9789152369173

Utanförskap

I allt arbete med människor är det grundläggande att se individen och hens behov. Alla diagnoser och funktionsnedsättningar medför olika behov beroende på personen själv och hens livsmiljö. Att med individen i fokus öka tillgängligheten och deltagandet i samhällslivet är sätt att motverka utanförskap.

Det här måste du kunna!

Avsnitt

3:1 Att utgå från individen

3:2 Viktiga begrepp

3:3 Inga-Lill Jakobsson och Inger Nilsson

Viktiga begrepp

• Utanförskap

• Tillgänglighet

• Delaktighet

• Inkludering

• Självbestämmande

• Integritet

• ICF

• Salutogenes

Centralt innehåll

• Utanförskap i samband med funktionsnedsättning

• Faktorer i den inre och yttre miljön som underlättar människors möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället

3:1 Att utgå från individen

Att ha individen i fokus innebär att varje enskild person med funktionsnedsättning vi möter ska ha möjlighet till delaktighet i sitt eget liv. Det är viktigt att utgå från den enskilda personens resurser, behov och önskemål för att delaktigheten ska bli så bra som möjligt.

Att arbeta med personer med funktionsnedsättning innebär alltså att möta personer med olika typer av behov. Många av dem vi möter har en diagnos enligt någon av diagnosmanualerna, ICD-11 eller DSM-5. Diagnoserna bygger på symtom som inte säger så mycket om personens funktioner och/eller funktionsnedsättningar.

Det är ganska vanligt att personal av olika kategorier utgår från det som inte fungerar hos personen. Ibland innebär det att vi gör olika typer av kategoriseringar och tror att alla med samma diagnos har liknande beteende eller behov av insatser. Därför är det viktigt att vi i stället sätter individen i fokus och utgår från personens egna behov.

Utanförskap

Utanförskap handlar om att inte känna sig accepterad eller att inte få delta på samma villkor som andra personer. Vem som helst av oss kan känna utanförskap, till exempel när vi möter nya situationer, nya människor eller nya platser. Personer med funktionsnedsättning har ofta en upplevelse av utanförskap. Att ha ett avvikande utseende, ett annorlunda beteende eller behov som inte alla andra har kan bidra till det.

Johannes är rullstolsburen. Han är väldigt förtjust i att laga mat och vill gärna välja ut bra varor till sin matlagning. Johannes har en personlig assistent som följer med honom till affären och skjuter hans rullstol. När Johannes kommer fram till kassan med sina varor vänder sig kassabiträdet till den personliga assistenten för att få betalning. Då tycker Johannes att det känns som om han inte finns.

Riskfaktorer för utanförskap

Det viktigaste innehållet i vårt arbete för personer med funktionsnedsättning är att motverka utanförskap. Vårt arbete måste därför bestå i att på olika sätt öka tillgängligheten för de personer med funktionsnedsättning som vi möter. Brister i tillgängligheten leder annars i sin tur till att det är svårt att delta i olika sammanhang, det vill säga till bristande delaktighet.

”Skälig anpassning betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar […] när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.”

Ur: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Utanförskap handlar ofta om att det finns begränsningar som hindrar människor att leva sitt liv på samma sätt som andra. Många personer med funktionsnedsättning kan uppleva att de inte passar in i samhället och därmed ha en känsla av utanförskap. Det kan också finnas en upplevelse av att man inte har lika stora möjligheter att påverka sin livssituation på grund av den funktionsnedsättning som man har.

Olika typer av funktionsnedsättningar kan medverka till utanförskap utifrån olika perspektiv. Personer med fysisk funktionsnedsättning, som till exempel synnedsättning, hörselnedsättning eller rörelsenedsättning, kan uppleva utanförskap därför att tillgängligheten är begränsad i vissa miljöer.

Har personen en intellektuell funktionsnedsättning kan det handla om utanförskap därför att vissa delar i samhället är svåra att förstå.

