Innehåll
Företagande och samhällsansvar 6
1. Företagande i en global värld 8
Export ger välstånd 8
1900-talet 12
Marknaden förändras 14
Sammanfattning 17
2. Tillväxt och hållbar utveckling 18
Fattigdomen i världen har minskat 18
Ekonomi och ekologi 19
Hållbar utveckling 20
Olönsamt för samhället 22
Samhället använder olika styrmedel 23
Företagen har ett samhällsansvar 24
Miljömål och etiska riktlinjer 24
Internationellt miljösamarbete 26
Sammanfattning 29
Ledarskap och organisation 30
3. Ledaren 32
Ledarskapets roll 32
Ett bra ledarskap är viktigt 32
Formella och informella ledare 33
Chef eller ledare 34
Hierarki 34
Vad är ledarskap? 35
Ledarskapets 3 R 36
Ledarskapet börjar inifrån 37
Sammanfattning 39
4. Att leda andra 40
Att leda medarbetare 40
Leda med hjälp av mål och visioner 43
Utveckla medarbetare 45
Leda etiskt och jämställt 47
Att leda är att kommunicera 47
Nya tider, nya krav på ledare 47
Sammanfattning 49
5. Leda en grupp 50
Grupper och roller 50
Gruppens utvecklingsstadier 52
Kommunikationens betydelse 57
Konflikter 57
Leda en grupp i vardagen 60
Sammanfattning 61
6. Organisationen 62
Vad är en organisation? 62
Att organisera verksamhet 63
Organisationsformer 65
Vanliga utmaningar 68
Organisationskultur 70
Att utveckla organisationen 72
Sammanfattning 73
Kalkylering och budgetering 74
7. Kalkyler med totala kostnader
– repetition 76
Kalkyler som beslutsunderlag 76
Fasta kostnader 77
Rörliga kostnader 80
Totala kostnader 82
Totala intäkter 83
Nollpunkt 84
Lönsamhetspunkt 84
Säkerhetsmarginal 86
Sammanfattning 88
8. Kalkyler med täcknings bidrag 90
Bidragskalkyler 90
Totalt täckningsbidrag 90
Täckningbidrag per styck 91
Nollpunkt 92
Täckningsgrad 94
Bidragsanalys vid begränsad kapacitet 96
Bidragsanalys vid ledig kapacitet 97
Sammanfattning 99
9. Prissättning 100
Kostnaderna, konkurrenterna och kunderna styr priset 100
Prissättning i handelsföretag 102
Olika momssatser för olika verksamheter 103
Pålägg och marginal hänger samman 106
Prissättning i tillverknings- och tjänsteföretag 106
Sammanfattning 108
10. Investeringskalkyler 110
Syftet med investeringskalkyler 110
Investeringskalkylens delar 111
Payback-metoden 112
Nuvärdemetoden 113
Internräntemetoden 116
Leasing 116
Sammanfattning 117
11. Budgeten 118
Budgeten som styrmedel 118
Tre vanliga budgetar 120
Resultatbudgeten 120
Likviditetsbudgeten 122
Budgeterad balansräkning 125
Sammanfattning 127
12. Analysera budgeten 128
Budgeten görs i flera steg 128
Uppställning av budgeten 129
Uppföljning av budgeten 131
Analys av avvikelser 131
Planering utan budget 133
Sammanfattning 135
Marknadsföring 136
13. Marknadsföring från början – repetition 138
Målgrupp 138
Behov 140
Marknad 141
Konkurrensmedel – en mix 143
Sammanfattning 145
14. Mervärde och trogna kunder 146
Varumärke – kan skapa mervärde 146
Relationsmarknadsföring – skapar kundrelationer och mervärde 148
Bra kunder 151
Nätet ett hjälpmedel – för att skapa mervärde 152
Sammanfattning 155
15. Planer och undersökningar 156
Intressenter och omvärld 156
Planera för att nå målen 160
Affärsplanen 161
Marknadsundersökningar 167
Genomförandet av en enkätundersökning 168
Sammanfattning 170
16. Konsumentlagar
– en del av kundrelationen 172
Konsumentlagarna 172
Konsumentköplagen 174
Konsumenttjänstlagen 176
Distansavtalslagen 178
Konsumentkreditlagen 180
Sammanfattning 181
Redovisning 182
17. Bokföring – repetition 184
Affärshändelser och verifikationer 184
Kontoplan 184
Löpande bokföring 185
Ingående balanser 185
Balansräkning och resultaträkning 193
