OM GEOGRAFI
KLIMAT OCH KLIMATFĂRĂNDRINGAR
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/LĂ€romedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
FörlÀggare: Daniel Bastviken
r edaktör : Ingela Bengtsson, Sebastian Billebo
gra F isk F orm: Anna Björnström Form AB
i llustrationer : Anna Björnström
Bildredaktör : Anna Björnström
OM GEOGRAFI â Klimat och klimatförĂ€ndringar
isBn: 978-91-523-6836-7
© 2026 Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta TuregÄrd Granath och Sanoma
Utbildning AB, Stockholm
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FĂRORD
Om bokens början
Du kan sÀkert sedan tidigare nÄgot om klimat och klimatförÀndringar. DÀrför
inleds boken med att du fÄr fundera pÄ vad du redan kan, vad du kan vÀnta dig av innehÄllet och vad du kommer att lÀra dig nÀr du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska kÀnna dig bekvÀm med att lÀsa texterna. De gÄnger som nya och viktiga saker nÀmns sÄ anstrÀnger vi oss extra mycket för att du ska förstÄ. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gÄngen de nÀmns i texten och förklaras dÀrefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan lÀngst bak. Om du vill öva pÄ ordens betydelse sÄ kan du göra det pÄ vÄr sajt övningsmÀstaren. DÀr finns Àven mycket annan fÀrdighetstrÀning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjÀlper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera sjÀlv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns ocksÄ större uppgifter som övar dig pÄ hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller lÀxförhör, sÄ frÄga din lÀrare om extramaterial frÄn lÀrarstödet eller gÄ in pÄ övningsmÀstaren.se och gör vÄra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att anvÀnda för att repetera det du redan lÀst eller för att introducera en vuxen som vill hjÀlpa till med lÀxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgÄr frÄn kursplanen i geografi (LGR22) och trÀnar dig specifikt pÄ omrÄdena som handlar om klimat och faktorer som pÄverkar klimatet. Boken tar Àven upp mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet, konsekvenser av klimatförÀndringar och sÀrskilt sÄrbara platser.
Lycka till med studierna!
/ Författarna
VAD ĂR KLIMAT?
FrÄn decemBer och framÄt brukar det vara kallt i Sverige. Om du bor i norra Sverige Àr du sÀkert van vid ett tjockt lager snö vid den hÀr tiden pÄ Äret. I södra Sverige Àr det ofta mildare. HÀr faller ofta regn i stÀllet för snö. Medeltemperaturen i LuleÄ, som ligger i Norrbotten, Àr betydligt lÀgre Àn i Malmö som ligger i SkÄne. VÀdret Àr sÀllan en överraskning för mÀnniskorna som bor pÄ en viss plats. För de vet hur det brukar vara att leva just dÀr. Man kan sÀga att invÄnarna i LuleÄ och Malmö har erfarenheter av klimatet pÄ de hÀr platserna, alltsÄ hur vÀdret brukar vara under en viss tid pÄ Äret.
VÀder och klimat Àr inte Àr samma sak. Men vad Àr egentligen skillnaden?
VĂ€der handlar om vind, nederbörd, temperatur och lufttryck vid en bestĂ€md tidpunkt, i ett visst omrĂ„de. Om du tittar ut igenom fönstret just nu sĂ„ ser du vĂ€dret. Ăr det exempelvis blĂ„sigt, molnigt, regnigt, kallt eller varmt?
Till vÀnster: Februari i LuleÄ med skridskotÀvling pÄ Àlven. Nedanför: Samma mÄnad i Malmö med Turning Torso i dimma.
Temperatur â Ă€r det varmt eller kallt?
Ăr det varmt eller kallt dĂ€r du bor? Temperaturen i luften kan vara vĂ€ldigt olika pĂ„ olika platser, och det finns flera saker som pĂ„verkar hur varmt eller kallt det blir.
En av de viktigaste sakerna Àr solen. Solen skickar ut energi som vÀrmer upp jorden, men olika delar av jorden fÄr olika mycket sol. Hur starkt solen lyser, alltsÄ solens intensitet, spelar ocksÄ roll.
NÀr solen stÄr högt pÄ himlen mitt pÄ dagen Àr strÄlarna starkare och vÀrmer mer.
Dessutom pĂ„verkas temperaturen av hur mycket vattenĂ„nga det finns i luften â det kallas luftfuktighet. VattenĂ„nga Ă€r en sorts vĂ€xthusgas. Det betyder att den hjĂ€lper till att hĂ„lla kvar vĂ€rmen pĂ„ jorden, sĂ„ att den inte försvinner ut i rymden.