Personer med kommunikationssvårigheter kan ibland ha svårt att göra sig förstådda i olika sammanhang och detta kan medföra en känsla av utanförskap.

För personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan utanförskapet till exempel handla om svårigheter med sociala sammanhang eller bristande exekutiva funktioner som kan göra det svårt att genomföra olika sysslor.

Det kan också finnas andra sammanhang där man kan uppleva utanförskap. Människor kommer från olika miljöer och skilda ekonomiska förhållanden. Några kommer från andra länder, lever i olika typer av familjekonstellationer eller har olika utbildningsbakgrund. Allt detta kan innebära utanförskap med svårigheter att förstå sådant som det språk som används eller vilka regler man bör känna till och följa. Några upplever utanförskap i olika grupper, till exempel i skolklasser eller på arbetsplatser.

Inkludering

Inkludering innebär att samhällets olika delar är anpassade så att människor oavsett egenskaper kan ingå i gemenskapen. Olikheter ses som en tillgång. Då minskar också risken för utanförskap.

KAN DU NU?

Vad kan orsaka upplevelser av utanförskap hos personer med funktionsnedsättning?

3:2 Viktiga begrepp

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grundläggande för vårt arbete. I kapitel 2 presenteras de allmänna principerna i konventionen. Där återfinns bland annat begreppen tillgänglighet, individuellt självbestämmande, lika möjligheter, respekt för olikheter samt deltagande och inkludering i samhället. Samtliga dessa begrepp är viktiga när vi ska se till att alltid ha individen i fokus.

Självbestämmande

Självbestämmande betyder att den enskilda personen har rätt att bestämma över sitt eget liv. Begreppet självbestämmande finns i FN-konventionen som nämns ovan. Det finns också reglerat i socialtjänstlagen och LSS. Ofta kopplas självbestämmande ihop med begreppet integritet.

Integritet betyder att alla har rätt till ett privatliv och att man har ett privat och personligt område som man ska kunna hålla för sig själv.

I LSS finns också inskrivet att den enskilda personen ska ha inflytande och kunna delta i beslut som gäller de insatser som ges. Generellt kan man säga att självbestämmande kan handla om alla val man gör i livet. Exempel på det kan vara att välja var och hur man vill bo, vilka kläder man väljer att bära, vad man vill äta, hur man vill använda sina pengar och vem man vill umgås med.

För personer med funktionsnedsättning kan dessa val ibland inte tillgodoses. Om personen till exempel är i behov av en bostad med särskild anpassning, som en gruppbostad, kan det vara svårt att välja något annat. En person i daglig verksamhet kan inte alltid få välja arbetsuppgifter eller omfattning av arbetet. Vid en intellektuell funktionsnedsättning där personen har behov av en god man kan beslut rörande de egna pengarna vara begränsade.

ICF – International Classification of Functioning, Disability

and Health

ICF är en manual som utgår från funktioner i stället för symtom och bygger på diagnosmanualen ICD-11. Vid olika diagnoser kan också vissa funktioner vara nedsatta. Personen kan alltså ha en funktionsnedsättning. För att hålla individen i fokus är det viktigt att också utgå från det som fungerar, det som är en resurs, i stället för att ensidigt utgå från symtom. För att göra detta kan ICF användas. ICF presenteras mer utförligt i kapitel 8 i samband med planering av insatser.

Begreppet salutogenes betyder ungefär att utgå från det friska. Salu betyder hälsa, och genes betyder ursprung.

Salutogenes innebär att vi reflekterar kring vad som gör att vi upplever oss som friska, även om vi har en konstaterad sjukdom eller en diagnostiserad funktionsnedsättning. Vi fokuserar på det som kan göra oss friskare och på det som gör att vi upplever livet som meningsfullt.

Markus har högt blodtryck och får blodtryckssänkande läkemedel som reglerar detta. När han tar sin medicin har han inga symtom på högt blodtryck. Frånvaron av symtom gör att han upplever salutogenes.