Sammanfattning 197
18. Bokslut – repetition 198
Årsbokslut eller årsredovisning 198
Justeringar inför bokslutet 198
Bokslutstablå 202
Eget kapital hos enskilda näringsidkare 204
Förenklat årsbokslut 206
Sammanfattning 207
19. Inköp och försäljning 208
Två reskontror 208
Kundreskontra 209
Leverantörsreskontra 210
Försäljning på kredit 211
Inköp på kredit 213
Dröjsmålsränta 214
Kontokortsbetalningar 215
Sammanfattning 217
20. Personal och löner 218
Olika former av anställning 218
Skatteavdrag för anställda 219
Arbetsgivaravgifter 221
Redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter 223
Sammanfattning 225
21. Periodisering 226
Periodisering av utgifter 226
Periodisering av inkomster 228
Varulagervärdering 229
Bokföring av varukostnad 232
Anläggningstillgångar 233
Bokföring av anläggningstillgångar 234
Sammanfattning 237
22. Mer om periodiseringar – fördjupning 238
Interimsfordringar och interimsskulder 238
Interimsfordringarna är av två slag 239
Interimsskulderna är också av två slag 240
Bokföring av interimsfordringar och interimsskulder 241
Sammanfattning 247
23. Årsredovisning och analys 248
God redovisningssed 248
Årsredovisning 249
Uppställning av resultaträkningen 250
Uppställning av balansräkningen 252
Varför gör man revision? 257
Räkenskapsanalys 257
Betalningsförmåga 258
Lönsamhet 260
Sammanfattning 263
Bilaga 1 Bokföringslag (1999:1078) 264
Bildförteckning 275
Register 276
Formelsamling 282
Företagande och samhällsansvar
Kapitel 1 Företagande i en global värld
Kapitel 2 Tillväxt och hållbar utveckling
Företag blir allt mer globala, vad beror det på? I det här avsnittet får du lära dig mer om globalt företagande och vad det innebär. Globala företag behöver tänka på hållbarhet på alla marknader och i alla steg, allt från material och tillverkning till försäljning och transport. Görs inte det får företaget inte en hållbar tillväxt.
1Företagande i en global värld
Öppnare gränser och förbättrade kommunikationer har bidragit till att världshandeln ökat i snabb takt. Den globala konkurrensen har gett oss billigare importvaror, men också medfört att många företag har flyttat produktionen till andra länder.
export = ett företag säljer varor och tjänster till andra länder
import = ett företag köper varor och tjänster från andra länder
Export ger välstånd
Sverige är ett litet land och vår andel av den totala handeln i världen uppgår endast till någon enstaka procent. Men utrikeshandeln är viktig för oss. Mer än hälften (ca 54 procent 2024) av de varor och tjänster som produceras i Sverige exporteras till utlandet. Exportinkomsterna ger inkomster till svenska företag och skapar arbetstillfällen. Vilket i sin tur genererar skatteinkomster som bidrar till att finansiera välfärd som exempelvis skola och sjukvård. Det är också viktigt för stora svenska företag att kunna exportera, eftersom vår hemmamarknad är ganska liten. Det kostar exempelvis flera miljarder kronor för Volvo Lastvagnar att ta fram en ny lastbilsmodell och företaget behöver sälja många fler bilar än vad som är möjligt i Sverige för att investeringen ska löna sig. Exportinkomsterna gör också att vi kan importera råvaror som inte finns i Sverige, som exempelvis olja och kaffe. Vi får också tillgång till produkter som tillverkas bättre och billigare i andra länder som exempelvis mobiler och olika elektroniska apparater.
Det mesta av handeln sker med andra EU-länder, men den ekonomiska utvecklingen i Asien har gjort att även till exempel Kina har blivit en viktig handelspartner.
Handel över gränserna
Handeln uppstod en gång i tiden för att köpare efterfrågade varor som saknades i närområdet. Med tiden utökades handeln till mer långväga områden och behovet av nya varor medförde att handelsmän sökte sig till andra länder. Detta började för Sveriges del för flera tusen år sedan.
Det vet man eftersom man i Skåne har hittat kopparföremål från södra Europa som är 5 000 år gamla. Under vikingatiden från 800-talet blev handeln intensivare och mer långväga, eftersom vikingarna var duktiga sjöfarare. De hade, med den tidens mått, snabba båtar och färdades långa sträckor, ibland så långt som till mellanöstern och norra Afrika.
Vikingarna handlade bland annat med glas, siden, pälsverk, silver, vapen och troligen även slavar.
byteshandel = handel
där man byter varor med varandra utan att använda några betalningsmedel
På den tiden var handeln ofta byteshandel när det inte var fråga om ren plundring. Man bytte varor mot andra varor eller metaller. Mynt förekom på vissa håll som betalningsmedel, men användes också som smycken. I Sverige användes utländska mynt långt innan vi fick egna. De första svenska mynten präglades kring år 1000, i slutet av vikingatiden och början av medeltiden. Något regelrätt penningsystem var det dock inte fråga om – myntens värde representerades av sitt metallinnehåll och inte vad som var tryckt på dem. Det var långt senare, först i slutet av 1800-talet, som Sverige fick en centralbank med ensamrätt att ge ut sedlar och mynt.
Genom historien har utrikeshandeln sedan fortsatt genom århundradena där svenska handelsmän och företag har exporterat varor som exempelvis järn, koppar, trä och djurhudar. Samtidigt har vi importerat sådant som vi själva inte hade som exempelvis salt, olika kryddor och textilier.
Många av dagens städer har ett ursprung som handelsplatser dit man åkte från landsbygden för att sälja sina varor, till exempel Sigtuna som vi ser på bilden.
Handel med andra länder har inte bara gett oss varor och materiell rikedom. Genom handeln har också svenska köpmän kommit i kontakt med andra kulturer som har gett influenser till det svenska samhället. Demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge, saker som förknippas med ett civiliserat samhälle, är till stor del frukter av internationell handel. Ett av de viktigaste kulturella bidragen är skrivkonsten. Den första runskriften tillkom efter förebilder från Romarriket.
Handel bygger på frivilliga överenskommelser och förtroendefullt samarbete som uppmuntrar egenskaper som ansvar och hederlighet. Internationell handel skapar utbyten till skillnad mot krig som erövrar byten.
Bruttonationalprodukten (BNP) är summan av all varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
BNP används ofta för att mäta tillväxten i ett land.
marknad = en plats där köpare och säljare möts
produktmarknad = alla som är potentiella köpare av en viss produkt
Råvarorna lade grunden
Även om utlandshandeln hade pågått i årtusenden så var det i ganska liten skala fram till 1800-talet. På 1800-talet var Sverige ett fattigt jordbrukssamhälle, men i takt med den tidens liberala idéer genomfördes viktiga reformer som kom att underlätta handeln och öka exporten. Bland annat genomfördes näringsfrihet, vilket innebar att nästan vem som helst fick starta företag. Tullarna avskaffades också och vi anslöt oss till det internationella valutasystemet, vilket innebar att det blev lättare att växla till sig och betala med utländska valutor.
Industrialismen hade samtidigt tagit fart i Västeuropa vilket innebar att flera länder behövde råvaror till bland annat fabriker och järnvägsbyggen. Det gjorde att Sverige kunde exportera järn, stål, trä och spannmål till framför allt Storbritannien.
Inkomsterna från exporten bidrog till att utveckla den inhemska industrin och med tiden spred sig industrialismen även till Sverige.
Marknad
Marknad är en plats där säljare och köpare möts och gör sina affärer. En gång i tiden var marknaden ett stånd på ett torg eller någon annan handelsplats. Numera är marknaden oftast en butik eller en internetshop. Marknaden kan också vara alla tänkbara köpare inom ett visst geografiskt område eller alla som är potentiella köpare av en viss produkt, en så kallad produktmarknad
Exempelvis kan marknaden för läsglasögon vara alla över 40 år som börjar få svårt att se tydligt på nära håll.
global handel = ett annat
ord för internationell handel
över hela världen
1900-talet
Från slutet av 1800-talet genomgick Sverige stora förvandlingar. För drygt cirka 150 år sedan arbetade 70 procent av befolkningen i jordbruket. I dag är den siffran endast 2 procent. Trots detta har skördarna inte minskat utan i stället blivit betydligt större.
Samtidigt som sysselsättningen inom jordbruket minskade så ökade den inom andra sektorer. Fram till 1960 steg andelen sysselsatta inom industrin från cirka 10 till ungefär 33 procent av den totala sysselsättningen, vilket berodde på den framväxande industrin. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet startades flera verkstadsföretag som hade stora behov av arbetskraft. Företagen har senare blivit stora internationella jättar med tusentals anställda. Exempel på sådana är AGA (fyren), Alfa Laval (mjölkseparatorn), LM Ericsson (telefonen), Nobel (dynamiten) och SKF (kullagret).
Allt färre jobbar dock i den svenska industrin i dag och den minskningen har pågått de senaste 75 åren. Skälet är den tekniska strukturomvandlingen som gjort att människor har ersatts av maskiner och robotar, samtidigt som många enkla tillverkningsjobb har flyttats till låglöneländer. I stället har sysselsättningen ökat inom den privata och offentliga tjänstesektorn. Drygt 80 procent av alla som är sysselsatta i Sverige arbetar inom tjänstesektorn. Inom den privata tjänstesektorn finns yrken som exempelvis frisörer, tandläkare, lokalvårdare, advokater, kassabiträden och många fler. De som är offentligt anställda inom stat och kommun arbetar mestadels med skola och omsorg, alltså, lärare, läkare, sjuksköterskor, sjukvårdbiträden och andra.
Internet
Den tekniska utvecklingen de senaste decennierna har medfört allt lägre telekostnader, vilket gjort det lättare att hålla kontakten med kunder och kollegor runt hela världen via telefon och internet.
Det är framför allt internet som bidragit till att den globala handeln har vuxit så snabbt, eftersom företag kan hålla sig informerade om marknader över hela världen. Genom att använda webbsidor, sociala medier och e-handelssystem har det också blivit lättare att göra affärer. Dessutom har kommunikationen förenklats genom användandet av e-post. Internet har inneburit att betalningar genom några knapptryckningar kan skickas till andra sidan jordklotet, vilket har skapat nya affärsmöjligheter.
outsorcing = ett företag låter ett annat företag sköta delar av verksamheten
Outsourcing
Internet och den förbättrade kommunikationen har också gjort att stora företag har kunnat lägga sin tillverkning i länder med låga löner för att på så sätt producera billigare varor. Resultatet har blivit att den svenska marknaden har fått många billiga importerade varor i butikerna, men det har också medfört att rika länder som Sverige haft svårt att konkurrera inom arbetsintensiva branscher som exempelvis sko- och klädtillverkning. Det har fått till följd att många företag lagt ner sin verksamhet och i stället flyttat tillverkningen till länder med låga löner. Dessutom har det blivit vanligt att stora företag, i stället för att äga fabrikerna, låter underleverantörer tillverka varorna åt dem. Det kallas för outsourcing. Exempel på detta är Ikea och H&M som en gång i tiden hade all sin tillverkning av möbler och kläder förlagd till Sverige, men som numera anlitar underleverantörer i andra länder.
Marknadsekonomi
marknadsekonomi = alla har rätt att starta företag och konkurrera på marknaden
konkurrens = företag tävlar om kunder, marknadsandelar eller resurser
Sverige har, liksom de flesta andra länder, marknadsekonomi
Marknadsekonomi innebär att vem som helst med vilket företag som helst får vara med och konkurrera med varor och tjänster på nästan alla marknader. Att det finns många företag som konkurrerar om kunderna anses vara bra för samhället. Den tävlan som företagen ägnar sig åt tvingar dem att hela tiden försöka bli bättre, vilket troligen ger konsumenterna bättre produkter och lägre priser.
