofta?”.
Exempel: redan, nu, sedan, nyss, nyligen, snart, förut, sällan, ofta, ibland, aldrig, alltid, i går.
PLATSADVERB
VAR? VART? VARIFRÅN?
här hit härifrån
där dit därifrån
ute ut utifrån inne in inifrån
hemma hem hemifrån någonstans -överallt - -
Var? + verben är, står, sitter, ligger, sover. Ingen rör sig!
Vart? + verben går, kör, åker, reser, springer, flyttar. Någon eller något byter plats!
SÄTTSADVERB
Sättsadverb svarar på frågan ”hur”? eller ”på vilket sätt”?
Exempel: bra – dåligt, glatt – sorgset, lätt – svårt, rätt – fel, fort – långsamt.
Han sjunger dåligt.
Vi måste springa fort!
Du läser fel.
var where vart where to varifrån where from
Uppgift – välj rätt adverb
1. Skriv passande adverb i luckorna. Välj från de exempel på adverb som du fått i det här avsnittet!
Patricia har flyttat till ett radhus. Elsa är på väg nu. Det ska bli en överraskning, så Elsa hoppas att Patricia är . Om hon är på jobbet får Elsa gå till henne en annan dag.
bodde Elsa och Patricia grannar, och träffades de . Men nu ses de mer . Elsa knackar på dörren. Patricia öppnar och ler . – Vad att du kom! Kan du hjälpa mig att bära några lådor? De står i garaget nu.
– Självklart! svarar Elsa. Var ska jag ställa dem?
– Ställ dem borta. Nej, flytta dem i stället.
– Bestäm dig! ropar Elsa irriterat. De är tunga och jag måste ställa dem ! Det står lådor och det finns ingen plats.
– Bär dem igen. De får stå kvar i garaget säger Patricia och suckar. Vilken tid det tar! utropar hon stressat. Vi kommer att bli klara. – Ta det lugnt, Patricia, det går om vi hjälps åt.
2. Skriv meningar med adverb. Titta på satsschemat på sida 79 så att adverbet hamnar på rätt plats. Skriv gärna dialoger och framför dem när ni är klara. Byt dialoger med varandra. Ser allt rätt ut?
UTTAL, BETONING OCH REDUKTION
VOKALERNA E OCH Ä
Att lyssna på musik kan vara ett bra sätt att träna sitt uttal på. Här kommer en uppgift som du kan göra för att träna ditt uttal. Du kommer att arbeta med Solen lyser även på liten stuga, men du kan göra samma uppgift med vilken låt som helst.
a) Läs texten till sången Solen lyser även på liten stuga med Björn Skifs – eller med Harry Brandelius om du tycker om väldigt gammal musik! Du hittar sången på Youtube till exempel. Slå upp eller googla nya ord. Kom ihåg att alla ord inte är lika viktiga. Tinnar, huld och täppa är till exempel gamla ord som nästan aldrig används.
b) Lyssna sedan på sången, gärna många gånger!
c) Sjung med i sången.
Fokusera på uttalet av vokalljud!
OBS! Titta på ordföljden i raden: I den stugan vill jag bo med dig
Ordföljd: plats + predikat + verb 1 + subjekt + verb 2 + adverbial (med dig).
Om du lär dig den raden har du ett ”facit” på ordföljd i huvudsats. Dessutom den svåra ordföljden när satsen INTE börjar med subjekt!
Fördelar med låtar och låttexter: De rimmar och har en rytm. Det gör det lättare att minnas ord, ordföljd och grammatik.