Det salutogena perspektivet utgår alltid från det som fungerar i stället för det som inte fungerar. Personer med funktionsnedsättning kan uppleva en hög grad av salutogenes, även om själva funktionsnedsättningen kan betraktas som stor av andra.

Samir arbetar på bank. Han är rullstolsburen efter en trafikolycka. Han är förlamad från midjan och neråt. Om man frågar Samir hur han mår, säger han: ”Jag mår bra! I förra veckan hade jag migrän i två dagar, då kände jag mig verkligen sjuk. Men det har gått över, så nu är jag frisk.”

KAN DU NU?

Redogör för begreppet självbestämmande.

3:3 Inga­Lill Jakobsson och

Inger Nilsson

Jakobsson och Nilsson definierar begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder utifrån ICF. I den definitionen skapas ett funktionshinder i mötet mellan personen med funktionsnedsättning och den omgivande miljön. Jakobsson konstruerade en tankemodell för specialpedagogik och den omgivande miljön i sin avhandling från 2002. Tankemodellen visar hur individ, samhälle och miljö hänger ihop i de flesta sammanhang där personer med funktionsnedsättning finns. Modellen kan hjälpa oss att förstå att det är flera faktorer som samspelar.

I kapitel 8 som handlar om planering av insatser återkommer vi till modellen.

Samhällets ideologi och styrning

Samhällets ideologi och styrning handlar om det som styr verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Styrningen sker genom sådant som lagstiftning, mål och FN-konventioner.

Samverkansmiljöer

Samverkansmiljöer är miljöer där samverkan sker. Det handlar om samverkan mellan till exempel hem, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och habilitering.

Verksamheter

Verksamheter är de olika platser där personer med funktionsnedsättning får tillgång till det stöd som de är i behov av. Det är här som det konkreta arbetet planeras och genomförs. De platser det kan handla om är alla de verksamheter där personer med funktionsnedsättning finns. Exempel på sådana platser är skola, boendeverksamheter och verksamheter för sysselsättning och arbetsträning. Verksamheterna kan delas in i två olika nivåer som kallas yttre och inre ram.

SAMHÄLLETS

pedagogiska åtgärder

SAMVERKANSMILJÖER

VERKSAMHETER

Specia dagogisk verk samh et Sekretess

Aktiviteter & sammanhang

IDEOLOGI OCH STYRNING FNkonventi oner

Arbetssätt & förhållningssätt

förutsättningar & resurser

Fritt efter Jakobsson, I-L. och Nilsson, I. Specialpedagogik och funktionsvariation. Natur & Kultur 2021, s. 18.

• Den yttre ramen består av den fysiska och psykosociala miljön, personalgruppen, de personer med funktionsnedsättning som finns i miljön och en uppsättning av pedagogiska åtgärder.

• Den inre ramen innehåller det dagliga arbetet som består av olika aktiviteter, de individuella förutsättningar som personer med funktionsnedsättning har samt arbetssätt och förhållningssätt.

Vad visar modellen?

Alla dessa aspekter hänger ihop och en förändring i en av aspekterna gör att det blir förändringar i alla de andra. Modellen visar att den enskilda personen med funktionsnedsättning är en del av ett stort sammanhang.

Diagnosens betydelse

Jakobsson och Nilsson resonerar om diagnosens betydelse för de aktiviteter vi utför tillsammans med personer med funktionsnedsättning. En viktig fråga som Jakobsson och Nilsson belyser är om diagnosen i sig har någon betydelse för resultaten av aktiviteterna. De har inte hittat någon forskning som stöder att diagnosen i sig inverkar.

Det som verkar ha betydelse handlar mer om hur omfattande funktionsnedsättningen är och vilka konsekvenser funktionsnedsättningen får för den enskilda personen. De svårigheter som personer med funktionsnedsättning har verkar finnas oavsett om det finns en diagnos eller inte.

Däremot kan kunskap om diagnosen bidra till att förståelsen för en person med funktionsnedsättning ökar. Kunskap om diagnosen kan också bidra till att funktionshindret inte behöver bli så stort, eftersom insatserna för personen kan anpassas bättre.

KAN DU NU?

Ge exempel på några olika faktorer som spelar in i samhället när det gäller personer med funktionsnedsättning.

Sammanfattning

3:1 Att utgå från individen

• Det är viktigt att inte utgå från att alla med en viss diagnos har samma beteenden och behov, utan att i stället utgå från varje persons egna behov.

• Många personer med funktionsnedsättning upplever att de befinner sig i utanförskap.

• Olika funktionsnedsättningar kan medverka till utanförskap i olika sammanhang.

• Ökad tillgänglighet och delaktighet minskar risken för utanförskap.

• Det kan finnas andra skäl till utanförskap än funktionsnedsättning.

• Inkludering innebär att ha möjlighet att ingå i gemenskapen.

3:2 Viktiga begrepp

• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller flera begrepp som till exempel tillgänglighet, självbestämmande och lika möjligheter.

• Självbestämmande betyder att personen har rätt att bestämma över sitt eget liv.

• Integritet innebär att alla har rätt till ett privatliv.

• Självbestämmande handlar om alla aspekter av livet som till exempel bostad, kläder och ekonomi. Personer med funktionsnedsättning har inte alltid möjlighet att bestämma dessa aspekter.

• ICF är en manual för att beskriva människors funktioner.

• Salutogenes betyder ungefär att utgå från det friska.

• Det salutogena perspektivet utgår från det som fungerar i stället för det som inte fungerar.

3:3 Inga­Lill Jakobsson och Inger Nilsson

• Jakobsson och NiIsson anser att specialpedagogik handlar om samspelet mellan individ, miljö och samhälle

• Deras tankemodell handlar om att en person med funktionsnedsättning är en del i ett större sammanhang.

• Vilken diagnos en person har medför ingen större betydelse för hur resultatet blir av en aktivitet.

Studieuppgifter

3:1 Att utgå från individen

1. Ge exempel på några orsaker till att människor upplever utanförskap.

2. Vilka svårigheter kan en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ha som medför känslor av utanförskap?

3:2 Viktiga begrepp

1. Ge exempel på situationer där personer med funktionsnedsättning inte alltid har fullt självbestämmande.

2. Vad utgår det salutogena perspektivet ifrån?

3. Förklara hur det kan komma sig att personer med funktionsnedsättning kan uppleva en hög grad av salutogenes.

3:3 Inga­Lill Jakobsson och Inger Nilsson

1. Hur skapas ett funktionshinder enligt Jakobsson och Nilsson?

2. Vad menar Jakobsson och Nilsson ingår i den yttre respektive den inre ramen?

3. Vad säger Jakobson och Nilsson om diagnosens betydelse?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

1. Reflektera kring och ge exempel på i vilka situationer personer med syn ­ eller hörselnedsättning kan uppleva utanförskap.

2. Ge exempel på sammanhang, förutom funktionsnedsättning, där människor kan uppleva utanförskap. Vad skulle kunna göras för minskat utanförskap och ökad inkludering i dessa sammanhang?

3. Finns det situationer där du upplever att du inte har självbestämmande? Ge exempel.

4. Hur tycker du att man ska arbeta för att öka självbestämmandet för personer med funktionsnedsättning?

5. Vad betyder salutogenes för dig personligen? Diskutera med varandra.

6. Varför kan det vara viktigt med en diagnos? I vilka situationer är det mindre bra att få en diagnos?

TA REDA PÅ

1. Sök information om arbetet mot utanförskap på olika patient ­ och brukarföreningars webbplatser. Ge några exempel.

Avsnitt

3:4 Salamancadeklarationen

3:4 Salamancadeklarationen

Salamancadeklarationen antogs 1994 i Salamanca, Spanien. En deklaration är en slags rekommendation till medlemsländerna att följa det som överenskommits. Det var 92 länder som deltog i konferensen.

Salamancadeklarationen handlar om hur man ska organisera undervisning i skolan för de elever som är i behov av särskilt stöd. Deklarationen är en avsiktsförklaring som ska följa FN:s standardregler.