Sverige har dock inte konkurrens inom alla delar av samhället. Inom vissa områden anses det viktigt att samhället har monopol (ensamrätt) på verksamheten för att garantera att den fungerar och håller hög kvalitet. Riksdagen har exempelvis bestämt att nästan all försäljning av alkoholhaltiga drycker som starkare öl, vin och sprit ska gå via Systembolaget. Med undantag för den gårdsförsäljning i liten skala som började tillåtas 2025. Samhällsinstitutioner som exempelvis polisen och domstolarna har också monopol på sin verksamhet.
Marknaden förändras
Vi lever i ett samhälle där nästan allt finns att köpa. Butiker och internetshopar flödar över av varor av allehanda slag. Kunder kan välja och vraka mellan många olika alternativ när de ska köpa exempelvis mat, kläder eller elektroniska prylar. Samtidigt erbjuds allt fler tjänster. Särskilt på större orter finns ett nästan obegränsat urval av tjänster. De som vill ha hjälp hemma kan köpa städning, barnpassning, inredningshjälp och annat medan de som vill berika sin fritid kan välja mellan ett allt större utbud av träningsmöjligheter, caféer, restauranger samt kulturella evenemang som musik och teater.
Allt förutsätter förstås att kunderna kan och vill betala. De varor och tjänster som bidrar till att företagen blir lönsamma kommer troligen att leva vidare och utvecklas, medan andra sannolikt försvinner ganska snabbt om de inte säljer tillräckligt bra. Man brukar säga att marknaden bestämmer vilka varor och tjänster som får fortsätta att existera och vilka som slås ut.
Nästan alla varor och tjänster som kunderna efterfrågar kommer förr eller senare att finnas tillgängliga om de kan produceras till rätt pris. Men marknaden förändras hela tiden eftersom kundernas behov förändras, samtidigt som nya tekniska lösningar möjliggör nyare och bättre produkter. Därför tvingas företag, i konkurrens med andra, att hela tiden utveckla nya produkter och nya modeller av sina produkter med fler tekniska finesser och modernare design.
Nya behov skapar nya idéer
Produktutvecklingen märks kanske tydligast inom den digitala världen. Skillnaden mellan dagens smarta mobiltelefoner och de som fanns för bara några år sedan är enorm. Den snabba utvecklingen inom det området har också inneburit att konkurrenter som exempelvis Apple och Samsung, som sedan länge tagit över stora delar av marknaden, numera presentar nya modeller varje år för att stå sig i konkurrensen.
Även inom tjänstesektorn har nya behov skapat nya idéer som i sin tur genererat nya tjänster. Man kan på vissa orter till exempel få färdiga menyer och ingredienserna till middagen levererad hem till sin dörr. Och upplevelseindustrin har formligen exploderat på senare år, vilket innebär att man kan köpa olika sorters äventyr i hela landet. Det finns företag på nätet som har hundratals utbud av upplevelser som exempelvis olika kroppsbehandlingar, sightseeing med helikopter samt udda måltider som spökmiddagar.
Vill man ha en annorlunda semester går det att beställa skräddarsydda resor med exakt den upplevelse man vill ha.
Artificiell intelligens (AI)
Datorer och internet ledde en gång till omfattande förändringar av hur vi arbetade och levde våra liv. AI förväntas medföra minst lika stora förändringar i samhället, liknande dem som skedde under den industriella revolutionen på 1800-talet och den digitala revolutionen på 1900-talet.
artificiell intelligens (AI) = datorprogram som utvecklats för att efterlikna människors sätt att tänka, lära sig, fatta beslut och lösa problem.
Artificiell intelligens är i grunden datorprogram som utvecklats för att efterlikna människors sätt att tänka, lära sig, fatta beslut och lösa problem. AI kan redan nu göra mycket som människor gör –fast mycket snabbare och ibland också bättre. AI kan exempelvis skriva texter, översätta språk, skapa bilder, köra bilar och hjälpa till med forskning. Och i framtiden kan AI sannolikt göra mycket mer än så. Införandet av AI kommer med all säkerhet också att påverka alla sektorer i samhället och förändra arbetsmarknaden. Vissa jobb kommer att försvinna, många nya kommer att uppstå medan andra kommer att förändras i grunden. AI kan exempelvis hjälpa till att automatisera uppgifter som kundtjänst, analys av data och sjukvårdsdiagnoser.
Men införandet av AI kommer också att väcka frågor om säkerhet, kontroll och hur AI ska användas ansvarsfullt. AI kan samla in och analysera mycket data om oss som skulle kunna missbrukas av oseriösa användare. Det kan också bli svårt att förstå och styra AI-system som blir allt mer avancerade.
The Magnificent Seven
”The Magnificent Seven” är en benämning som är hämtad från en västernfilm från 1960. Numera är det ett samlingsnamn för sju av de största och mest inflytelserika teknikbolagen som världen upplevt på senare år.
Dessa företag har inte bara blivit ekonomiska giganter – de har också haft en enorm påverkan på hur människor lever, arbetar och kommunicerar. De ligger i framkant inom teknologisk innovation och digitalisering, och deras produkter och tjänster används av miljarder människor. Deras påverkan märks i alltifrån hur vi kommunicerar, hur vi får information, till hur vi handlar och hur utvecklingen av AI och grön teknik formas.
Deras påverkan på teknologisk utveckling:
Apple revolutionerade mobilindustrin med iPhone och har förändrat hur vi använder teknik i vardagen.
Microsoft har gjort operativsystem, kontorsprogram och molntjänster tillgängliga över hela världen – något som är grundläggande för både företag och privatpersoner.
Alphabet (Google) har utvecklat sökmotorer, karttjänster, AI, och ligger bakom Android – världens mest använda mobilplattform.
Amazon förändrade hur vi handlar på nätet och utvecklar avancerad molnteknik (AWS).
Nvidia är världsledande inom grafikprocessorer (avancerade grafikkort) och spelar en avgörande roll för AI-utveckling och datorkraft.
Meta (Facebook, Instagram, WhatsApp, Messenger m.fl.) har förändrat sociala medier och arbetar nu mycket med virtuella världar.
Tesla driver på utvecklingen av elbilar och har skapat enorm innovation inom batteriteknik och självkörande fordon.
Sammanfattning
Sverige är ett litet land med en liten hemmamarknad. Därför är exporten viktig för oss. Exporten ger oss möjlighet att importera och ger inkomster till landet, sysselsättning åt anställda och skatteintäkter som kan finansiera välfärd som vård och skola.
Handel uppstod en gång i tiden för att köpare efterfrågade varor som saknades i närområdet. Med tiden utökades handeln till mer långväga områden och behovet av nya varor medförde så småningom att handelsmän sökte sig till andra länder.
I slutet av 1800-talet nådde den industriella revolutionen även till Sverige. Den medförde att ett flertal svenska företag startades, varav några som exempelvis AGA (fyren), Alfa Laval (mjölkseparatorn), LM Ericsson (telefonen), Nobel (dynamiten) och SKF (kullagret) med tiden blev stora internationella koncerner.
Andelen sysselsatta inom industrin ökade kraftigt fram till cirka 1960, men den tekniska utvecklingen och strukturomvandlingar har gjort att många anställda har ersatts av maskiner och robotar. Numera arbetar allt fler svenskar inom den privata och offentliga tjänstesektorn.
Den globala handeln har underlättats av billigare och bättre kommunikationer. Internet har gjort att företag kan hålla sig informerade om marknader över hela världen och det har också blivit lättare att göra affärer genom att använda e-post, webbsidor och e-handelssystem.
Datorer och internet ledde en gång till omfattande förändringar av hur vi arbetade och levde våra liv. AI förväntas medföra minst lika stora förändringar i samhället, liknande dem som skedde under den industriella revolutionen på 1800-talet och den digitala revolutionen på 1900-talet.