Nackdelar med låtar och låttexter: Ibland är grammatik och ordföljd i texterna lite speciell. Det viktiga är ju att texten ska passa till musiken och rytmen – inte att den ska vara hundra procent korrekt. Men fördelarna är fler än nackdelarna, så fortsätt sjunga!
avlångt elongated
lång long bred wide
ett klimat a climate en torrtid a dry season växlar changes stämmer is correct en semester a holiday lovar promises arg angry klagar complains
ett oväder storm, bad weather utfärdar issues
ett samhälle a society känslig sensitive
drabbas is negatively affected/is being hit hard
Faktatext: SMHI och vädret
Sverige är inget stort land, men det är avlångt. Det är 160 mil långt och 50 mil brett. Om man cyklar från norr till söder tar resan cirka fyrtio dagar. Sverige har en varierad natur med berg och slätter, sjöar och hav. Det betyder att även klimatet blir varierat. Det är också ovanligt att ett land har alla fyra årstider i hela landet, men det har Sverige. I vissa länder finns det bara regntid och torrtid, eller sommar och vinter. Andra länder har samma väder året om
Det svenska vädret växlar alltså ofta och det blir viktig att ha koll på det. Många svenskar läser eller lyssnar därför på väderleksrapporten varje dag – eller till och med flera gånger om dagen!
Men hur mycket kan man lita på väderprognoserna?
SMHI vill att väderprognosen ska stämma till 85 procent. På sommaren, när svenskarna har semester, tittar människor ännu oftare i väder-appen. De vill ha fint väder när de är lediga. Om
SMHI lovar att det ska bli sol och värme, men det blir regn och kyla, blir många arga. Vissa somrar har en femtedel av prognoserna blivit fel. Då mejlar och ringer många till SMHI och klagar på vädret.
SMHI ska också varna när det finns risk för stormar och oväder. De utfärdar då gula, orangea och röda varningar.
Gul varning betyder att vädret kan få konsekvenser för samhället och trafiken. Känsliga personer och grupper kan drabbas. Man bör minska risken för skador.
Orange varning betyder att vädret kan få allvarliga konsekvenser. Det kan bli störningar i kollektivtrafiken och människor och byggnader kan få stora skador. Man bör avstå från aktiviteter som kan vara riskfyllda.
Röd varning betyder att vädret kan få mycket allvarliga konsekvenser. Kollektivtrafik, polis och ambulans kan få svårt att arbeta. Man bör helt avstå från aktiviteter och stanna hemma .
Varningar för stormar och oväder finns i SMHI:s app och på Sveriges Radios hemsida, sr.se. SMHI rekommenderar också att man lyssnar på lokala radiostationer eftersom de har kunskap om vädret där man bor.
Vad står det i texten?
Arbeta två och två. Svara i hela meningar!
1. Vad får du veta om Sveriges geografi, klimat och natur?
2. Varför lyssnar många svenskar ofta på väderleksrapporten på sommaren?
3. Vad betyder de olika varningssignalerna – gul, orange och röd?
Skriv ner svaren. Fråga varandra flera gånger. Ställ sedan frågorna till varandra UTAN att titta på svaren.
DISKUTERA FUNDERA
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan klimat, natur och väder i Sverige och ditt hemland?
• Använder du själv en väder-app? Är du nöjd med prognoserna?
• Har du erfarenhet av riktigt hemska oväder som du kan dela med dig av?
allvarlig serious en störning a disturbance bör should
VÄRT ATT NOTERA
Verb med preposition – betoningen ligger på verbet.
avstår från Jag måste avstå från att dricka champagne i kväll refrains from för jag ska köra bil.
Partikelverb – betoningen ligger på partikeln.
har koll på Vi ska tälta i helgen så vi måste ha koll på vädret så vi vet keeps an eye on vad vi ska packa.
stannar hemma Usch, vad det snöar! I dag ska man nog stanna hemma stays at home om man kan.
Uttryck
året om Året om försöker jag klä mig efter väder, och året om blir det fel! all year
Liknande ord – olika ordklasser
Verb Substantiv
Adjektiv
- en längd lång
breddar en bredd bred
- ett berg bergig växlar en växling växlande
semestrar en semester -
lovar ett löfteklagar ett klagomålutfärdar ett utfärdande -
- känslighet känslig
- ett allvar allvarlig
stör en störningbygger en byggnad -
Uppgift – fördjupa dig i väder
1. Läs och lyssna på en väderrapport. Gå exempelvis in på sr.se och det lokala vädret. Skriv upp ord som är nya för dig. Ta reda på vad de betyder.
2. Berätta för varandra vad det ska bli för väder i morgon!
Säg: I morgon kommer det att Det blir .
Rekommendera också vilka kläder din klasskompis ska ha på sig.
Säg: Du bör ta på dig för det är varmt/kallt/regnigt/ soligt/blåsigt.
Bör är ett hjälpverb som används vid rekommendationer: Du bör äta mer grönsaker.
bisats
subclause
STÄRK DIN SPRÅKLIGA MEDVETENHET
BISATS
Du har tidigare läst om huvudsatser. En huvudsats är en del av språket som MÅSTE innehålla ett subjekt och ett predikat. En huvudsats kan vara en egen mening och man förstår informationen utan problem: Jag heter Elsa.
En bisats är också en del av språket som MÅSTE innehålla subjekt och ett predikat. Det är ju en sats! MEN en bisats kan inte stå ensam i en mening. Exempel: … när jag kom hem från jobbet … Ja, vad hände då? Det vet vi inte, för det finns ingen huvudsats. Bisatsen MÅSTE sitta ihop med en huvudsats för att betyda något: Jag lagade köttbullar, sås och potatis när jag kom hem från jobbet.
Ordet bi-sats – liksom bifigur, bisak, biroll och bisyssla – visar att satsen är mindre viktig än huvudsatsen.
En huvudsats kan börja med subjekt, objekt, tid eller plats: Jag läser nu. Nu läser jag. En bisats börjar alltid med en bisatsinledare Det är ett ord – en subjunktion – som kopplar ihop de olika satserna: huvudsats + bisats, eller bisats + huvudsats.
Exempel på bisatsinledare: eftersom = svarar på frågan varför.
Jag studerar svenska eftersom jag ska börja arbeta i Sverige.
när = tid.
Jag studerar svenska när jag är i skolan.
om = villkor.
Jag ska studera svenska om jag får en plats på kursen.
Uppgift – fördjupa dig i bisatser
1. Läs texten SMHI och vädret. Leta efter bisatser. Kom ihåg: alla bisatser börjar med en bisatsinledare och innehåller ett subjekt och ett predikat.
2. Skriv tre meningar med bisatsinledarna när, om och eftersom.
Uppgift – fördjupa dig i verb
1. Välj fem nya verb från kapitlets texter. Ta reda på vilken verbgrupp varje verb tillhör.
2. Böj verben i alla fyra tempus.
3. Skriv en mening för varje tempus. Fem verb gånger fyra tempus = tjugo meningar!
4. Byt meningar med en kompis. Ser allt rätt ut?
Recept på tacos á la Sverige
(4 portioner)
Gör så här:
• Tärna gurka och tomater.
• Skala och hacka rödlöken.
• Häll upp majsen i en skål.
• Strimla isbergssalladen.
• Stek köttfärsen i lite olja.
• Häll i kryddmixen och 1 ½ dl vatten.
• Koka några minuter.
• Värm tortillabröden enligt instruktionen på påsen.
Servera med ost, salsa och gräddfil.
Ingredienser:
1 gurka
2 tomater
1 rödlök
1 burk majs en liten isbergssallad
500 gram köttfärs
1 påse tacokrydda och vatten
tortillabröd eller hårda tacoskal
3 dl gräddfil
2 dl riven ost
1 burk salsa – mild, medium eller het
PRATA PÅ!
Dialog 1
Läs dialogen Äkta svenska tacos två och två. Turas om att vara person A och B.
Fokusera på att betona viktiga ord som substantiv, huvudverb och adjektiv.
Tänk också på vokalljuden e och ä, samt långa och korta a. Ändra gärna dialogen så att den passar era egna matvanor! Vad äter ni på helgen? Vilken restaurang vill ni rekommendera? Lär er dialogerna utantill så att ni inte behöver läsa dem!
Äkta svenska tacos
Person A: Äntligen fredag! Vad brukar du äta som fredagsmys?
Person B: Tacos förstås! Äkta svenska tacos.
Person A: Lagar du dina tacos själv eller beställer du hem färdiglagad mat?
Person B: Jag lagar mina tacos själv. Vad äter du på helgen?
Person A: Jag äter oftast pizza eller sushi och jag äter alltid ute på restaurang.