Salamancadeklarationen gäller undervisning både för barn och vuxna. Deklarationen har ett integrerande perspektiv, vilket innebär att undervisning ska bedrivas tillsammans med andra så långt det är möjligt.

I deklarationen fastställs först alla barns grundläggande rätt till undervisning. Elever som är i behov av särskilt stöd för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, ska få det stöd som är nödvändigt. Stödet ska i första hand ges i den ordinarie skolan.

Deklarationen uppmanar alla medlemsländer att se till att det nationella utbildningssystemet kan ta emot alla elever, även de elever som har funktionsnedsättningar av något slag. Lärarutbildning ska också anpassas så att lärare kan genomföra undervisning även för elever som är i behov av särskilt stöd.

I deklarationen sägs tydligt att elever med funktionsnedsättning ska följa undervisningen i den ordinarie skolan. Det kan finnas undantag, men då ska det handla om mycket speciella fall. Sådana exempel är undervisning för elever som är döva eller dövblinda samt för elever med svåra och eventuellt flera funktionsnedsättningar. Medlemsländerna uppmanas också att stärka samverkan mellan skol-, socialoch arbetsmarknadsmyndigheter i landet.

För att elever ska kunna integreras i den ordinarie skolan bör kursplanerna anpassas till elevernas behov. Om det behövs ytterligare stöd för inlärning ska det helst ske inom ramen för den ordinarie kursplanen. Stödet ska erbjudas kontinuerligt och de hjälpmedel som kan vara nödvändiga ska användas.

I Salamancadeklarationen finns några prioriterade områden. Ett av dem är förskolan där det anses att integreringsprincipen ska gälla. Ett annat prioriterat område är att flickor med funktionsnedsättningar ofta är dubbelt drabbade i många länder och att det kan vara nödvändigt med särskilda insatser för dem. De övriga prioriterade områdena är förberedelse för vuxenlivet samt vuxen- och vidareutbildning.

Föräldramedverkan tas också upp i deklarationen. Det är viktigt att föräldrar har möjlighet att vara samarbetspartners i barnens utbildning.

Frivilligorganisationer och handikapporganisationer bör aktivt delta i arbetet med att kartlägga behov och utveckla metoder och hjälpmedel. Deras synpunkter ska ligga till grund för hur samhället prioriterar insatser av olika slag och det ska tas hänsyn till deras eventuella förslag till förändringar.

Salamancadeklarationen anser också att allmänhetens medvetenhet och inställning till människor med funktionsnedsättningar bör påverkas så att den blir mer positiv. Det kan göras genom till exempel massmedierna eftersom dessa kan medverka till att fördomar och missuppfattningar minskar. Massmedia kan också medverka till att arbetsgivare får en mer positiv inställning till att anställa medarbetare med funktionsnedsättning.

KAN DU NU?

Vilka områden är prioriterade i Salamancadeklarationen?

Sammanfattning

3:4 Salamancadeklarationen

• Salamancadeklarationen antogs 1994.

• Salamancadeklarationen ska följa FN:s standardregler.

• Salamancadeklarationen handlar om hur skolan ska organisera undervisningen för elever som är i behov av särskilt stöd.

• Salamancadeklarationen har ett integrerande perspektiv. Det betyder att elever som är i behov av särskilt stöd ska få sin undervisning i den ordinarie skolan.

Studieuppgifter

3:4 Salamancadeklarationen

1. Hur bör skolan anpassas för elever med funktionsnedsättning?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

1. På vilket sätt kan Salamancadeklarationen bidra till att minska utanförskap?

TA REDA PÅ

1. I Salamancadeklarationen sägs att flickor med funktionsnedsättning är dubbelt drabbade. Ta reda på hur situationen är för flickor i några av de länder som skrivit under Salamancadeklarationen.

2. Har du uppmärksammat något i massmedia eller på sociala medier som kan bidra till att allmänheten blir medveten om vilka fördomar som finns mot personer med funktionsnedsättning?