OM RELIGION JUDENDOM OCH
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/LĂ€romedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
FörlÀggare: Daniel Bastviken
r edaktör : Ingela Bengtsson, Sebastian Billebo
gra F isk F orm: Anna Björnström Form AB
i llustrationer : Anna Björnström
Bildredaktör : Anna Björnström
OM RELIGION â Judendom och Islam
isBn: 978-91-523-6833-6
© 2026 Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta TuregÄrd Granath och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FĂRORD
Om bokens början
Du kan sÀkert nÄgot om judendom och islam sedan tidigare. DÀrför inleds boken med att du fÄr fundera pÄ vad du redan kan, vad du kan vÀnta dig av innehÄllet och vad du kommer att lÀra dig nÀr du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska kÀnna dig bekvÀm med att lÀsa texterna. De gÄnger som nya och viktiga saker nÀmns sÄ anstrÀnger vi oss extra mycket för att du ska förstÄ. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gÄngen de nÀmns i texten och förklaras dÀrefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan lÀngst bak. PÄ vÄr sajt övningsmÀstaren.se kan du öva pÄ ordens betydelse om du vill. DÀr finns Àven mycket annan fÀrdighetstrÀning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjÀlper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera sjÀlv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns ocksÄ större uppgifter som övar dig pÄ hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller lÀxförhör, sÄ frÄga din lÀrare om extramaterial frÄn lÀrarstödet eller gÄ in pÄ övningsmÀstaren.se och gör vÄra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att anvÀnda för att repetera det du redan lÀst eller för att introducera en vuxen som vill hjÀlpa till med lÀxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgÄr frÄn kursplanen i religionskunskap (LGR22) och trÀnar dig specifikt pÄ omrÄdet om judendom och islam.
Lycka till med studierna!
/ Författarna
URSPRUNG
Judendomen och islam Àr bÄda abrahamitiska religioner. Dit rÀknas ocksÄ kristendomen. De kallas sÄ eftersom de alla utgÄr frÄn berÀttelsen om Abraham. Enligt de gamla berÀttelserna levde Abraham för ungefÀr 4 000 Är sedan i staden Ur, i nuvarande Irak. Abraham, eller Ibrahim som han kallas inom islam, Àr en viktig person inom alla tre religionerna, bÄde som stamfader och profet. En profet Àr en mÀnniska som kan förmedla Guds vilja. Det finns inga sÀkra historiska bevis för att Abraham fanns pÄ riktigt, men för mÄnga troende Àr han viktig ÀndÄ.
Enligt berÀttelserna fick Abraham tvÄ söner med tvÄ olika fruar. Sonen Ismael tillsammans med frun Hagar och sonen Isak med sin fru Sara. Ismael blev förfader till det arabiska folket och islam, och Isak till Israels folk enligt judendomen och kristendomen. Abraham slöt ett förbund med Gud: han lovade att bara tro pÄ en Gud, och Gud lovade att beskydda hans folk. Gud prövade sedan Abrahams tro genom att be honom offra sin egen son. Judar och kristna sÀger att det var Isak, medan muslimer menar att det var Ismael. Abraham
En jude och en muslim lÀser Toran respektive Koranen.
RESONERA
hur mÀnniskor ska leva. DÀr förnyades förbundet med Gud och israeliterna lovade att följa Guds lagar och bli Guds utvalda folk. För att bevara budorden lÀt Gud dem bygga förbundsarken, en vacker, helig kista tÀckt av guld. I den la de stentavlorna och arken blev en symbol för Guds nÀrvaro och löften. Israeliterna bar med sig förbundsarken genom hela ökenvandringen, som en pÄminnelse om att de var Guds utvalda folk. Arken placerades sedan i det första templet, men försvann nÀr templet förstördes.
⹠Vad innebÀr de tvÄ förbunden med Gud? Vad lovar Gud och vad lovar mÀnniskan?