Person B: Kan du rekommendera en bra pizzeria?
Person A: Pizzeria Paulo är väldigt populär. Den ligger nära mitt hem och jag känner ägaren.
Dialog 2
Läs dialogen Hur vill du ha din tacos? två och två. Turas om att vara person A och B.
Läs flera gånger. Fokusera på att betona viktiga ord som substantiv, huvudverb och adjektiv. Tänk också på vokalljuden e och ä, samt långa och korta a. Ändra gärna dialogen och berätta om en annan maträtt. Lär er replikerna så att ni inte behöver läsa innantill!
Hur vill du ha din tacos?
Person A: Vad har du i dina tacos?
Person B: Köttfärs, grönsaker, riven ost, gräddfil och majsbröd.
Person A: Vad gör du först?
Person B: Jag hackar tomat, gurka och lök.
Person A: Vad gör du sedan?
Person B: Jag steker köttfärs och river ost.
Person A: Vad gör du sist?
Person B: Jag lägger allt i majsbrödet och viker ihop det. Sedan äter jag!
Person A: Det låter väldigt gott.
Person B: Du är välkommen hem till mig på tacos på fredag.
Person A: Tack! Jag kommer gärna.
väntar waiting som vanligt as usual försenad delayed vänder turns hyfsat pretty okay
Till sist – den som väntar på något gott …
På en bänk utanför Elsas port sitter Ronja och väntar på systern – som vanligt. Elsa är nästan alltid försenad. Men i dag gör det ingenting. Det är fredag, i morgon är det helg och solen skiner. Dessutom ska de äta tacos på kvällen. Ronja vänder ansiktet mot solen. ”Fördelen med det kalla svenska klimatet är att man blir glad bara för att solen skiner”, tänker Ronja. Elsa kommer fram till bänken.
– Hej, syrran! Förlåt att jag är sen. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur? Jag har handlat alla ingredienser till tacos. Ska vi gå in och laga mat?
– Det gör vi.
Ronja reser sig från bänken. De har fem månader med hyfsat väder framför sig. Sommaren är kort, som Tomas Ledin sjunger. Man får njuta när man kan.
Skrivuppgift – Hej från Sverige!
Skriv ett mejl till någon i ditt hemland. Berätta om Sveriges natur, klimat och väder. Rekommendera din vän att besöka Sverige vid en viss årstid och förklara varför. Berätta också om någon maträtt som du har ätit eller lagat i Sverige. Vilka ingredienser fanns i maten? Börja ditt mejl så här:
Hej David!
Hur mår du? Jag mår bara bra. I Sverige är det vår nu och vädret är svalt och lite regnigt. Det svenska klimatet är olikt klimatet i vårt land. Om du ska besöka Sverige bör du komma på sommaren för då är det ofta varmt och soligt.
När du kommer ska jag laga pannkaka. Maträtten innehåller ägg och mjölk.
Ha det så bra!
Din vän Maria
I kapitel 4 kunde du lära dig mer om…
klimat och väder SMHI
att hyra och köpa en bostad oregelbundna verb och adverb bisatser
LAGOM – A1/A2
Lagom – A1/A2 är ett läromedel för den som studerar svenska på en nivå motsvarande A1 och A2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). Boken innehåller 12 kapitel som alla tar avstamp i ett välkänt svenskt ordspråk och som alla innehåller ett klassiskt svenskt recept. Kapitlen berör på olika sätt teman som är aktuella för den moderna människan och för den som bor i eller är nyfiken på Sverige. Bland annat berör boken frågor om ekonomi, barndom och barn, frisk- och skönhetsvård samt resor. Utöver spännande teman dissekerar boken också det svenska språkets grammatik och språkinlärningens hemligheter.
Författaren, översättaren, undertextaren och språkentusiasten Anki Blombergsson har undervisat bland annat i Svenska som andraspråk under många år och har själv en rik språkportfölj och många timmars språkstudier bakom sig. Tack vare detta har hon hittat strategier som hjälpt både hennes och hennes elevers språkinlärning och med denna bok sprider hon nu sina lärdomar vidare.