Temperaturen pĂ„verkas ocksĂ„ av om det Ă€r mycket eller lite moln som tĂ€cker omrĂ„det. Ett omfattande molntĂ€cke kan nĂ€mligen fungera som ett slags lock för vĂ€rmen som kommer frĂ„n solljuset och som strĂ„lar ut frĂ„n jordytan. Den hĂ€r vĂ€rmen reflekteras av molnen tillbaka mot jordytan och vĂ€rmer pĂ„ sĂ„ sĂ€tt upp luften. Vad jordytan bestĂ„r av pĂ„verkar ocksĂ„ temperaturen. Om marken Ă€r tĂ€ckt av snö och is sĂ„ reflekteras, alltsĂ„ studsar, mycket av solljuset eftersom ljusa ytor reflekterar mer Ă€n mörka ytor. Den ytan blir dĂ„ inte lika varm. Mörka ytor som hav och skog absorberar, alltsĂ„ suger Ă„t sig, mer av solenergin och blir varmare och det pĂ„verkar temperaturen. Ăven höjden över havet pĂ„verkar temperaturen. Ju högre upp, desto kallare blir det eftersom lufttrycket avtar med höjden. Luften som rör sig uppĂ„t utvidgas nĂ€mligen pĂ„ grund av lufttrycket och energin som gĂ„r Ă„t i denna process Ă€r förklaringen till att temperaturen avtar med höjden. Slutligen pĂ„verkas temperaturen av om det blĂ„ser, alltsĂ„ att luften rör sig. Vind Ă€r att annat ord för luft i rörelse.
Sammanfattning av faktorer som bestÀmmer temperaturen i ett omrÄde:
âą Ăr det stark sol eller lite solljus över omrĂ„det?
âą Ăr det torrt eller fuktigt i luften?
âą Ăr molnigt eller molnfritt?
âą Vad bestĂ„r jordytan av? Ăr det hav, sand, grĂ€s, berg eller stĂ€der?
⹠Ligger omrÄdet högt eller lÄgt?
âą Ăr det blĂ„sigt eller vindstilla?
Luftfuktighet och nederbörd
AtmosfÀren bestÄr bland annat av vatten. Framför allt av vattenÄnga, men Àven av vatten i fast form som is och snö. Vattnet i atmosfÀren förekommer ocksÄ i flytande form, som regn. NÀr solljuset vÀrmer upp jordytan omvandlas vatten i sjöar, hav och vegetation till gasform i luften, alltsÄ vattenÄnga.
TÀnk dig att du glömmer ett glas med vatten ute pÄ ett bord i stekande solsken. Vattnet i glaset kommer att avdunsta. Men vattnet försvinner inte, det Àndrar bara form. Vatten som övergÄr frÄn flytande form till gasform kallas avdunstning.
Luftfuktigheten, alltsÄ mÀngden vattenÄnga i atmosfÀren, har stor betydelse för klimatet. Bland annat eftersom vattenÄnga Àr den viktigaste vÀxthusgasen, som i sin tur bidrar till att vÀrme stannar i atmosfÀren. Men luftfuktigheten pÄverkar ocksÄ oss mÀnniskor. Det kan vara jobbigt och pÄfrestande för kroppen att vistas i hög luftfuktighet. LÄg luftfuktighet kan fÄ material att torka ut. Hög luftfuktighet gör ocksÄ sÄ att mat och livsmedel möglar lÀttare.
FUNDERA
⹠Har du nÄgon gÄng kÀnt av hög luftfuktighet? Hur upplevde du det?
⹠Hur skulle livet pÄ jorden pÄverkas om det inte fanns vattenÄnga i atmosfÀren?
och KlimatförÀndringar
ĂversvĂ€mmad gata i Thailand. ĂversvĂ€mningar kan orsaka stora skador.
fiska och jaga för att fÄ mat. Det leder till att mÀnniskor i drabbade omrÄden förlorar sin möjlighet att försörja sig.
ExtremvÀder, som till exempel kraftiga stormar och översvÀmningar kan skada och förstöra byggnader och infrastruktur, det vill sÀga saker som vÀgar, broar och elnÀt. Kostnaderna för att bygga upp det som förstörs leder till höga kostnader som samhÀllen och individer kan ha svÄrt att klara.