⹠Vad Àr de tio budorden och varför Àr de viktiga inom judendomen?
Synen pÄ Messias
Inom judendomen tror man att det i framtiden ska komma en messiansk tid, en tid dÄ det blir fred, rÀttvisa och andlighet i hela vÀrlden. DÄ ska en person som kallas Messias komma och bli ledare. Det ska vara en rÀttvis och rÀttfÀrdig Àttling till David, den kung över Israel som grundade Jerusalem. Men Messias Àr inte en gud, utan en vanlig mÀnniska. NÀr Messias kommer, tror judarna, att vÀrlden kommer att bli harmonisk att leva i och inga krig eller konflikter kommer att finnas. Messias kommer sprida kunskap om Gud till hela mÀnskligheten.
NÀr Jesus föddes, sÄ hade judendomen redan funnits i mer Àn 1 000 Är. Jesus var jude och levde i ett judiskt samhÀlle. De flesta judar ansÄg inte att Jesus var den Messias judarna vÀntar pÄ, eftersom Jesus sa sig vara gudomlig och inte en mÀnniska.
Det blev inte heller vÀrldsfred, vilket profeterna hade sagt skulle hÀnda nÀr Messias kom. Men nÄgra judar valde att följa Jesus och
en liten grupp troende runt honom kom sÄ smÄningom att vÀxa till den nya religionen kristendom under första Ärhundradet e.Kr. En del judar vÀntar aktivt pÄ att Messias ska komma, andra ser det mer symboliskt, som en tid av fred snarare Àn som en person som faktiskt ska dyka upp.
RESONERA
âą Vad betyder Messias inom judendomen?
⹠Varför tror du att mÄnga judar fortfarande vÀntar pÄ Messias?
Heliga texter
Den judiska tron finns samlad i den judiska heliga skriften, Tanakh. Tanakh kallas ibland för den hebreiska bibeln och Àr i stort sett samma text som Gamla testamentet inom kristendomen. De tvÄ religionerna delar alltsÄ samma heliga text. En sak som Àr annorlunda Àr i vilken ordning berÀttelserna presenteras.
Toran
Toran Àr den första delen av Tanakh, och Àr samma sak som de fem Moseböckerna i Bibeln.
Den Àr för judar en helig text som skrevs pÄ hebreiska för flera tusen Är sedan. Toran anses av de troende vara Guds lag, och kallas dÀrför ocksÄ för lagen.
I den kan man lÀsa om det israelitiska folkets historia, som till exempel uttÄget ur Egypten. DÀr finns ocksÄ berÀttelsen om jordens skapelse, mÀnniskans ursprung och de tvÄ förbunden med Gud. Toran innehÄller alltsÄ grunden för den judiska tron och enligt den judiska lÀran fick Moses Toran av Gud pÄ berget Sinai.
Toran anvÀnds i judiskt liv, bÄde i vardagen och vid högtider, genom att man lÀser ur den. För att inte tappa bort sig i texten, eller förstöra den nÀr man lÀser anvÀnds ett sÀrskilt pekverktyg som kallas Yad. Toran innehÄller 613 vÀgledande regler, mitzvot, som
Torarullar.
RESONERA
⹠Vad Àr Koranen, enligt muslimsk tro?
⹠PÄ vilket sÀtt kompletterar haditherna Koranen?
Heliga platser
En moské Àr en muslimsk samlingsplats för bön och gemenskap.
Moskéer kan se vÀldigt olika ut men gemensamt Àr att alla har ett moskérum för böner och gudstjÀnster. NÀr man gÄr in i en helig byggnad visar man vördnad och respekt inför Gud. Man Àr tyst, anvÀnder inte mobiler eller har höga samtal. För en muslim innebÀr respekt ocksÄ att man tar av sig skorna och tÀcker axlar och ben, sÄ att man inte visar för mycket hud. Kvinnor kan ocksÄ behöva tÀcka hÄret. I nÄgra moskéer finns det sÀrskilda kvinnoavdelningar och mÀn och kvinnor sitter oftast inte tillsammans. Innan muslimer ber genomförs en ritual, alltsÄ en handling steg för steg, dÀr hÀnder, mun, ansikte och fötter tvÀttas. TvÀtten anses rena bÄde kropp och sjÀl.
Muslimer som ber i en moské i staden Medina.
FUNDERA
⹠Finns det likheter eller skillnader, mellan hur muslimer besöker sina heliga byggnader, jÀmfört med andra religioner du kÀnner till? Vilka?
Av tradition finns det inga avbildningar av mÀnniskor eller djur i en moské, utan det finns i stÀllet abstrakta mönster eller citat frÄn Koranen. Musiken har inte en lika framtrÀdande roll som musik har i andra religioner, som exempelvis i judendomen och kristendomen.
Det finns inga bÀnkar att sitta pÄ i en moské. Besökarna stÄr eller sitter pÄ golvet. Utanför moskén finns ett högt torn som kallas minaret och dÀrifrÄn sker böneutrop. Nuförtiden anvÀnds högtalare för att förstÀrka utropet. Böneutropet kallar troende till bön och symboliserar islams nÀrvaro.
Inne i bönesalen i moskén finns en nisch. Det Àr en fördjupning i vÀggen. Nischen visar böneriktningen mot Mekka. Imamen, den som leder bönen, stÄr framför nischen nÀr det Àr gemensam bön i moskén.
FĂRKLARA
⹠Hur ser det ut i en moské?
⹠Vad har en imam för uppgifter i en moské?
Viktiga stÀder
Mekka Àr islams heligaste stad. Det var hÀr som Muhammed föddes och det Àr hÀr som Kaba finns. Muslimer vÀnder sig mot Mekka nÀr de ber.
Medina Àr den stad dÀr Muhammed lÀt bygga en moské och i denna sÀgs han vara begravd. Det var i Medina som det första muslimska samhÀllet grundades och det var hit som Muhammed flydde nÀr han lÀmnade Mekka.
Jerusalem Àr en viktig plats för muslimer. Det var dit den beving-
Imamen lÀser Koranen.
OCH ISLAM
Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta TuregÄrd Granath.
Vi tror att du som undervisar i SO för Ă„rskurs 7â9 vill ha ett flexibelt lĂ€romedel. PĂ„ samma sĂ€tt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjĂ€lper dig att uppnĂ„ mĂ„len, och som Ă€r lĂ€tt att ta med hem efter skolan nĂ€r du ska studera.
oM r EL iGioN Àr det lÀromedlet.
oM-serien, som utgĂ„r frĂ„n det centrala innehĂ„llet i Lgr22, Ă€r framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant bĂ„de för lĂ€rare och elever. Den kommer i fristĂ„ende delar uppdelad efter Ă€mnesomrĂ„den, sex delar per Ă€mne. AnvĂ€nd en, flera eller alla â ni bestĂ€mmer! Och bestĂ€m sjĂ€lva nĂ€r ni vill anvĂ€nda dem och hur!
oM r EL iGioN â Judendom och Islam tar avstamp i lĂ€sarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring judendom och islam. Boken tar upp religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning idag, centrala tankegĂ„ngar samt likheter och skillnader i tolkningar och praktiker inom de tvĂ„ religionerna. Dessutom beskrivs hur ett judiskt och muslimskt liv kan se ut idag.
Till varje ÀmnesomrÄde finns:
⹠LÀrarstöd+ ett digitalt lÀrarmaterial som stödjer lÀraren inför, under och efter lektioner.
âą ĂvningsmĂ€staren.se dĂ€r du som elev kan öva mer.
⹠Alva en app dÀr du enkelt kan komma Ät bokens inlÀsta ljud nÀr du vill.
ISBN: 978-91-523-6833-6