HĂ€lsa
Högre temperaturer pÄverkar mÀnniskors hÀlsa och speciellt Àldre och kÀnsliga personer kan drabbas nÀr temperaturerna blir höga. Infektionssjukdomar sprids lÀttare och mÀnniskor drabbas av luftvÀgsproblem nÀr luftföroreningar ökar till följd av exempelvis skogsbrÀnder som slÀpper ut rök och partiklar.
TillgÄng pÄ vatten
SmÀltande glaciÀrer och kraftigare, oregelbundna regn leder till att lÄglÀnta omrÄden, alltsÄ omrÄden som ligger nÀra havsytan, översvÀmmas nÀr havsnivÄn höjs. MÀnniskor riskerar att skadas nÀr översvÀmningar kommer plötsligt. NÀr glaciÀrer smÀlter och inte vÀxer till igen, leder det till vattenbrist i redan torra omrÄden, eftersom de Àr beroende av smÀltvatten. Det gör det omöjligt för
mÀnniskor att fortsÀtta bo i de omrÄdena. MÀnniskor tvingas lÀmna sina hem och ta sig till omrÄden med bÀttre förutsÀttningar. Det kan skapa sociala och politiska problem.
RESONERA
⹠Vilka problem kan mÀnniskor stÀllas inför nÀr klimatet förÀndras?
⹠Kartan hÀr bredvid visar klimatrelaterade riskomrÄden i Sverige. Ta reda pÄ vilka risker det rör sig om.
Konsekvenser i framtiden
De problem som klimatförÀndringarna skapar idag kommer enligt IPCC att förvÀrras om den globala medeltemperaturen fortsÀtter att öka. Men det Àr inte omöjligt att stoppa hÀndelseförloppet. Det finns ÄtgÀrder som individer, samhÀllen och nationer kan göra för att minska den globala uppvÀrmningen och dess konsekvenser. Men riskerna Àr mÄnga.
RiskomrÄden i Sverige
⹠De extrema vÀderfenomenen riskerar att bli Ànnu fler och mer intensiva vÀrmeböljor, stormar, torkperioder och översvÀmningar kommer att leda till Ànnu större skador pÄ samhÀllen och ekosystem.
⹠Om temperaturen fortsÀtter stiga riskerar delar av vÀrlden att bli obeboeliga eftersom det kommer att bli extremt varmt och brist pÄ vatten. Det gÀller sÀrskilt Mellanöstern, Sydasien och delar av Afrika.
âą Havsytan kommer att höjas med flera meter enligt de prognoser som gjorts. Det kommer att leda till att smĂ„ ö-nationer som Maldiverna, Marshallöarna och Fiji tĂ€cks av vatten. Ăven kuststĂ€der som Amsterdam, Bangkok och Jakarta kommer att drabbas. Det kan tvinga miljontals mĂ€nniskor att lĂ€mna sina hem.
och KlimatförÀndringar
OM GEOGRAFI â
KLIMAT OCH KLIMATFĂRĂNDRINGAR
Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta TuregÄrd Granath.
Vi tror att du som undervisar i SO för Ă„rskurs 7â9 vill ha ett flexibelt lĂ€romedel. PĂ„ samma sĂ€tt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjĂ€lper dig att uppnĂ„ mĂ„len, och som Ă€r lĂ€tt att ta med hem efter skolan nĂ€r du ska studera.
oM GE o Gra F i Àr det lÀromedlet.
oM-serien, som utgĂ„r frĂ„n det centrala innehĂ„llet i Lgr22, Ă€r framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant bĂ„de för lĂ€rare och elever. Den kommer i fristĂ„ende delar uppdelad efter Ă€mnesomrĂ„den, sex delar per Ă€mne. AnvĂ€nd en, flera eller alla â ni bestĂ€mmer! Och bestĂ€m sjĂ€lva nĂ€r ni vill anvĂ€nda dem och hur!
oM GE o Gra F i â Klimat och klimatförĂ€ndringar tar avstamp i lĂ€sarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring klimat, klimatförĂ€ndringar och vad vi kan göra för att bromsa den globala uppvĂ€rmningen. Boken tar upp vad klimat Ă€r, vilka faktorer som pĂ„verkar klimatet och hur sĂ„rbara samhĂ€llen kan skydda sig mot klimatförĂ€ndringar.
Till varje ÀmnesomrÄde finns:
⹠LÀrarstöd+ ett digitalt lÀrarmaterial som stödjer lÀraren inför, under och efter lektioner.
âą ĂvningsmĂ€staren.se dĂ€r du som elev kan öva mer.
⹠Alva en app dÀr du enkelt kan komma Ät bokens inlÀsta ljud nÀr du vill. ISBN:
